måndag 31 januari 2011

Skrota BNP - måttet

Vad säger det oss att BNP utvecklas åt ett visst håll. När en rapport kommer om att ett land halkar efter i fråga om BNP - utveckling behöver inte detta innebära att man har en mer negativ utveckling. Tar man hänsyn till hälsa och miljö kanske bilden blir den motsatta. Det är viktigt att vi har klart för oss att i BNP ingår allt slags produktion även om den kan anses skadlig. Ska vi fortsätta att använda detta mått, som tar med militärutgifter men inte värden såsom god hälsa bevarad biologisk mångfald, demokrati, ickevåld, låg brottslighet o.s.v.
När ska svenska politiker vid sina internationella kontakter börja opinionsbilda i dessa viktiga frågor. Vi har nu tack vare välskött ekonomi ett gott anseende internationellt. Med ett annat sätt att se på utveckling skulle bilden troligen bli ännu mera positiv.
På fredag en hel del mälardalsaktiviteter. Det har skett en del förändringar vad beträffar medlemmarnas representanter i Mälardalsrådet styrelse. Några förgrundsfigurer har blivit riksdagsledamöter. Hörde om ett skrämmande fall i ett av landstingen. En person övertalades att stanna kvar i en viss roll för att förhidra att en, av viss person oönskad, ny representant skulle överta rollen. Jojo, sånt händer i på ytan fina familjer.

Cirkel om Politik i praktiken

Visst finns ett visst intresse av att lära och samtala om samhällsfrågor. Men för att det ska bli en cirkel behövs ytterligare några anmälningar.

Politik i praktiken
Cirkel
För alla som är intresserade av politik och samhällsfrågor.
Vi går igenom, bland annat,
Hur kommunen fungerar
Hur den demokratiska organisationen ser ut
Vad tjänstemannarollen respektive politikerrollen innebär

Omfattning 4 träffar. Torsdagar. Startdatum bestäms senare
Anmälan på tel. 018 - 102370
Pris 100 kronor

Ledare: Harald Nordlund

fredag 28 januari 2011

Nyttigt att bläddra bakåt

Vi klagar ofta över att tonen i politiska beslutsförsamlingar är otrevlig. Men mycket positivt har hänt. Det var inte bättre förr. En stor förklaring torde vara den ökade andelan kvinnor. I mitten av sjuttiotalet var andelen kvinnor i riksda´n cirka 10%, i dag cirka 50%.
I mitt bläddrande i gamla klipp får jag ögonen på ett uttalande om ökat engagemang från Sveriges sida i Iran. I uttalandet försvaras USA:s angrepp på det irakiska folket och förordas en invasion av Iran. Vadå "våld föder våld"? Varför lyckas vi inte till Sveriges riksdag välja åtminstone några, som ivrigt arbetar för att sprida en ickevåldskultur? Varför har vi inte partiledare, so nästan dagligen står upp och fördömer våldsmetoder?
I samma bunt finner jag en artikel om Anders Wijkman. Den är från 1994. Det som skrivs om honom sett framåt i tiden stämmer med dagens bild.
Jag tror det är nyttigt att göra så här ibland. Det innebär bland annat att man lär si ifågasätta inte bara andra utan även sig själv. Och, ibland kommer tanken "vad var det jag sa". Men främst, man tvingas fundera över de egna ståndpunkterna. Kanske rent av ompröva. Det gäller dock inget av ovanstående.

onsdag 26 januari 2011

Info från Riksda´n

Riksdagsledamöters rapportering från riksda´n till sina partimedlemmar är en viktig del i demokratin. Men den är viktig. Responsen på de över hundra elektroniska breven under fyra års tid var av stort värde för att få kunskap om hur man ser på olika frågor. Kanske har efterfrågan på information minskat i takt med att lojaliteten till en allians ökat. Utrymmet för och viljan att inta en egen ståndpunkt är små.
Av intresse från senaste besluten i riksda´n har jag plockat följande:

"Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens underlag för underhåll av järnvägar. Granskningen visar att det saknas tillräckliga och tillförlitliga underlag för att effektivt styra underhållet. Trafikutskottet anser att det är allvarligt både för transportpolitiken och för statens finanser. Utskottet håller därför med Riksrevisionens styrelse om att det behövs förändringar. Riksrevisorerna har lämnat rekommendationer till regeringen och Trafikverket. Utskottet förutsätter att rekommendationerna kommer att utgöra ett värdefullt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet för att trygga att underhållet av järnvägarna sker effektivt och ändamålsenligt. Riksdagen avslutade ärendet med detta."

tisdag 25 januari 2011

I dag är flygplatsfrågan åter i fokus i Uppsala. Nu ska Miljödomstolen granska frågan. Jag är orolig. Det som man kan tycka vara uppenbart, nämligen att en ny flygplats nära en stor stads centrum borde vara utesluten, är hotande nära att meges. Hoppas många sluter upp för att protestera.

Tack UNT för klok kommentar till stöduttalanden till Hanna inom Centern.

Stödet växer för Sommestad. Nog vore det bättre om man valde Österberg - för Alliansen

måndag 24 januari 2011

Förbränning av avfall

Att bränna avfall är ur miljösynpunkt bättre än att deponera det. Återvinning och återanvändning är bäst. De mål, som satts upp i bred politisk enighet och som jag 2005, hade anledning att fråga en tidigare socialdemokratisk miljöminister om var:
•Senast år 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.
•Senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.
•Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.

Lokalt i Uppsala diskuteras nu åter, förutom den höga fjärrvärmetaxan, torveldningen. Någon gjorde härom da´n ett tafatt försök att benämna torv förnybart bränsle. Vad som sällan diskuteras är effekterna av de signaler som ges av användning av ett visst bränsle. När man eldar sopor säger man ju att man gärna vill ha sopor och därigenom motverkar strävanden att minska avfallsmängden.

Vi har nu 2011. Är regeringen nöjd med utvecklingen på avfallsförbränningsområdet?

lördag 22 januari 2011

Produktionsstyrelse ett steg i rätt riktning

Läser omden nya produktionsstyrelsen inom landstinget. Steget att inrätta en styrelse, som ska ansvara för verksamheterna, är ett steg i rätt riktning. Det kommer emellertid, tror jag, att visa sig att vad jag tjatat om i flera år, nämligen att inrätta en styrelse för respektive verksamhet, blit nästa steg. Kanske kommer dessa, men det kommer att dröja många år, att så småningom vara professonella styrelser. För Akademiska vill jag se professionell styrelse nu.
Den nya produktionsstyrelsen har folkpartistisk ordförande. Det i sig talar för att den kan åstadkomma resultat i form av bättre tillgänglighet och en ekonomi i balans.

torsdag 20 januari 2011

Borgerlig vänster, Bäverns Gränd och torv

Bostadsbyggandet i Uppsala debatteras livligt. Och det behövs. Debatten handlar om både var man ska och inte ska bygga och hur man ska bygga. Tankarna på att i högre grad(!) bygga på höjden förskräcker, särskilt när vissa politiker talar om hus på tio våningar. Uppsala är nu, enligt definitioner snart en storstad och måste acceptera skyskrapor, anser man. Även om den typiska Uppsalasilhuetten förändras och blir ännu skuggigare. Vad vi många funderar över är varför inte storstaden kan breda ut sig. Jo, vi förstår problemen med infrastrukturen och kostnaderna för denna, men långsiktigt menar jag. Och till detta värden, som är svåra att mäta i ekonomiska termer. Var man ska bygga är en, uppfattar jag, ännu hetare fråga. I en debattartikel härom da´n skriver en Uppsalapolitiker om särintressen som de som sätter agendan i debatten. Det finns inte en plan, som inte överklagas. Det är naturligt. Men den politiska utmaningen måste vara att använda invändningarna på ett positivt sätt och att finna former för att skapa, inte alltid acceptans, men förståelse för en viss planering.
I debatten om överklagande av betyg i skolan har jag tagit intryck av argument om byråkratisering och vissa andra olösta problem. Dock har en insändare i UNT, "Självklar rätt att överklaga beslut" fått mig att se starka argument för en överklaganderätt. Jag gillar grundsynen i insändaren.
Fredsmuseet utvecklar. När en rubrik talar om ladda om känner jag att den ger fel budskap. Fredsmuseet har utvecklats på ett fantastiskt sätt och fortsätter att göra det. Ladda om leder tankar till att återgå innan man tar steg framåt. Alltnog, Fredsmuseet är en ännu inte tillräckligt känd verksamhet i Uppsala, men en oerhört värdefull.
En ledare i onsdags återger Gustav Fridolins hyllning av Karl Staaff. Intressant. Det börjar bli trångt kring begreppet liberal, men tomt i fråga om beskrivningar av hur de olika aktörerna definierar sin liberalism. Ledaren nämner liberalerna under en tid som den borgerliga vänstern. Det begreppet återkom för några år sedan och var en beteckning för Folkpartiet. Det begravdes dock. Jag tycker det är ointressant med alla deklarationer om att man är liberaler utan ser fram emot att få notera vilket parti som först och tydligast formulerar en socialliberal och borgerlig vänsterpolitik.
Usch. Nu ska Bäverns Gränd få ännu mer trafik. Lännstyrelsen har kommit fram till att miljöolägenhetrna kommer att bli ännu större om gränden öppnas för även biltrafik, men anser inte att det finns skäl att upphäva detaljplanen.
Torveldningen i Uppsala diskuteras åter, vilket är bra. I en debattartikel nyligen jämfördes torveldning med oljeeldning ur miljöskadesynpunkt. I dag talar en insändare om torv som ett biobränsle. Skribenten torde vara ganska ensm om den definitionen. Det tar åtnminstone tusen år för torvbildning. Torven kan knappast heller ses som ett fossilt material; alltså är den ett mellanting. Inriktningen måste vara att satsa på förnubara bränslen

onsdag 19 januari 2011

Äntligen

Äntligen fick vi i en partiledardebatt höra någon ta upp problemet med våldet i vårt samhälle. Fredrik Reinfeldt beskrev det problem våldet utgör. Men, så visade det sig att det handlar om vårt rättssystem. Jo, visst handlar det om detta, men varför ingenting om roten till våldet. Ytterligare en partiledare tog upp frågan om våldet, men inget om vad den politiska utmaningen handlar om.
Partiledardebatten i dag är annorlunda; Mona Sahlins sista partiledardebatt och därför innehöll den inte så mycket av konfrontation. Något nytt kan dock noteras i synen på blockpolitik. Mona Sahlin sa sig vilja bryta upp blockpolitiken. Ett logiskt och välkommet besked. I går kväll var, det sannolikt nya språkröret, Fridolin mycket tydlig i frågan om det demokratiskt tvivelaktiga att i valrörelser, för att ge bild av enighet, dölja stora delar av partiers politik.

måndag 17 januari 2011

Freds- respektive vapenforskning

Statliga anslag till militär forskning och utveckling ingår i statsbudgetens utgiftsområde 6, under anslag 6:2. Per år anslås cirka 1 000 miljoner kronor för forskning om och teknikutveckling av vapen.
En stor del av svensk försvarsmaterielforskning och -utveckling bekostas dock av försvarsindustrin. Det är svårt att få fram exakta och tillförlitliga uppgifter på hur mycket pengar industrin lägger ned på forskning och utveckling. Ett problem i sammanhanget är att nästan alla företag i försvarsindustribranschen även har civil produktion, och att gränsen mellan krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och civila produkter är svår att dra. Enligt en sammanställning från Statistiska Centralbyrån mottog svenska företag sammanlagt 3,2 miljarder kronor för forskning och utveckling av försvarsmateriel från militära myndigheter under 2003.

I statsbudgeten finns också särskild post för forskning, utredningar och andra insatser som rör säkerhetspolitik och nedrustning. Anslaget finansierar verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad avser nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Syftet är dels att ge stöd till organisationer för att främja nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor (ett exempel på en organisation som får sådant stöd är Svenska freds- och skiljedomsföreningen), dels att finansiera särskilda forskningsaktiviteter vid Utrikespolitiska institutet, Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut. Stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling disponeras och handläggs numer av Folke Bernadotteakademien.
Ett separat anslag bidrar till verksamheten vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). Syftet med forskningen är att bidra till förståelsen av förutsättningarna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred.
Dessutom tillkommer sådan forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, till exempel vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Storleken på de sammanlagda anslagen är dock svår att uppskatta, eftersom den exakta fördelningen sker vid respektive universitet och högskola.

Forskning utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Forskningen delar ideal och grundläggande värderingar med det demokratiska samhället. Forskning kan liknas vid en process som genom systematiskt arbete frambringar nya kunskaper och ett ökat vetande, säger regeringen på sin hemsida.

Behovet av ökad kunskap för att lösa konflikter med demokratiska medel och med ett minimum av våldsanvändning framstår allt tydligare i en globaliserad värld men våra värderingar styr inte forskningsanslagen fullt ut. De resurser som tilldelas freds- och konfliktforskningen är fortfarande små i jämförelse med vad som kommer vapen- och försvarsindustrin till del och proportionellt står de knappast i överensstämmelse med de förhoppningar om en fredlig utveckling av den internationella konflikthanteringen de flesta av oss när och bär.

lördag 15 januari 2011

Politik i praktiken

Politik i praktiken
Cirkel
För alla som är intresserade av politik och samhällsfrågor.
Vi går igenom, bland annat,
Hur kommunen fungerar
Hur den demokratiska organisationen ser ut
Vad tjänstemannarollen respektive politikerrollen innebär

Omfattning 4 träffar. Torsdagar. Startdatum bestäms senare
Anmälan på tel. 018 - 102370
Pris 100 kronor

Ledare: Harald Nordlund

onsdag 12 januari 2011

Politik i praktiken
Cirkel
För alla som är intresserade av politik och samhällsfrågor.
Vi går igenom, bland annat,
Hur kommunen fungerar
Hur den demokratiska organisationen ser ut
Vad tjänstemannarollen respektive politikerrollen innebär

Omfattning 4 träffar
Anmälan på tel. 018 - 102370
Pris 100 kronor

Ledare: Harald Nordlund

Blogginläggen inte klumpigt formulerade

Det är inte alla kommentarer, som imponerar. I dag tyckte ett före detta kommunalråd att de omtalade och omskrivna blogginläggen handlar om klumpiga formuleringar och tror att han blir bra i sin roll. Jag tycker inte blogginläggen är klumpigt formulerade. Språket är tydligt och visar var personen står åsiktsmässigt. Inläggen visar en politisk syn, som ligger mycket långt från socialliberalismen. Var står man åsiktsmässigt om man tror att bloggskrivaren blir ett bra kommunalråd?

måndag 10 januari 2011

Annons

Jag ställer gärna upp som inledare i samtalsgrupper och som moderator,alternativt föredragshållare, om, i första hand, politisk styrning, patientsäkerhet och natur och miljö.
Jag kan också hjälpa till vid upprättande av skrivelser till, till exempel, myndigheter.

Kontakta mig lämpligen via e – post harald.nordlund@swipnet.se

Klumpigt uttryckt - men speglar en inställning

Visst finns risk för att man uttrycker sig klumpigt; i ett blogginlägg, en artikel eller i ett samtal. Men risken för att jag ska uttrycka åsikter, som jag inte har anser jag vara liten. Min grundläggande syn får inte en motsatt innebörd av klumpig formulering. Om jag inte tror på våld som konfliktlösningsmetod är risken liten att en klumpig formulering ska ge en bild av att jag tror att våld löser problem. Om jag bekänner mig till en socialliberal syn på vårt gemensamma ansvarstagande är risken för att jag ska betraktas som reaktionär väldigt liten.
Jag tror att det jag säger i det som jag trott vara en sluten situation speglar min inställning. Om jag håller med en person i ett samtal på gatan om att bidragsfuskare ska hängas ut så speglar detta ett synsätt. Jo, man har rätt att tycka så, men man kan inte samtidigt kalla sig socialliberal.

Dagens språkfel: I en kulturartikel: "...såväl poeter och publik?"

söndag 9 januari 2011

Min senaste period i riksdagen resulterade i ett stort antal initiativ. En fråga, som i dag är lika aktuell som då, 2005, är den som den här intepellationen tar upp.

Världens samlade militärutgifter minskade med en tredjedel efter kalla kriget fram till 1998. Därefter har kostnaderna åter börjat stiga. Ändå hävdades ofta att Sverige genomförde en kraftig nedrustning. I själva verket gav de minskade militära utgifterna fullt utslag först i fjol då utgifterna förutsågs ligga 10 % under 1999 års nivå, det vill säga en måttlig neddragning jämfört med andra västländer.

Orsaken till detta står att finna i viljan att stödja svensk krigsmaterielindustri och att vi låst oss i stora och dyrbara vapenprojekt. En högre nivå kan inte motiveras med överhängande militära hot. En omstrukturering av försvaret är både nödvändig och naturlig när traditionella invasionshot ersätts av konflikter som inte längre har karaktären av mellanstatliga krig eller krigsoperationer. Denna förändring kan dock knappast sägas ha fått genomslag på forskningens område.

Statliga anslag till militär forskning och utveckling ingår i statsbudgetens utgiftsområde 6, under anslag 6:2. För år 2005 har 1 030 miljoner kronor anslagits för forskning och teknikutveckling. Anslaget omfattar bland annat ett antal tekniska demonstratorprojekt för till exempel NBC-ledningssystem, luftmålsraketen Abraham, syntetisk aperturradar (SAR) och simuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring. Vidare ingår forskning och teknikutveckling rörande ledningsförmåga i det nätverksbaserade insatsförsvaret, tekniker för samband och kommunikation, informationskrigföring, vapen- och sensorteknik och forskning inom det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP).

En stor del av svensk försvarsmaterielforskning och -utveckling bekostas dock av försvarsindustrin. Det är svårt att få fram exakta och tillförlitliga uppgifter på hur mycket pengar industrin lägger ned på forskning och utveckling. Ett problem i sammanhanget är att nästan alla företag i försvarsindustribranschen även har civil produktion, och att gränsen mellan krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och civila produkter är svår att dra. Som ett riktmärke kan anges att Saab AB:s investeringar i forskning och utveckling 2003 uppgick till drygt 20 % av dess omsättning, och att motsvarande siffra för den europeiska rymd- och flygindustrin samma år var 14,5 %. Svensk försvarsindustri (medlemsföretagen i Försvarsindustriföreningen) hade 2003 en sammanlagd omsättning på 32 566 miljoner kronor, försvarsmateriel svarade för 74 % av omsättningen.

Enligt en sammanställning från Statistiska Centralbyrån mottog svenska företag sammanlagt 3,2 miljarder kronor för forskning och utveckling av försvarsmateriel från militära myndigheter under 2003.

I statsbudgeten finns också särskild post för forskning, utredningar och andra insatser som rör säkerhetspolitik och nedrustning. Anslaget finansierar verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad avser nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Syftet är dels att ge stöd till organisationer för att främja nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor (ett exempel på en organisation som får sådant stöd är Svenska freds- och skiljedomsföreningen), dels att finansiera särskilda forskningsaktiviteter vid Utrikespolitiska institutet, Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut. Stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling kommer från 2005 att disponeras och handläggas av Folke Bernadotteakademien. Det totala anslaget på området (5:6) för 2005 är 29,24 miljoner kronor.

Ett separat anslag bidrar till verksamheten vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). Syftet med forskningen är att bidra till förståelsen av förutsättningarna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred. För 2005 uppgår anslaget (område 5:7) till 26,727 miljoner kronor.

Dessutom tillkommer sådan forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, till exempel vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Storleken på de sammanlagda anslagen är dock svår att uppskatta, eftersom den exakta fördelningen sker vid respektive universitet och högskola.

Forskning utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Forskningen delar ideal och grundläggande värderingar med det demokratiska samhället. Forskning kan liknas vid en process som genom systematiskt arbete frambringar nya kunskaper och ett ökat vetande, säger regeringen på sin hemsida.

Behovet av ökad kunskap för att lösa konflikter med demokratiska medel och med ett minimum av våldsanvändning framstår allt tydligare i en globaliserad värld men våra värderingar styr inte forskningsanslagen fullt ut. De resurser som tilldelas freds- och konfliktforskningen är fortfarande små i jämförelse med vad som kommer vapen- och försvarsindustrin till del och proportionellt står de knappast i överensstämmelse med de förhoppningar om en fredlig utveckling av den internationella konflikthanteringen de flesta av oss när och bär.

Mina frågor:

Gör statsrådet bedömningen att nuvarande fördelning av resurser på vapen- respektive fredsforskning är rimlig?

Vilka åtgärder vill statsrådet vidta för att öka användningen av fredsforskningens resultat när Sverige arbetar med konfliktlösning i EU och FN?

Livskunskap

"Hur kan skolan stödja barns och ungdomars uppväxt till friska, trygga
och solidariska samhällsmedborgare? Hur kan skolan stärka elevernas
utveckling till aktiva, kompetenta och ansvarskännande individer?
Hur kan skolan samtidigt förebygga de många svårigheter som kan hota:
otrygghet, mobbning, vantrivsel, utanförskap, ohälsa, våld, kriminalitet?
I debatten om skolans emotionellt och socialt uppväxtstödjande
verksamhet har under senare år tillkommit en ny idé: Låt oss göra
Livskunskap till ett obligatoriskt skolämne. Trots avsaknad av stöd
från riksdag, regering och nationella skolmyndigheter har ett
stort antal skolor runt om i landet börjat undervisa i Livskunskap.
Samtidigt har enskilda riksdagsledamöter från olika partier väckt
motioner i riksdagen med krav på att ämnet ska bli obligatoriskt."

Dixinproblemet

Vi har upprepade gånger under de senaste åren fått veta att intaget av dioxiner via våra livsmedel har minskat kraftigt. Även i fisk har dioxinhalten gått ner. Överenskommelser om åtaganden från medlemmarnas sida har gett effekt.
Och så kommer skandalen. Livsmedel från Tyskland innehåller stora mängder dioxin. Foder till djur sägs utblandat med dioxin. Det är inte självklart att vi märker på djuren att dom är förgiftade, men giftet lagras i köttet och vi får i oss det när vi äter köttet.
Kontrollen av köttindustrin måste vara så effektiv att sådant här inte ska kunna ske. Men visst inser jag att uppgiften att finna skurkar är en svår uppgift. Låt oss nu hoppas att Tysklandexemplet är ett undantag och låt oss nu använda vår konsumentmakt.
Livsmedelsverket arbetar nu med att undersöka huruvida och i vilken omfattning livsmedel i Sverige har påverkats av skandalen.

Dessutom undrar jag vilken roll den Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, spelar i sammanhanget. Myndighetens uppgift är att
registrera, utvärdera, godkänna och begränsa användandet av kemiska ämnen, i enlighet med EU:s kemikalieförordning Reach. ECHA kommer bland annat
ta hand om den kostnadsfria förhandsregistrering av kemikalier som industrierna har möjlighet att göra fram
till den 1 december 2010. Därefter måste företag som importerar eller tillverkar mer än ett ton av ett visst ämne upphöra med hanteringen om de inte har förhandsregistrerat, och dessutom betala en avgift för registrering.

fredag 7 januari 2011

Annons


Jag ställer gärna upp som inledare i samtalsgrupper och som moderator,
alternativt föredragshållare, om, i första hand, politisk styrning, patientsäkerhet och natur och miljö.

Jag kan också hjälpa till vid upprättande av skrivelser till, till exempel, myndigheter.

Kontakta mig lämpligen via e – post harald.nordlund@swipnet.se

FP + C = falskt

Fyra borgerliga partier bildade en allians, kallad Alliansen, i det överordnade syftet att få bort Socialdemokratrne från regeringsmakten. Man sa sig vara överens om det mesta vad gäller politikens inriktning. I alliansbildning ligger ju att gå samman före val och framstå som helt eniga, till skillnad från koalition. Koalition bildar partier efter ett val sedan man profilerat sig. Politikens innehåll blir beroende på partiernas storlek.
När så det självklara inträffar, nämligen att små partier i alliansen blir ännu mindre, kommer röster om att nu måste partierna, de små, börja profilera sig. Varför ska man det? Jo, antingen för att man inte villatt partiet ska försvinna eller för att man upptäckt att politikens inriktning inte är den önskade. Det sistnämnda borde innebära att man vill ifrågasätta alliansbildning.
Intressant är dagens utspel från Libarala ungdomsförbundet och Centerns ungdomsförbund. Man vill att moderpartierna tar upp samtal med varandra om sammanslagning av partierna. Anledning: de två partierna hotas av utplåning. Alltså är politikens innehåll i dag inte det som, i första hand, oroar. Visserligen säger man att de två partierna ska tillsammans föra en liberal politik. Är dagens regeringspolitik inte tillräckligt liberal?
Att dagens politik kan och bör inriktas i en mer socialliberal riktning borde väl vara de två ungdomsförbundens syn. Men det är fortfarande höjningen av opinionssiffrorna, som är målet.
Med målet profilering i socialliberal riktning skulle nog inte förslag om sammanslagning av just FP och C vara det självklara.
Folkpartiet måste nu återgå till en tydlig socialliberalism, med en politik för de mest utsatta, kamp för fred, demokrati och ickevåld, ta upp kampen mot sanering av kemikalieträsket, mot hotande klimatförändringar, för bevarande av den biologiska mångfalden för ett system med förnybara energikällor, fortsätta kampen för en bättre skola och satsning på forskningen o.s.v. Med en sådan inriktning framstår knappast Centern som någon lämplig samgåendepartner.
Intressant är däremot den pågående översynen av socialdemokratin. Mycket tyder på en insikt om att den sociallibarala planen ligger öppen. Frågan är dock om den konservativa delen av partiet kommer att fortsätta att dominera med utebliven tillväxt för partiet som följd eller om förnyare i socialliberal riktning lyckas mobilisera. Med en utveclking enligt det senare kan en samverkan mellan FP och S åter bli realistisk.
Jag är inte orolig för att Björklund nappar på ungdomsförbundens, förslag men jag är orolig för att han fortsätter att vägra inse vikten av en tydligare socialliberal profilering

tisdag 4 januari 2011

Politik i praktiken
För alla som är intresserade av politik och
samhällsfrågor. Bl a hur fungerar kommunen?

Tors 18.30-20.00/4ggr/100 kr

Ledare: Harald Nordlund

Kommun: UPPSALA SV Uppsala
Besöksadress: Kungsängsgatan 12, 1 tr.


Kungsängsgatan 12, 1 tr.
753 22 Uppsala


Telefon: 018 - 10 23 70

Fax: 018 - 12 12 18


E-post: uppsala@sv.se


Hemsida: www.sv.se/uppsala

Vem har skrivit bloggen?

Vilken uppmärksamhet han fick. Stefan Hanna har gett uttryck för sin syn på människor och det blev rabalder. Jag skrev häromda´n att han nog var ute efter publicitet. Det tror jag nog inte längre, vilket gör det ännu värre för honom. Hanna har en syn på människor och på politik, som känns obehaglig. Nu har han ju emellertid sagt att någon annan än han själv har varit inne på hans blogg och att han inte skrivit allt, som står där. Men i ett radioinslag i morse tyckte jag att han stod för uttalandena. Oj, nu blev det ännu värre. Först brändes det, sedan kom vetskapen att offensiven är bättre än defensiven. Det borde finnas fler politiker som är som han, tyckte han. Jag tycker inte vi behöver en enda.
"Vi har hög skatt på tobak och alkohol, varför kan vi inte ha högre skatt på socker som skapar så mycker problem?" Detta är en helt annan diskussion.
Återstår att se hur Hannas fortsättning blir inom politiken. För socialliberaler borde det innebära problem att regera tillsammans med personer, som har den syn på människor och politik, som ges uttryck för i Hannas blogg.
Ska man inte ha rätt att vara privat i en blogg? är en fråga som väckts. Jo, men man kan rimligen inte ha en människosyn privat och en annan i politiken.

Den 24 januari ska jag på Studieförbundet Vuxenskolan tala om politisk styrning

måndag 3 januari 2011

Det finns en hel del positiva signaler om Akademiska sjukhuset. Kvaliteten i vården är hög och personalen har med få undantag ett mycket bra bemötande.
De initiativ, som nu tagits för att förbättra styrningen är vi många som hoppas mycket på. Kanske kan styrningen bli effektivare. Men vilken styrning? Hur åstadkomma en tydlig politisk styrning?
Den politiska styrningen i landstingen är nästan obefintlig konstateras i seriös forskning. Våra revisorer påtalar bristen på styrning varje år i sin granskning.
I vårt landsting ser vi över organisationen inför varje mandatperiod. Så har skett inför även 2011-2014.
Den grupp, som haft uppdraget att framlägga förslag till landstingsstyrelsen består av landstingsråden.
Jag hade invändningar mot att landstingsråden skulle ges uppdraget. Min uppfattning är att det är mycket svårt för dessa att frigöra sig från sina roller när organisationen ska ifrågasättas.
Tyvärr, anser jag, att farhågorna besannats. Översynen har resulterat i en konkret förändring, tillskapandet av en produktionsnämnd.
Perspektivet tycks ha varit landstingsrådens roller.

Betydligt mer genomgripande förändringar krävs för att få en politisk styrning.

En grundregel är att organisationen ska vara lätt att förstå.
Den politiska styrningen handlar om att koncentrera på målformulering, kommunicera målen med verksamheterna, följa upp målen, fatta beslut om förändringar i samband med uppföljningen, kommunicera förändringarna och utkräva ansvar.
Jag anser att landstinget måste inrätta styrelser för de olika verksamheterna. Styrelse för Akademiska sjukhuset, styrelse för lasarettet i Enköping, styrelse för Folktandvården, styrelse för primärvården o.s.v. Utöver dessa endast landstingsstyrelse.

Det här har jag upprepat gång på gång. "Jo, du har nog rätt", sa ett landstingsråd, men brydde sig sedan inte. Men det vore bra om jag har fel.

Politik i praktiken För alla som är intresserade av politik och samhällsfrågor. Ledare: Harald Nordlund SV Telefon: 018 - 10 23 70

söndag 2 januari 2011

En fråga m.a.a. mitt blogginlägg

En anonym har frågat mig: "Betyder det att du som "socialliberal" är emot alkoholskatt, tobaksskatt, bensinskatt, vägskatt, trängselskatt o.s.v. o.s.v.?"
Svar: Nej. Märklig jämförelse, men frågeställaren är kanske centerpartist

Tjockisskatt gav den publicitet han sökte

Han lyckades. Att få publicitet. Något annat kan kommunalrådet i Uppsala med partibeteckning C inte ha avsett, när han bloggat om att överviktiga borde betala en tjockisskatt. Och media har nappat. Troligen ler kommunalrådet sittande i sin solstol. All publicitet är bra, även den negativa, resonerar han nog. I det här fallet stämmer nog inte det. Jag tror att han gjort bort sig. De flesta har redan ställt frågan om hur man ska se på andra sätt att leva på och som orsakar särskilda kostnader, och detta är han ju medveten om. Han tror säkert inte på sin "idé", men har ju hamnat i mediafokus. Jag blir inte förvånad om han rent av får någon TV - kanal att ta upp idén i ett debattprogram.
Men blogginlägget är ett misstag och orsaken till att man gör sådana här misstag kan vi ha olika syn på.
Kanske ännu värre än bristen på logik i hans tankar är att kommunalrådet i fråga nyligen gjorde ett försök att kalla sig socialliberal. Det synsätt, som hans tankar grundas på, är helt främmande för socialliberaler. För en äkta socialliberal skulle en varningsklocka ha ringt. Hans idé förstärker känslan av att Centern hör hemma på den politiska högerkanten.

lördag 1 januari 2011

Nu måste landstingspolitikerna hitta sin roll

"2011 måste bli det år då landstingspolitikerna hittar sin roll i samspel med sjukvårdsprofessionen. Men vägen dit är fortfarande relativt lång. Ett par mandatperioder i landstingsfullmäktige har gett mig stora insikter.
När jag skriver "..landstingspolitikerna hittar sin roll..." menar jag inte att tjänstemän och sjukvårdens personal hittat sina. Även det senare en utmaning för politikerna och ett förhållande som ger grund för utsagan att vägen är fortfarande lång. Jag kommer att ge några tydliga exempel när jag talar om politisk styrning. Nästa gång sker det den 24 januari på Studieförbundet Vuxenskolan i regi av Liberal Mångfald.
Finns förutsättningar för radikala förändringar i landstinget? Jo, men först sedan politikerna fått insikten om bristerna och gjort klart för sig hur det borde fungera. Behovet av politikerutbildning är tydligast inom landstingen. Men sådan kan inte komma till stånd utan att insikten om bristerna finns. Tvådagarsursen "Effektiv styrning" i början av mandatperioden 2002-2006 var lovande, men den uppföljning, som utlovades uteblev. De förslag, som kursdagarna resulterade i skulle tas upp till behandling i fullmäktige. Det skedde dock aldrig, trots påstötning av mig inför hela fullmäktige. Det ligger nära till hands att konstatera att det nog inte går att få till stånd nödvändiga förändringar. Men det avser jag inte att göra av det enkla skälet att sjukvården i dag och i framtiden kräver en ny politikerroll.