Staten misslyckas med sin uppgift

Den här artikeln av mig var införd i Tidningen NU i torsdags

Staten måste ta sin styrande uppgift på allvar

OECD har i en rapport, som beställts av den förra regeringen, riktat kritik mot Sverige för dess sätt att styra den svenska skolan. Kritiken är omfattande och allvarlig. Bristerna handlar om, främst, läraryrkets låga status och begränsade karriärmöjligheter, alltför låga krav på eleverna och stora kvalitetsskillnader mellan olika skolor. Kritiken måste ses som, främst, riktad mot staten, som har lagstiftat och utfärdat förordningar om, till exempel, att skolan ska vara likvärdig och att lärarnas situation ska förändras, men som inte klarat att få genomslag för lagar och förordningar.

De åtgärder rapporten nämner som mest angelägna är att tillse att de bästa lärarna rekryteras till skolor med största problemen, att kvaliteten i lärarutbildningen höjs, att det skapas ökade karriärmöjligheter, att stödet till elever med annat modersmål än svenska blir likvärdigt, att det fria skolvalet görs likvärdigt över landet och att friskolorna får en närmare koppling till kommunerna.

Kommunerna har ansvaret för driften av flertalet skolor. Staten har ansvaret att genom lagar och förordningar tillse att alla barn och elever får en utbildning, som är likvärdig, är av god kvalitet och ges i en trygg miljö. Skollagen är omfattande och antalet förordningar är stort.

Vid sidan av det kommunala skolsystemet finns friskolesystemet. Mer än var tionde grundskoleelev och cirka var fjärde gymnasieelev går i en fristående skola. Antalet fristående gymnasieskolor är något mindre än antalet kommunala. För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommun. Kommunernas inflytande är här starkt begränsat. Friskoleetablering borde emellertid vara en del i kommunernas skolplanering.

Fokus har satts på statens misslyckade styrning av skolan, men inom även andra sektorer kan vi se motsvarande problem. Ojämlikheten mellan kommunerna inom förskoleverksamheten är minst lika stor, för att inte tala om hemtjänsten, särskilda boenden för äldre och kulturen.

Det förefaller finnas en tro på statlig nivå att själva tillkomsten av en lag förändrar verkligheten. Dock: varje beslut om en lag eller förordning måste leda till en tydlig strategi för hur staten ska få genomslag för lagen i fråga. Detta måste gälla alla sektorer där staten har ett styrande ansvar

Ojämlikheten inom förskolan har ökat under trettio års tid. Innan dess fanns en statlig styrning med ekonomiska medel. Det är inte självklart att samma medel bör användas i dag, men exemplet visar att styrning handlar om inte bara att fastslå vad man anser ska gälla utan också om uppföljning och om utkrävande av ansvar. Dock frestas politiker ofta att söka lösa styrningsproblem med organisatoriska förändringar, men att lösa problemen med ojämlikheten mellan kommunerna med att lägga även driftansvaret på staten, skulle visa att man inte sett det verkliga problemet.

Harald Nordlund

Uppsala

Kvinnor och fred inget för Utrikesutskottet

Hallå media. Detta har ni missat att rapportera om. Vad beror det på? Har det att göra med att det rör kvinnor eller är det för att det handlar om fredsfrågan. Vad som, men illa är det. 

Fred är inget ord som hör till de mest använda för våra politiker. I den senaste partiledardebatten förekom ordet färre antal gånger än tio under 5-6 timmars debatt, särskilt i sammansättningar såsom Fredrik och fredsförhandling.

Nej till motioner om kvinnor, fred och säkerhet (UU9)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om kvinnor, fred och säkerhet i svensk utrikespolitik. Flera motioner handlar om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 vars syfte är att öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet samt att stärka skyddet för kvinnor och flickor i konfliktsituationer.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige antog, som ett av de första länderna i världen, en nationell handlingsplan för implementering av resolutionen. Den handlingsplanen gällde till och med 2015. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen börjat arbeta med att förnya handlingsplanen och förutsätter att regeringen påskyndar det arbetet.

Att uppfylla kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter är en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden och en förutsättning för Sveriges bredare utrikespolitiska mål om utveckling, demokrati, fred och säkerhet, betonar utrikesutskottet.

En resolution talar om FN:s inställning i en fråga. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsstater.

Utskottets förslag till beslut:

Avslag på motionerna.

107 avstår

Lag om eller lagom

Nu ska kommuner tvingas ta emot nyanlända. När det brister i solidaritet är lagstiftning en väg. Men hur ska staten tillse att lagen efterlevs? Den klara ju inte att få efterlevnad på ett antal andra områden. I beslutet borde funnits en del, som beskriver strategin, det vill säga vad händer om en kommun avviker. En lag om... blir  endast en lagom...

Kommuner kan tvingas ta emot nyanlända (AU4)

Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande gör att Sverige befinner sig i ett exceptionellt läge. Regeringen anser att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela landet, och föreslår därför en ny lag som ska kunna tvinga en kommun att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Hur många beror på kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, liksom hur många nyanlända och asylsökande som redan bor där. Ett beslut om anvisning ska inte gå att överklaga.

Den nya lagen påverkar kommunernas handlingsutrymme. Men regeringen bedömer att det allmännas intresse i att nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden väger över att den kommunala självstyrelsen inskränks.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars 2016.

Bortskämdhet

Jag såg ett nyhetsinslag härom kvällen om unga människors uppgivenhet inför arbetslöshet och meningslöshet.
"Varför påbörjar du inte en utbildning?", frågade reportern. "Det kostar ju", blev svaret. "Men du har ju CSN", tyckte reportern. "Men jag måste ju betala tillbaka"
Hur har vi hamnat här. Varifrån kommer denna bortskämdhet?
Detta är en av flera angelägna politiska utmaningar i dag

Demokratiutredning

Visst handlar den ökande misstron mot politiska beslutsfattare om medborgarnas deltagande i demokratiska processer. Ökat inflytande är en väg. Dock får vi inte bättre politiker. Hur ska vi finna de politiker, som drivs av idéer? Politiken som en karriärväg torde vara en av förklaringarna till bristande tilltro. Ansvaret för att åstadkomma förändring åvilar de politiska partierna. Min erfarenhet av hur nomineringar går till är inte hoppingivande. Den som lärt sig de rätta orden och de rätta gesterna har en klar fördel. 
Häri ligger ett fortfarande olöst demokratiskt problem

Nedanstående ur Olle Wästbergs nyhetsbrev

"Polarisering och hot mot demokratin bör mötas med medborgerligt inflytande

Svenskarnas förtroende för demokratins institutioner är fortsatt stark. Samtidigt visar opinionsinstituten på ett stigande misstroende för de ”styrande”. Vi ser dessutom en allt större polarisering i debatten.

Behovet av sammanhållning och beslut med grundläggande konsensus ökar under det tryck Sverige utsätts för. Just nu handlar det om flyktingkrisen, men vi kan utgå från att globalisering, digitalisering, effekten av demografiska förändringar liksom klimathotet kommer att skapa situationer som utmanar grunderna för demokratin.

Extrempartier växer i Europa. Den islamistiska extremismen, terrordåden i Paris och Köpenhamn, ger näring åt dem som vill ha regimer med snabb handlingskraft, frigjorda från demokratins tröga processer.

Subkulturer med egna regler får inte utvecklas i ett rättssamhälle. Om medborgarna upplever att det som är självklara gemensamma uppgifter inte utförs finns ett hot om att människor tar saker i egna händer.

I denna situation bör svaret på utmaningarna ligga i att utveckla en mer inkluderande demokrati, där beslutsprocesserna ger människor ett mer jämlikt inflytande. Den som fått vara med och bestämma och uttrycka sin uppfattning är också mer benägen att acceptera beslut som tas.

Utredningens huvudsekreterare Daniel Lindvall och jag skriver om detta och om några av utredningens många förslag i Dagens Nyheter idag.

http://www.dn.se/debatt/lat-folket-lagga-forslag-till-riksdag-och-kommun/


Demokratiutredningen – små steg för förändring
I juli förra året tillsattes jag av alliansregeringen som utredare av en fördjupad demokrati. Den nuvarande regeringen har inte ändrat upplägget. Jag har haft ett kompetent sekretariat, och utredningens arbete har följts av en parlamentarisk referensgrupp och en expertgrupp.

Demokratiutredningen är ingen författningsutredning. Sådana ska vara breda och parlamentariska. Vår uppgift är främst ”mellanvalsdemokrati”. Sverige går till val mer sällan än de flesta demokratier. Det ökar kravet på olika former av medborgarinflytande mellan valen. Att endast 15 procent av medborgarna tycker sig kunna påverka politiska beslut på nationell nivå mellan valen är inte bra.

Den nya digitala tillvaron har fört fakta, beslutsprocesser och debatt närmare människor. Det ställer ökade krav på kanaler för påverkan. De politiska partierna har mist en miljon medlemmar sedan 1980-talet. Partierna har försvagats och har inte lika bred förankring som tidigare. Även det motiverar att vägar öppnas för politiskt inflytande vid sidan av partierna och de allmänna valen."

Staten och skolan

Förstatliga skolan. Vi vill att staten är huvudman för skolan, för att skolan ska vara mer lika i hela landet och för att höja lärarnas status. 
Men vänta nu. Staten har ju bestämt, rent av i form av lag att skolan ska vara lika i hela landet. Varför har staten inte sett till att få genomslag för den lagen.

Fler sommarjobb i Uppsala kommun

Uppsala kommun Fler sommarjobb och högre lön för gymnasieungdomar Uppsala kommun - 2016-01-22 09:11 CET Inför sommaren 2016 satsar Uppsala kommun ytterligare två miljoner kronor på sommar- och feriejobb för ungdomar som går i gymnasiet och högstadiet. En särskild satsning görs på sommarjobb för nyanlända ungdomar som går i språkintroduktion (SPRINT). – Vi vill ge ungdomar en vettig sysselsättning, nyttiga erfarenheter och en chans att tjäna ihop en slant under sommarlovet. Vi vet att arbetslivserfarenhet och tidiga kontakter med arbetslivet gör det lättare att få jobb senare i livet – därför är det här en satsning som kan ge mångdubbelt tillbaka, säger Ulrik Wärnsberg (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Redan inför sommaren 2015 ökade kommunen stödet till de kommunala sommarjobben med tre miljoner kronor och med årets satsning handlar det om en ökning med fem miljoner kronor på två år. Inför sommaren 2016 höjs lönen för sommarjobbande 17-åringar med fem kronor till 66 kronor per timme. Timlönen för 18-åringar höjs med tio kronor till 71 kronor. Satsningen på grundskoleungdomar fortsätter och även i år kommer alla niondeklassare som söker feriejobb att garanteras en plats. Lönen för grundskoleungdomar lämnas oförändrad på 51 kronor per timme. Sommaren 2015 deltog cirka 2 000 ungdomar i de olika formerna av feriejobb och sommarjobb som Uppsala kommun ordnade. Utöver de jobb där kommunen själv är arbetsgivare subventioneras upp till hälften av lönen för gymnasieelever som får sommarjobb hos en privat arbetsgivare. I dessa fall krävs att arbetsgivaren betalar ut kollektivavtalsenliga löner. Eftersom satsningen på ferie- och sommarjobb innebär ett stort tryck på arbetsplatserna i Uppsala under några få månader kommer kommunen även undersöka möjligheterna att erbjuda extrajobb under andra perioder än sommaren. På så sätt kan ännu fler ungdomar få en tidig kontakt med arbetslivet. Den 22 februari börjar ansökningsperioden för kommunens sommarjobb 2016

Vårdstyrelsen 25 januari

Landstingets nyinrättade vårdstyrelse har fastslagit sina ekonomiska mål för sina verksamheter Uppsnabbat vårdstyrelsen 25 januari I detta nyhetsbrev: Fler asylsökande ska erbjudas hälsoundersökning Budgetar för förvaltningar fastställda Fler asylsökande ska erbjudas hälsoundersökning Landstinget ska satsa extra medel under 2016 för att asylsökande snabbare ska kunna erbjudas hälsoundersökning. Det beslutade vårdstyrelsen. Alla asylsökande har laglig rätt att få en hälsoundersökning. Idag finns cirka 3 900 asylsökande i länet som ännu inte har fått sin undersökning. Några har frivilligt avstått, men många har ännu inte kallats. Nu skjuter vårdstyrelsen till extra medel för att Cosmos, som ansvar för undersökningarna, ska kunna minska kön med 1 500 personer under 2016. Vårdstyrelsen fastställde verksamhetsuppdragen för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering för 2016-2018. (KD), (M), (L) och (C) reserverade sig till förmån för egna förslag om tillägg till uppdragen. Bland annat föreslog de en satsning på vårdlotsar, att varje enhet ska ha ett bemötandeombud och att det ska tas fram en plan för hur den mobila verksamheten ska utökas och omfatta hela länet. Budgetar för förvaltningar fastställda Vårdstyrelsen fastställde budgetar för förvaltningarna för 2016. Primärvården och Hälsa och habilitering har som mål att göra nollresultat under 2016. Målet för Folktandvården är att ge ett överskott på 6 miljoner kronor. (SD) yrkade på återremiss för budgetarna

Varken kuppmakare eller plan

Ur Expressen i dag: "Kuppmakarens nya plan: Fälla Löfven"

Hur svamligt får det bli? Kuppmakarens plan har varken någon kuppmakare eller någon plan. Stor rubrik och tomt innehåll

Har inte Energikommissionen kommit igång?

Har inte Energikommissionen börjat jobba ännu? Vattenfalls roll, men även många andra stora frågeställningar väntar vi på ställningstaganden till. Upplevelsen är ofta, när det gäller staten, att kommissioner tillsätts. Inte att frågor får sina svar.

"Energikommissionen bör ta upp Vattenfalls framtida roll

Energikommissionen bör diskutera Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker ett enigt näringsutskott, som föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att tydliggöra detta.

Ställningstagandet kom i samband med att näringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.

Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen.

Vattenfall central aktör

Näringsutskottet framhåller att Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Riksdagen bör därför rikta ett tillkännagivande om att regeringen på lämpligt sätt tydliggör att Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål.

Styrningen av Vattenfall ska grundas i de principer som gäller för förvaltningen av de statliga företagen. Vattenfalls styrelse och ledning ansvarar för att bolagets verksamhet bedrivs så att bolaget når de mål som ägaren och bolagsstämman har bestämt. Utskottet vill betona att ovanstående uttalande inte innebär inskränkningar i detta.

Till grund för förslaget ligger en motion från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) och Kristdemokraterna."

Subsidiariteten granskad

Intressant. Varför saknas, i femton procent av prövningarna, motiveringar till att beslut skulle fattas på EU-nivå? Spelar det någon roll? Jo, verkligen. Viktigt att EU ägnar sig åt det den ska. Varför inte börja arbeta ordentligt med fredsfrågan. Varför inte försöka greppa taktpinnen i åtminstone någon av akterna.

KU har följt upp hur riksdagen använde subsidiaritetsprincipen (KU5)

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Hur stränga ska reglerna för vapeninnehav vara?

Det här är en viktig fråga. Intressant att jämföra svenska diskussionen med den amerikanska. Inget parti här hävdar allas rätt att bära vapen som, en inte osannolik ledare inom NATO, Donald Trump, gör. 

Jag tänker: Hur ser alltför stränga regler ut? Hur kan det någonsin bli en rättighet att bära vapen? 

EU-förslag om strängare regler för vapen går för långt

EU-kommissionen vill ändra reglerna i EU:s vapendirektiv. Justitieutskottet tycker att förslaget går för långt och att det strider mot subsidiaritetsprincipen på flera punkter. Utskottet föreslår därför att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.

Syftet med kommissionens förslag är bland annat att förhindra att skjutvapen används vid terroristbrott och annan grov brottslighet. Förslaget innehåller ett antal skärpningar i förhållande till det nuvarande vapendirektivet: helautomatiska vapen och vissa halvautomatiska vapen förbjuds, tidsbegränsade tillstånd ska införas för vissa vapen, obligatorisk läkarkontroll ska göras i samband med tillståndsprövning och privatpersoners handel på internet med vapen ska enligt förslaget begränsas.

Justitieutskottet är positivt till att kommissionen ser över vapendirektivet och tycker att det är viktigt att EU-ländernas kontroll över farliga vapentyper blir bättre. Kontrollen bör främst vara inriktad på de vapen som utgör störst risk för att användas vid terroristbrott eller annan grov brottslighet.

EU-förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen på ett övergripande plan men strider samtidigt i flera delar mot principen, anser utskottet. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Det är tveksamt om målet med vapendirektivet kräver regler på den detaljnivå och i alla de frågor som kommissionen föreslår.

Ifrågasätter effektiviteten

Utskottet ifrågasätter också effektiviteten av några av de åtgärder som kommissionen föreslår. Till exempel är förslagen om tidsbegränsade tillstånd för vissa vapen och obligatoriska läkarundersökningar vid tillståndsprövning betungande åtgärder för både myndigheter och den enskilde personen, som till exempel en jägare eller sportskytt. Det är oklart hur dessa regelskärpningar bidrar till att öka säkerheten för EU:s medborgare.

Samma sak gäller förslaget om att museers vapen ska omfattas av reglerna. Utskottet tycker det är osannolikt att sådana vapen används vid terrorbrott eller annan grov brottslighet. Även förslaget om att begränsa handeln av vapen mellan privatpersoner går för långt. Justitieutskottet föreslår därför att riksdagen skickar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

SD reserverar sig

Sverigedemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag. Partiet anser att en övervägande del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och vill se ett annat innehåll i det motiverade yttrandet. Åtgärderna i EU-förslaget är i huvudsak begränsade till lagskärpningar som gäller lagliga vapeninnehav som till liten del har inverkan på terrorism eller annan organiserad brottslighet, tycker SD.

Skillnader i cancervården. Förstatliga?

Stora skillnader i skolan. Förstatliga skolan!
Stora skillnader i cancervården. Förstatliga cancervården? (Se nedan)
Stora skillnader inom förskolan. Förstatliga förskolan?
Eller: Kanske staten ska ta reda på hur man ska ta sitt ansvar för styrningen?

"Stora regionala skillnader i väntetider i cancervården 
För femte året i rad redovisar Socialstyrelsen väntetiderna inom cancervården. Skillnaderna i väntetid mellan män och kvinnor har jämnats ut för de flesta cancerformer. Däremot är det fortfarande stora skillnader i väntetider mellan och inom landsting och regioner för samma cancerform"

Landstingsstyrelsen 19 januari

Nog kan det ifrågasättas. Ett beslut om att ett politiskt organ medges göra överskridandeårt. Ett sådant beslut borde inte vara möjligt att fatta. När ekonomi, kvalitets- och kvantitetsmål inte uppnås, måste lösningen vara att utöka budget eller minska kvantiteten eller sänka kvalitetsmålen eller kombinationer av dessa. Vårt landsting är bra inom miljöpolitiken. Nu ansluter man till Fossilfritt Sverige. Regionbildningen kan bara leda till något positivt. Men fortsätter man att låta bli att styra, ja då är förändringen meningslös Uppsnabbat landstingsstyrelsen 19 januari I detta nyhetsbrev: Landstingsstyrelsen föreslår att sjukhusstyrelsen får göra underskott Förslag om regionbildning skickas på remiss Landstingsstyrelsen föreslår ökad budget för ny vårdbyggnad Lasarettet i Enköping får kompensation för hyresökning Transkulturell psykiatri förblir på Akademiska sjukhuset Ändrade regler för betalkort Landstinget ansluter sig till Fossilfritt Sverige Fortsatt rättspsykiatrisk vård i egen regi Handlingsplan för forskningsstrategi Ny finansieringsmodell för specialisttjänstgöring Upphandling av konsulter inom informations- och kommunikationsteknik Svar på remiss om patientrörlighet Yttrande över utredningar om tandvård Landstinget ser över riktlinjer för upphandling och inköp Landstingsstyrelsen föreslår att sjukhusstyrelsen får göra underskott Sjukhusstyrelsen ska få redovisa ett budgeterat minusresultat på 100 miljoner kronor under 2016 för att täcka kostnaderna för Akademiska sjukhuset. Det föreslår landstingsstyrelsen. Landstingsfullmäktige fattar beslut i frågan den 9 februari. Förslag om regionbildning skickas på remiss Landstinget har ansökt hos regeringen om att bilda region i Uppsala län från 2017. Nu har ett förslag som närmare beskriver den nya regionens uppdrag, organisation och finansiering tagits fram. Här är förslaget i sammanfattning: "Region Uppsala" förordas som namn på den nya regionen. Regionen bildas genom att hela regionförbundets verksamhet fusioneras med nuvarande Landstinget i Uppsala län. Upplandsstiftelsen och Folkrörelsearkivet för Uppsala län föreslås också ingå i regionens uppdrag. En regional utvecklingsnämnd föreslås inrättas, där frågor om bland annat infrastruktur, samhällsplanering och näringslivsutveckling ska hanteras. För kulturfrågor redovisas två alternativ: antingen ska de föras till den regionala nämnden, vilket innebär att kulturnämnden avvecklas, eller också ska kulturnämnden få fortsatt uppdrag att svara för regionens kulturfrågor. För att säkerställa det kommunala inflytandet i frågor som rör kommunernas ansvarsområde inrättas ett regionalt forum och fyra samverkansorgan inom områdena regional utveckling, kollektivtrafik, kultur samt hälsa, vård och omsorg. En gemensam nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård inrättas. Alla anställda vid regionförbundet kommer att erbjudas anställning inom regionen genom verksamhetsövergång. Landstingsstyrelsen beslutade att skicka förslaget på remiss till bland annat länets kommuner och länsstyrelsen, som har tid på sig fram till 1 april att inkomma med remissvar. Riksdagen väntas ta ställning till landstingets regionansökan under våren 2016. Landstingsstyrelsen föreslår ökad budget för ny vårdbyggnad Investeringsbudgeten för den nya vårdbyggnaden på Akademiska sjukhusområdet, ingång 100, ökas från knappt 1,8 miljarder kronor till drygt 2,3 miljarder kronor. Det föreslår landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen föreslår också att investeringsbudgeten för en ny teknikbyggnad vid ingång 85 ska ökas från 90 miljoner kronor till 95 miljoner kronor. Om landstingsfullmäktige fattar beslut enligt landstingsstyrelsens förslag vid sitt sammanträde den 9 februari får landstingsdirektören i uppdrag att ta fram förslag på att lösa finansieringen genom att göra en omfördelning i investeringsplanen för Framtidens Akademiska. Lasarettet i Enköping får kompensation för hyresökning Lasarettet i Enköping ska kompenseras för en hyreskostnadsökning på totalt 3,8 miljoner kronor under 2016. Det beslutade landstingsstyrelsen. Kostnadsökningen har uppstått i samband med ny- och ombyggnation av akutmottagningen. Transkulturell psykiatri förblir på Akademiska sjukhuset Mottagningen för transkulturell psykiatri (ETP) ska fortsätta att ligga inom Akademiska sjukhuset. Det beslutade landstingsstyrelsen. Frågan om den organisatoriska tillhörigheten har diskuterats i samband med att ett centrum för hälsa och integration inrättats vid Hälsa och habilitering. Man har nu kommit fram till att verksamheten har en nära koppling till verksamhetsområdet Psykiatri inom specialistsjukvården. (SD) reserverade sig efter att ha yrkat på att verksamheten ska läggas ner. Ändrade regler för betalkort Landstingsstyrelsen har beslutat om uppdaterade regler för landstingets användning av betalkort. Av reglerna framgår att betalkort endast ska användas undantagsvis och för vissa typer av kostnader. Inköp ska främst göras via inköpssystemet eller mot faktura. De nya reglerna gäller från den 19 januari 2016. Landstinget ansluter sig till Fossilfritt Sverige Landstinget ska ansluta sig till regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Det beslutade landstingsstyrelsen. Syftet med Fossilfritt Sverige är att synliggöra aktörer som i sin verksamhet bidrar till att lösa klimatfrågan och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle. De som ansluter sig kan registrera sina insatser i en databas över klimatinsatser som drivs av FN. I landstingets miljöprogram för 2015-2018 finns ett åtagande om fossilfrihet som stämmer väl överens med initiativet Fossilfritt Sverige. Landstinget har också reviderat sin finanspolicy i linje med Fossilfritt Sverige. Att ansluta sig till initiativet innebär inga extra kostnader för landstinget. (SD) reserverade sig efter att ha yrkat på avslag. Fortsatt rättspsykiatrisk vård i egen regi Landstinget ska fortsätta att bedriva rättspsykiatrisk vård i egen regi efter att den rättspsykiatriska enheten lämnat nuvarande lokaler på Ulleråkersområdet. Omfattningen kommer dock att minska. Det beslutade landstingsstyrelsen. Den rättspsykiatriska vården delas in i tre säkerhetsklasser, där klass 1 har den högsta säkerheten och klass 3 den lägsta. Idag bedrivs vård i klass 2 och 3 vid Akademiska sjukhusets rättspsykiatriska klinik. Det finns 22 slutenvårdsplatser, och det bedrivs också öppen rättspsykiatrisk vård. Eftersom Ulleråkersområdet har avyttrats till Uppsala kommun måste rättspsykiatrin lämna de nuvarande lokalerna senast i december 2017. Landstinget har därför utrett lokalfrågan och organisationen av den rättspsykiatriska vården. Enligt landstingsstyrelsens beslut ska dagens två rättspsykiatriska avdelningar ersättas med en avdelning med 12-14 vårdplatser för patienter som vårdas enligt säkerhetsklass 3. Landstingets bedömning är att det inte är möjligt att bygga nya lokaler för verksamheten inom överskådlig tid. Landstingsstyrelsen gav landstingsdirektören i uppdrag att utreda möjligheterna att i stället hyra lokaler. För att klara behovet av vård för övriga patienter, främst i säkerhetsklass 2, ska landstinget samverka med andra landsting och regioner inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Handlingsplan för forskningsstrategi Landstingsstyrelsen har godkänt en handlingsplan för 2016 som syftar till att genomföra landstingets forskningsstrategi 2016-2018. I handlingsplanen tar upp följande områden: forskningens inriktning, infrastruktur och samverkan för forskning och utveckling, forskarens förutsättningar, nyttiggörande av forskningens resultat samt ekonomiska förutsättningar och resursallokering för forsknings- och utvecklingsarbete. Ny finansieringsmodell för specialisttjänstgöring Finansieringsmodellen för specialisttjänstgöring (ST) i allmänmedicin ändras från 2016 efter ett beslut i landstingsstyrelsen. Från årsskiftet kommer finansieringen av nya ST-läkare i allmänmedicin att delas mellan centrala medel och berörda vårdcentraler. Upphandling av konsulter inom informations- och kommunikationsteknik Landstinget ska göra en upphandling av konsulter inom informations- och kommunikationsteknik med klinisk och processteknisk erfarenhet. Det beslutade landstingsstyrelsen. Upphandlingen ska resultera i ramavtal med två till fyra leverantörer som bland annat ska vara rådgivare till landstinget. Avtalet börjar preliminärt gälla i maj 2016. Svar på remiss om patientrörlighet Landstinget har lämnat synpunkter på promemorian Patientrörlighet inom EES – kompletterande förslag för tandvården. Landstinget har inget att invända mot de föreslagna ändringarna. Yttrande över utredningar om tandvård Landstinget har yttrat sig till Socialdepartementet över utredningen Ett tandvårdsstöd för alla – fler och friskare patienter, samt över en delredovisning från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets utredning om en prisjämförelsetjänst för tandvård. Landstinget instämmer huvudsakligen i förslagen och ser positivt på att man fortsätter att arbeta för att stärka tandvårdspatienternas ställning. Landstinget ser över riktlinjer för upphandling och inköp Landstinget ska göra en översyn av riktlinjerna för upphandling och inköp, regelverket kring parteringsavtal och ansvaret för uppföljningen av landstingets leverantörers ekonomi-, skatte- och avgiftsföljsamhet. Det ska också göras riskanalyser när det gäller oegentligheter för alla landstingets styrelser och nämnder. Det beslutade landstingsstyrelsen. Beslutet fattades mot bakgrund av en uppföljande granskning av landstingets upphandlingar som landstingets revisorer har gjort. Landstingets revisorer bedömer att landstinget har gjort förbättringar sedan tidigare granskningar, men pekar på några förbättringsområden

Stor publicitet, men inget budskap

I fredags en stort uppslagen artikel om Centerns kommunalråds kritik av nuvarande majoritet och dess brist på lösningar. Men... jag läser om igen, vilket är hans recept? Det kan ju bero på mig, men jag hittar inget.
All publicitet sägs vara bättre än ingen. Det torde gälla i detta fall. Tänk att få denna publicitet, utan att ha något att säga

Fjorton landstingsråd, men ingen styrning

Har ni läst artikeln om ekonomin för sjukvården vid Akademiska sjukhuset, i fredagens UNT? Har ni reagerat? Det har jag. Pinsamt. Ekonomin, liksom kvalitet och kvantitet, är alltid ett ansvar för ett politiskt organ. Men inte vid landstinget. Där har professionen hela ansvaret och politikerna beklagar att man inte är tillräckligt nära verksamheten.
Fjorton landstingsråd, men ingen styrning.

Enkelrum i vården

Den här artikeln, något bantad publicerades i Enköpings-Posten i fredags.

Enkelrum kan minska antalet vårdrelaterade infektioner

Det blir viktigt att analysera och intressant att ta del av i vilken grad enkelrummen i det nya 100-huset inom Akademiska sjukhuset påverkar antalet vårdrelaterade infektioner. Att det finns ett samband mellan risk för vårdrelaterad infektion och antalet patienter på samma sal tycks professionen inom vården vara enig om. I vilken grad är däremot oklart.

Vårdrelaterade infektioner orsakar onödigt lidande för patienterna och onödiga kostnader för landstingen. Frågan om enkelrum i vården är därför en viktig del i strävandena att förbättra patientsäkerheten.

I ett landsting med ett starkt intresse för att förbättra nöjer man sig inte med att, utan diskussion, anmäla och lägga till handlingarna Patientnämndens verksamhetsberättelse. I ett landsting där man menar allvar med att försöka avskaffa skador i vården är patientsäkerheten en stående fråga på ansvariga politiska organs dagordningar. I ett landsting där man både strävar efter att lära av misstag och ser till att misstag inte upprepas får skickliga tjänstemän på Patientnämndernas kanslier spela en central roll vid verksamhetsansvariga politiska organs regelbundna diskussioner om patientsäkerheten.

Sjukvårdspersonalen, professionen, arbetar enträget med att åstadkomma förbättringar. Det handlar om, till exempel, att utveckla ledningssystem, genomföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder, upprätta avvikelserapporter och föra dialog med patientnämnderna. Det är inte så att sjukvårdspersonalen är okunnig om vad som orsakar skador. Man vet att basala hygienrutiner är avgörande för att stoppa en smittspridning, man vet att smitta ofta sprids via vårdpersonals händer och kläder, man känner till om det finns brister i rutinerna och om dessa inte är tillräckligt väl förankrade och man känner till vikten av att patienten får fullständig information inför operation. Man känner också till vilka åtgärder, som är nödvändiga efter operation. Så varför uppstår då skador? Det korta svaret kan vara att sjukvårdspersonal är bara människor och kan som alla andra göra fel eller att resurserna, i form av personal och teknisk utrustning, inte är tillräckliga. Men med sådana konstateranden får vi inte nöja oss.

Professionen genomför händelse- och andra analyser för att få veta var de brister finns, som indirekt orsakade en skada. Men de som har att besluta om politiken, bland annat resursernas storlek, har inte den kunskapen, eftersom man inte frågar efter den.

Politikerna måste bättre än i dag klara samordningen av patientsäkerhetsarbetet, se till att ha en politisk organisation, som är anpassad till patienternas behov och perspektiv och inte till, som så ofta byråkratins behov. Koncentrera politiken till landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. På landstingsstyrelsernas agenda måste patientsäkerheten vara en stående punkt. Vid varje sammanträde måste styrelsen ställa fyra frågor. Hur ser det ut i dag? Vilka är problemen? Varför finns brister, trots att kunskap finns? Vilka beslut måste vi nu fatta för att avhjälpa problemen?

Patienten kan själv bidra på flera sätt till att vårdskador inte uppstår. Men då måste informationen ges. Det räcker inte med att vi får information först i en patientsituation, då vi kanske inte är mottagliga. Vi måste som medborgare förberedas för en eventuell patientsituation. Vi måste få veta att det är viktigt att förbereda sig inför en vårdkontakt, till exempel genom att skriva ner alla frågor man har, att delta i beslut och att skaffa sig god kunskap om läkemedlen.

Våra landstingspolitiker måste skaffa underlag för ställningstagande till hur man ska gå vidare med omvandling av sjukhussalar till enkelrum, men också kunskap om vilka övriga politiska beslut, som krävs för att professionen ska kunna leva upp till högt ställda krav på patientsäkerhet. Patientsäkerhet handlar om så mycket mer än endast enkelrum

Harald Nordlund

f.d. riksdagsledamot, kommunalråd och ordförande i Patientnämnden (L)

Assisterad befruktning

Den här frågan har handlat mycket, alltför mycket, om rätten att få barn. Nu har frågan balanserats till en fråga om hur sjukvården ska kunna hjälpa en person till att bli förälder, även om föräldern är ensamförälder.

Det är, som vissa kritiker menar, inte okomplicerat att den biologiska pappan är känd, men inte kommer att ha med kvinnan och barnet att göra. Ett problem, som måste kunna lösas om det sker med stor noggrannhet

Ensamstående kvinnor kan få assisterad befruktning (SoU3)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta par, registrerade partner och sambor. Ensamstående kvinnor som genomgår en insemination eller befruktning utanför kroppen blir då barnets enda rättsliga förälder. Samma villkor gäller som för par, vilket innebär att läkaren prövar om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med assisterad befruktning. Den ensamstående kvinnan får möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator används, men det är läkaren som avgör om detta är lämpligt.

De nya lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Vi är värda bättre än så här

Partiledarna avslöjade sig i partiledardebatten. I en flera timmar lång debatt visades inte minsta vilja till samtal om vilken roll Sverige kan och bör spela för att åstadkomma fred. Det är oerhört nedslående och bedrövligt att behöva konstatera att det är vapen och våld som tycks vara dagens politikers konfliktlösningsmetod.
Under partiledardebatten förekom ordet fred tio gånger, antingen som enskilt ord eller i sammansättning.
Anhängaren av medlemskap i kärnvapenorganisation Anna Kinberg Batra nämnde ordet fred en gång. Starkt försvar för att bevara freden
Jimmy Åkesson nämnde ordet ofredar. Kanske var det om invandrare som ofredar
Så nämnde någon namnet Fredrik
Och någon sa tillfredsställande
Freda barn, tyckte Jonas Sjöstedt. Han nämnde också något om fredssamtal i Syrien och använde ordet fredstid.
Jan Björklund nämnde EU som ett fredsprojekt och använde ordet fred ungefär som Kinberg Batra gjorde.
Andreas Carlsson talade om ofredanden

Är det konstigt att vår värld ser ut som den gör. Man talar gärna om hot, men har inga ambitioner att klara konflikter med andra medel än våld. Vi är värda bättre än så här

Margot talade om OSSE

Margot Wallström pratade i går om, bland annat, OSSEs roll i arbetet med fredskapande. Bra Margot. När hörde vi våra partiledare göra detsamma. Jag har inte hört. Däremot hör vi nästan dagligen någon av de fyra tala om välsignelsen av att gå in i och få tillhöra en kärnvapenorganisation. Kanske drömmer kvartetten också om att få ledas av en president Donald Trump.

OSSE har, trots svagt stöd från Europas regeringar, gjort stora insatser i Ukraina. Jaså, har ni inte läst om detta i tidningarna? Det har inte jag heller. Jag har läst i andra källor. För media tycks inte intressant att belysa så ospektakulära (jag vet inte om ordet finns) händelser som utarbetandet av plan för politisk lösning av konflikten och stora ansträngningar för att åstadkomma vapenvila.

Byt ut våldsbejakande politiker

I UNT kan vi i dag läsa ett Hallå där. En kristdemokratisk ledamot i riksdagens försvarsutskott har besvarat några frågor inför rikskonferensen Folk och försvar.
Typiskt. Bara om behovet av mer soldater och vapen. Jag slås av tanken: Tuffare säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde, säger politikern, men inte ett ord om att verka för avspänning. Inte ett ord om mer resurser till fredsskapande insatser. Hur ska vi få fred när vi inte har politiker, som kan ha annat än våld och vapen i skallen.
Nästa val måste vi byta ut dessa

Alliansen finns väl inte?

Media fortsätter att tala och skriva om Alliansen. Finns den alltså?
En allians är en gemensam överenskommelse. Om jag nu är felunderrättad och att det finns en överenskommelse skulle jag vilja se den. Om någon, som vet, skulle råka läsa detta, ber jag vederbörande informera mig om hur överenskommelsen ser ut.
Min tro är att vi varken på riksplanet eller på lokala planet längre har en överenskommelse, utan att den tidigare Alliansen nu är fyra självständiga partier

Antibiotikaförskrivning minskar

Tänk att det ska behöva gå så långt att resistens uppstår. Jo, det kanske även en ansvarsfull förskrivning så småningom skulle ha lett till, men betydligt senare och därmed med större möjligheter att finna alternativ antibiotika. 

"Förskrivningen av antibiotika minskar 
Öppna jämförelser av läkemedelsbehandlingar har uppdaterats. Resultaten visar bland annat att förskrivningen av antibiotika i primärvården fortsätter att minska. Även förskrivningen av läkemedel som äldre bör undvika har minskat."

En tid för populister och demagoger

En tid för populister och demagoger. En tid när ideologierna trängts undan och politiken blivit arenor för karriärister. Svenska politiker åker under presidentvalskampanjerna till USA för att lära. Skäms. Har vi anledning att kopiera ett skådespel där kandidaten uppträder som om det handlar om underhållning.
Svensk politik har alltmer prägel av amerikansk presidentvalskampanj. Låt oss stoppa denna oroande utveckling

"En viktig orsak är paradoxalt nog globaliseringen som i många avseenden är en triumf för den liberala, demokratiska hållningen. Tack vare ökad handel och gränslös kommunikation har människor och stater kunnat ta sig ur fattigdom. Tack vare webben, globaliseringens motor, är numera information och kunskaper som tidigare var förbehållna ett fåtal inom räckhåll för de flesta.

Men denna nya, sköna värld är också mer komplicerad och, visar det sig, har gjort demokratier och demokratiska värderingar mer sårbara. Globaliseringen gör det möjligt för människor att komma samman, att samtala och utbyta erfarenheter och kunskaper. Men den underlättar också för en ökad fragmentisering och polarisering.

I de demokratiska staterna, framför allt i USA och Europa, har det inneburit en dramatisk ökning av misstron mot politiker och politikens möjlighet att verka för det gemensamma bästa. Vad som betonas är istället det som skiljer oss åt. Detta är en tid för populister och demagoger, vars livsluft är förenklingar, konstruerade motsättningar och lögner.

Men för att förstå deras framgångar måste man också inse att budskapet knyter an till verkliga förhållanden. Globaliseringen har skördat offer: de lågutbildade och de utbytbara som inte passar in eller kan anpassa sig till allt hårdare krav på kompetens och kunskaper. Deras vilsenhet och rädsla inför en värld som känns dem allt mer främmande kanaliseras nu med framgång av en Donald Trump, en Viktor Orbán, en Marine Le Pen. Man kan förfäras men bör inte förvånas över den allt större mottagligheten för anti-demokratisk och främlingsfientlig retorik."

Inga svar

Jag har fortfarande inte förstått resonemanget kring statens misslyckande i styrningen. Man stiftar lagar och beslutar om förordningar, som tydligt anger vad som gäller inom olika välfärdssektorer. Men staten brister i att få genomslag för sina beslut. Vi har, till exempel, en ojämlik förskola, trots att det finns lagar, som säger att det inte får förhålla sig så. En del säger ge staten, som misslyckats i sin styrning, ansvaret för även driften, men bara driften av skolan. Jag har många gånger försökt få klarhet, utan att lyckas. En politiker svarade så här när jag konstaterade att ojämlikheten inom skolan tycks vara argumentet för förstatligande, men när jag undrade om ojämlikheten inom förskolan ska lösas med förstatligande får jag inget svar. Jag har ställt frågan till många politiker. Inga svar "Du har förstått rätt. Skolans kunskapsuppdrag är så viktigt. Alla ska ha samma chans. Därför statlig skola."

ID-kontroller ett EU-misslyckande

	En av de mest ivrigt diskuterade politiska frågorna unde december är nog förslaget om införande av id-kontroller på bussar, båtar och tåg. I morgon ska kontrollerna sättas i verket. Vilka effekter kommer kontrollerna att få och vilka effekter eftersträvas? Meningarna går starkt isär. Syftet är väl dock att minska antalet människor, som söker sig till just Sverige. Om EU varit den organisation vi trott att den var, skulle ett beslut om kontroller aldrig ha fattats. Nu har det visat sig att EU är inte den solidaritetsorganisation den skulle bli. Nationalismens tryne har stuckits fram i land efter land. Kortsiktigheten har trängt undan ansträngningar för gemensamt ansvarstagande. EU har misslyckats. EU har inte råd med fler misslyckanden. EU får inte, men kan, bli ett misslyckande. Kanske är dom redan nu för många. 15 december 2015
Aktuellt
	Justitieutskottet säger ja till id-kontroller på bussar, båtar och tåg Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att id-kontroller ska kunna införas på bussar, båtar och tåg som transporterar passagerare till Sverige. Centerpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget. Enligt regeringens förslag ska kontrollerna kunna införas om det uppkommit en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om identitetskontroller vid transporter med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige från ett annat land. Kontrollerna ska få utföras under en begränsad tid, max sex månader. Viktigt med ordning och reda i asylprocessen Justitieutskottet anser att det är viktigt att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser. Det nuvarande ansträngda läget kräver särskilda åtgärder för att samhället ska kunna ta hand om de som kommer till Sverige, menar utskottet. För att skapa ett hållbart mottagande och upprätthålla förtroendet för och legitimiteten i asylsystemet behöver asylprocessen präglas av ordning och reda. Utskottet håller med regeringen om att det aktuella lagförslaget om id-kontroller är en av flera åtgärder som kan bidra till detta. Tillfällig lag Enligt förslaget ska regeringen få meddela föreskrifter om vem som ska utföra id-kontrollerna. Regeringen får också meddela föreskrifter om tillsyn, kontroll och sanktionsavgifter som ska se till att kontrollerna utförs. Lagen ska börja gälla den 21 december 2015 och sluta att gälla den 21 december 2018. C och V reserverar sig Centerpartiet och Vänsterpartiet säger nej till förslaget om id-kontroller i en reservation. Partierna menar att förslaget innebär en tydlig urholkning av asylrätten, eftersom det i praktiken blir omöjligt för många flyktingar att ta sig till den svenska gränsen