Är tystnaden tecken på enighet?

Jag läste en artikel av Matthias Rapp, Staffan Jacobsson och Henrik Malmberg.

"Potentialen finns i vind- och biokraft. För femtio år sedan var det kanske ett klokt beslut att satsa på kärnkraft. Men inte i dag. Sveriges unika förhållanden för vind- och biokraft innebär en stor potential för framtiden."

Den politiska debatten om energipolitiken är nästan död. Om det är ett tecken på total enighet finns ju något positivt med tystnaden.

Subsidiariteten igen

Det är bra att riksda´n reagerar. I fråga efter fråga finner man anledning hänvisa till subsidiaritetsprincipen. "Riksdagen kritiserar EU-förslag om europeiska hamnar Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare. Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning."

Få olyckor i trafiken

Jag har varit ute i trafiken på E4. Media rapporterar om olyckor varje dag. Jag är dock förvånad över att media inte har anledning att rapportera om fler olyckor än man rapporterar. Jag sitter och kör i cirka hundra kilometer i timmen. Blir på en sträcka av två mil omkörd av bilar i mycket höga hastigheter. Innan flera av omkörningarna skedde låg omkörande bilist tätt intill mig. Byte av fil sker i de flesta fall utan användande av blinker.
Jag kommer så småningom till ett par cirkulationsplatser. Jag såg ingen, som blinkade vid utfart från platsen.
Nog är det underligt att inte fler olyckor inträffar i trafiken.

UNT-artikel ger sken av att det är de anställdas ansvar

Det är märkligt. Media har fortfarande uppfattningen att beslut om kvalitet och kvantitet inom sjukvården är professionens ansvar.
I dagens artikel i Upsala Nya Tidning får som vanligt tjänstemän svara utåt. I artikeln beskrivs en besvärlig situation på akuten och beträffande antal vårdplatser.
Landstinget har ju ett beställa - utförasystem. Det innebär att ett politiskt organ tecknar avtal med ett annat politiskt organ om främst kvalitet och kvantitet. (Så är det i teorin. Landstinget självt har tyvärr inte förstått sitt eget styrsystem)
I UNT - artikeln finns inte politiken med över huvud taget. Det rimliga hade varit att tidningen ställer fråga till beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen om den anser att den får vad den beställt. Om inte, vilka åtgärder kommer den att vidta mot utföraren Produktionsstyrelsen med anledning av att den inte levererar vad som avtalats.
Ledningen för Akademiska sjukhuset försvagas allvarligt genom att den måste ta ansvar, som är politiskt. Men varför vill inte media inse detta?

Stort steg av EU

visst ska EU ägna sig åt sådant här.

"Vård i ett annat EU-land ska inte kosta mer än i Sverige

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv"

Uppsägning igen

I dag ska landstingsdirektören sägas upp - igen. Eftersom den tidigare uppsägningen inte genomfördes på ett korrekt sätt ska nu landstingsstyrelsen ta ställning. Det förväntas, av media, bli en uppsägning.
Jag förväntar mig av mitt parti att man inte deltar i beslutet, vilket sålunda skulle innebära att beslutet upphävs. Konsekvenserna för landstingsdirektören torde då bli att ersättningen blir mindre, då man vid ett beslut om att upphäva uppsägningsbeslutet inte kan förvänta sig att hon återgår i tjänst, utan nödsakas säga upp sig själv. Det är dock ur saklig synpunkt det rimliga.
Landstingsdirektören är en bra ledare. En bra ledare i offentlig sektor markerar tydligt vad som är politikens uppgifter. Hon har gjort det. Är det den hållningen, som orsakat uppsägningen? Nej så kan det väl inte vara. I en organisation som landstinget där politisk styrning av verksamheterna är nästan obefintlig vill man väl ha en ledare som bidrar till att tydliggöra skillnaden mellan politiken och utförandet. Eller...? Men vilka är då orsakerna? I dagens beslut är den förklaringen ett måste. Jag kräver av mitt parti att det visar självständighet i dag

Lär Dig om politisk styrning, politiker

Bristerna i fråga om kunskap om vilka uppgifter man har som politiker blir allt tydligare. Mest problematisk är politiken inom landstingen. Problemet är ett demokratiskt problem. Det är dags, det är bråttom, att införa en obligatorisk politikerutbildning. I avvaktan på en sådan vill jag bidra till en förbättring med mitt föredrag

Politisk styrning - ett måste för en framgångsrik politik

Politisk styrning handlar om att se till att mål uppnås.

Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd och fyra som riksdagsledamot för Folkpartiet. Jag har sett och ser ofta brister i den politiska styrningen. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll, anser jag.

Hur ser politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska politiker få genomslag för sina beslut?

Jag vill gärna stimulera till dialog, och föreläsningen avslutas med en öppen diskussion.

Pris: 2000 kronor

För mer information, välkommen att kontakta mig via e–post eller mobil:

harald.nordlund@gmail.com

Telefon: 0760-163244

Med vänliga hälsningar

Harald Nordlund

 

Sehlstedtsgatan 4

754 41  Uppsala

http://haraldiuppsala.blogspot.com

www.twitter.com/haraldnordlund

 

Vart är fotbollen på väg?

Vart är fotbollen på väg? Jag har tittat på några matcher i Confederations cup. Finns det en enda spelare, som efter matcherna inte har en skada? Når man inte bollen sparkar man omkull motspelaren. I vissa matcher går den mesta tiden åt att lägga upp bollen för att slå frispark.
Men från detta finns ett undantag. Haiti. Laget fick storstryk. Men vilka sportsmän. Eftersom man inom fotbollen avstår från att utvisa spelare, som avsiktligt skadar en annan kanske man borde pröva att ge fördel till de som uppträder sportsligt. Han blev av med bollen men avstod från att sparka ner den som snuvade honom. Laget fick ta in en tolfte spelare.
Tjejfotbollen bjuder vid sidan av undantag som Haitis landslag fortfarande på njutbar fotboll. Här finns dock tecken på negativ utveckling. Vi får hoppas att det stannar vid tecken.

Förbättra konsumentinformationen om tjänstepension

Bättre svenska anser jag borde presteras i skrift från Regeringen. I nedanstående text finns inte mindre än fyra grodor
"Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverkesköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad (borde stå Får varken". Min anm.) information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder (man gör inte åtgärder. I ordet åtgärd ligger redan att göra. Min anm.) för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet".

Fredsskapande grupp till Mali

Häromda´n fick vi veta att NATO anser att Sverige har ett bra försvar. Larmet från ÖB om en veckas försvarsförmåga var helt enkelt falskt. Nåja, det behöver ju inte vara sant bara för att det kommer från NATO - håll. Eller, det kan ju vara sant trots att det kommer från NATO - håll.

Vad betyder "bra försvar"? Innebär det att man ger intryck av att kunna skada en angripare så mycket att denne avstår? Innebär det att man vid en konfrontation kan döda många människor?

Eller tänk om det är så att om Sverige blev känt i världen för ett ickevåldsbudskap skulle sannolikheten för väpnade anfall minska mer än om man visar vapenmuskler. Sverige har mycket att lära ut beroende på en framgångsrik fredsforskning.

När man sänder väpnade styrkor utomlands i syfte att skapa stabilitet borde i styrkorna ingå fredsexperter. Ett bra exempel är nedanstående. Väpnad styrka är betonas. Alternativet kunde vara att säga att man skickar fredsskapande grupp.

 

"Svensk väpnad styrka ska delta i FN-insats i Mali

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att Sverige ska delta i FN:s insats för att stabilisera situationen i Mali, MINUSMA. Deltagandet kan inledas den 1 juli 2013 och gäller en svensk väpnad styrka bestående av högst 160 personer under högst tolv månader. Sju av åtta riksdagspartier ställer sig bakom insatsen. Sverigedemokraterna reserverar sig.
Ställningstagandet gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Utskottet konstaterar att väpnade extremistgrupper och kriminella grupper sedan i början av 2012 har gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp och orsakat stort mänskligt lidande i Mali. FN-insatsens mandat omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd. Utskottet noterar att det militära bidraget i princip inte ska ha väpnade uppgifter och att den svenska styrkan är beväpnad för självförsvar och skydd av egendom och materiel.

Planen är att Sverige ska bidra med en flygtransportenhet, en flygsäkringsstyrka, en nationell stödenhet och placering av stabsofficerare vid relevanta staber. Avsikten är att flygtransportenheten, flygsäkringsstyrkan och den nationella stödenheten ska delta i insatsen i cirka fyra månader. Den svenska insatsen ska samordnas med andra nordiska länders deltagande, vilket utskottet välkomnar."

 

Vad visste oppositionen?

Jag har sagt och skrivit det många gånger: politiska beslut fattas av grupper av politiker och tjänstemannabeslut av enskild tjänsteman. Detta är en kunskap, som måste finnas hos helst hela befolkningen, men absolut hos alla med en roll inom offentlig sektor.
Det måste ses som en självklarhet att ingen har menat att en landstingsdirektör ska kunna sägas upp av en enskild politiker. Landstingsstyrelsens i Uppsala län ordförande har fått kritik för att ha gjort just detta. Är delegationsbeslutet otydligt? Där står att vederbörande får besluta om villkoren för uppsägning. Hur kan man ge en sådan delegation? Här är även oppositionen ansvarig. Nu utnyttjar den den otydlighet man själv bidragit till. Oppositionen fick väl information? Reagerade den då? Först nu reagerar den över att det var endast två landstingsråd, som träffade landstingsdirektören för att förklara att hon inte längre hade deras förtroende. Man undrar om det är bara de två råden, som ska kritiseras.
Till detta kommer att det inte är lätt att förstå varför man säger upp en så pass skicklig person, som det här var frågan om. Men, det är en annan historia, som har koppling till gränsdragningen mellan politiker- och tjänstemannarollerna. Hon hade nämligen en tydlig och klok uppfattning i den frågan

EU måste vara ett föredöme

Finansieringen av ekonomin i EU måste vara ett föredöme. Några medlemsländer har uppenbarligen misslyckats totalt med sin ekonomi.
De två huvudsakliga och viktiga uppgifterna för EU, miljöpolitik och ickevåldspolitik måste avspeglas i den ekonomiska politiken.

"EU-dokument om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU

Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet."

Grönbok ja, Men sedan då?

EU är bra på att utforma ramar och skriva grönböcker. Men det gäller ju att göra verklighet av det man skriver att man vill uppnå. På klimatpolitikens område behövs större tydlighet och mer av gemensamt agerande. Vilken energipolitik är gemensam för EU - länderna? Vet energibolagen, till exempel, vad som inte är meningsfullt att investera i? Regeringarna inom EU kan inte fortsätta att ge bilden av enighet kring en grönbok för att sedan på hemmaplan förespråka annan inriktning

"Nya ramar behövs för EU:s klimat- och energipolitik fram till år 2030

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020–2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet."

Visst finns det hopp

Visst finns det hopp

Sol och vind är världens framtid
”Med ett högt pris på koldioxid blir vindkraftverk lönsamma och kolkraftverk omöjliga att bygga, det blir allt mindre intressant att utvinna olja, det blir dyrare att flyga och åka bensinbilar, det blir attraktivare att köra på alternativa bränslen samt att återanvända järn, aluminium och andra material. Det blir lönsamt att spara på energi och att söka finna mer energisnåla livsstilar. Skatten gör att det lönsamma och det miljömässiga sammanfaller. Företagen kan investera i det klimatvänliga och samtidigt göra vinster.” Det skriver den Christian Azar i sista delen i DN:s klimatserie.


Ledande länder bildar egen klimatkoalition
När världens länder inte lyckas enas under FN:s klimatkonferenser väljer tio länder som är ledande inom förnybar energi att bilda en egen sammanslutning. I början av juni undertecknades ”Renewables Club” av Kina, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Indien, Marocko, Sydafrika, Tonga, samt Förenade Arabemiraten. Tillsammans motsvarar länderna 40 procent av investeringarna i förnybar energi och målet är att tillsammans arbeta för att öka användningen av förnybar energi i världen.


Magnus Jiborn: ”Har EU-kommissionen fått solsting?”
Sedan 2006 har priset på solpaneler sjunkit med uppåt 70 procent. Och det är kinesiska bolag som går i täten för att pressa kostnaderna. För ett EU som åtagit sig att fram till 2020 öka andelen förnybar energi till 20 procent borde detta vara goda nyheter. Problemet har hittills varit att ny förnybar energi är dyr i jämförelse med redan avskrivna kol- och kärnkraftverk. När priserna går ner blir det lättare att nå målet utan statliga subventioner eller ökade kostnader för konsumenterna. Men nej, så tänker inte EU-politiker. För dem är billiga kinesiska produkter i första hand hot mot europeiska jobb. Därför beslutade EU-kommissionen i veckan att införa skyddstullar mot solpaneler från Kina. Detta trots att en majoritet av medlemsländerna, däribland Sverige, motsatt sig sådana tullar.
 

Kinas miljökris hotar utvecklingen
Kina är ledande när det gäller förnybara energikällor som sol- och vindkraft, men de våldsamma energi- och råvarubehoven när 1,3 miljarder människor vill ha en levnadsstandard som i väst, måste ändå till största delen mättas med kolkraft. Miljösatsningarna räcker helt enkelt inte till och välutbildade kineser flyr landet på grund av föroreningarna.


Energi kan lagras på havsbotten
Norska forskare håller på att utveckla ett koncept för att lagra elenergi på havsbotten. Energin lagras med hjälp av högt vattentryck.– Tänk dig att du öppnar en lucka i en ubåt under vattnet. Vattnet kommer att flöda in i ubåten med enorm kraft. Det är just denna energipotential vi vill använda, förklarar Rainer Schramm, tysk uppfinnare och grundare av företaget Subhydro AS till sajten Gemini.no


Mongoliets första vindkraftspark driftsätts den 20 juni
Vindparken med 31 vindkraftverk har etablerats söder om huvudstaden, Ulaanbaatar. Projektet på 50 MW är Mongoliets största energietablering under de senaste tre decennierna. Samtidigt, berättade president Tsakhia Elbegdorj att Mongoliet kommer att storsatsa på vind- och solkraft.

Vårdskador

                                    

Vårdskador för miljarder

Vårdskadorna kostar i ­Sverige runt 5 miljarder om året. Vi behöver politiker som tar patientsäkerhetsarbetet på allvar och patienter som ställer krav, skriver Harald Nordlund (FP).

Läs mer: DEBATT: Patientsäkerhet

» All sjukvård ska vara säker

De talar förbi varandra. De har olika bilder av verkligheten. Jag avser politikerna och professionen i landstingen.
Politiska före­trädares svar i fråga om överbeläggningar är att om man eliminerar vårdskadorna kan stora resurser frigöras och användas för fler vårdplatser. Professionen hävdar att det är ju personalens ansträngda situation, som i hög grad bidrar till att vårdskador uppstår. Båda torde ha rätt utan att komma överens.
Med vårdskada avses ”lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd”. Med patientsäkerhet menas i korthet skydd mot vårdskada. Det mest allvarliga med brister i patientsäkerhet är det lidande bristerna medför.
Vårdskadorna orsakar onödigt lidande och har beräknats kosta runt 5 miljarder kronor årligen. Patientsäkerheten måste därför användas som även ett viktigt politiskt styrmedel.
Man talar allt mer om vikten av att komma åt orsakerna till vårdskador och att förhindra att sådana uppstår. Men toleransen är fortfarande för stor och åtgärderna för få. Andra högriskverksamheter har en lägre toleransnivå än man har inom sjukvården.
Brister i patientsäkerheten är fortfarande ett problem inom sjukvården. För att vi ska kunna närma oss nollvisionen för vårdskador, det vill säga undvikbara skador, måste de tre aktörerna, Professionen, Patienterna och Politikerna var och en göra sitt, men också utgöra ett team.
Professionen strävar ständigt efter att göra vad som går, men vad gör man inom politiken för att skapa bättre förutsättningar för patienter och personal att undanröja hindren för en total patientsäkerhet?
Flera lagar styr patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetslagen, sjukvårdslagen och lag om patientnämnder är de tre viktigaste.
Nu behöver vi inte fler lagar. Vi behöver politiker som tar patientsäkerhetsarbetet på större allvar än för närvarande, och vi behöver hjälpa patienter till att våga och kunna ställa krav.
Hur har varje patient rekommenderats att, till exempel, förbereda sig, fråga om fortsatta vården och lära sig om läkemedlen? Hur har patienterna informerats om sina möjligheter att klaga? Patienten ska veta att den kan vända sig till antingen Socialstyrelsen eller länets patientnämnd.
Varje kommun och varje landsting är skyldiga att ha en patientnämnd. I de flesta län har kommunerna tecknat avtal med landstinget om gemensam nämnd. Dess främsta uppgifter är att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i sjukvården och att främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal. Härtill kommer att patientnämnden ska vara en väckarklocka för andra politiska organ.
Vad politikerna måste inse är att patientsäkerheten är en politisk fråga. På varje sammanträde i landstingsstyrelsen och produktionsansvariga styrelser borde en punkt heta just ”patientsäkerheten”. I landstingsfullmäktige borde åtminstone två gånger per år debatteras patientsäkerhetsåtgärder i allmänhet, och vilka politiska beslut som krävs för att nå en förbättrad patientsäkerhet i synnerhet.
De årliga patientsäkerhetsberättelserna är ett utmärkt material att ha som underlag för tankeutbyte i landstingsfullmäktige. Varje vårdgivare (= utförare av vård) är skyldig att sammanställa en sådan berättelse senast första mars varje år enligt nya patientsäkerhetslagen. Ett tecken på ointresse är att i vissa landsting har berättelserna inte ens samlats in och sålunda inte behandlats politiskt. Berättelsen ska hållas tillgänglig ”för den som önskar ta del av den”, heter det. Men varför har inte alla fullmäktigeförsamlingar önskat det?
Politikerna borde också ständigt fråga sig hur man använder patentnämnden för att genom anmälningarna till denna ta reda på vad som krävs för att undvika upprepningar av begångna fel. Och, inte minst, organisationen måste anpassas till patienternas behov och perspektiv. Hur lätt är det att förstå att vissa politiker är beställarpolitiker och andra är utförarpolitiker?
Ska man envisas med att fortsätta att ”­beställa” sjukvård torde det enda rimliga vara att de politiska styrelserna för produktionen ersätts med professionella styrelser och att politiken koncentreras till landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen.
Här, landstingspolitiker, ligger utmaningarna för en förbättrad patientsäkerhet.

Harald Nordlundf d kommunalråd, riksdagsledamot och ledamot i landstingsfullmäktige (FP)
UNT 18/6 2013

Nej till bindande mål

Varör?, undrar jag

Regeringen väljer att inte stödja nya mål för förnybar energi i EU
Regeringen väljer att inte stödja nya bindande mål om förnybar energi och energieffektivisering för 2030, utan vill att detta ska utredas vidare. Detta trots att regeringen samtidigt konstaterar att de bindande målen för 2020 har bidragit till den snabba utvecklingen av förnybar energi inom EU. – Det är djupt olyckligt att regeringen väljer att inte stödja nya bindande mål för förnybar energi. Detta hämmar den förnybara elproduktionen i EU och Sverige, vilket drabbar både klimatet och den industriella tillväxten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Vind ger tillväxt

Energiinvesteringarna fortsatt höga och bidrar till tillväxten
På uppdrag av Vestas har WSP Strategi och Analys undersökt vindkraftens ekonomiska effekter mellan 2010 och 2020. Investeringarna i vindkraft beräknas växa från 6 till 17 miljarder kronor per år under perioden. Det innebär att vindkraftens andel av de totala investeringarna kommer att öka från 1,2 procent 2012 till som mest 3,5 procent enligt de här siffrorna. Vindkraften kan därmed ge ett väsentligt bidrag för att öka den låga investeringskvoten, det vill säga investeringarnas andel av BNP, säger Bengt Roström, nationalekonom och senioranalytiker på Nordea.

Fler än landstingsstyrelseordföranden ansvariga?

Hur informerad var oppositionen i landstinget om avsikten att avskeda landstingsdirektören? Av mediarapporteringen kan man fås att tro att oppositionen hade information, men att reaktionen kom i samband med medias rapportering. Om detta är riktigt måste ett ansvar anses falla på även oppositionen. Skulle någon utöver landstingsdirektören ha varit nårvarande vid uppsägningen faller ett tungt ansvar på den personen. Vem har alla fakta och vem vågar informera? Media vågar men vill inte.

Telge Energi om elpriset

"Elpriset nu och framöver Trots att kärnkraften producerade mindre el än planerat och att vi inte haft lika mycket nederbörd som förväntat, blev elpriset för maj ändå relativt lågt. Det beror främst på att det milda vädret gjort att vi förbrukar mindre el. Prisskillnaderna mellan de olika elområdena var också små under maj. Det genomsnittliga elpriset blev 31.6 öre per kilowattimme. Vår bedömning är att det varmare vädret i kombination med en minskad förbrukning från hushåll och industri gör att elpriset kommer att sjunka något framöver. Många högtrycksdagar med lite nederbörd i slutet av vintern och i början på våren resulterade i ett underskott i den hydrologiska balansen. Men med maj kom regnet. Och även om det blev mindre regn än vad prognoserna förutspådde, kom det mer regn än vad som är normalt för årstiden. Det, tillsammans med det varmare vädret, gjorde att tillrinningen i vårfloderna ökade, vattenmagasinen fylldes på och elpriset sjönk.

Solupproret till Riksdagen På Världsmiljödagen den 5 juni lämnade vi över 21 000 namnunder-skrifter för sänkt skatt på ren el till it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Hon håller med om att det ska vara lönsamt för konsumenten att välja ren el. Samtidigt pekade hon på att andelen förnybar energi ökar stadigt och att regeringen inom kort kommer ge nya förslag för att snabba på omställningen mot ett fossilfritt energisystem. Enligt henne är klimatutmaningen i mycket en energiutmaning. Telge Energi kommer dock fortsätta arbeta för sänkt skatt på ren el."

Vad är arbetsförmåga?

Det är inte lätt att med blogginlägg väcka debatt. Men jag ser även en annan mening med att blogga, nämligen att föra ut information, som annars inte kommer ut. Nyheter från riksda´n hör dit.

"Socialförsäkringsutskottet vill utvärdera ny metod för bedömning av arbetsförmåga

Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Det menar ett enigt socialförsäkringsutskott och föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att göra en utvärdering.

Utskottet konstaterar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga har mötts av kritik från flera håll. Bland annat har kritiken framförts under den offentliga utfrågning i ämnet som utskottet anordnade den 23 maj. Samtidigt har Försäkringskassan nyligen meddelat att man utan vidare utvärdering nu kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting och vårdregioner.

Grundlig utvärdering

Metoden måste utvärderas grundligt innan försöksverksamheten utvidgas. Framför allt anser utskottet att det är viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Därför föreslår socialförsäkringsutskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att återkomma med en utvärdering av den försöksverksamhet som hittills skett med den nya metoden. Förslaget till tillkännagivande kommer genom ett initiativ från ett enigt utskott.

Ett regeringsuppdrag

Det är efter ett uppdrag från regeringen som Försäkringskassan har utvecklat den nya metoden för att bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och har testats under år 2011 och 2012."

 

En ojämlikhet vi gillar

Jag blir alltid när löner diskuteras förvånad över att vissa yrken inte får finnas med i diskussionen. Statliga chefer, företagsledare, heltidspolitiker har för höga löner konstateras, med rätta. Men, att en tonåring blir miljonär från en dag till en annan genom att sjunga en sång och att i yrkena fotbollsspelare, tennisspelare och ishockeyspelare lönerna kan uppgå till mångmiljonbelopp, tycker vi är helt OK, ja rent av tycker är OK. Vi tycker det är OK att en kvinnlig fotbollsspelare har en lön, som är kanske bara fem procent av en manligs lön.
Vi gillar den ojämlikheten.

Från riksda´n om vetenskap och skolutbildning

"Tidsbrist och avsaknad av struktur ses som hinder

Delat ansvar

Intervjuer med några aktörer som arbetar för att föra in forskningsresultat i skolutbildningen visar att många skolor vill ha stöd för att tolka vad det innebär i praktiken att utbildningen enligt den nya skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund handlar om att använda nya forskningsrön, men också att anta ett kritiskt förhållningssätt för att kunna urskilja, formulera och lösa problem. Alla som berörs måste ta ansvar: beslutsfattare och tjänstemän på alla nivåer, liksom skolledare och lärare på de enskilda skolorna.

Erfarenheter är också viktig kunskap, men för att komma fler till nytta måste de först samlas, bearbetas, dokumenteras och tillgängliggöras.

Mer forskning behövs

Intervjuerna visar att det behövs mer och bättre forskning med koppling till det praktiska arbetet inom skolan. Men den forskning som redan finns i Sverige och andra länder behöver också sammanställas systematiskt för att lättare kunna spridas.

Viktigt att få pröva nya arbetssätt

Det första steget i arbetet med att föra in ny kunskap i skolan är enligt rapporten att göra en behovsanalys där några få, centrala fokusområden väljs ut. Att förstå processerna bakom kunskapsöverföring är också en förutsättning för att implementeringen ska lyckas. Subjektiva uppfattningar avgör hur ny kunskap tas emot. Därför är det viktigt att de som arbetar i skolan får pröva nya arbetssätt för att själva kunna skapa sig en uppfattning om hur väl en ny metod fungerar."

En ordförande är inte en VD

Grundläggande för en politiskt styrd organisation är att politiska beslut fattas av grupper av politiker och tjänstemannabeslut inte av grupper av tjänstemän. Undantag finns i fråga om vissa beslut inom socialtjänsten där tidsfaktorn inte medger sammankallande av politikergrupp.
Det finns exempel på politiker, som tror sig, i egenskap av kommunstyrelseordförande eller landstingsstyrelseordförande, motsvara VD i ett privat företag. Stor missuppfattning.
En ordförande i en kommunal nämnd kan inte ge en förvaltningschef direktiv. Direktiv ges av nämnden.
Dagligen får vi exempel på nödvändigheten av en obligatorisk politikerutbildning

Från riksda´n om forskningsresultat i skolutbildningen

"Strukturerat arbete behövs för att ny kunskap ska komma till nytta i skolorna

En klar majoritet av lärarna upplever att de har behov av ny kunskap för att kunna utveckla utbildningen. Men bara hälften anser att det egentligen ingår i deras arbete att ta del av ny kunskap, och få skolor har en plan för hur det ska gå till. Mer strukturerat arbete och delat ansvar kan vara en del av lösningen, enligt en ny rapport som utbildningsutskottet har låtit göra.

Syftet med studien är att följa upp en bestämmelse i den nya skollagen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien utgör en kunskapsöversikt för utskottet och består av en litteraturgenomgång, en enkät till lärare och skolledare och en sammanställning av ett antal intervjuer med några aktörer som arbetar för nyttiggörandet av forskningsresultat i s
kolutbildningen. Med anledning av rapporten håller utskottet en öppen utfrågning den 11 juni."

Jag har inte tagit del av utfrågningen. Kanske skulle jag då förstå, vilket jag inte gör nu. Hälften av lärarna i undersökningen anser att det inte ingår i lärarnas arbete att ta del av ny kunskap. Någonting måste vara fel i skrivningen ovan. I alla jobb ingår väl att hänga med i vad som sker på området.

"Enligt enkäten med lärare och skolledare upplever en stor majoritet att de har behov av kunskap från ny forskning för att kunna utveckla utbildningen. De allra flesta uppger också att de regelmässigt tar del av och använder ny kunskap i sitt arbete. Trots det är det bara omkring hälften av lärarna som anser att detta egentligen ingår i deras arbetsuppgifter.

Enkäten pekar också på att många skolor saknar en plan för hur införandet av ny kunskap ska gå till. Endast en fjärdedel av skolledarna och en av tio lärare uppger att det finns en sådan plan. Tidsbrist är ett annat hinder som lyfts fram. Nio av tio lärare, och nästan lika många skolledare, anser att de inte får tillräckligt med tid för att föra in kunskap från ny forskning i sitt arbete."

Förbättra kunskapen om politisk styrning

Har deltagit, aktivt vill jag påstå, i Patientnämndens sammanträde i dag. Antalet ärenden till nämndens förvaltning ser ut att öka. Orsaken härtill är inte klar. Kanske bättre tillgänglighet till vår förvaltning, kanske ökad kunskap om att nämnden finns, kanske är det fråga om en faktisk ökning av missnöjda. Återstår dock att se huruvida trenden håller i sig.
Ett tråkigt konstaterande dock, som tyvärr bekräftar vad jag brukar ta upp: kunskaperna om innebörden av politiskt styrd organisation är skrämmande dåliga. Patientnämnden har för länge sedan tillskrivit ett annat politiskt organ inom landstinget i en viss fråga. Det visar sig nu att tjänsteman skickat skrivelsen till en förvaltning för att den ska avge svar till Patientnämnden. Fråga från politiskt organ till annat ska ha ett politiskt svar. Grundläggande.

Tänk nytt om politiska ledningen av landstinget

"Slitig sommar väntar på Akademiska", lyder en stor rubrik i dag. Förutom tveksamheten i fråga om formulering inger rubriken oro. Artikeln är möjligen en aning lugnande. Chefsläkare försäkrar att patientsäkerheten inte påverkas av att hundra sjuksköterskor saknas och att antalet vårdplatser reducerats kraftigt.
I fråga om patientsäkerheten får inte råda någon tvekan. Den måste säkras. Men i patientsäkerhet ligger, bland annat, att ha god tillgång till sjukvård. Är det patientsäkert att endast akuta operationer kan utföras? Är det patientsäkert i en sjukhusmiljö där personalen måste springa fortare än någonsin?

I går kallades till presskonferens för att informera om planeringen för sommaren på Akademiska sjukhuset. Inbjudan till presskonferensen kom från professionen och genomfördes utan representation från styrelsen för Akademiska. Bemanning och antal vårdplatser har med både kvalitet och kvantitet att göra. Två politiska frågor. Vad säger Hälso- och sjukvårdsstyrelsen? Får den vad den beställt? Vilka åtgärder vidtar den om Produktionsstyrelsen inte producerar vad som utlovats? För det är ju detta leka affär innebär. Dock tyst från båda dessa politiska organ.

Var finns det politiska ledarskapet?
Om någon inbillar sig att det finns i högre grad hos landstingets opposition än hos majoriteten vill jag varna. Problemet med oppositionen är att man då och då är emot men har inga idéer om vad man ska vara för. Nuvarande opposition är inget alternativ. Jo, ett alternativ, men ett sämre sådant.
Kanske är det så att blockpolitiken i landstinget är förlamande. Kanske är det så att nya tidigare oprövade konstellationer skulle vara livgivande åt den politiska styrningen av sjukvården. Den ideologiska syn som måste prägla sjukvården är socialliberal. Ett första steg måste vara att partierna går till val nästa år som självständiga partier utan alliansbildningar. Ett andra steg måste vara att samla de socialliberala krafterna.

Ett stort ansvar vilar på de politiska partierna för att se till att de främsta företrädarna är bra politiska ledare. Det räcker inte med att vara allmänt trevlig, dock en klar fördel, och att hålla bra anföranden vid nomineringsmöten.

Politiska ledaregenskaper, viktig faktor

Det blir ingen rödgrön allians i Uppsala kommun inför valet 2014. Klokt. Partier ska inför val profilera sig och debattera med varandra. Om koalition är nödvändig, vilket är troligt, ja näst intill självklart, bildas den efter val där väljarna getts tydliga alternativ.
Men vi ska bilda majoritet tillsammans säger Vänsterpartiets gruppledare. Det var oklokt. Vi bildar inte en allians men egentligen är vi en sådan, tycks hon mena.
Hur ska vi då kunna skilja Allianspartierna åt? Skillnader finns, men när man går in i en valrörelse med gemensam politik måste man vara mycket insatt för att se skillnaderna.
En faktor, som man inte talar och skriver om är kompetensen hos partiernas främsta företrädare. Härvidlag finns stora skillnader. Den politiske ledare, som i Uppsala kommun visat tydligt ledarskap är Folkpartiets Mohamad Hassan. Bortse inte från denna faktor i valet 2014

Seminarium om dagspressen

"Konstitutionsutskottet håller den 13 juni ett öppet seminarium om dagspressens ekonomiska läge.

Vid seminariet kommer bland annat följande frågor att diskuteras. Hur har de ekonomiska förutsättningarna för den traditionella dagspressen förändrats på grund av teknikutvecklingen och framväxten av nya sociala medier? Skiljer sig utvecklingen av förutsättningarna för storstadstidningar och landsortstidningar respektive första- och andratidningar? Har förutsättningarna för dagspressen att bedriva en god journalistik och en bra nyhetsförmedling förändrats? Hur påverkas det redaktionella innehållet?"

Ovanstående är ett pressmeddelande från riksda´n. Jag skulle vilja lägga till en fråga: Hur får vi människor att ta del av god journalistik i stället för skräpjournalistik?

 

Mer om förnybart

Energipolitik för hela Sverige”Just nu ser vi hur utvecklingen på energiområdet, här hemma i Sverige och runt om oss ute i världen, går i en hastighet som vi för bara några år sedan knappast ens kunde ha anat oss till. Bara förra året växte solelen, globalt sett, med nästan 40 procent. Och vindkraften med hela 20 procent. Som ett direkt resultat av fallande priser kunde vindkraften i Brasilien förra året börja konkurrera med de fossila energislagen, utan några särskilda stöd. En femtedel av världens samlade elproduktion kommer idag från den förnybara växande energin. Vilket är 6 procent mer på bara ett år…” Det var inledningen på It- och energiminister Anna-Karin Hatts tal på Svensk Energis årsstämma.
Läs talet på regeringens hemsida

Krönika: Därför kommer regeringen få svårt att försvara sig
Att bygga nya kärnkraftverk är olönsamt. Det finska reaktorbygget är kraftigt försenat och kapitalkostnaden större än för svenska vindkraftverk. I Storbritannien behöver kraftbolagen större subventioner än vindkraft för att bygga kärnkraftverk. Detsamma gäller i huvuddelen av världen. Det skriver Tomas Kåberger som är ordförande för stiftelsen Japan renewable energy foundation.
Läs krönikan i Miljöaktuellt

Jönköpings län kan få överskott på el
Jönköpings län minskar energianvändningen samtidigt som produktionen av förnyelsebar energi ökar. På sikt kan det alltså bli ett överskott som kan säljas till andra län.
Läs artikeln på SVT Jönköpingsnytt

Mp vill att vindkraftskatt stannar i kommunerna
Låt den fastighetsskatt som ägarna till vindkraftverk betalar stanna i kommunerna istället för att tillfalla statskassan. Det föreslår miljöpartiet de gröna i en motion till riksdagen. På Gotland finns i dag 180 vindkraftverk, för dessa betalas årligen en fastighetsskatt på omkring tre miljoner kronor.
Läs artikeln på SR Gotlandsnytt

Lillgrunds vindpark står stilla
Sedan den 12 maj har de 48 vindkraftverken på Lillgrund stått stilla, men nu är reparationerna av kabeln som leder elen in till land igång. Cirka 75 meter av den totalt 7 kilometer långa sjökabeln ska ersättas. Det är ännu oklart vad som orsakat felet.
Läs artikeln på SVT

Vindpark Lemnhult - störst i södra Sverige
Södra Sveriges största vindpark på land är nu invigd. Samtliga 32 vindkraftverk är i drift. Vindpark Lemnhult förväntas producera mer än 270 GWh förnyelsebar energi per år. Det motsvarar nästan 70 procent av den samlade elförbrukningen för hela Vetlanda kommun.
Läs artikeln i Vindkraftsnyheter

Kogödsel blir till värme och el
Framtidens svenska jordbruk ska vara helt självförsörjande på energi. Västerbottens första småskaliga biogasanläggning är nu invigd.
Läs artikeln i Västerbottens-Kuriren

Rosengård får minivindkraft
I början på hösten kommer Rosengårds första vindkraftverk att tas i bruk. Vindkraftverket är dock inte så stort utan ska mer ha en pedagogiskt effekt och visa Malmös profil som en grön stad.
Läs artikeln i Skånskan


Internationella nyheter

Nu startar Kinas utsläppshandel
Samtidigt som utsläppshandeln inom EU går på knäna med rekordlåga koldioxidpriser så lanseras den första utsläppshandeln i Kina nästa månad. Det blir den första av sju planerade regionala handelssystem i Kina som tas i bruk. Enligt China News ska handeln i den första regionen omfatta 635 kolintensiva industriföretag, vilka står för 38 procent av regionens utsläpp, och företagen förväntas minska sina utsläpp med 32 procent jämfört med 2010. Det skriverMiljörapporten.

Rea på utsläppsrätter hotar nyinvesteringar
Priset på en utsläppsrätt för ett ton koldioxid ligger på drygt 3,6 euro, en tiondel av vad det kostade från början. Följden kan bli att det inte lönar sig att investera i förnybar energi.
Läs artikeln i Ny Teknik

Tysklands kraftlösa omställning
Omställningen från kärnkraft till förnybar energi i Tyskland har kört fast. Kostnaderna exploderar, elnäten är nära kollaps och grannländerna klagar. Efter höstens val görs systemet troligen om.
Läs artikeln i Affärsvärlden

Nu vänder det för solcellsindustrin
Den fotovoltaiska marknaden för solceller kommer att resa sig ur askan från 2011 års kris och växa till 155 miljarder dollar 2018, spår Lux Research.
Läs mer i evertiq

"Om solen inte skiner här, blåser det i Mongoliet"
Fukushimakatastrofen stängde 48 av Japans 50 kärnkraftverk. Nu tvingas landet öka den kostsamma importen av fossila bränslen. Men det finns en annan och bättre väg att gå, menar telekommiljardären Masayoshi Son som startat en grön revolution i den uppåtgående solens land.
Läs artikeln i Veckans Affärer

Google köper flygande vindkraft
Google köper företaget Makani Power som utvecklar vindkraftverk där turbiner och generatorer monteras på en vinge som förankrad i marken likt en drake flyger i cirklar. Den ström som alstras levereras via förankringskabeln till marken.
Läs artikeln i Ny Teknik

Skörda el från växter
Forskare i USA har utvecklat en teknik där elektricitet kan utvinnas direkt ur växter genom ingrepp i deras fotosyntes.
Läs artikeln i Ny Teknik

Kartläggning ska ge jämställda löner

Kartläggning och handlingsplaner ska avskaffa löneskillnader. Vi har hört och läst det förut

 

Arbetsmarknadsutskottet föreslår åtgärder för mer jämställda löner

För att minska löneskillnader mellan kvinnor och män ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att upprätta handlingsplaner för jämställda löner. Det anser arbetsmarknadsutskottet och gör ett tillkännagivande till regeringen. Regeringspartierna reserverar sig.

Bakom förslaget står en majoritet i utskottet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Förslaget till tillkännagivande bygger på flera motioner från S, MP och V.

Arbetsmarknadsutskottet anser att man genom lönekartläggningar kan synliggöra löneskillnader mellan kvinnor och män på ett bra sätt. Genom att strukturell lönediskriminering blir synlig kan insatser sättas in för att minska löneskillnaderna. Därför menar utskottet att lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner ska göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska vara undantagna från kravet att upprätta en handlingsplan för jämställda löner, anser utskottet.

Svårare om det inte sker varje år

I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet att upprätta handlingsplaner för jämställda löner. Utskottet pekar på att flera fackliga organisationer vittnar om att arbetet med lönekartläggningar blir svårare om det inte sker regelbundet i en årlig lönerevision.

Bättre långsiktighet med nuvarande regler

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Även regeringspartierna menar att lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner är viktiga instrument för att driva jämställdhetsarbete på arbetsplatser. De anser dock att den nuvarande regeln om att göra kartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år skapar bättre förutsättningar för arbetsgivarna att planera och göra långsiktiga och varaktiga förbättringar än om detta arbete måste göras om varje år.

M, FP, C och KD anser också att förslaget kommer att öka de berörda arbetsgivarnas administrativa arbete och kostnader.

Riksda´n vill ha bättre information

Riksdagen har inte fått tillräcklig information om flygvapnets och marinens bemanning

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Fortsatt samarbete efter avveckling av krigsförbrytartribunaler (JuU18)

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.

De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Om beslutet

Kränkande fotografering blir ett brott (JuU21)

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

Om beslutet

Ny lag om kameraövervakning (JuU22)

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Om beslutet

Skadegörelse ska kunna bedömas som grov fridskränkning (JuU25)

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om beslutet

Nej till motioner om idrott, folkbildning och trossamfund (KrU10)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.

Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.

Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.

När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.

Om beslutet

Nej till motioner om kulturskaparnas villkor och kultur i offentlig miljö (KrU11)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.

Om beslutet

Ny lag om marknadsmissbruk vid handel med el och gas (NU18)

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.

Om beslutet

Ny lag om tillämpningen av EU:s statsstödsregler (NU19)

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.

Om beslutet

EU-dokument om förenklade regler för små och medelstora företag (NU23)

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Om beslutet

Folkbokföringen ska ske i kommun i stället för i församling (SkU25)

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om beslutet

Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22)

Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.

De nya reglerna innebär följande:

• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
• Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
• När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Om beslutet

Verksamheten inom Interparlamentariska unionen 2012 (UU19)

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Om beslutet

 

Framsteg för förnybart

Varje dag kan vi ta del av beskrivningar av framsteg för förnybar energi. Nedanstående finns i ett nyhetsbrev, som jag får regelbundet

Vindpark ska stå för Googles elförsörjning
En ny vindpark, som ska byggas, ska försörja sökjätten Google och bolagets datacenter i södra Finland med förnybar el i tio år. Google har träffat ett tioårigt avtal med den nordiska vindkraftsutvecklaren O2 och det tyska försäkringsbolaget Allianz.


Regeringen saknar ambitiösa mål för förnybart
Regeringen har satt som mål att andelen förnybar energi ska nå upp till 50 procent år 2020. Den målsättningen kan nås redan i år – sju år i förväg. Något annat långsiktigt mål för förnybar energi finns inte.


Kärnkraftens subventioner sinkar förnybar energi
Att kärnkraften fortsätter hållas under armarna av alliansregeringen innebär försämrade möjligheter till den förnybara energin. Västsverige drabbas särskilt hårt, skriver Lise Nordin (MP).


Skånsk gård storsatsar på solel
Krageholms gård utanför Ystad har installerat en solcellsanläggning med 92 kW effekt. Anläggningen invigdes i fredags av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Även utan investeringsbidrag ska investeringen betala sig ganska snabbt.


Vattenkraften kan bidra till utveckling
Öppet brev till riksdag och regering: För att hela Sverige ska leva och utvecklas krävs en politik som ger likvärdiga förutsättningar för alla delar av landet. Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) arbetar aktivt för att de värden som vattenkraften genererar i större omfattning ska tillfalla berörda kommuner och regioner.


EU:s strafftullar på solceller riskerar både jobb och miljö
Var skulle mänskligheten vara utan solen? Hela vår tillvaro kretsar ju kring solen. Solen ger liv, solen ger värme och solen ger också energi. Men det finns mörka moln på himlen som kan göra just solenergi dyrare och mera otillgängligt.


När miljön offras på lönsamhetens altare
Handeln med utsläppsrätter blev inte vad många förväntade sig. Framför allt missgynnas miljön och etableringen av förnyelsebar energi, tvärt emot ursprungstanken. Nu vill EU-kommissionen försöka få igång handeln genom färre stödrätter i systemet, men motståndet är hårdnackat.

Stor potential för vindkraft i kallt klimat
Vindkraftskapaciteten växer snabbt i kallt klimat i världen. Enligt de senaste prognoserna kommer mellan 45 och 50 gigawatt vindkraft att byggas i kallt klimat fram till 2017, vilket skulle innebära en ökning med så mycket som 72 procent sedan slutet av 2012. Investeringarna uppgår till cirka 75 miljarder euro.


Intelligenta blad ska förutsäga vinden
Den danska rotorbladtillverkaren LM Wind Power har lanserat ett forskningsprojekt för att utveckla ”intelligenta” rotorblad som ska sänka kostnaden för vindkraft.

Amerikanska storbolag förklarar varför de satsar på vindkraft
Publiken på årets WINDPOWER-konferens i Chicago bevittnade en inspirerande paneldiskussion om motivationen hos amerikanska storföretag att investera i vindkraft för sin egen verksamhet. Enligt Google blir tillgången till förnybar energi en allt viktigare drivkraft för var de etablerar sig och var de växer.


”Unik möjlighet för polsk havsbaserad vindkraft”
Enligt en rapport från Ernst & Young kan den polska havsbaserade vindkraften skapa över 31 000 jobb till år 2025