Enkelt, sparka tjänstemannen

En händelse inom landstinget i vårt län har aktualiserat frågan om gränsdragningen mellan tjänstemannaroll och politikerroll. Landstingen i allmänhet präglas av att den politiska styrningen knappt existerar. En grundförutsättning för att komma åt problemet, för ett problem är det, är att den politiska ledningen och högsta tjänstemannaledningen har en samsyn om innehållet i rollerna.

Jag råkar veta att den tidigare landstingsdirektören i vårt landsting hade en klar uppfattning om vad politiker ska och inte ska ägna sig åt. Tydlighet i politiska uppdrag och direktiv och effektiv uppföljning. Låt bli detaljfrågor.
Men om tio landstingsråd fungerar tvärt emot detta, då uppstår problem. Hur löses ett sådant problem? De tio borde bytas ut. Men vem ska genomföra detta? Jo, väljarna. Men väljarna har inte klart för sig problemet. Alltså blir konsekvensen att politikerna gör sig av med tjänstemannen och den politiska styrningen fortsätter att lysa med sin frånvaro. Lysande tycker de två, som verkställde uppsägningen. Skandal, tycker jag.

"Folkpartiets moraliska val

DN skrev i sin ledare i torsdags: "Om ett parti vet vad det vill åstadkomma så blir valete
av samarbetspartner en sekundär fråga." Visst förhåller det sig så. Eller borde förhålla sig så.
Men på vilka partier stämmer detta in?
Ledarens resonemang om Folkpartiets moraliska val snuddar vid frågan om partiernas roll i politiken. Vart har den opinionsbildande rollen tagit vägen? Det är här moralismen kommer in. Moralen borde handla om att vara trogen sin ideologi. Har ideologin blivit inaktuell har följaktligen partiet inget berättigande, ingen roll att spela. Dess uppgift inskränker sig då till att eftersträva ministerposter för partitoppen.
Folkpartiets val av samarbetspartner efter nästa val blev under några dagar en massmedial fråga, men blivit inaktuell på grund av folkpartiledarens avståndstagande från Socialdemokraterna. Då var inte plats för ett resonemang om politikens innehåll, det var S man tog avstånd från.
Det moraliska valet måste handla om trohet till socialliberalismen och att välja samarbetspartner med vilken bästa möjliga genomslag för socialliberal politik kan åstadkommas. Tänk om detta genomslag blir tydligast med Socialdemokraterna. Det är här moralen kommer fram

Vem är det som är avvikare?

Vi ser det hos mer än ett parti. Som en fårskock hänger partiernas representanter med i ändrade riktningar av politiken. Uppslutningen bakom Socialdemokraternas Håkan Juholt var stark, uppslutningen bakom Stefan Löfvén är kanske ännu starkare. De två representerar politiska inriktningar, som till vissa delar skiljer sig starkt åt.
Den representant, som håller fast vid en ideologisk inriktning, som tidigare varit partiets, riskerar att stoppas med motivering att vederbörande glidit ifrån partiet. Personen får frågor som "När började Du och partiet glida isär?" Frågan ställs mot bakgrund av att partiet i fråga glidit, av taktiska skäl, eller på grund av att ledaren just då råkar vara av viss uppfattning; en uppfattning, som avviker från en tidigare.
Förr var det viktigt att bekänna sig till sitt partis grundläggande ideologi, nu är det viktigt att bekänna sig till partiets ledning.

Politikerna måste få veta vad som gäller

I min dagstidning har man en serie om länets sjukvård. I går fanns en artikel om stress hos personalen och om överbeläggningar. Man ville ställa sjukhusledningen till svars, men den hade inte gått att nå.
I dag finns svar på enkät, med tre frågor, till företrädare för de politiska partierna. Variationen i svaren är liten. Partierna har ungefär samma önskemål. Nu är det nog så att ledningarna inom de olika verksamheterna i landstinget känner till vilka önskemålen är. Men har dom förmågan att leva upp till partiernas önskemål? Kommer sjukhusledning se till att patienter inte måste, till exempel, ligga i duschrum? Kommer ledningen vid Akademiska sjukhuset se till att sjuksköterskorna får höjda löner och därmed stoppa flykten från sjukhuset? När ska sjukhusledningen se till att köerna till vissa vårdformer avskaffas?
Visst är det bra att vi har en stor samstämmighet hos de politiska partierna i fråga om vad man vill att professionen inom sjukvården ska åstadkomma. Visst är det bra att vi har politiker, som tydligt uttrycker en uppfattning. Visst är det bra att vi har en landstingsrådsstab, bestående av tio personer, som ger uttryck för vad man önskar sig. Visserligen ska man akta sig för att dra alltför stora slutsatser av svaren, dom är ju ändå inte fler än tio.
Nu är viktigt att informationen till politikerna från professionen om vilka åtgärder professionen ämnar vidta, blir tydlig. Politikerna måste få veta vad som gäller

Var finns det politiska ansvaret?

När jag i tidningen läser om kommunala verksamheter är det regel att politiker ställs till svars. Så ska det vara. Förvaltningar och tjänstemän finns till politikens tjänst.
För landstinget gäller uppenbarligen inte detta. Missförhållanden , som nu speglas, på Akademiska sjukhuset framställs som enbart sjukhusledningens ansvar.
I Upsala Nya Tidnings artikel i dag nämns inte det politiska ansvaret. "Vi har sökt sjukhusledningen...". Hur skulle det vara om man sökte de ansvariga, nämligen politikerna. De främsta politiska uppgifterna är att besluta om hur mycket en verksamhet får kosta, kvaliteten på verksamheten och verksamhetens kvantitet.

Canceroperationer

Landstinget tillämpar systemet köpa-sälja. Då undrar jag: vad köper beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen av utföraren  Produktionsstyrelsen?  Köper HSS bukhinnecanceroperationer? Och. I så fall, varför producerar inte Produktionsstyrelsen sådana?

Ett sort

Ett sort av avslut, läser jag i UNT. Visst låter det konstigt. En sort, ett slag, en sorts, ett slags. 

Jag förvånas över att journalistutbildningen inte klarat att justera det som inte klarades inom grundskolan

En sorts

Jag läser just nu om en patient, som valt att gå till en privat vårdgivare, som inte är extern utförare inom landstinget. 

Landstingets Hälso- och sjukvårdsstyrelsen köper de tjänster reportaget handlar om, av landstingets Produktionsstyrelsen. I teorin. I praktiken köper man direkt av Akademiska sjukhuset. Man förstår inte sin egen styrmodell.

I reportaget påstås råda konflikt mellan den privata kliniken och Akademiska sjukhuset. Fel. Akademiska utför det som  Hälso- och sjukvårdsstyrelsen köper. Om konflikt råder är den mellan privata kliniken och landstingets Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 

Inte konstigt att det ser ut som det gör

Försvara sig är inte att slåss

”Vi vill lära tjejer att slåss”, skrev en gång ett par politiska ungdomsförbundare.  Slåss leder fel. Att, däremot, en person, som blir utsatt för övergrepp, ska få försvara sig, ska vara en självklarhet. Det feministiska självförsvaret syftar till just att försvara sig. Detta är emellertid någonting annat än att slåss.

Jag tror inte på våld som konfliktlösningsmetod, vare sig i relationen mellan individer, i förhållandet mellan nationer eller i förhållandet mellan en politisk ledare och folket. De budskap man ger är viktiga. Jag anser, till exempel, att det var skadligt för vår moral när våra partiledare (nästan alla) applåderade president Bushs angrepp på Irak.

Paketeringen av ett budskap är viktig. Kanske ser vi betydelsen, både i och av ordet slåss på olika sätt. Kanske står ickevåld för olika saker för olika personer. För mig är ickevåld inte passivitet utan är ett förhållningssätt, en kultur och en av förutsättningarna för ett hållbart samhälle.

Det hållbara samhället skapas av även medkänsla. Förlorar vi medkänsla hotas samhällets framgång. Jag tror att det många i dag upplever som ökad egoism och brist på medkänsla hämmar en god utveckling. Det finns alltså argument, både ur samhällets synpunkt och från ett individperspektiv, för ökad livskunskap. Inför därför livskunskap som särskilt ämne i skolan. Livskunskap handlar om beteende, attityder, och värderingar. Men för att kunna införas som skolämne, och kurser kunna utvecklas, behöver livskunskap definieras. Tyvärr har de riksdagsmotioner, som föreslagit livskunskap på skolschemat avslagits av riksdagen. Inte bara nuvarande regering, utan alla regeringar, har visat ointresse. Vi behöver, som jag skrev i min tidigare replik, bli fler som ger våra röster hörda.

Socialliberal debattör

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm/Uppsala Airport

Arlanda flygplats är belägen mitt mellan Uppsala och Stockholm. Avståndet i både vägsträcka och tid är emellertid kortare till Uppsala. Flygplatsens fullständiga namn är Stockholm Arlanda Airport.

Namnet ger sålunda inte en bra uppfattning om flygplatsens läge.

 

En namnändring som syftar till att ge en mer rättvisande bild av flygplatsens läge är motiverad. Styrelsen för Regionförbundet  Uppsala län bör ta upp överläggningar med Luftfartsverket i syfte att få en namnändring till stånd. I flygplatsens namn bör ingå ”Uppsala”. Lämpligen bör flygplatsen benämnas Stockholm/Uppsala Airport.

 

 

 

 

 

Skolan debatteras, men inte livskunskapen

Varje dag händer det. Människor dödas, människor misshandlas. Förövare är enskilda individer, grupper och regeringar. Det ser hopplöst ut. Men våldet måste stoppas.
Jag vill höra våra partiledare reagera när en stat angriper en annan med förevändningen att stoppa ett pågående våld, Jag vill att vi alla börjar tänka i termer av ickevåld.

Vi är många som på olika sätt är engagerade i en kamp för mer av solidaritet här och nu, för solidaritet med kommande generationer, för fred och icke-våld och för demokrati. Men vi behöver en medveten satsning från politiskt håll och då lämpligen genom införande av Livskunskap som skolämne.
Skolan debatteras mellan partierna. Dock har jag inte hört någon tala om ämnet Livskunskap. Varför är det så, i en tid när våldet är ett av de största samhällsproblemen?

 

Almedalen en dyr tummelplats

Har missat var jag hämtat nedanstående citat. 
En intressant information. En halv miljard av våra skattepengar har satsats på Almedalsveckan. Demokratin måste få kosta, brukar det heta. Intressant vore att få en bedömning av i vilken grad väljarna tagit del av partiledartalen, för det är ju dessa, som speglats i media. I seminarierna deltog 20 000 personer i 2000 seminarier. Vad betyder det? Var det totalt 20 000 deltagare vid seminarierna var väl antalet personer, som var där knappast fler än hälften, det vill säga 10 000. Om det däremot var 20 00 olika personer där var deltagandet vid seminarierna, om varje person deltog i endast ett seminarium, i genomsnitt tio personer.
Jag har svårt för att låta bli att hålla med om att Almedalsveckan är en dyr tummelplats för en elit. Den är mycket trevlig, men låt andra betala och lägg den halva miljarden på vården.

"Före Almedalsveckan var det många journalister och vanliga medborgare på olika sociala medier som menade att politikerveckan var till för en liten maktelit. Totalt deltog cirka 20,000 personer i över 2000 evenemang.

Enligt våra beräkningar, som bygger på arrangörernas och deltagarnas egna siffror, beräknar vi att kostnaden för skattebetalarna ska ha uppgått till över en halv miljard kronor för en veckas mingel, evenemang och tal. Vare sig regeringen eller andra berörda parter vill bekräfta kostnaden, men de deltagande kommunerna, landsting, försvar mfl hävdar att det är helt klart värt pengarna. Frågan återstår om den svenska befolkningen anser det vara värt pengarna eller om de skulle kunnat användas till annat? "

Sämst i klassen

Sverige sämst i klassen. Gårdagens ledare i Upsala Nya Tidning är ingen rolig läsning, men för många politiker nyttig läsning. Vi har få vårdplatser, köerna är i många landsting långa. Tekniskt och behandlingsmässigt ligger vi dock i framkant.
Ett stort problem är politiken. Den ägnar sig åt att styra frågor, som professionen är bättre lämpad att sköta, men ägnar sig nästan inte alls åt det som är politikens uppgifter. Nu krävs en mycket radikal förändring. Lösningen ligger inte i ett förstatligande. Staten har aldrig visat sig duktig på att vara driftansvarig. Staten ska sätta upp mål, använda styrmedel, följa upp och utkräva ansvar. Härvidlag brister staten. Vad talar för att den skulle vara skickad att driva sjukvårdsverksamhet om den inte ens klarar att följa upp egna mål?
En viktig åtgärd är nu att utbilda landstingspolitikerna. Inte ett landstingsuppdrag utan att den som har det har genomgått några dagars utbildning i politisk styrning. Ett annat, svårare problem att komma åt, är att vi har inte bra politiker. Karriärister lämpar sig dåligt för sjukvårdspolitik. Ett ansvar för partierna.
Mer pengar till vårdinsatser? Ja, troligen blir detta ofrånkomligt om vi ska avhjälpa dagens problem. En del av dessa pengar torde i dag finnas att hämta i form av minskad byråkrati. Läkare ska ägna större delen av sin tid åt patienterna och inte som i dag, den mindre delen. Landstingens centrala administration torde kunna minskas kraftigt.
Visst går det. Men vem klarar det?

Löjligt språkpolisingripande?

Ska vi ha högre krav på journalister i fråga om korrekt svenska än på andra människor? Jo, det anser jag. Naturligtvis måste vi acceptera skrivfel.
Ett par påpekanden för att inte personer med annat hemspråk än svenska ska lära sig fel

Från Radio Uppland:
"I Norrtälje igår kväll greps två unga män misstänkta för att ha hotat barpersonal som inte ville servera dem alkohol. Duon ska sedan ha vandaliserat en bil innan dem togs av polisen, sedan släppte männen.
I centrala Uppsala utbröt ett bråk på en hamburgerrestaurang vid halv ett tiden i natt. En man har förts till sjukhus och en misstänkt gärningsman togs in för att sova ruset av sig.
Det har även brunnit i en container i Luthagen i Uppsala och i stadsparken brann ett partytält vid halv ett tiden. Trots detta beskriver Uppsalapolisen natten som relativt lugn"

"...innan dem togs av polisen." Dem ska vara de eller dom
"...halv ett tiden." Ska vara halv ettiden

Bra mat viktig i vården

Hur blir det med maten vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping? Tillagningskök ska byggas. Ett eller flera. Men kanske blir det i alla fall fråga om Cook and chill? Det blir under alla omständigheter bättre än för närvarande, anser styrelsen för de två sjukhusen (samma styrelse för båda).
Kanske var jag svag i min argumentering. Jag uttryckte stark tveksamhet när Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna tillsammans beslutade att köpa maten från Västmanlands läns landsting. Men bra att alla har ändrat sig. Maten är en viktig del av vården

Borgerlig eller socialliberal

Lyssnade tidigare i dag på ett tankeutbyte i P4 om Folkpartiets roll i svensk politik. Man benämnde den nuvarande inriktningen som borgerlig och den under Bengt Westerbergs ledning som socialliberal. Visst, Bengt Westerberg tydliggjorde socialliberalismen. Det som man nu beskrev som borgerlig är väl egentligen en manchesterliberal politik. Skillnaden ligger i betoningen av solidaritet och socialt ansvarstagande och också graden av tyglande av marknadskrafterna. Dock begreppet liberal är ett otydligt begrepp och kan stå för det mesta som svenska partier står för, undantagna Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Tankeutbytet handlade om vilken linje, som ger flest röster till partiet. Som om det är det allt annat övergripande målet. Partierna har en opinionsbildande roll. Det finns visst plats i mitten, sa Helle Klein. Jag delar uppfattningen. I mitten, i den meningen att ingen driver en tydlig socialliberal linje. Detta måste dock vara Folkpartiets roll i svensk politik. Även om det innebär svagare stöd än om man profilerar sig med hårda tag, språktester, kärnkraft, NATO - medlemskap, vapen framför diplomati och så vidare. Det finns plats för en politik, som tar de svagastes parti, som talar om solidaritet med människor som far illa, i även andra länder, som har ickevåld som en del av profilen, som står upp för bevarandet och skyddet av vår natur och den biologiska mångfalden, som tydligt markerar att all energiproduktion måste bygga på förnybara energikällor, som ser vård och omsorg som ett samhällsansvar, som beskriver forskning och utbildning som förutsättningar för välfärd.

I kväll tror jag Jan Björklund säger saker, som får oss att tänka på Ohlin och Westerberg

Men, när ska media upphöra med att se partiernas huvudmål som röstmaximering?

Mer svenskaundervisning i journalistutbildningen

Vart tillbringar du din semester? Jag tar tillvara på ledigheten. Han har bara sovit i ett dygn.
Detta bara tre exempel på obegripligheter presterade av utbildade journalister.
Jo, jag hör redan invändningen. Språket förändras hela tiden. Men varför förändra så att förståelsen försämras?
Är det inte rätt så bra att vi har ordet var, som uttrycker läge och befintlighet och ordet vart, som uttrycker riktning?
Att ta tillvara på skapar inte motsvarande oklarhet. men hur uppkommer kontaminationen mellan att ta vara på och att ta tillvara?
Värre är det med den ordföljd, som nu har blivit regel. Han har bara sovit i ett dygn, missförstås. Han har inte gjort något annat under ett dygn än sovit eller Han har sovit i bara ett dygn.

Visst är nödvändigheten av mer svenskaundervisning i alla utbildningar stor. En grupp, som ju ska förmedla information och som ska hjälpa människor med annat hemspråk än svenska att lära sig det svenska språket, journalisterna, har ett särskilt ansvar för att tala och skriva korrekt

Riksda´n om vård i annat EU-land

Det här är bra att EU ägnar sig åt. Synd att även riksda´n gör språkfel. "...som högst motsvarar.." borde lyda "...som motsvarar  högst"
"Vård i ett annat EU-land ska inte kosta mer än i Sverige (SoU23)

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv"

Det går ju

Jag har plockat ihop en del glädjande tecken på att vi kan om vi vill. Tala klartext politiker om hur ni kommer att styra i energipolitiken. Det går ju, men ni måste vilja.

"Solceller ökar i Sverige
År 2012 installerades nästan dubbelt så mycket solel i Sverige som året innan. Det visar den nationella IEA-PVPS-rapporten, som sammanställs av Johan Lindahl, vid Ångström Solar Center vid Uppsala universitet.

Fler solstrålar ska bli el med svensk forskning
Dagens kommersiella solceller kan bara omvandla en bråkdel av solljuset till elektricitet, men flera svenska forskargrupper håller nu på att ta fram nya tekniker som kan förbättra effektiviteten betydligt. Bo Albinsson professor i fysikalisk kemi vid Chalmers i Göteborg vill utnyttja rött och blått ljus som idag går till spillo.

Sveriges första solcellsbil premiärvisas
I dag premiärvisades Sveriges första solcellsbil på Spira i Jönköping. En bil som laddas med solceller och körs utan några utsläpp.

Mikael tar vara på solens kraft
Sedan två månader tillbaka pryds Mikaels Bäckstams tak av solceller.– De funkar jättebra. De varken syns eller hörs. Dessutom halverar de elförbrukningen. Det han inte själv gör av med, levererar han till Hedemora Energi.

Sverige tvåa i världen för att bygga förnybar energi
Sverige är världens näst bästa land för investeringar i förnybar energi. Det är bara Kina som ligger före. Det visar en jämförelse som PA Consulting Group gjort i 30 länder. Studien har jämfört lönsamheten i potentiella investeringar i förnybar energi.

Tio i topp bland vindkraftsländer i världen
Global Wind Energy Council (GWEC) publicerade nyligen sin slutgiltiga uppdatering av 2012:s statistik kring globala vindkraftanläggningar. Clean Technica har utifrån statistiken tagit fram flera topplistor t ex topp tio för installerad vindkraft per capita där Sverige ligger på fjärde plats.

Ny IEA-rapport om klimatet
Stockholm har gästats av IEA:s chefsekonom Fatih Birol som var här för att presentera IEA:s nya rapport ”Redrawing the energy-climate map”. Rapporten är en plan B för att undvika att dörren stängs helt till världssamfundets strävan mot att hålla temperaturökningen globalt sett nere till max 2 grader celsius. IEA har i rapporten identifierat fyra energipolitiska åtgärder som skulle kunna leda till att 80 procent av de utsläppsminskningar som behövs för att uppnå tvågradersmålet realiseras.


Riksdagen: Näringslivet behöver långsiktiga regelverk
Riksdagen anser i en granskning av EU-kommissionens grönbok om klimat- och energipolitiken att det behövs tydligare ramverk för klimatarbetet fram till år 2030. I dag finns det en tydlig ram för hur EU ska bedriva klimat- och energipolitiken fram till år 2020, något som nu bör förlängas. ”Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030”, skriver riksdagen i sitt utlåtande.

Solkriget mellan EU och Kina
För två veckor sen så lade EU-kommissionen 12 % i strafftull på kinesiska solpaneler och i slutet av sommaren hotar man med att höja till 48 % om inte Kina slutar subventionera sin industri. Kina kontrade och hotar med strafftullar på europeiska viner. Handelskonflikten gäller såväl 400 000 jobb i Kina och 25 000 i Europa som klimatmålen.

Laddningsstationer i New Yorks parker
Nu kan New York-borna ladda sina mobiler utomhus. 25 olika laddningsstationer har satts upp i stans olika parker. Laddningsstationerna går på solkraft."

Ingenting om energiseminariet i går

Märkligt. Underligt. Jag finner ingenting i de tidningar jag letat i, om seminariet i går om förnybart. Vi kan ju inte spegla två tusen seminarier skulle säkert medierepresentanterna svara. Naturligtvis inte, men vad är viktigare än den frågan. Den borde betraktas som åtminstone tillhörande dagens viktigaste politiska frågor.
Min förhoppning är nu att man speglar dagens vindseminarium och gårdagens energiseminarium samtidigt.
"Seminarier om förnybart i Almedalen
Svensk energi- och klimatpolitik lyfts ofta fram som den mest ambitiösa i Europa, men frågan är hur vi tar nästa steg mot ett 100% förnybart energisystem. Detta är utgångspunkten för exempelvis 100 % förnybarts seminarium ”Europeisk energipolitik – inspiration för nya krafttag i Sverige” den 3 juli och Vinddagen den 4 juli i Almedalen."

Saknar Almedalen

Måste medge att jag längtar till Almedalen. Har tillbringat några dagar där under tre politikerveckor. Visst är vistelsen stimulerande. Synpunkterna från den så kallade allmänheten är emellertid många. Jippo, marknadsföring, tummelplats för en elit, festande och så vidare. Alla dessa ord stämmer väl in på vad det är fråga om. Likväl gillar jag tummelplatsen.
Vad skulle få mig att ogilla? Ja, om Reinfeldts vistelse skulle väcka samma uppmärksamhet och medieexponering som om Zlatan var där, då skulle jag bli skeptisk. Men även om TV och tidningar totalbevakar finns en balans, en balans som oftast saknas när stenrika idrottsstjärnor och popstjärnor exponeras.
Nästa sommar är jag där, tror jag. Då är det valrörelse. Innan dess hoppas jag ha hållit mina föredrag om politisk styrning respektive patientsäkerhet flera gånger.
Någon kampanj liknande en viss robinssonjohanssons 2002 är inte aktuell. Den visade att det är möjligt att med endast smarta kampanjmetoder nå riksda´n, men stod inte för hållbarhet

Politikerna ställde sig bakom tjänstemannabeslut

Produktionsstyrelsen ställde sig bakom direktörens åtgärdsplan. Vad betyder det? Har styrelsen fattat beslut enligt direktörens förslag eller ska åtgärdsplanen ses som information till styrelsen, som inte hade några invändningar?
En politisk styrelse ska fatta politiska beslut. Om frågan inte är politisk kan tjänstemannabeslutet anmälas till styrelsen.
Ledningen vid Akademiska sjukhuset ska presentera förslag till Produktionsstyrelsen, som fattar beslut; beslut om budget, om antal vårdplatser, bemanning och så vidare, kort sagt om ekonomi, kvantitet och kvalitet.

Bra initiativ

Då och då har man faktiskt anledning att bli glad. Enskilda initiativ, som syftar till att förbättra villkoren på jorden duggar inte tätt. Här är emellertid ett:

"Även om besluten om kärnkraftens framtid dröjer så måste alternativen upp på bordet nu, anser Erik Brandsma. På eget initiativ har han startat en utredning om ett hållbart energisystem efter 2020 – med eller utan kärnkraft. Därmed har han också hela Energisveriges ögon på sig. – Jag kan inte sitta och vänta på ett eventuellt investeringsbeslut år 2022. Det är mitt ansvar att lyfta och driva den här frågan."

Politiken kan skapa förutsättningar

Rapporter och beskrivningar av dagens sjukvård varierar kraftigt, ofta beroende på vem som lämnar och ger rapporterna. Kvalitetsmässigt, anser många, ligger vi i världstopp. Tillgänglighetsmässigt är vi betydligt sämre.
En del negativa rapporter skapar oro. Oro för vart vi är på väg och oro för var vi egentligen är. Jag nås av en hel del signaler från patienter. De flesta är oroande, vilket kanske är naturligt, då man inte finner lika stor anledning att ta kontakt om upplevelsen är positiv.
Som ordförande i länets patientnämnd under förra mandatperioden gjorde jag ansträngningar för att komma i kontakt med både personal inom sjukvården och patienter för att få information från annat håll än politiken. Patientnämnden var på väg att bli ett bra verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Det har tyvärr stannat av.
Politiken kan inte lösa problemen, men den kan skapa förbättrade möjligheter att göra det. I detta skulle jag gärna vara med

Från riksda´n om uppföljning

För den fortsatta inriktningen av utbildningspolitiken är den här uppföljningen nödvändig.  Kvaliteten i den högre utbildningen har visat en nedåtgående trend. De två reformer, som nu ska utvärderas har, antar jag, haft positiva effekter. Jan Björklund har i dessa frågor en socialliberal kompass. Men vad krävs nu för att fortsätta Folkpartiets strävan att göra svensk utbildning världsbäst?

 

"Utbildningsutskottet följer upp effekterna av två högskolereformer

Under 2010 beslutade riksdagen om reformer för ökad frihet för universitet och högskolor samt kvalitet i den högre utbildningen. Utbildningsutskottet följer nu upp effekterna av dessa beslut. Uppföljningen ska göras av Aarhus universitet och pågå fram till 2016. Uppföljningen är en del av utskottets arbete med att följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut.

Den övergripande och långsiktiga frågeställningen för uppföljningsprojektet är om de båda reformerna främjar ökad kvalitet i svensk högre utbildning. En mer kortsiktig frågeställning är att följa hur reformerna implementeras i högskolesystemet och hur systemet påverkas av reformerna i ett kortare perspektiv.

Ett långsiktigt uppföljningsarbete

Uppföljningsprojektet ska utföras av Dansk Center for Forskningsanalyse vid Aarhus universitet. Projektet kommer att redovisas i flera delrapporter som bland annat bygger på enkäter och intervjuer med företrädare för den svenska högskolan. Uppföljningen ska pågå till och med mars 2016.

– Det är både viktigt och positivt att vi i bred politisk enighet nu inleder ett arbete som sträcker sig över kommande riksdagsval. Det visar att utbildningsutskottet har en långsiktig och seriös ambition i uppföljningsarbetet, säger Tomas Tobé (M), ordförande i utbildningsutskottet.

Underlag för framtida beslut

Syftet med uppföljningen är att utbildningsutskottet ska kunna dra lärdomar för framtiden, vilket är värdefullt för utformningen av utbildningspolitiken. Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Enligt riktlinjerna bör uppföljning och utvärdering ha en framåtblickande inriktning och användas till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete."

Ombedd att anta utmaningen

Som sjukvårdspolitiker blir jag ofta uppvaktad av både patienter och personal inom vården. De berättelser jag får höra gör mig djupt upprörd. Det blir jag också när jag läser Britt-Marie Ahrnells öppna brev om maken Rolfs frustrerande möte med vården som publicerats i Dagens Samhälle.
En del av problemet känner jag igen från mitt eget landsting.
Men vad göra? Dels måste den politiska styrningen bli bättre, dels måste synen på vilka metoder man ska använda för att ändra gamla strukturer förändras. Man kan inte fortsätta att av personalen förvänta sig rationaliseringar samtidigt som man kämpar med problemet för få vårdplatser och liten bemanning. Här ligger den stora politiska utmaningen.
Flera personer har på sistone bett mig anta utmaningen. Den är frestande. Med partibeteckning FP och socialliberalt uppdrag måste i så fall utmaningen vara en genomgripande kulturförändring i landstinget. Den är möjlig om uppdraget ges tydligt.

   

      

"Vem i vårdapparaten tar ansvar för min mans cancer?"

Både i Stockholms läns landsting och på riksnivå har vi haft alliansstyre i nästan åtta år och den här sortens vittnesmål blir bara fler. Vi har kanske världens bästa sjukvård teoretiskt sett men vi har inte personal som räcker till för att ge patienten en trygg och säker vård med sammanhållna vårdkedjor. Det råder brist på både specialistläkare och specialistsjuksköterskor och nyexaminerade sjuksköterskor nekas den rättmätiga lön de kräver. Att vården, inte minst akut och förlossning, står inför stora utmaningar denna sommar både i Stockholm och i andra delar av Sverige, får vi dagliga rapporter om i medierna. Barnmorskorna gör uppror och erfarna sjuksköterskor ryter ifrån. Jag efterlyser ett tydligt ansvar från den politiska ledningen i landstinget, som har ägnat mer tid åt att utveckla vårdval i ett tjugotal olika verksamheter än att förbättra samordning och ansvarstagande. De borgerliga har lagt all energi på olika typer av driftsformsförändringar i stället för att ägna kraft åt hur vården ska ske. Man talar om vårdens kvantitet och mycket lite om vårdens kvalitet för patienterna. Denna politiska felprioritering ser vi nu resultatet av och allt fler protesterar. Över 6 000 läkare har nu anslutit sig till ett upprop på internet om brister i svensk sjukvård. De menar att sjukvården utgår från produktion istället för patientens behov. Svenska läkare tillbringar minst tid i Europa per patient. Det bekräftas av socialminister Göran Hägglund (KD) som uppger att läkarna på sjukhusen i Stockholm lägger endast 18 procent av sin arbetstid på patientkontakt.

 

Blockpolitik ifrågasätts

Nu vill inte väljarna ha blockpolitik, är en nyhet i medierna. När har dom velat det? Nåja om nu väljarna under lång tid sakta ändrat uppfattning är de partiaktivas inställning och benägenhet att på kort tid ändra uppfattning mer intressant. Jag är övertygad om att när en allianspartiledare börjar antyda uppbrott från alliansen kommer de partiaktiva lydigt följa efter och tala som om man alltid ansett blockpolitik och alliansbildning före val som förkastliga.
Kanske kommer Alliansens allians att hålla över valet 2014. Inga av de fyra oppositionspartierna tycks däremot vara beredda att ingå något liknande. Man förklarar att man är fyra självständiga partier och att regeringsbildning är en fråga som blir aktuell först sedan väljarna sagt sitt. Den argumentationen håller på att få genomslag, är mitt intryck. Alliansens vapen, splittringen kommer sannolikt inte att vara lika vasst som tidigare och därmed inte bita.
Kanske är det bra för demokratin det som nu sker. Kanske är det bra för socialliberalismen det som nu sker

"Mer än hälften av väljarna ratar blockpolitiken. Även allians­väljarna är tveksamma. Fyra av tio borgerliga väljare föredrar att partierna går till val var för sig, visar DN/Ipsos Almedalsmätning. ”Regeringsfrågan är mer komplex än vad en del vill framställa det som”, säger Johanna Laurin Gulled, opinionsanalytiker på Ipsos.

På söndagen inleds den klassiska Alme­dalsveckan i Visby. Regerings­frågan blir med stor sannolikt ett av de ämnen som kommer att dominera under dagarna på Gotland.
Regeringspartierna ser samarbetet som ett av sina starkaste kort inför valrörelsen nästa år. Allianspolitikerna kommer inte att försitta några tillfällen att påpeka att inget organiserat rödgrönt samarbete står emot regeringen."