Hur mycket i TV är falskt?

Tack Bengt. Sådant här, som du säger, måste sägas. Nu har vi fått veta hur eländigt man beter sig, men hur är det med de program, som ingen kan kolla? Vissa falskheter är så falska att vi tittare genomskådar. Att Hollywoodfruarna i en viss reklamkanal deltar i ett slags teater är ju uppenbart. Ser inte eländet efter att ett par gånger ha fått misstanken att bli tillräckligt stark. 

Vi måste säga ifrån, genom att, till exempel inte titta på falskheter

Eliasson (FP): Säkerställ SVT:s oberoende ställning

Debatten kring Eurovision Song Contest har präglats av Europeiska radio- och tv-unionens val att ersätta publikens burop mot applåder.

– Jag tycker inte att politisk censur hör hemma i svensk television. Tycka vad man vill om burop eller om de olika bidragen, men att försköna bildproduktionen av politiska skäl ger en mycket bitter eftersmak.

Det säger Bengt Eliasson (FP), Folkpartiets gruppledare i kulturutskottet, som idag begär en interpellationsdebatt i riksdagen med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke om hur frågan ska hanteras 2016 när Sverige står som värd för evenemanget.

– Public service ska inte sända politiskt censurerat material. Om man accepterar att burop ersätta med applåder befinner man sig på ett sluttande plan. Lek med tanken att det hade varit ett politiskt evenemang där man i tv-produktionen ersatt burop med applåder, avslutar Eliasson.

Frågan bifogas.

Kontakt
Bengt Eliasson

Produktionsstyrelsen är nöjd med att 11,2% får infektioner?

Vad avser Produktionsstyrelsen göra med anledning av den här informationen? Det här är vi nöjda med. Men säg det då. Det här är inte acceptabelt. Besluta då vad som ska göras för att förbättra situationen.

"Uppföljning av patientsäkerhet

En så kallad punktprevalensmätning för vårdrelaterade infektioner gjordes inom landstinget i mars. Förekomsten vid mätningstillfället var 11,2 procent, vilket är oförändrat jämfört med mätningen föregående år. En mätning av förekomsten av trycksår visade att 13,2 procent av patienterna hade trycksår, vilket är något lägre jämfört med tidigare mätningar.

Det framgår av den återkommande rapporteringen till produktionsstyrelsen om patientsäkerhetsfrågor."

Det är sådant samarbete vi behöver

Det är väl sådant här samarbete vi i dag behöver. Inte kring kärnvapen och dödande utan kring åtgärder för att skapa hållbarhet

"USA och Sverige startar gemensam klimatforskning

USA och Sverige ska genomföra en gemensam Arktisexpedition i sommar och ytterligare en 2017. Sverige ställer upp med isbrytaren Oden i detta nya och utvidgade polar- och klimatforskningsprojekt.

Under onsdagen signerade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i Washington ett nytt forskningsavtal med USA. Avtalet leder till positiva synergieffekter för svensk polar- och klimatforskning.

Det nya avtalet presenteras i samband med att USA tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet.

– Genom att samarbeta kommer vi få ut mer forskning för pengarna. Den svenska isbrytaren Oden kan genom att användas av flera länder göra polarexpeditioner med tätare mellanrum, fler mätningar kan utföras och forskarna kan bilda nya samarbeten. Det kommer gynna forskningen, klimaten och skapa jobb, säger Helene Hellmark Knutsson.

Svensk polarforskning och klimatforskning är världsledande. Baserat på den svenska isbrytaren Oden som utrustats med forskningslaboratorier och avancerad utrustning har svensk polarforskning gått från bra till världsledande. Genom ökat samarbete med USA kan denna forskning bidra ytterligare i arbetet för att möta klimathotet.

– Samarbete i Arktis och inom polar- och klimatforskning blir en tydlig temperaturmätare på hur nära vi samarbetar med USA och ett viktigt bidrag i arbetet för att möta vår tids stora ödesfråga, säger Helene Hellmark Knutsson."

Är det eller är det inte måluppfyllelse?

Jo, så ser det ut. Men, vad är det ansvariga politiska organets uppfattning om detta? Är politikerna nöjda måste detta framgå. Nöjda lika med är det fråga om måluppfyllelse. Om inte måste väl några beslut fattas för att få måluppfyllelse. 

"Uppföljning av väntetider under april

81 procent av patienterna i specialistvården erbjöds besök inom 90 dagar och 88 procent fick behandling eller operation. Det visar uppföljningen av väntetiderna i vården under april

91 procent av dem som ringde primärvården i april kom fram samma dag och 88 procent kunde erbjudas besök inom en vecka."

Politiskt organ "ställer sig bakom"

Ställde sig bakom. Vad betyder det? Finns det eller finns det inte ett politiskt beslut? Att politiska organ inom landstinget enbart ställer sig bakom är vi vana med. Det är till att ha förstått sin roll

"Planer på nya lokaler för vårdcentral i Gränby centrum

Vårdcentralen i Gränby centrum kan komma att utökas i samband med att den flyttar till nya lokaler hösten 2017. Idag drivs vårdcentralen som en filial till Årsta vårdcentral, men Primärvården vill att vårdcentralen ska drivas som en egen enhet. Detta motiveras av att befolkningen i närområdet förväntas öka kraftigt under de kommande åren.

Produktionsstyrelsen ställde sig bakom Primärvårdens planer om en vårdcentral i Gränby centrum under förutsättning att hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner etableringen och att hyreskostnaden ryms inom befintlig budget."

Hur ska vi med ett sådant här system kunna utkräva politiskt ansvar?

Man börjar vänja sig. Vänja sig vid att man inom landstinget inte vet att budget ska fördelas på nämnder. Det är Produktionsstyrelsen, eller bör vara, som gör överskridande. Produktionsstyrelsen har inte förmått att anpassa kostnaderna till intäkterna; intäkterna, som i huvudsak består av ersättning från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Jo, man hävdar ju att man tillämpar styrformen beställa - utföra. 

Inte ett enda av tretton landstingsråd opponerar mot den skandalösa bristen på styrning. Likaså avstår media från att granska den politiska ledningen av landstinget. 

Produktionsstyrelsen gav sina förvaltningschefer i uppdrag att återkomma med analyser och åtgärder. Analyser, ja. Men åtgärderna? Åtgärderna handlar ju om politiska beslut. Uppdraget bör vara att framlägga förslag till åtgärder. 

Ekonomirapport april

Landstingets årsprognos har försämrats med 104 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Nu förväntas landstinget väntas nu göra ett årsresultat på 24 miljoner kronor under 2015. Det framgår av ekonomirapporten för april.

Den försämrade prognosen beror till stor del på att Akademiska sjukhuset lämnar en försämrad prognos på minus 100 miljoner kronor. Huvudorsaken är att intäkterna från riks- och regionvård varit lägre än planerat på grund av kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och operationssalar som inte kan utnyttjas fullt ut.

Sjukfrånvaron har ökat vid flera förvaltningar. Produktionsstyrelsen gav i uppdrag till förvaltningscheferna att återkomma med analys och åtgärder.

Spåra vapen

Ett litet ljus i vapenmörkret

Justitieutskottet vill att vapen ska gå att spåra inom EU Kravet som finns i dag på att vapen som tas in i Sverige ska märkas kommer att begränsas till att gälla bara för införsel av vapen från länder som inte är med i EU. Ett enigt justitieutskott vill därför att regeringen arbetar för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med inom EU. De krav som finns på märkning av vapen eller vapendelar som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU, enligt ett förslag från regeringen. Dessutom kommer polisen att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. Regeringen får bestämma hur höga avgifterna ska vara. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan dock göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Justitieutskottet uppmanar därför regeringen i ett så kallat tillkännagivande att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med inom EU. Justitieutskottet vill också att regeringen ser till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister ser till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet. Justitieutskottets tre tillkännagivanden har sin grund i en följdmotion från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Att kravet på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra EU-länder tas bort är en anpassning till FN-regler och EU-lagar. Reglerna om bland annat märkning av vapen i FN:s så kallade vapenprotokoll är sedan 2014 en del av EU:s lagar. Det gör bland annat att EU-länder bara får ha regler för märkning vid import av vapen från länder utanför EU

Fler exempel. Men varför aldrig en kommentar?

Här ett par exempel till på vad jag skrev i förra inlägget. Men varför aldrig en kommentar från en landstingspolitiker?

Specialistansluten hemsjukvård ses över

Landstinget ska göra en översyn av den specialistanslutna hemsjukvården (SAH). Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Tillgången till SAH är olika i olika delar av länet. I Uppsala och Knivsta finns ett sjukvårdsteam tillgängligt dygnet runt. I övriga kommuner bedriver landstinget SAH under kontorstid och därefter utförs insatserna av den kommunala hemsjukvården som har tillgång till primärvårdens beredskapsjour. I Heby kommun utförs vården av olika vårdgivare i den norra respektive söndra kommundelen.

Översynen som nu ska göras omfattar kommunerna Älvkarleby, Heby och Östhammar. En delrapport ska lämnas till styrelsen i oktober 2015.

Återbetalning av målrelaterade medel

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om återbetalning av målrelaterad ersättning för vårdcentraler för 2014.

När målen inte uppfylls eller endast delvis uppfylls ska ersättning betalas tillbaka.

Återbetalningarna för privata vårdcentraler uppgick till sammanlagt 1 449 713 kronor och beror till största delen på att väntetidsmålen inte har uppfyllts. Återbetalningen för primärvården i egen regi uppgick till 1 488 267 kronor och beror till största delen på att målet om läkarbesök inom sju dagar inte har uppnåtts.

Landstingspolitikerna vägrar förstå

Styrsystemet beställa-utföra betyder tvåpartsstyrning. Konkret betyder det för landstinget att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska förhandla med Produktionsstyrelsen, som ska vara ansvarig för verksamheterna. Men det här har landstingspolitikerna inte förstått. Det senaste av bevisen är nedanstående. Beställaren går in i en förvaltning, som den inte har att göra med. Förvaltningen i fråga är Produktionsstyrelsens. HSS ska kommunicera med Produktionsstyrelsen. Undrar någon över varför styrningen av landstinget visar stora brister? Inte jag

Projektplan för översyn av primärvården godkänd

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt projektplanen för den tidigare beslutade översynen av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering.

Syftet med översynen är att utveckla primärvårdens uppdrag med beredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa och nya etableringar ska vara behovsstyrda. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsatte 250 000 kronor för utredningen. En delrapport ska ges till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i oktober 2015 med förslag på förändringar som kan träda i kraft under senare delen av 2016. Slutrapporten ska läggas fram i februari 2016.

(M), (FP), (C) och (KD) lämnade ett yrkande om kompletteringar till projektplanen, bland annat att utredningen ska se över onödiga tekniska hinder i nuvarande avtal. Yrkandena avslogs, men styrelsen beslutade att vissa förslag ska beaktas i det fortsatta arbetet.

SD;s framgångar, övriga partiers ansvar

Färsk opinionsundersökning från SIFO i dag. Kom några överraskningar? Ja, nog är väl Socialdemokraternas fortsatta tillbakagång något, som får en del att höja på ögonbrynen, medan andra säkert tycker att den är logisk. Regeringen har svårt att hålla vallöften och att åstadkomma besked om vad man vill med Sverige.
Något som är en verklig överraskning är dock Sverigedemokraternas fortsatta framgångar, inte politiskt men opinionsmässigt. Ett parti präglat av konflikter och skandaler. Övriga partier bara beklagar och saknar både förklaringar och motdrag.
Visst har partierna misslyckats. Partierna har inte fullgjort sin roll som opinionsbildare. Det mesta går ut på att "hitta frågor", som ökar opinionssiffran. Visst är stora örat en del av partiernas verktyg, men lika viktig är megafonen. Partierna ska lyssna på medborgarnas åsikter, men man ska också påverka opinionen. Man ska förklara för oss medborgare vilket Sverige man vill forma, förklara sin ideologi, från vilken man inte viker oberoende av vad lyssnandet ger.
Om nu Sverigedemokraternas framgångar beror på falska föreställningar och kunskapsbrist är det väl detta partierna ska ta fasta på. Men varför gör man inte det. Man går inte längre än att ibland uttala: "Vi har olika människosyn". Exemplen på vad exkludering lätt leder till är många i historien. Använd kunskap och erfarenheter.
Sverigedemokraternas framgångar beror till stor del på övriga partiers tillkortakommanden

Intelligensbefriad reaktion

Pucken träffade en skridsko och gled in i mål. Ledaren skrivs ner och avgångskrav reses. Om inte pucken träffat skridskon hade med stor sannolikhet ledaren hyllats.
Vad håller vi på med? Vad är det som gör att en besvikelse får sådana här ologiska och intelligensbefriade yttringar?

Viktigt att bevara våtmarker

Vi har länge vetat att det är viktigt att bevara våtmarker. Det är bara politiker, som inte trott på det. Nu kan Jordbruksverket kanske övertyga

"Våtmarker bättre miljöväktare än man trott

En ny studie som finansierats av Jordbruksverket visar att våtmarker fångar näring, särskilt fosfor, i större utsträckning än man tidigare trott"

Ska du verkligen anlita privatekonomisk rådgivare?

Detta är viktigt. Jag har själv gått på en rådgivares dåliga råd. Råden var ämnade att gynna, i detta fall ett bolag, som heter eller hette G.....um. Eftersom jag inte kunde använda annat än ett litet belopp blev förlusten liten,  men tillräcklig för att få mig att inse att jag själv är den bäste och mest pålitlige rådgivaren. 

"Förbjud provisioner till privatekonomiska rådgivare

Förbjud provision till den som ger råd till enskilda om privatekonomi. Finansinspektionen, FI, är hård i sin dom över finansiella rådgivare: Tyvärr ser FI att många företag ger bristfällig information, ger råd som inte ligger i konsumentens intresse och säljer dyra produkter som inte alltid lever upp till vad som utlovats"

Svenska läkare tar emot lägst antal patienter

Svenska läkare har få patienter. Man har lägst antal inom OECD - området. Jo, men man kanske ägnar patienten mer tid än man gör i andra länder. Nej, det är inte så. Däremot ägnar man mycket mer tid än andra länders läkare gör, åt pappersarbete.
Ska vi ha det så? Har vi råd? Vi har ju lika höga kostnader som andra men lägre servicegrad.
Det måste alltså vara möjligt att öka servicen utan att öka skatten. Problemet är således inte professionens utan problemet är politiskt
Vad gör ni landstingspolitiker åt detta? Ingenting, åtminstone märker vi medborgare inte vad ni gör. Ni klarar inte att ha ansvaret för sjukvården. För över ansvaret till kommunerna, som får ingå allianser.

Landstingen och staten har misslyckats

Hur kommer det sig att många andra länder har kortare vårdköer än Sverige, men lägre kostnader för sjukvården? Härtill kommer att dessa länder har också mer nöjda patienter.
Många analyser har gjorts. Klart är dock att både staten och landstingen misslyckas med sina uppgifter.
Ge kommunerna ansvaret, minska kraftigt antalet kommuner och bilda samverkansregioner för specialistsjukvården

Medborgarkontakten brister

Jag har observerats på ett demokratiskt problem, som jag visste fanns, men inte visste är så stort.
Det handlar om medborgarnas möjligheter att få kontakt med politiker och tjänstemän. Nästan omöjligt. Man talar in. Ingen ringer tillbaka.
Vari ligger förklaringen? Har man fått så mycket att göra att man inte hinner? På tjänstemannasidan kan det förhålla sig så, men inte för politikerna. Politisk styrning och tidsåtgången för denna förändras inte nämnvärt. Kan det då vara att politiker ägnar sig åt sådant man inte borde, åtminstone om det är i stället för att finnas tillgängliga.
Jag minns hur det var en vanlig 60-timmars arbetsvecka. Antalet medborgarkontakter var mellan 30 och fyrtio per vecka, ofta någon fredag kväll. En grundregel: alltid ringa tillbaka.
Jag vet, karriären gynnas inte av att ägna tid åt dialog med medborgarna, men demokratin gynnas.

Nästa val ska vi ha politiker, som drivs av annat än karriärlusten

Nu måste vi hitta nya politiker

Visst hade jag sett fram mot partiledardebatten i går. Först; så besviken jag blev. Antalet kvinnor är ännu bara tre av åtta. Svårt naturligtvis att för dessa kvinnor ändra på något i en patriarkal omgivning. Men lite av mindre av förakt och nonchalans trodde jag vi skulle få se.
Detta var dock inte största besvikelsen. Frånvaron av resonemang kring politisk färdriktning är slående. Vad vill partierna åstadkomma? Jo, lite fick vi veta. Fasthållande vid energipolitik, som känns omodern, ge staten ansvaret för även anställning av lärare, placering av barn och anordnande av studiedagar för lärarna. Och så vapenexporten. Exportera inte vapen till diktaturer annat än lite grand och inte till alla.
Inte en enda av partiledarna sa något om Sveriges roll i en fredsskapande verksamhet. Det är skandal och oroande för framtiden. Är det dessa personer vi ska anförtro värnandet av frihet och fred? Nej, vi måste få en ny sorts politiker

Varifrån kommer dåliga språkliga förändringar?

Varifrån kom förändringen i svenska språket, som riskerar att ge upphov till missförstånd. 
Hon har bara spelat fotboll i två år. Jag tror inte ett dugg på vad en sådan mening förmedlar. Självklart har hon gjort något annat än spelat fotboll. Men visst förstår jag vad man menar, eftersom det som står i meningen är en orimlighet. Men meningen: Han har bara sovit i ett dygn. Vad menas? Ja här står ju att han sovit oavbrutet i ett dygn. 
I riksdagens referat av beslut läser jag:
"Den svenska väpnade styrkan får högst uppgå till 470 personer" Högst uppgå? Meningen måste lyda: "Den svenska väpnade styrkan får uppgå till högst 470 personer" 

Berätta, inte bara vad som sägs från partierna, utan också vad dom står för?

Sådana här nyheter ser vi knappast media förmedla. Bedömningen är väl att nyheten är för tråkig för att sälja. Allmänheten bryr sig inte, kanske man tänker. 

Många ställer sig frågan om hur det kommer sig att Sverigedemokraterna har så starkt stöd i opinionen, som man nu har. Kan det vara så att partiets politik inte granskas. Ett exempel är nedan citerade beslut om presstödet. Sverigedemokraterna tycks vilja helt avskaffa presstödet. Ska i deras Sverige inte finnas granskande media? Det sådana här frågor media och politiker måste berätta för oss medborgare. Vi måste får tydliggjort för oss, inte bara vad partier säger, utan än viktigare, vilka idéer partierna står för.

"KU säger ja till förslag om presstödet och föreslår fem uppdrag till regeringen

Konstitutionsutskottet, KU, säger ja till regeringens förslag om förändringar i presstödssystemet. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen riktar fem tillkännagivanden till regeringen. Ett av dem handlar om att öka stödet till dagstidningar som kommer ut en eller två dagar i veckan.

I regeringens proposition Statens stöd till dagspressen lämnas förslag till ändringar i presstödssystemet. Bland annat föreslås att alla läsarintäkter behandlas likvärdigt vid beräkningen av driftsstödet till dagstidningar och att villkoret om andelen abonnerad upplaga ska ändras. Dessutom föreslås att Presstödsnämnden avvecklas. Enligt regeringen bör istället en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag. Utskottet föreslår även att riksdagen riktar fem tillkännagivanden till regeringen. Samtliga förslag om tillkännagivanden bygger på en gemensam motion från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Ökat stöd till en- och tvådagarstidningar

Den parlamentariskt sammansatta kommittén, Presstödskommittén, föreslog att driftsstödet till dagstidningar som kommer ut en eller två dagar i veckan ska öka med 10 procent för endagarstidningar och med 20 procent för tvådagarstidningar. Kommittén föreslog också att den så kallade stödtrappan ändras, så att den blir jämnare och får fler steg.

I regeringens proposition finns dessa förslag inte med. Enligt regeringen bör det ekonomiska utrymmet som finns inom anslaget i stället användas för andra prioriterade förändringar av presstödssystemet. Konstitutionsutskottet håller med om att Presstödskommitténs förslag inte bör genomföras, men konstaterar samtidigt att den ekonomiska situationen är svår även för en- och tvådagarstidningar. Därför finns det enligt utskottet skäl att inom ramen för det befintliga anslaget ändå öka driftsstödet för dessa tidningar. Detta föreslår utskottet att riksdagen ska tillkännage för regeringen. Närmare hur en sådan ökning av driftsstödet ska utformas får enligt utskottet utredas, och regeringen får därefter återkomma till riksdagen.

Ny försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post

Enligt utskottet har den försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post som hittills genomförts varit begränsad. Utskottet menar därför att det är nödvändigt att mer omfattande försök görs, där fler aktörer än Posten AB får delta. Detta föreslår utskottet att riksdagen ska tillkännage för regeringen.

Fler tillkännagivanden

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen riktar ytterligare tre tillkännagivanden till regeringen. De handlar om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen, att presstödsförordningens giltighetstid bör förlängas och att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som delar av en sammanhållen presstödspolitik och hanteras samordnat.

Reservationer från Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna reserverar sig och säger nej till ökat driftsstöd för en- och tvådagarstidningar och förlängning av presstödsförordningens giltighetstid. Dessutom vill partiet att regeringen får i uppdrag att utreda frågan om ett avskaffande av presstödet."

Ska den lägsta beslutandenivån vara staten?

Frågan om att låta staten ta över driften av välfärdstjänster aktualiseras med jämna mellanrum. Vi kan inte acceptera de skillnader, som finns inom sjukvården, kvaliteten i skolan varierar mellan olika skolor och olika geografiska områden, kulturutbudet är mycket ojämlikt och förhållandena inom hemtjänsten och kvaliteten i äldres boende uppvisar stora skillnader.
Många politiker ser en lösning i att staten tar över driften av, i stort sett alla välfärdsverksamheter. Debatten antyder avskaffande av både landsting och kommuner.
Dessa diskussioner förs trots att staten, som redan har ansvar för likvärdighet, har misslyckats att ta sitt ansvar.
OECD;s utvärdering av svensk skola poängterar helt andra frågor och åtgärder. Ska svenska politiker fortsätta att bortse från verkliga problem genom att tala om formfrågor. Otyget att se lösningar i offentliga ansvaret som organisationsfrågor tycks man vara beredda att hålla fast vid.

"Genomgripande förändringar krävs i den svenska skolan, enligt en ny rapport från OECD. Högre status för läraryrket och bättre karriärmöjligheter, ökade krav på elever och fortsatt kamp mot klyftorna mellan olika skolor och kommuner, är vägen framåt, menar organisationen.

– Resurser måste slussas dit de verkligen behövs. Sverige måste bli bättre på att få de bästa lärarna och rektorerna till de skolor där utmaningarna är störst. För ju fler val som föräldrar har i ett skolsystem, desto starkare och robustare måste systemet vara, sade Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa, när OECD-rapporten presenterades på måndagen.

– Men det här handlar inte bara om att resultaten är svaga i områden med familjer som har små resurser. Det krävs betydligt mer, sade Schleicher, som i sitt anförande påpekade att elever med en låg social bakgrund i Kina ofta presterar bättre än elever med en hög social bakgrund i Sverige."

Enligt OECD behövs bland annat ett nytt, nationellt institut med uppdrag att stärka lärar- och rektorskårernas kompetens. Sverige behöver också se över lärarutbildningarna och höja kraven för blivande lärarstudenter, skriver OECD i rapporten Improving Schools in Sweden.

– Rektorer i Sverige ser sig i första hand som adminstratörer. Men lärare måste också ha en chef som de kan tala med och bolla pedagogiska idéer med. En rektor måste dela med sig av sin kompetens, sade Schleicher, som också vill ge lärare ytterligare karriärmöjligheter inom yrket – något som skulle återspeglas i lönen.

OECD efterlyser också en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem. Samtidigt måste stödet till elever med annat modersmål än svenska göras likvärdigt över landet. Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val. Kommuner bör samarbeta med fristående skolor, föreslår OECD.

På ett övergripande plan vill OECD se att alla inblandade parter gemensamt drar åt samma håll och att kommuner, friskolor och skolor samarbetar. Dessutom bör Skolinspektionen få ett större ansvar för att skolorna förbättras.

Efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD, bad alliansregeringen OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv.

Det är resultatet av det arbetet som OECD på måndagen lämnades över till regeringen. Adressat var utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, tillika ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.

– Vi välkomnar dessa rekommendationer. Det här är en utmärkt utgångspunkt för den nya  Skolkommissionen, sade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström vid presskonferensen.

Kommissionen ska nu i sin tur, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.

Varför vill ni inte debattera?.

Jag känner olust och frustration över , den så kallade, försvarsdebatten i Sverige. Eller, ska debatten benämnas säkerhetsdebatt? Eller, är det fråga om en debatt?
Är det en debatt när tre partier slår fast att man inte vill ansluta till NATO, fyra partier säger att man vill utreda frågan och ett säger gå med nu. Nästan inga argument för det ena och det andra anförs.
Inget parti talar om fredsskapande insatser. Inget parti talar om användning av fredsforskningens rön.
Var finns analysen av alliansfrihetens respektive kärnvapenorganisationsmedlemskapets påverkan på omvärldens syn på Sverige.
Härom dagen fanns en debattartikel i Upsala Nya Tidning, skriven av Margareta Zetterström. Artikeln innehåller en rad argument för varför Sverige inte ska vara en del av en kärnvapenorganisation.
Jag förväntar mig att partierna reagerar på artikeln. Träd fram och tala om hur ni ser på artikeln. Jag undrar bara varför partierna inte vill debattera frågan.
Ty, det är ju inte debatt att bara upprepa en ståndpunkt

Allians i Miljö- och jordbruksutskottet

Ni

Lena Ek (C), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

Ulf Berg (M), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet

Lars Tysklind (FP), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet

Magnus Oscarsson (KD), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet

vill stärka arbetet med bevarande av biologisk mångfald. Samtidigt vill ni tillåta jakt på varg. På vad bygger ni att dessa ståndpunkter är förenliga

Stärka arbetet med biologisk mångfald?

Riksdagen vill stärka arbetet med biologisk mångfald genom att försämra strandskyddet och minska vargstammen kraftigt. Eh?

"Fem uppdrag till regeringen om naturvård och biologisk mångfald (MJU12)

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

• fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
• stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
• verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
• göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
• stärka arbetet med biologisk mångfald."

Vi ska tåla mer buller

Nu ska vi tåla mer buller än vad vi ansett vara acceptabelt. Detta för att möjliggöra ökat byggande vid vägar och spårtrafik.

Vi ska alltså betala med åtgärder, som påverkar vår hälsa negativt. Det känns inte modernt

"Nya riktvärden för trafikbuller

Regeringen har nyligen beslutat att en ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggande ska börja gälla den 1 juni 2015. Den innebär bland annat att buller från spårtrafik och vägar inte bör vara högre än 55 decibel vid bostadens fasad. För bostäder som är högst 35 kvadratmeter bör bullret inte vara högre än 60 decibel.

Civilutskottet vill att förordningen ändras för att underlätta bostadsbyggande i närheten av vägar och spårtrafik. Utskottet anser att reglerna ska ändras så att de hamnar i linje med förra regeringens förslag. Det innebär att huvudnivån för riktvärdet höjs från 55 till 60 decibel och att den särskilda regeln om bostäder på högst 35 kvadratmeter kan slopas. Däremot införs en regel om ett riktvärde på 65 decibel för bostäder avsedda för studenter vid universitet och högskola. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att besluta om en sådan ändring i förordningen."