Var sjätte domare är pensionär. Och?

Var sjätte domare är pensionär. Detta var en nyhet härom dagen. Och? , var min reaktion. Det framställdes som ett stort problem.
Hur var det nu med synen på äldre i vårt land? Skulle vi inte ändra syn? Det har politikerna sagt. Jo, jag vet, även i politiken behandlas äldre såsom nyheten om domare illustrerar. Det är i partiprogrammen förändringen har skett, men inte i verkligheten.

M har rätt i fråga om Kommunrevisionen

Vissa skor sig på ungdomarna. Detta handlar några artiklar under den senaste tiden om. Moralen är som bekant låg när det kommer till pengar. Nu anser man i Uppsala kommun att problemet är så stort att Kommunrevisionen måste granska avtal och efterlevnaden av dessa, när det gäller placeringar av ungdomar med missbruks- och kriminellt beteende.
Partierna förefaller vara överens om nödvändigheten av att göra denna granskning. Ett parti, enligt tidningsreferat avviker. Moderaterna anser att det är ansvarig nämn, som ska granska. Jag tycker det är en självklarhet vad Moderaterna anser. Frågan äe emellertid varför denna beställarnämnd inte gjort en uppföljning.
Ska Kommunrevisionen bli ett organ för uppföljning av alla beställarmämnders  köp, då får man att göra. Ja, alla förstår att detta är en omöjlighet. Åter igen, se till attpolitikerna får klart för sig vilken roll man har. Det kan ske endast genom en obligatorisk utbildning i början av varje mandatperiod

Styrsystem och specialdestinerade statsbidrag

Målstyrningens självmål, skrevs om i en debattartikel härom da´n.Förr var statsbidragen riktade, i dag är statsbidragen samlade i en påse till respektive kommun var en annan aspekt på dåliga förändringar.
Kritiken mot systemet med specialdestinerade statsbidrag var att systemet är stelbent och tar inte hänsyn till lokala variationer. Låt kommunerna själva bestämma. Det är där man vet hur behoven ser ut.Och så ska politikerna inte detaljstyra, var en annan trend. Man ska målstyra.Budgeten ska byggas upp i två delar, ändamålsbudget respektive ansvarsbudget..
Nja det är nå´t som är fel, började man tala om. För mycker centralstyrning. Vi bildar kommundelsnämnder. Missnöjda medborgare. Ny centralisering. O.s.v.
Vid ingen förändring har samtidigt skett en förändring i politikernas agerande. Samma sätt att utöva politik på som alltid.
Min slutsats är klar. Styrmodeller och organisation är ointressanta så länge vi har politiker, som inte klarat ut 2010-talet kräver. En helt ny sorts politiker. Men var finns dom? Till att börja med kan man med utbildning göra om dagens politiker och hoppas att morgondagens kommer att se vad som krävs. Därom är jag emellertid mycket pessimistisk

Dödsstraff, kärnvapen och vapen i fickan

22 länder verkställde dödsstraff i fjol. De fem länder, som avrättade flest människor är Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA. Att USA nämns tillsammans med dessa stater är en skam. Men kanske inte konstigt i ett land eller en union med en majoritet, som tycker det är rimligt att var och en går beväpnad.
En del i Sverige anser rent av att vi ska ingå i en försvarsallians där den dominerande staten har en sådan syn och där man försett sig med kärnvapen.
Dödsstraff, kärnvapen och vapen i fickan på nästan varje medborgare. Ska Sverige verkligen ingå i en allians med ett land där detta gäller?

Obama, lyssna inte på Brzezinski

Läser i UNT om USA: s säkerhetsexpert Zbigniew Brzezinski. TT har intervjuat honom och UNT refererar intervjun.
Jag har svårt att ta till mig hans idéer. "Jag hoppas att även en så riskbenägen ledare som Vladimir Putin är medveten om att ett kärnvapenkrig i princip betyder självmord för de deltagande parterna", säger han, bland annat. Vad i all sin dar? Ett kärnvapenkrig betyder väl i princip katastrof för hela världen. Vidare anser han att USA bör förse Ukraina med vapen. Men är det inte sådana resonemang, som leder till just krig. Inte ett ord om ickevåld och fredsskapande insatser. Måtte Obama inse att denne, så kallade, expert inte ska bidra med lösningar på dagens konflikter.

Rådgivarna är inte rådgivare

"Konsumenterna luras av bankernas rådgivare." Rubriken är hämtad från en tidning.
Vi känner igen oss. Jag själv har under många år låtit lura mig. Jag har låtit bank och ett finansbolag göra vinst medan mina små medel blivit ännu mindre. Jag är lurad.
Att jag skulle behöva bli mer än vuxen innan jag förstod att rådgivare inte alls är rådgivare utan säljare; säljare med uppdrag att sälja produkter, som är lönsamma, inte för mig, utan för rådgivarens uppdragsgivare.
Vi är själva bättre rådgivare än finansrådgivarna.

Media vill inte ta i den heta potatisen

Insynen i ekonomin kring Europaparlamentarikerna är obefintlig. Det får vi väl finna oss i. Man har ju i demokratisk ordning beslutat att inskränka demokratin. Vi får foga oss.
Men... vad är det som gör att media inte vill ta i denna, jag vill påstå, heta potatis. Vad är det som gör att riksdagsledamöter granskas men inte Europaparlamenstsledamöter?
Vad skulle det innebära om det framkom, till exempel, att ledamöterna lever i lyx?
På kort sikt skulle det troligen innebära ett ras för förtroendet, men på lång sikt uppfriskande. Hur det än förhåller sig är det ur demokratisk synpunkt  nödvändigt att det rotas i hur skattepengar används

Fusk och solidaritet

Nyligen kunde vi läsa om fusket i forskningen. Vi läser då och då om fusket inom idrotten. Någon har ansett att en viss TV-kanal fuskar med röstningssiffror. Inte skickar man ut en, i och för sig, usel deltagare om man betalat en miljon kronor för dess deltagande. Men så djupt tror jag inte man kan falla. Att vi nästan dagligen luras är en sak, men det finns väl gränser. Eller...?
Varför allt fusk? Svaret torde vara egoism. Sköt dig själv. Bli förmögen som en hockeyspelare eller popartist. Vadå solidaritet? Vad betyder det?
Det här är väl inget vi kan göra något åt. Åtminstone är det inte en politisk fråga.
Jo, det här handlar i högsta grad om politik. Men vilka partier är opinionsbildare?
En sådan organisation som ett politiskt parti, som blivit valorganisation för att skapa karriär för ett antal utvalda personer, kan inte äventyra röster med att tala om solidaritet. Tänk om inte en enda direktör, inte en enda popartist, inte en enda hockeyspelare, inte en enda fotbollsspelare, inte en enda krögare är beredd att rösta på partiet. Vad händer då med några karriärer?

Råd om vårdstyrning

Den här artikeln var publicerad i UNT 22 juli

Råd om vårdstyrning

En hel del har förändrats i positiv riktning i vårt landsting. Det gäller inte minst att tillgängligheten inom primärvården har förbättrats, genom fler vårdcentraler och utökade öppettider. Tydliga förändringar märks också i fråga om patienternas inflytande, där journal på nätet spelar en viktig roll. Andra framgångar handlar om vårdcoacher, mobila hembesöksteam och mellanvårdsplatser. En modernisering av lokalerna har därtill påbörjats.

Nu gäller att gå vidare med, till exempel, ansträngningar för att korta köerna. Jag är övertygad om att Alliansen har för avsikt att göra detta, samt att den har insikt i hur det ska ske.

I ett par frågor anser jag mig emellertid ha anledning att ge råd.

När statsvetare hävdar att landstingen inte styrs av politiker förstår jag vad man menar. Det heter att man i vårt landsting tillämpar en styrmodell, som benämns ”beställa/utföra”. Modellen kan beskrivas som en tvåpartsstyrning. De två parterna ska vara jämställda med tydligt uppdelade roller och ansvar.

Den ena parten, beställaren, ska avgöra sådant som vad som ska utföras, samt till vilken kvalitet och i vilken omfattning. Beställaren sätter målen och beskriver det önskvärda tillstånd som ska uppnås. Den andra parten, utföraren, ska sköta verksamheten.

Det är hos utföraren den yrkesmässiga kompetensen ska finnas. Respektive part består av dels politiker i form av en nämnd eller styrelse, dels anställda experter i form av förvaltningar. En politisk beställarnämnd tecknar alltså avtal med en politisk utförarnämnd.

Ett syfte med tvåpartsstyrning är alltså att både fördela ansvaret och göra ansvaret tydligt. Varken expert eller politiker kan ha en roll samtidigt hos de två parterna. Beställaren ska inte lägga sig i hur verksamheten bedrivs och utföraren ska inte ha synpunkter på vilka tjänster som ska tillhandahållas.

Modellen tillkom i en tid då i princip allt utförande låg hos kommunerna och landstingen själva. Men varför tillkom då denna styrmodell? Främsta syftet var att effektivisera verksamheten.

I dag ifrågasätts styrmodellen allt oftare. Den sägs finnas i vårt landsting. Sanningen är emellertid att den finns, varken i praktiken eller i teorin.

Beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har inget politiskt organ som motpart, utan förhandlar direkt med en förvaltning, som tilldelas en budget. Motparten borde vara Produktionsstyrelsen, som emellertid står helt offside, beroende på att dess förvaltningar själva tecknar avtal med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

I även Uppsala kommun tycks man vara på väg bort från modellen. Man kopplar beställafunktionen till frågan huruvida verksamheten beställs av extern utförare – man tycks anse att ”beställa” är att köpa av annan än kommunen själv. Men, som skrivet, den är i första hand avsedd för verksamheter som bedrivs av kommunen själv.

Det finns två starka skäl för att frångå styrmodellen. Den har, för det första, visat sig näst intill ogenomförbar i praktiken, då politiken inte förmått göra de två rollerna tydliga: Man har antingen inte förstått eller inte förmått införa. För det andra är modellen tveksam ur demokratisk synpunkt. Att för oss medborgare göra begripligt att det finns två slags politiker, beställar- respektive utförarpolitiker har nog ingen ännu lyckats med.

Beställa–utföramodellen skulle bidra till effektivisering. I dag torde ett avskaffande innebära effektivisering. Ännu sämre är dock en form, som är varken eller.

Det brådskar att finna en ny form för styrning av sjukvården. Minskat antal politiker, men effektivare politiker, måste vara målsättningen. Därför bör:

• Politiken bedrivas i endast landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen

• Professionella styrelser – inte politiskt tillsatta – bildas för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården

• Landstingsfullmäktige tilldela landstingsstyrelsen sjukvårdsbudget, primärvårdsbudget och tandvårdsbudget

• Landstingsstyrelsen fördela sjukvårdsbudget på Akademiska, Lasarettet i Enköping och externa utförare, Primärvårdsbudget på Primärvården och externa utförare och tandvårdsbudget på Folktandvården och externa utförare

• Landstingsstyrelsen få ansvar för uppföljning och ansvarsutkrävande.

Det är den politiska styrningen som måste bli tydligare och det demokratiska inflytandet bättre. Klarar dagens politiker att förändra sin roll? Nej, inte utan utbildning. Och därför, här mitt andra råd: Inte ett enda politiskt uppdrag bör läggas på en representant för ett parti, utan att denna eller denne genomgått en utbildning i vad politisk styrning innebär i dag.

Ansvaret för att utbildning anordnas måste åvila kommunerna och landstingen. Vägen till en obligatorisk utbildning är lång. Men ett första steg kan tas redan i höst. Både landsting och kommuner kan erbjuda samtliga förtroendevalda en, till exempel, två dagars utbildning. Det borde kunna arrangeras i samverkan.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och f.d. riksdagsledamot (FP)

Ny vapenaffär

Hobbex är en nyöppnad affär i Gränby centrum i Uppsala. En stor och dominerande vara är pistoler och gevär.  Med den ammunition, som används är det möjligt att döda. Åldersgräns gäller. Skrämmande att någon är beredd att i denna våldsfyllda värld öppna en sådan här affär.
Vi kan nu bara hoppas att affären inte får några kunder

Många är nöjda med vår demokrati. Det är ett problem

Svensk demokrati mår inte alls bra. Intresset för och kunslaperna om vårt demokrtiska och politiska system är så dåliga att vi har inte grund för att se problemen.. Bara det faktum att nästan 80 procent är nöjda med vår demokrati är ett problem. Många säger sig vara nöjda för att man inte bryr sig. 

"Ytligt sett mår svensk demokrati bra. Valdeltagandet är högt. Och enligt SOM-institutet i Göteborg är nästan 80 procent av väljarna nöjda med demokratin.

Bakom detta finns dock andra siffror.  I flera av storstädernas förortsområden röstade knappt var tredje väljare i förra riksdagsvalet.  Bara drygt 20 procent av svenskarna anser att de har en möjlighet att påverka politiska beslut. Siffran faller drastiskt när man undersöker marginaliserade grupper. Maktlösheten är selektiv. De som inte är aktiva mellan valen är också de som också i andra sammanhang – arbetsmarknaden, bostadsmarknaden - står utanför: Utlandsfödda, lågutbildade, unga.

Det är lätt att förklara att utbildning och uppväxt styr en social kompetens som omsätts i möjlighet att påverka. Men det är inte acceptabelt att demokratiskt inflytande är en klassfråga.

En selektiv maktlöshet leder till en reaktion som endast ytterlighetsrörelser vinner på. När de som inte fått, eller förlorat, fotfäste i samhället inte tror att politiken kan förändra deras egen situation, kan de vända den demokratiska processen ryggen. Med anledning av samma riksdagsbeslut som ligger till grund för mitt uppdrag tillsattes Mona Sahlin i förra veckan som samordnare mot våldsbejakande extremism."

Min artikel i Norrbottens-Kuriren

Patientsäkerhet, inte bara professionens ansvar

Svensk sjukvård kännetecknas av, bland annat, hög kompetens hos personalen och av att vara sjukvårdstekniskt väl utvecklad. Oacceptabla brister finns däremot i fråga om tillgänglighet och, här liksom i många andra länder, i fråga om patientsäkerhet. Sjukvården är, liksom, till exempel, flyget och kärnkraftsverksamheten, en högriskverksamhet. Så länge var tionde patient, som vårdas på sjukhus skadas, kan vi inte vara nöjda. I vårt missnöje är det viktigt att vi har klart för oss att bristerna inte beror på dålig eller slarvig personal utan snarare trots duktig och ansvarskännande personal.

Det är lag på att kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvården respektive tandvården systematiskt och fortlöpande skall utvecklas och säkras. Det är också lagkrav på att ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet och främjar kostnadseffektivitet. Ett intressant konstaterande i lagen är att kvalitetsarbetet ska vara väl förankrat bland alla medarbetare i organisationen.

Sjukvårdens tre aktörer, Professionen, Patienterna och Politikerna har var och en sitt ansvar. Sjukvårdspersonalen, professionen, arbetar enträget med att åstadkomma förbättringar. Det handlar om, till exempel, att utveckla ledningssystem, genomföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder, upprätta avvikelserapporter och föra dialog med patientnämnderna.

Patienten har rätt att få sitt hälsotillstånd beskrivet på ett förståeligt sätt, få information om vilka metoder för undersökning, vård och behandling, som finns, få information om möjligheterna att välja vårdgivare och få information om vad vårdgarantin innebär. Brister i de här avseendena torde alltså inte bero på avsaknad av lagstiftning.

Sveriges kommuner och landsting ger i en folder patienterna tio goda råd. Råden handlar om sådant som att förbereda sig noga inför vårdkontakten, delta i besluten, ställa frågor om fortsatta vården och att lära sig så mycket som möjligt om läkemedlen. Men är detta realistiskt i dag? Jo, där patienten förses med kunskap om sin medicinska status och om sina läkemedel kan patienten bli en del av ett sjukvårdsteam.

Politikerna måste bättre än i dag klara samordningen av patientsäkerhetsarbetet, se till att ha en politisk organisation, som är anpassad till patienternas behov och perspektiv och inte, som så ofta, till byråkratins behov. På landstingsstyrelsernas agenda måste patientsäkerheten vara en stående punkt. Vid varje sammanträde måste styrelsen ställa tre frågor Hur ser det ut i dag? Vilka är problemen? Vilka beslut måste vi nu fatta för att avhjälpa problemen?

Inte längre ett fredsprojekt och ett miljöprojekt

Inte längre ett fredsprojekt och ett miljöprojekt

EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Det är med stor besvikelse jag noterar att de flesta av våra ledamöter i Europaparlamentet talar och skriver om andra frågor, kanske ofta angelägna, men avstår från de frågor EU bildades för.

När länder i vår närhet använder våld och rustar upp blir reaktionen från de flesta av våra ledande politiker att nu måste vi delta i vapenkapplöpningen; mer pengar till vapen, vilket triggar andra att skaffa mer vapen, som får våra ledare att ropa efter mer vapen och så vidare. Ingen talar och skriver om att nu ska vi gå före i en kamp för spridande av en ickevåldskultur. Ingen som ser att motdraget måste vara ickevåld. Sverige, med Uppsala som centrum, där vi har världsledande fredsforskning vid Uppsala universitet, har möjlighet att påverka. Tyvärr vill ingen politiker se den möjligheten.

Den andra, för mänsklighetens fortlevnad avgörande frågan, miljön inklusive klimatfrågan, röner aningen större intresse, men dominerar långt ifrån debatten. Det kortsiktiga ekonomiska tänkandet måste ersättas med en politik, som radikalt minskar klimatpåverkande utsläpp och som förhindrar oreparabla ingrepp i vår natur. Sverige har möjlighet att påverka. Tyvärr ser alltför få den möjligheten

Vapentänkande omöjliggör lösning

De fruktansvärda våldshandlingarna i Mellanöstern orsakar reaktioner i omvärlden. Med rätta. De stridande har skaffat mer och mer vapen. Människor lider.
Medierna fokuserar nu på vem som har mest fel, vilken part, som reagerar mest vidrigt. Någon förstår Hamas och säger att man måste få försvara sig. Andra säger att Israel beskjuts och måste ha rätt att försvara sig.
Parternas och tyvärr även alla utomstående kommentatorer är fast i ett vapentänkande. Med sådant synsätt kommer krisen aldrig att bli löst.

Utrikesministern visste omedelbart

Flygplanskraschen över Ukraina är fortfarande en gåta. Åtminstone har sanningen inte kommit fram. För en oinitierad är det svårt att förstå hur det ska vara möjligt att få klarhet. Två stridande parter har var sin förklaring och skaffar sig "bevis".
Sveriges utrikesminister var omedelbart efter att katastrofen inträffat säker på vad som hänt. Hur visste han? Av en utrikesminister väntar jag mig diplomati. Jag väntar mig eftertänksamhet. Låt oss avvakta utredning.

Dagens debattartikel i UNT bör alla läsa

Tack Bernt Jonsson
för Din artikel i dagens Upsala Nya Tidning.
Båda blocken har tappat engagemanget för fredspolitiken. Jo, visst är det så. Ja ännu värre, man visar ett engagemang för våldsanvändning. Mer vapen här hemma, sälja mer vapen till andra länder.
De flesta, men inte alla, av våra politiska partier använder en enkel väg för att få stöd för ökad våldsanvändning: oro i vår närhet, vi måste öka försvarsanslagen. Bernt Jonsson visar i sin artikel att resonemanget leder fel, men det går hem.
Tänk om det riktiga vore att markera genom att säga: oron ökar i vår närhet, låt oss omfördela resurser från våldsinsatser till fredsinitiativ. Några miljarder till till försvaret innebär vid ett angrepp ytterligare några timmars strider. Och, ytterligare några döda. Kan det vara så att ökade försvarskostnader innebär endast fler dödade svenskar vid ett angrepp?
Men, invänder kanske någon, vi måste gå med i kärnvapenorganisationen NATO, som ger oss hjälp vid ett angrepp. Det är ett viktigt politiskt vägval. Ska Sverige genom medlemskap riskera att delta i krigsinsatser där kärnvapen används?
Flera av våra politiska partier bidrar till att förstärka en uppfattning hos medborgarna om att våld kan användas för att lösa konflikter. Applåderade man ivrigt när president Bush angrep Irak och ropar man efter mer vapen när Putin angriper Ukraina, då påverkar man oss medborgare till att tro att våld kan undanröja våld.
Vilka partier är beredda att göra fredsfrågan till valfråga

Skillnad på politiker och politiker

Debatten om politikerbesök i verksamheter är märklig. Jag har läst många kommentarer och tyckanden. Ingen har gjort skillnad på vilka politikerna är. Sjukvårdspolitiker ansvarar för verksamhet vid, till exempel, sjukhus. Sjukhuset är ju inte de anställdas. Besök av sjukvårdspolitiker på sitt eget sjukhus kan självklart inte ifrågasättas. Det innebär emellertid inte att man kan åsidosätta sekretess och integritet.
Besök av andra måste ses som studiebesök. Beslut om sådana fattas vanligen av anställda. Några krav på motiveringar för ett nej brukar inte ställas. Jag har svårt att se någon bättre ordning.

Politiker ska göra besök i egna verksamheter och ska naturligtvis inte ifrågasättas av andra än sekretess- och integritetsskäl. Andra besök är studiebesök och beslut om sådana ska fattas av den eller de till vilka den beslutsrätten är delegerad. Konstigare än så borde det inte vara

Unga för sig, äldre för sig

Unga politiskt intresserade, gå med i ungdomsorganisationen. Politiskt intresserade pensionärer, gå med i pensionärsföreningen. Det är gummor i dräkt och gubbar i kostym, i åldrarna 35 till 60 år, som utgör partierna. Så ser det ut i politiken i Sverige
Unga och pensionärer, ändra på det här. Stäng inte in er i er ungdoms- eller pensionärsförening

Märklig syn på äldre. I Sverige

"I Sverige umgås man bara inom sin åldersgrupp. Jag tycker att man borde blanda mer, som man gör ute i Europa." (Pensionären Sigrid Lindahl)
Åldersdiskrimineringen i Sverige är tydlig. I den politiska retoriken finns jämlikheten, men den stannar där. De politiska partierna vill helst att äldre personer aktiverar sig i pensionärsföreningar och man har särskilda pensionärsföreningar inom partierna.
I media, i politiken, ja över allt är det ungdom, som gäller. Allsång på Skansen tappar tittare, vilket en del anser beror på att musiken och allsångerna mer och mer anpassas till en yngre publik.
Partierna måste gå före. Någon enstaka mening i politiska tal räcker inte. För det handlar ju om attityder. Politiken har gjort åldersdiskrimineringen till endast en juridisk fråga, som dessvärre sällan prövas.

Det finns många Siewert Öholm

Signerat i UNT i dag med rubriken "Verklighetens kristna är olika" resonerar kring Siewert Öholms och Marcus Birros kristna syn. Jo, lite intressant, men att säga att ingen kristen är Siewert Öholm är lite grovt.

"Redovisning av skatteutgifter 2014 (SkU33)

Vad sker i de olika politiska beslutsförsamlingarna? Kommun- och landstingsfullmäktigebeslut refereras till viss del, men vad får vi veta om beslut i riksda´n och i olika organ inom EU? Inte mycket, och åtminstone inte i frågor där rapporteringen måste bli positiv. Det här beslutet är väl inte ointressant?

"Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler."

Vad är ett proportionerligt våld?

Löfvéns facebookinlägg diskuteras. När man läser mediareferat kan man få uppfattningen att det rör sig om massreaktioner. Facebookinlägget har fått 3500 kommentarer.
"Formuleringarna ligger helt inom ramen för S-kongressens uttalanden om Palestinakonflikten", säger Löfvén.
Löfvén talar om att det finns ett ansvar för att se till att våldet är proportionerligt. En sådan formulering innebär att man accepterar våld, något, som tyvärr Löfvén inte är ensam om bland partiledarna. Hur i all sin dar ser ett proportionerligt våld ut?

FP + S borde vara sant, men är det inte

God morgon Världen ägnar en stor stund åt spekulationer kring kommande regeringsbildning. Är en koalition mellan Socialdemokraterna och, till exempel, Folkpartiet möjlig? Ja, den borde vara möjlig. Sett till politisk inriktning. Men kan ett parti, vars ledare kraftigt tagit avstånd från Socialdemokraterna, och vars högsta politiska organ, landsmötet, ägnat sig åt sossehat, gå in i en koalition med socialdemokraterna? Nej det borde inte vara möjligt. Men nu när det börjar brännas, när regeringsmakten ser ut att bli svår att behålla börjar personer, som tidigare starkt tagit avstånd från Socialdemokraterna tala om möjlig koalition. Spelet handlar alltså inte om politikens innehåll utan om ministerposter. 

Grundproblemet ligger i alliansbildning. Inför val måste man profilera sig och tydligt markera för väljarna att regeringsfrågan och koalitionsbildning avgörs efter ett val där väljarna presenterats tydliga alternativ.
En partiledare, som på frågan om regeringsbildning med Socialdemokraterna är tänkbar, svarar ett tydligt nej, kan inte gå in i ens en förhandling.  

Nylagat kan definieras på olika sätt

Två miljöpartister skriver i dag i UNT om maten vid Akademiska sjukhuset.. De två anser sig ha vetenskapen bakom sig när man hävdar att maten ska vara varm direkt från tillagningen för att vara så näringsrik som möjligt.
Jag har hävdat den uppfattning Miljöpartiet för fram, men då som alternativ till den mat man köper från Västmanlands läns landsting. Det som nu planeras är ju inte det, och bakom tänkt lösning har jag förstått alla partier står, utom Miljöpartiet.
Formuleringar i dagens artikel är slarviga. "Patientmaten ska värmas i mikrovågsugn". Är inte det en formulering ägnad att leda våra tankar fel.
Miljöpartisterna får oss vidare att tro att bakom nu tänkt lösning står endast den så kallade Alliansen. Det är ju inte sant. Jag ogillar politiker, som medvetet ser till att leda våra tankar fel, fast man inte kan hävda att det handlar om lögn

Om föraktfull retorik i UNT i dag

Under rubriken "Föraktfull retorik" skriver i dag John Sjögren, i UNT, om ytligheten i politiska tal. Jag gillar artikeln för att den behövs. Mer av intellektualism efterfrågas. Men egentligen är det inte politikernas fel utan mediernas, som pressar politikerna till enkelheten. Frånvaron av djup i de politiska resonemangen är det som går hem bäst. Man kan i ett tal i Almedalen inte citera Nietsche.
Men hur kan man veta det? Ingen har ju försökt.
Partiledartalen i Almedalen liknar mer och mer ståupparnas intelligensbefriade framträdanden. Partiledaren talar om Johanna, som arbetar inom hemtjänsten och ståupparen om gubben med sitt diskriminerande uttalande. Båda lika osanna eller åtminstone tillrättalagda.
Jag vill inte påstå att partiledarna nått ståuppnivån, men riktningen är oroande.
Visst finns utrymme för politiker, som ägnar sig åt folkbildning och opinionsbildning. Tyvärr syns inte, ens på långt håll, någon, som vill inta utrymmet

Folkpartietmaterial till Folkrörelsearkivet

Jag tog steget. Jag har lämnat ett trettiotal pärmar till Folkrörelsearkivet. Pärmarna innehåller papper so har koppling till mina uppdrag i Folkpartiet från sent 1960-tal till 2000. Där finns protokoll, valkampanjmaterial, förteckningar över förtroendeuppdrag och diverse skriftväxlingar.
Under flera års tid har jag övervägt mellan att kasta allt, själv göra något slag av sammanställning och låta Folkrörelsearkivet bedöma vad som kan vara värt att arkivera. Nu har jag landat i det sistnämnda. Om jag fortsatte att spara - för vem? Partiet har inte visat intresse. Men, visst är det lite Folkpartiethistoria.
Kvar har jag pärmar med egna skrivelser ett, antal pärmar med tidningsurklipp, i vilka jag själv figurerar och valmaterial i form av knappar dekaler klistermärken m.m. sorterade på rätt (?) val.

Låt dem lägga ned

Friskolor vill inte ha förhöjd insyn, lyder en rubrik i DN. Om meddelarskydd och offentlighetsprincip infördes skulle många friskolor lägga ner.
Våra skatter finansierar även friskolornas verksamhet. Ska vi inte ha total insyn i verksamheter, som vi gemensamt bekostar? Svaret är ju självklart; lägg ner om ni inte tål insyn.
(Måste så här inom parentes anmärka på en formulering i DN - artikeln."I Almedalen slog organisationen bland annat fast att 42 procent skulle lägga ned...Bland annat fast? Korrekt formulering: "I Almedalen slog organisationen fast bland annat att...Illa DN!)
Den attityd, som nämnda undersökning visar, gör ju att systemet måste ifrågasättas. Vi ska inte ha skattefinansierade verksamheter, vars huvudmän ser negativt på medborgerlig insyn.
Låt kommunerna ha ansvaret för all skolverksamhet och i avtal reglera vad som ska gälla i fråga om, bland mycket annat, insyn och meddelarfrihet.
De bland befintliga friskolor, som inte tål insyn: Låt dem lägga ned

Nationsgränserna ska bestå

Folkpartiet påstås ibland vara ett parti, som vill sudda ut nationsgränserna i Europa. Varifrån uppstår en sådan bild? Inte så konstigt. Det finns folkpartister, som talar om EU som en federation där Sverige ska vara en region i Europa. Jan Björklund gav dock klart besked i Visby härom da´n. Nationerna ska finnas kvar. EU handlar om samarbete mellan nationer.

Uppsala län kan bli bäst i världen på sjukvård

Fyra av fem har förtroende för vården på Akademiska sjukhuset. Erik Weiman tycker siffran är bra Vivianne Macdisi tycker inte så. Jag tycker att vi måste få veta mer om hur siffran tagits fram. Handlar undersökningen om hur patienter ser på vården? Har frågorna ställts till andra än patienter? Patienter får ju sin uppfattning från sina egna erfarenheter, andra, i första hand, via medierna. Mediabilden är nästan genomgående negativ. Att mot den bakgrunden över åttio procent är positiva måste ses som riktigt bra.
Min tro är att nästan hundra procent av patienter i Uppsala län anser att vården är bra eller mycket bra. Ett stort bekymmer är emellertid köerna. Fortsätt nu Alliansen, satsa på våra sjukhus och korta köerna. Ta det lugnt med externa utförare i avvaktan på att metoderna för att effektivt styra och tygla utarbetats. Uppsala län har möjlighet att kunna inom en snar framtid hävda att man har världens bästa sjukvård. Vi är där inte ännu, men möjligheten finns.

Borde ha ställt upp

Härom dagen träffade jag Siv. Hon frågade varför jag inte ställer upp i höstens val. "Du behövs i landstinget", sa hon. Mitt parti har en utmärkt person på första plats på valsedeln. Jag ska erkänna att jag ångrar mig, men det är nu för sent inför detta val. Dock, det blir val även 2018.
Vårt landsting behöver en radikal förändring av den politiska styrningen. I det förändringsarbetet borde jag ha sett till att delta. Det får nu ske genom opinionsbildning. Förhoppningsvis publiceras inom kort en artikel, som beskriver inriktningen

Donners hotell fullbokat

Man måste vara ute flera år i förväg om man ska få ett hotellrum i Visby under Almedalsveckan, sägs det
För över ett år sedan kontaktade jag Donners hotell för att boka rum till innevarande vecka. "Vi har inte fördelat rummen ännu", blev svaret. "Men vi har antecknat dig". Jag ringde några månader senare. "Tyvärr är det fullbokat." Alltså har det ingen betydelse om man är ute i väldigt god tid.
Hur hänger det ihop? Det kan ju inte vara så att det beror på vem det handlar om. Men jag förstår inte hur Donners fungerar.