Allt mer delegeras till tjänstemän

"Dessutom har plan- och byggnadsnämnden fattat beslut om att delegera vissa beslut till bygglovsenheten." Detta är en del av en trend. Inblandning av förtroendevalda ses som ett problem, som man genom att delegera till tjänstemän undviker. Jo, visst är tidsåtgång ett problem, men då får man väl lösa det genom att förtroendevalda hittar en arbetsform, som möjliggör snabb hantering.   Det här är inte acceptabelt Uppsala kommun Framgångsrikt byggår i Uppsala Uppsala kommun - 2016-12-28 10:36 CET Bygglov för 3927 bostäder har fattats under 2016. Allt fler bygglov beviljas i Uppsala och besluten fattas i snabb takt. Fram till den 23 december har kommunen beviljat bygglov för 3927 bostäder under 2016. En klar majoritet, 94 procent, av alla bygglovsbeslut fattas inom 10 veckor, vilket är 8 procentenheter bättre är 2015. – Det är fantastiskt bra siffror. Vi ligger 900 bostäder över vår målsättning om 3 000 bostäder per år och då återstår ändå några dagar till årsskiftet, säger Erik Pelling (S), kommunalråd och ordförande i plan- och byggnadsnämnden. Liksom i många andra kommuner råder bostadsbrist i Uppsala, men under de senaste åren har bostadsbyggandet kommit i gång på allvar. För att möta de stora behoven och viljan att bygga i Uppsala har kommunens bygglovsenhet genomfört en rad förändringar. Bland annat har enheten, tack vare förändrade taxor, kunnat nyanställa ytterligare 25 personer. Dessutom har plan- och byggnadsnämnden fattat beslut om att delegera vissa beslut till bygglovsenheten. Det innebär att den som ansökt om bygglov inte alltid behöver vänta på beslut i plan- och byggnadsnämnden, som sammanträder en gång i månaden. I år har bygglovsenheten, med tre dagar kvar på arbetsåret, beviljat 2 350 bygglov, vilket är 650 fler än 2015, och den genomsnittliga handläggningstiden per ärende har minskat från 5,1 veckor 2015 till 3,2 veckor. – Hälften av de beviljade byggloven gäller hyresrätter, vilket är positivt. Alla har inte råd att köpa en lägenhet och det är viktigt att alla har möjlighet till ett eget hem, oavsett ekonomiska förutsättningar, säger Erik Pelling. Beredskapen för en fortsatt hög byggtakt 2017 är god. Antalet bostäder i antagna detaljplaner 2016 var 2 420 vilket gör att planreserven - bostäder som kan byggas om någon byggherre vill det- nu uppgår till ca 9000 bostäder eller motsvarande 3 års byggtakt om målet på 3000 bostäder per år ska hållas. –Vi har så här bra siffror i år, och då har vi ännu inte beviljat bygglov för några av de stora byggprojekten i Ulleråker och Rosendal. De ska förhoppningsvis bli klara under nästa år, vilket innebär att vi fortsätter att hålla en hög byggtakt i Uppsala. Samtidigt som byggtakten och byggloven för flerfamiljshus ökar, minskar antalet inkomna ansökningar för villor i slutet av 2016, vilket kan bero på ökade tomtpriser och ett något sämre utbud av tomter i planlagda områden.  – Att få fart på bostadsbyggandet även på Uppsalas stora landsbygd är en viktig del i arbetet för att bli en av Sveriges bästa landsbygdskommuner. I kommunens nya landsbygdsprogram som antas i kommunfullmäktige i början av 2017 sätts ett ambitiöst mål om en ständig planberedskap för 400 nya bostäder i tätorterna på landsbygden, säger Erik Pelling

Vi kan väl få drömma tills katastrofen släcker alla drömmar

Svårt att förstå (jo avståndet är långt) hur så många i USA kunde rösta på Donald Trump. Etablissemanget? Jo, har hört det till leda. Kan väl ligga nå´nting i det, men tänk om det är ännu enklare än så. Tänk om många gillar en som inte bryr sig om sanningen och som är beredd att röra om. Och tänk om det är så att pengar och egoism vägleder så pass många att en vildhjärna kan nå presidentposten. Och tänk om det är så att många har så dåliga kunskaper att man tror att stängda gränser skapar långsiktigt bättre ekonomi.
Alltnog, det finns en Trump med unkna uppfattningar, liksom uppenbarligen många andra har. Beklagligt och oroande att en sådan person kan få en roll som president.
Efter berusning kommer tillnyktring, utom för dom som måste återgå omgående. Jag tror att en reaktion kommer. Eller kan vi tro på total omsvängning: Jag hade fel om klimatet. Obamacare har inneburit ökad livskvalitet för många. Stängda gränser skapar nya problem. Våld kan inte bekämpas med våld. Kommande Trumputtalanden? Knappast. Men låt oss drömma fram tills katastrofen omintetgör drömmen

En central skapar inte trygghet

Inrätta en trygghetscentral, föreslår Centern i Uppsala. JOJO. När något inte fungerar så ska man inrätta något, i stället för att se till att det som borde fungera verkligen fungerar. Men det här är ett, tyvärr alltför, vanligt sätt att visa politisk handlingskraft. 
Samverkansavtalet mellan Uppsala kommun och Polisen fungerar inte. Skriv därför om det, anser Centern. Jaha. Kommer Polisen att göra omprioriteringar då? 
Fortlöpande och täta samtal mellan kommunen och Polisen, ja. men, framför allt, krångla inte till. Sådant har vi nog av. En central skapar ingen trygghet

Nytt politiskt läge eller tillnyktring

Läser i tidningen i dag en krönika i vilken skrivs, bland annat, att valet av Donald Trump till president i USA, är exempel på hur populismen breder ut sig. Men var det en seger för populismen? Populism innebär väl att man säger enbart det som dom aktuella lyssnarna vill höra eller som man tror att dom vill höra. Trumps metoder var och är ju andra, nämligen att ljuga och förtala. Sant är dock att populismen ser ut att vara framgångsrik i ett antal ytterligare länder.
Läser i samma krönika om Löfvéns uttalande: "vi ska stå bredvid människor". Raljeras över att han inte sagt bland människor. Ordet bredvid betyder i sammanhanget samma sak. När jag vill tala om för en medmänniska i kris att jag stödjer honom eller henne kan jag ju säga: jag står bredvid dig. Sån´t här är dåligt. 
Ett samarbete mellan S, L och C skulle knappast ge en majoritetsregering. Hur kan man veta det. Och, det är inget man förhandlar om före valet. 
Jag vill se alla partier profilera sig utan bindningar till något annat parti. Efter valet måste sannolikt koalition bildas. Men det är då det. Kåsören och tidningen i fråga har varit ivriga förespråkare av den, enligt min mening, odemokratiska ordningen med alliansbildning före val. Jag har i flera års tid talat mot blockpolitik och alliansbildning. Kul att några börjar vakna, ty något nytt politiskt läge är det inte fråga om utan ren tillnyktring

Rusta för krig tillsammans med Trump?

Trumps seger är uttryck för människors oro, men också besvikelse över att politiken inte levererat, anser en del. Det är emellertid att ge Trump ett erkännande; att han har kunnat svara upp mot människors oro. Men, så är det väl knappast. Han har ljugit, smutskastat, betett sig allmänt vidrigt för att fånga de som vill ha någonting nytt, inte för att man känner oro, i första hand, utan för att man tycker det är spännande med något nytt. Vad det nya består av bryr man sig knappast om. Känner man oro förlitar man sig knappast på en med den kvinnosyn, som Trump har, man tyr sig inte till en som ser våld som lösning på våld, man tyr sig inte till en som delar in människor i sämre och bättre. Känner man oro söker man sig till någon som står för stabilitet och tron på att alla är lika värda och på att dialog är den enda möjliga vägen till fred
Även i Sverige finns tyvärr en tro på Trump. En del anser att ett samarbete militärt med honom skapar säkerhet. Rusta för krig tillsammans med Trump är en inte ovanlig inställning.

Glöm inte blåklinten

Blåklinten används allt mer sällan. Dock är det den, som står för historien och ideologin.  Jag kommer att använda blåklinten även i fortsättningen. Vi är vad blåklinten står för

Nya onödiga uppgifter för riksdagen

Riksdagsbeslut 14 december • Pengar till studiestöd (UbU2) • EU-förslag om en gemensam bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU16) • EU-förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU17) • EU-förslag om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU18) • EU-förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU19) • Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) • Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan (UFöU1) • Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)
	Pengar till studiestöd (UbU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.
	EU-förslag om en gemensam bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU16)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas. Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	EU-förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU17)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas. Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	EU-förslag om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU18)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	EU-förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU19)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas. Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder). Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.
	Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan (UFöU1)  Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017. Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.
	Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)  Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017. I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas. Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Osmaklig politik och oätlig mat

Inte bara det att det karln säger är osmakligt. Maten på hans högkvarter är oätlig. Soppan han kokade under valrörelsen luktar illa. Pajkastningen var väl en följd av den inte gick att äta. Trodde nog det skulle funka om han sockrade ordentligt. Eftersmaken är besk. Kräk är väl något som följer av dålig mat. Kommande sopptillredningar kan komma att innehålla minnesbeta och inga morötter. 

Oätligt i Trump Tower

Trump Tower i New York är nu det politiska högkvarteret i USA. TV-kanalen C-Span har riggat upp en kamera vid hissarna så alla i realtid kan följa vilka som kommer på besök till Donald Trump.

I huset finns fyra mat- och dryckställen. Jag har endast besökt Trump Bar, som inte var bra. De övriga är Trump’s Ice Cream Parlor, Trump Café, and Trump Grill. Samtliga har tveksamt rykte. Tidningen Vanity Fair sågade nyligen Trump Grill och sa att den”kan vara den värsta restaurangen i USA”. Matkritikern skrev att ”Så fort jag kom hem borstade jag tänderna två gånger och låg och vred mig i sängen tills illamåendet upphörde”.

Det är inte första gången Trumps krogar får dåliga recensioner. Men den här gången tog sig den nyvalde presidenten tid att gå till frontalangrepp på Twitter – naturligtvis – mot Vanity Fair och dess chefredaktör. Vilket fick till effekt att tidningens prenumerationssiffror gick i höjden.

Kollektivtrafiknämnden 19 december

Uppsnabbat kollektivtrafiknämnden 19 december

I detta nummer

• Nattstopp - möjlighet att stiga av mellan hållplatser
• Styrning via uppdrag och indikatorer
• Ledningssystem för arbetsmiljö
• Budget 2017
• Revisionssvar – Granskning av personal- och kompetensförsörjning
• Trafiksamverkansavtal mellan UL och SL

Nattstopp – möjlighet att stiga av mellan hållplatser

Ett försök med nattstopp ska genomföras inom UL-trafiken. Nattstopp innebär att en ensamresenär kommer överens med bussföraren i förväg om stanna mellan ordinarie hållplatser. Föraren avgör var det är trafiksäkert att stanna. Resenären stiger av via framdörren för att ingen mer ska stiga av bussen samtidigt. Försöket med nattstopp ska gälla busstrafik på kvällar och nätter.

Detaljer om hur, var och när försöket ska genomföras beslutas av kollektivtrafikförvaltningen i samverkan med trafikföretagen i det fortsatta arbetet med nattstopp.

Beslutet som kollektivtrafiknämnden nu fattat bygger på kollektivtrafikförvaltningens utredning efter två initiativärenden som väkts av dels Liberalerna, dels av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Styrning via uppdrag och indikatorer

Landstingsfullmäktige har beslutat om en ny styrmodell som framgår av Regionplan och budget 2017-2019. Vid dagens sammanträde beslutade kollektivtrafiknämnden att uppdra till förvaltningschefen att genomföra de uppdrag som fullmäktige tidigare gett till nämnden.

Fullmäktige väntas fastställa ett antal indikatorer vid sammanträdet i februari 2017. Kollektivtrafiknämnden beslutade att ge förvaltningschefen i uppdrag att rapportera de indikatorer, som fullmäktige senare fastställer, som berör förvaltningen.

Det finns tre strategiska utvecklingsområden med vardera tre uppdrag och nämnden beslutade att ge förvaltningschefen i uppdrag att genomföra dessa.

Rapporter och redovisningar av uppdrag och indikatorer ska göras av förvaltningschefen till kollektivtrafiknämnden varje tertial.

Ledningssystem för arbetsmiljö

För att binda samman det ledningssystem för arbetsmiljö som finns inom landstinget med det arbetsmiljöansvar som landstingsstyrelsen har beslutade kollektivtrafiknämnden att godkänna ledningssystemet för arbetsmiljö.

Budget 2017

Kollektivtrafiknämnden godkände det förslag till budget för 2017 som arbetats fram av Kollektivtrafikförvaltningen UL.

För att balansera de kostnader som beräknas för trafiken behöver intäkterna öka. Det ska ske genom ökat resande, ökat anslag och att biljettpriserna höjs. Biljettprisförändringen är beslutad av nämnden tidigare under hösten.

Den kostnadsökning som sker 2017 är till största del ersättning till de företag som kör UL-trafiken. Utöver förändringar av körsträcka är det de avtal som UL har med trafikföretagen som reglerar kostnadsutvecklingen.

Revisionssvar – Granskning av personal- och kompetensförsörjning

Kollektivtrafiknämnden godkände förslaget till revisionssvar angående personal- och kompetensförsörjning. I svaret konstaterar kollektivtrafiknämnden att processen för personal- och kompetensförsörjning är välfungerande, mycket strukturerad och tillfredställande. Uppföljning sker kontinuerligt och åtgärder vidtas för att ytterligare förbättra processen. Nämnden delar revisionens uppfattning att den politiska styrningen kan bli tydligare och den uppföljningen behöver utvecklas.

Trafiksamverkansavtal mellan UL och SL

Idag bedrivs länsöverskridande buss- och tågtrafik mellan Uppsala län och Stockholms län. För att reglera respektive läns ansvar och finansiering av trafiken avser Kollektivtrafikförvaltningen UL och AB Storstockholms Lokaltrafik att teckna två trafiksamverkansavtal, ett för busstrafiken och ett för tågtrafiken. Förslagen utgår från tidigare trafiksamverkansavtal.

För busstrafiken och pendeltågstrafiken till Uppsala kommer det nya avtalet inte att innebära någon förändrad finansiering mot idag. När det gäller pendeltågstrafiken till Bålsta sker förändringar eftersom dagens Bålstatillägg slopas och SL-biljett gäller hela tågsträckan till Bålsta.

Parterna är överens om innehållet i dessa avtal och kollektivtrafiknämnden godkände avtalsförslagen och uppdrog åt förvaltningen att teckna samverkansavtalet för buss. Avtalet angående pendeltågstrafiken tecknades tidigare via ordförandebeslut och detta redovisades för nämnden.

Om Uppsnabbat

Du får detta e-postmeddelande eftersom din e-postadress är anmäld som prenumerant på Landstingets i Uppsala läns nyhetsbrev Uppsnabbat. För att avanmäla dig eller förändra din prenumeration använd dig av formuläret på http://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Nyhetsbrev/

Huvudansvarig för Uppsnabbat är Jessica Elgenstierna, jessica.elgenstierna@lul.se

Katastrofen Trump

Har missat varifrån jag hämtat nedanstående. Men det viktiga är väl att jag markerar att texten inte är min. Men jag har inte svårt att ställa mig bakom
Många röstade på Trump av ett enda skäl: Han skulle röra om i Washington. Hans nomineringar till den nya regeringen har i nästan samtliga fall det gemensamt att det är personer utan politisk erfarenhet. Aldrig har så många miljardärer och så många generaler nominerats till en amerikansk regering. Flera inger också oro: En justitieminister som är engagerad mot HBTQ-rättigheter, en handelsminister som profilerat sig mot frihandel, en utrikesminister som är en känd Putin-vän, miljö- och energiansvariga som är klimatförnekare. Regeringsnomineringarna är också starkt högervridna. USA har aldrig, inte ens under Reagan, haft en så konservativ regering.

Ökad trygghet för familjer och barn

Pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer

Eget och externt utförande är grannar

Nu kan man ju verkligen jämföra. Några vinster för den externa utföraren torde inte vara möjliga. Åtminstone inte om kommunen sköter sin uppföljning Uppsala kommun ​Beslut om drift av Björklingegården och Lundgården Uppsala kommun - 2016-12-16 08:23 CET Äldrenämnden beslutade torsdag 15 december att ge Vård & omsorg, Uppsala kommun, i uppdrag att driva vård- och omsorgsboendena Björklingegården och Lundgården i egen regi från och med 1 april 2018. Vård & omsorg driver i dag Björklingegården, som har 34 lägenheter. Förenade Care AB driver Lundgården, som har 30 lägenheter. De två verksamheterna ligger geografiskt nära varandra. Det gynnar och underlättar samarbete och kvalitetsutvecklingsarbete. Förvaltningen föreslår därför att Vård & omsorg får uppdraget att driva båda boendena. Produktionsförvaltningen uppfyller alla ska-krav och kvalitetskrav som krävs för en god och säker vård och omsorg. Nuvarande avtal för driften löper ut 31 mars 2018. Det nya avtalet gäller i tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år

Subsidiaritetsprincipen fortfarande knepig

Igen. När ska man få möjlighet att inte lägga resurser på något så här onödigt. Borde efter alla år vara en självklarhet vad som är EU:s angelägenheter

EU-förslag om kodex för elektronisk kommunikation strider mot subsidiaritetsprincipen (TU8)  EU-kommissionen har lämnat ett förslag om ett gemensamt regelverk, eller kodex, i EU för området elektronisk kommunikation. Riksdagen anser att delar av kommissionens förslag strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. De delar riksdagen anser strider mot detta rör samordning av radiospektrum. Radiospektrum är en begränsad resurs som är nödvändig för att kunna erbjuda trådlösa tjänster, till exempel mobilt bredband, mobiltelefoni, rundradio, landmobil radio och satellittjänster. Riksdagen motsätter sig att ytterligare formell kompetens överförs till EU-nivå i fråga om förvaltning av radiospektrum. Enligt riksdagen är det viktigt att Post- och telestyrelsen har handlingsutrymme för att exempelvis möta nationella behov och politiska målsättningar. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen

Så befriande av Westerberg

Gamla och nya borgerliga partiledare har träffats. Westerberg anses ha förstört stämningen med sin sågning av blockpolitiken. Jag känner hopp när jag läser om detta.
Jag har skrivit i den andan under lång tid och agerat utifrån ett sådant synsätt. Och också bestraffats. Karriäristerna har envist försvarat låsningen vid blocket. "Hur ska vi annars nå makten?", har det låtit. Eko från partiledningen. Ty hur ska man kunna göra karriär om man inte är med.
När en kommande partiledning profilerar socialliberalismen, ty detta kommer att tvingas fram, kommer samma karriärister, som nu argumenterar för blockpolitik, att ivrigt foga sig i ett fördömande av densamma och börja läsa Westerberg och Ohlin. Detta är vad som krävs för karriären och detta vet karriäristerna.
Def.: Karriärist är en person för vilken den egna positionen är överordnad ideologin

Ska man bygga på landsbygden. Eller för att vara med och förändra språket: lands bygden

Nu har diskussionen om hur Uppsala ska växa tagit ny fart. Inte en dag för tidigt. Nej alltför sent. Jag häpnar när jag går längs, till exempel Råbyleden. Vem kommer att trivas att bo där?

Landsbygden stod i centrum när kommunfullmäktige sammanträdde i går, läser jag i dagens UNT. Tvistefrågor var fördelningen av byggandet mellan tätort och landsbygd respektive bron över rike Fyris.

Tyvärr störs läsnigen av språket.
* "...riktade främst in sig på de rödgrönas restriktioner...". Främst är väl bestämning till "restriktioner" och inte till "in". Alltså: ...riktade in sig på främst de rödgrönas restriktioner...
* " ...då inte dom som äger marken själva tillåts avgöra vad den ska användas till." Bättre: ...då dom som äger marken inte själva tillåts...
* "Människor som vill bosätta sig på landsbygden ska inte behöva känna sig tvingande att flyta in till stan..." Utgår från att "flyta" är ett slarvfel. Däremot är ofoget med formen tvingande när man menar tvingade en kunskapsfråga
* Åsa-Nisse marxism" Ska väl stå Åsa-Nissemarxism.
* Spårvang" Kanske slarv
* "...sedan 1950 och 60-talet" Ska väl stå antingen ...sedan 1950- och 1960-talen eller sedan 50- och 60-talen

Globalt samarbete om utsläpp

Från riksda´n

infrastruktursatsningar men mer globalt samarbete om utsläpp

Publicerad: 6 december 2016 klockan 10.11

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018-2029. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen uppmanar regeringen att driva på för gemensamma internationella lösningar så att luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader. Den uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som utskottet nu föreslår.

Utskottet anser att regeringen, istället för att införa en nationell flygskatt, ska jobba för att få till fler globala lösningar där flyget och sjöfarten på olika sätt kan kompensera för sina utsläpp och sin klimatpåverkan. Trafikutskottet vill därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att driva på för fler internationella lösningar när det gäller utsläpp och klimatpåverkan.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Tågtrafiken bör bli mindre sårbar

En stor andel av alla de transporter som sker i Sverige innehåller gods som ofta har sin slutdestination utomlands. Sveriges välstånd bygger till stor del på export av varor och tjänster och dessutom jobbar många svenskar i Danmark eller Norge, men bor i Sverige. Trafikutskottet anser därför att det är mycket viktigt att väg- och tågtrafiken fungerar på båda sidor av gränsen. För att minska negativa konsekvenser av oförutsedda händelser i transportsystemet borde regeringen ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik. Det anser utskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med denna uppmaning till regeringen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller med majoriteten om att det är viktigt att den gränsöverskridande trafiken fungerar bra, de tre partierna tycker dock inte ett tillkännagivande behövs. S, MP och V reserverar sig därför mot förslaget i en reservation.

Sverige bör samverka kring ERTMS

European Rail Traffic Management System, ERTMS, är ett EU-gemensamt signalsystem för järnvägstrafiken. Signalsystemet ska införas i alla medlemsländer och tanken med systemet är bland annat att underlätta för gränsöverskridande järnvägstrafik.

Utskottet ser positivt på det europeiska signalsystemet ERTMS men oroas över den kritik som finns från järnvägsbranschen om bland annat kostnadsökningar, förseningar och driftproblem. Utskottet vill därför uppmana regeringen att den ser till att det fortsatta införandet av signalsystemet sker i nära samarbete med branschen. Utskottet vill också understryka att införandet av systemet bör göras på ett sätt som minimerar risken för bland annat driftstörningar. Trafikutskottet tycker också att det är viktigt att införandet av det gemensamma signalsystemet samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Utskottet föreslår därför att riksdagen, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att jobba för detta.

Sverigedemokraterna och Liberalerna håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Regionala flygplatser bör värnas mer

Regeringskansliet jobbar för närvarande med att ta fram en ny nationell flygstrategi. Trafikutskottet vill att regeringen i flygstrategin ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna. Utskottet betonar att de regionala flygplatserna spelar en mycket betydelsefull roll i det svenska transportsystemet då Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen tar hänsyn till de problem som de regionala flygplatserna upplever, när den nationella flygstrategin ska tas fram. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker inte ett tillkännagivande som detta behövs och reserverar sig därför mot förslaget i en reservation.

Trafikverket bör uppmanas till mer analys vid upphandlingar

Det femte tillkännagivandet handlar om Trafikverkets beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg. När Trafikverket ska ta beslut i dessa frågor tycker utskottet att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde ge Trafikverket i uppdrag att göra sådana breda analyser. Trafikutskottet föreslår att riksdagen tillkännager även detta för regeringen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Ja till regeringsförslag om infrastruktursatsningar

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger ja till regeringens förslag om satsningar inom den statliga transportinfrastrukturen. Regeringen har föreslagit att 622,5 miljarder kronor ska användas för olika åtgärder i transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Utskottet anser att regeringens förslag innebär en kraftigt ökad och angelägen satsning på infrastruktur som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Samtidigt har regeringen även föreslagit att 52 miljarder kronor ska gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till även detta förslag.

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslår andra ekonomiska ramar eller prioriteringsområden och reserverar sig därför mot förslaget.

Partier man vanligtvis inte sympatiserar med kan ha kloka synpunkter

Förslag i en viss riksdagsmotion. Jag kan inte låta bli att återge. Tänkvärda och kloka
V - motion
Gemensam säkerhet tillsammans med andra 27 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma under mandatperioden med konkreta och kostnadsberäknade förslag på hur man avser att förbättra skyddet av samhällsviktiga funktioner och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter i högre utsträckning och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör V282 3 upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen regelbundet bör utarbeta en regeringsskrivelse om arbetet med att förebygga väpnade konflikter som både utvärderar tidigare insatser och diskuterar framtida prioriteringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för ökade diplomatiska kontakter i syfte att motverka internationella spänningar och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett nationellt vapenembargo mot Saudiarabien och verka inom EU för att unionen inför ett liknande embargo, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på nytt regelverk för svensk vapenexport senast vid årsskiftet 2017/2018 och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att öka stödet till folk till folk-samarbetet med Ryssland och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att visumtvånget för ryska medborgare bör avvecklas för turister och studenter samt företrädare för civila samhället och tillkännager detta för regeringen. 10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civila och militära insatser alltid bör hållas separerade när det gäller personal, materiel och ekonomiska resurser i internationella insatser och tillkännager detta för regeringen. 11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige både i EU och i FN ska arbeta för en global nedrustning och tillkännager detta för regeringen. 12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör spela en aktivare roll i syfte att skapa ett ökat samarbete runt Östersjön och tillkännager detta för regeringen. 13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tillsammans med grannländerna bör arbeta för ett utökat utrymme för spaningsflygningar i närområdet och tillkännager detta för regeringen. V282 4 14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska institutet bör få ett särskilt uppdrag att arbeta för att främja en säkerhetsgemenskap och en demokratisk utveckling i Ryssland och tillkännager detta för regeringen. 15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att särskilt arbeta för ett ökat internationellt forskningsutbyte kring säkerhetspolitiska frågor och fredsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen. 16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör sätta upp mål och delmål för att inom sex år nå målet att 40 procent av deltagarna vid fredsbevarande insatser ska vara kvinnor och tillkännager detta för regeringen. 17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild svensk ambassadör bör tillsättas för att stärka det svenska arbetet med att implementera resolution 1325 och tillkännager detta för regeringen. 18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats och tillkännager detta för regeringen. 19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen till riksdagen bör redovisa arbetet med att implementera FN:s resolution 1325 och tillkännager detta för regeringen. 20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 och tillkännager detta för regeringen. 21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, skaffar sig den kompetens som krävs för att kunna utreda misstankar om sexuellt våld och avsätter tillräckligt med resurser för att samla in bevis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla internationella insatser arbetar förebyggande för att motverka sexualiserat våld och övergrepp gentemot civilbefolkningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fredsskapande, fredsbevarande och fredsfrämjande åtgärder enbart ska ske på FN:s uppdrag eller annan folkrättslig grund och tillkännager detta för regeringen. V282 5 24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta en mer aktiv del i och högre prioritera arbetet i OSSE och tillkännager detta för regeringen. 25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU och tillkännager detta för regeringen. 26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör motsätta sig alla riktlinjer eller regelverk inom EU som kan leda till att vår möjlighet att reglera vapenhandeln begränsas och tillkännager detta för regeringen. 27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör lämna Europeiska försvarsbyrån och tillkännager detta för regeringen. 28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör inleda några förhandlingar eller vidta andra åtgärder i syfte att ansöka om medlemskap i Nato och tillkännager detta för regeringen. 29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avstå från att delta i Natoledda internationella insatser som inte bidrar till fred, utveckling och säkerhet för civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen. 30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör lämna Natos reservstyrka Response Forces Pool och i stället söka andra samarbeten, främst med de nordiska länderna, och tillkännager detta för regeringen. 31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör riva upp samförståndsavtalet om värdlandsstöd med Nato och tillkännager detta för regeringen. 32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska representationen på Natos högkvarter omgående bör avvecklas och tillkännager detta för regeringen. 33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör lämna Partnerskap för fred och tillkännager detta för regeringen. 34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avbryta de samarbeten som finns med Nato Stratcom och att regeringen bör avstå från att söka svenskt medlemskap i centret och tillkännager detta för regeringen

Trafikutskottet oenigt om infrastruktursatsningar

Ja till infrastruktursatsningar men mer globalt samarbete om utsläpp

Publicerad: 6 december 2016 klockan 10.11

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018-2029. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen uppmanar regeringen att driva på för gemensamma internationella lösningar så att luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader. Den uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som utskottet nu föreslår.

Utskottet anser att regeringen, istället för att införa en nationell flygskatt, ska jobba för att få till fler globala lösningar där flyget och sjöfarten på olika sätt kan kompensera för sina utsläpp och sin klimatpåverkan. Trafikutskottet vill därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att driva på för fler internationella lösningar när det gäller utsläpp och klimatpåverkan.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Tågtrafiken bör bli mindre sårbar

En stor andel av alla de transporter som sker i Sverige innehåller gods som ofta har sin slutdestination utomlands. Sveriges välstånd bygger till stor del på export av varor och tjänster och dessutom jobbar många svenskar i Danmark eller Norge, men bor i Sverige. Trafikutskottet anser därför att det är mycket viktigt att väg- och tågtrafiken fungerar på båda sidor av gränsen. För att minska negativa konsekvenser av oförutsedda händelser i transportsystemet borde regeringen ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik. Det anser utskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med denna uppmaning till regeringen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller med majoriteten om att det är viktigt att den gränsöverskridande trafiken fungerar bra, de tre partierna tycker dock inte ett tillkännagivande behövs. S, MP och V reserverar sig därför mot förslaget i en reservation.

Sverige bör samverka kring ERTMS

European Rail Traffic Management System, ERTMS, är ett EU-gemensamt signalsystem för järnvägstrafiken. Signalsystemet ska införas i alla medlemsländer och tanken med systemet är bland annat att underlätta för gränsöverskridande järnvägstrafik.

Utskottet ser positivt på det europeiska signalsystemet ERTMS men oroas över den kritik som finns från järnvägsbranschen om bland annat kostnadsökningar, förseningar och driftproblem. Utskottet vill därför uppmana regeringen att den ser till att det fortsatta införandet av signalsystemet sker i nära samarbete med branschen. Utskottet vill också understryka att införandet av systemet bör göras på ett sätt som minimerar risken för bland annat driftstörningar. Trafikutskottet tycker också att det är viktigt att införandet av det gemensamma signalsystemet samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Utskottet föreslår därför att riksdagen, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att jobba för detta.

Sverigedemokraterna och Liberalerna håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Regionala flygplatser bör värnas mer

Regeringskansliet jobbar för närvarande med att ta fram en ny nationell flygstrategi. Trafikutskottet vill att regeringen i flygstrategin ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna. Utskottet betonar att de regionala flygplatserna spelar en mycket betydelsefull roll i det svenska transportsystemet då Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen tar hänsyn till de problem som de regionala flygplatserna upplever, när den nationella flygstrategin ska tas fram. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker inte ett tillkännagivande som detta behövs och reserverar sig därför mot förslaget i en reservation.

Trafikverket bör uppmanas till mer analys vid upphandlingar

Det femte tillkännagivandet handlar om Trafikverkets beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg. När Trafikverket ska ta beslut i dessa frågor tycker utskottet att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde ge Trafikverket i uppdrag att göra sådana breda analyser. Trafikutskottet föreslår att riksdagen tillkännager även detta för regeringen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Ja till regeringsförslag om infrastruktursatsningar

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger ja till regeringens förslag om satsningar inom den statliga transportinfrastrukturen. Regeringen har föreslagit att 622,5 miljarder kronor ska användas för olika åtgärder i transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Utskottet anser att regeringens förslag innebär en kraftigt ökad och angelägen satsning på infrastruktur som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Samtidigt har regeringen även föreslagit att 52 miljarder kronor ska gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till även detta förslag.

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslår andra ekonomiska ramar eller prioriteringsområden och reserverar sig därför mot förslaget.