Privat sjukvård gav utmärkelsen Årets upplänning

Upplänningarna är positiva till personer, som tar initiativ och där initiativet innebär att man gör vinster i välfärden. Uppsala Cancer Clinics grundare Haile Mahteme har av upplänningarna utsetts till Årets upplänning. Något nytt är uppenbarligen på gång alldenstund vi nu inte har som tidigare invändningar mot att en verksamhet bygger på att personer med möjlighet att betala hela kostnaden för en behandling gynnas. Rika kan, slarvigt uttryckt betala sig förbi en kö, om den uppstår. Synen på vinster i välfärden och en egen marknad för de som är beredda att betala håller på att förändras. Intressant.

Företagen och kommunen

Den som är minst dålig ska få en belöning. Ja det är innebörden av en av punkterna i Centerns företagsutspel i dag. Förslaget på denna punkt verkar inte genomtänkt. Jag lever i tron att lönen är relaterad till kunskap och skicklighet, men belöning i form av, till exempel en vandringspokal (jag trodde jag hörde fel) har nog tillkommit för att ge ett innehåll åt utspelet. Det viktiga är, och det tar Centern upp, är hur företagarna bemöts och med vilken snabbhet ärenden handläggs. Jag fann, som bland annat näringslivspolitiskt ansvarig, att de regelbundna mötena med företagare, med kommunala tjänstemän närvarande, starkt bidrog till att skapa en god relation och ge kunskap om varandra. Påverkade attityd och förståelse och därmed underlättades kommunikationen

Ologisk utformning av gång- och cykelvägar

Till sådant jag har svårt att förstå hör utformningen av gång- och cykelvägarna. Jag kommer gående på väg gemensam för gång- och cykeltrafikanter. Den innebär att jag ska gå på vänster sida. Femtio meter före tunnel under trafikled börjar en sträcka med uppdelning i en gång respektive en cykeldel. Jag går då över till höger, alltså till gångdelen. Femtio meter efter tunneln upphör uppdelningen. Jag går då tillbaka till vänster sida. Dessa byten torde minska trafiksäkerheten. Jag inser att det har med tunneln att göra, men är det vettigt. Ännu svårare att förstå är när en lång gång- och cykelväg på en etapp är gemensam och på en etapp uppdelad. Då kunskapen om trafikreglerna ser ut att vara bristfälliga hos oss trafikanter är det extra angeläget att utformningen är logiskSer fram mot en förklaring.

Sverige fortsätter att bidra till säkerhetsfrämjande insatser i Afghanistan

Väpnade styrkor, vapen, angrepp är flitigt använda ord inom säkerhetspolitiken. Men tänk om det är så att dessa ord bidrar till motsatsen till fred och säkerhet. Tänk om det är så att, för att fred och ickevåld ska kunna nås, vi måste använda ord som ickevåld, diplomati, fredsskapande, vänskap. Men tänk om våra politiker fortsätter att tänka i vapentermer. Tänk om våra partiledare fortfarande tycker att det typ av angrepp, som George W Bush gjorde på det irakiska folket är fredsskapande. "Sverige ska ställa en väpnad styrka om högst 600 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2014. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det svenska bidraget kommer att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan fram till och med maj 2014. Utöver detta tillkommer det svenska helikopterbidraget för medicinsk evakuering (cirka 40 personer till och med maj 2014) och personal som ska hjälpa till med avveckling av infrastruktur och hemtransport av utrustning och materiel (högst 170 personer längst till och med december 2014). Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet stödjer Sveriges planerade bidrag till den kommande utbildnings- och rådgivningsinsatsen Resolute Support Mission, RSM. Syftet är att åstadkomma en effektiv insats med förmåga att stödja, utbilda och genomföra rådgivning till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det svenska bidraget ska vara högst 50 personer på plats i Afghanistan."

Hur klara kvaliteten hos externa utförare

"Nu öppnar ytterligare ett privat skattefinansierat BB i Stockholm. Men det blir inte fler förlossningsplatser. Snarare tvärtom med stängda förlossningsrum, färre händer där de behövs som bäst och ökade risker för både mödrar och barn. Vem vill ha ett system där säkerheten medvetet sätts på spel?" Citatet är hämtat ur Dagens Samhälle och artikeln skriven av Annika Lopez Problemet med externa utförandet av välfärdstjänster är enligt min mening inte det faktum att det är ett företag, som ger vinst, utan oförmågan eller svårigheten att följa upp och utkräva ansvar. Så länge, till exempel, landstinget i Stockholm inte klarar av att se till att nödvändig kvalitet erhålls måste man låta bli att köpa tjänster av externa utförare.

Dags för ideologisk valrörelse

Första gången sedan början av 70-talet är jag inte kandidat till något fullmäktige eller parlament. Men det hindrar inte från att delta i valrörelsen. Delta för att hjälpa någon i sina karriärsträvanden? Nej, förresten, det ska jag inte. Det är idéer jag ska bilda opinion för. Folkpartiets huvudfrågor skola, gå med i eurosamarbetet, gå med i NATO, bygg ut kärnkraften. Ja, just det. Hur hanterar jag det? Jag vill ju prata om solidaritet, om fredsträvanden och ickevåld och om naturvård, miljö, förnybara bränslen och klimat samt utbildningens och forskningens betydelse för välfärdsutvecklingen. Jag vet, jag pratar om detta, som jag sedan Westerbergepoken ser som socialliberala frågor. Jag tror partiet hittar tillbaka och ju fler vi är som bedriver en socialliberal valrörelse med avståndstagande från nyliberala idéer, desto snabbare hittar partiet tillbaka.

Den nya överklassen

Tack för ledaren UNT. Vad är mer angeläget än att uppvärdera lärarna? Lärarna har en dålig löneutveckling. Det borde vara så att lärarna har den bästa utvecklingen. Ledaren bygger på en granskning, som DN gjort. "Störst löneökning har kommit sådana som lantmästare, politiker och chefer för mindre företag till godo". Jag ska ta del av granskningen. Jag vill veta vad man menar med politiker. Avses endast heltidspolitiker? För politiker handlar det inte om löner utan om arvoden; inte enbart en semantisk fråga. Granskningen ser ut att ha uteslutit vissa grupper, grupper som är i högsta grad mer gynnade. Var finns popartisterna i redovisningen? Var finns hockeyspelarna, var finns fotbollsspelarna o.s.v. En hockeyspelare i Luleå har en årslön på 3,5 miljoner kronor. Vi har skapat en ny överklass i Sverige. Överklasser har alltid ifrågasatts, men inte denna överklass. Många tycker att Zlatan gör rätt för en lön på 200 miljoner per år. Många tycker att statsministerns lön på en bit över en miljon är för hög. Hur har vi hamnat i denna syn? Media medverkar till snedvridningen, genom, bland annat, den typ av publiceringar, som DN gjort.

Räcker 45,4 miljarder?

45, 4 miljarder kronor är belopp, som är omöjligt att förstå storleken av. Det här beloppet avser satsningen på infrastruktur. I tågförseningarnas tid känns frågan angelägen. Räcker pengarna för att få tågen att gå punktligt? Vi får nu se fram mot redovisningar ur ett användarperspektiv "Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,4 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2014. Mest pengar går till att upprätthålla och utveckla statens transportinfrastruktur. Trafikutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör regeringen för utvecklingen inom området i förhållande till målen för transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnar det arbete regeringen har gjort för att utveckla och förtydliga målen och resultatredovisningen. Utskottet har också följt upp statens insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och vilka resultat insatserna har haft. Med utgångspunkt i de problem som utskottets uppföljning visar på är det viktigt att regeringen fortsätter att redovisa insatser och resultat, även ur ett användarperspektiv."

Manifestation mot rasism

Bra debattartikel i dagens UNT, skriven av Carl Franks.Artikeln handlar omen manifestation mot rasism. Det var bra att den blev av, men där fanns inte plats för alla. På podiet, skriver han, fanns bara plats för socialdemokrater, vänsterpartister och syndikalister. Här tror jag han menar: "På podiet fanns plats för bara socialdemokrater, vänsterpartister och syndikalister". I så fall finns verkligen fog för kritik mot arrangörerna. Som Carl skriver: i kampen mot rasism ska alla med. "Att judar inte känner att de kan delta på en manifestation mot nazism är ett starkt tecken på att något är fel." Men jag tror att det är ännu värre. Jag tror att de kände att de kunde inte delta i manifestationen. Vi får hoppas att alla blir med i manifestationståget mot nazism 27 januari.

Måste hon ta hela ansvaret

Vårt beteende i olika sammanhang ger intressanta iakttagelser. Jag gjorde besök vid ett köpcentrum (inte köpcentra, som journalsiter och många andra,helst säger och skriver. Köpcentra är pluralform)) ett par dagar före julafton. Jag hamnar i samma avdelning i svängdörren in i köpcentrumet som ett par, bestående av en han och en hon. (Naturligtvis kan jag inte veta om någon var en hen, men det föreföll inte troligt. Fråga mig inte varför.) Paret gick vidare i den långa gången, hon ett steg före och han snett bakom. Vid entrén till systemet ser han ut att vilja gå in där, när hon säger, tycker jag mig uppfatta: det kan du väl göra senare, varpå han genast intar ursprunglig riktning. Framme vid rulltrappan tycks han ha siktet inställt på matvarubutiken när han ser hur hon elegant kliver upp på rullbandet. Han finner sig snabbt och hamnar endast ett par meter efter henne. Här tar mina iakttagelser slut. Hon har totalkoll, han ser ut att vilja göra någonting annat. Enklast så, men måste hon ta hela ansvaret.

Språkpolisens tillslag i går

Språkpolisen har slagit till igen. Vill nog utreda följande: "Samtidigt har även mycket..." Måste klaras ut vad ordet "även" har här att göra. "kvadratmetrarna" I min skola hette det kvadratmeterna. Upphovet måste utredas "Problemet med hushållens skuldsättning är således främst en politisk huvudvärk". En huvudvärk kan man kanske hantera, men problemet är väl ett politiskt problem, som måste lösas "...bör avskaffad vinstbeskattning vid bostadsförsäljning, minskade ränteavdrag samt ett införande av amorteringskrav även övervägas" Här är nog troligt att man inte menar att man ska även överväga. "...bör även avskaffad vinstbeskattning....övervägas" är mer troligt. "Allt som public serviceföretagen gör är inte självklart bra". Det är ett grovt påstående. Man kunde nöjt sig med att påstå att "Inte allt som public serviceföretagen gör är bra." "Utöver det rena partistödet får SD även stöd för löner". Detta vanliga brott. Kan ge upphov till svåra missförstånd. Jag tror inte man menar att SD får även stöd för löner utan att "Utöver det rena partistödet får SD stöd för även löner." "Han polisanmäls nu av bland annat landstinget". Svårt med genus. Behöver inte utredas. Ska naturligtvis lyda: "Han polisanmäls nu av bland andra landstinget"

Småskulder kan man strunta i

Låt småskulder gå till Kronofogden, man driver inte in dem. Blir det konsekvensen om Moderaterna får som dom vill? "Kinberg Batra har inte bestämt en tröskel, bara att indrivning av ­småskulder inte ska vara fogdens uppgift. Det skulle, tror hon, försvåra för bland annat sms-låne­företagen att mer eller mindre sätta i ­system att sälja sina små skulder vidare till indrivningsföretag som i sin tur ­använder sig av kronofogden." Vad man vill komma åt är sms-låneföretagens ockerräntor. Är det ändå inte fel väg att gå att markera att små skulder behöver man inte betala? Regerings och riksdags signal måste väl vara att man alltid ska göra rätt för sig. En annan signal måste vara att ocker accepteras inte. Sådant drabbar de med minsta ekonomiska utrymmet. Lösningen på det problemet måste dock vara en annan än en försämrad betalningsmoral

Behörighet

Det är inte alltid behörighetskrav förändrar verkligheten. Nedanstående beslut markerar dock intresse för kvalitetsförbättringar inom sjukvården och sociala omsorgen "En ny benämning för yrket sjukgymnast skapas: fysioterapeut. Det blir en skyddad yrkestitel och den benämning som ska användas på yrkeskåren i första hand. Sjukgymnast förblir en skyddad yrkestitel. Ett utvidgat titelskydd ska leda till ökad tydlighet. Den nya benämningen speglar också bättre dagens utbildning. Fysioterapeut är dessutom den internationellt mest använda titeln för yrkeskåren, och gemensamma benämningar kan underlätta för patienter att ta del av vård i andra EU-länder. Det införs en bestämmelse som reglerar landstingens ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Det införs krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialnämnden ska använda handläggare som har svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller som har en erkänd utländsk utbildning. Denna ändring ska börja gälla den 1 juli 2014 i stället för den 1 januari 2014 som regeringen föreslagit. Detta för att Socialstyrelsen ska hinna förbereda genomförandet. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa i huvudsak till regeringens förslag. Riksdagen anser att utbildningstiden för tandhygienister bör förlängas från två till tre år och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett lagförslag. Tandhygienist är i dag det enda av 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården som har en tvåårig utbildning. Övriga har minst en treårig utbildning. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från S, MP, FP och V."

Pengar till natur och miljö

Det finns ett stort behov av spridning av fakta från riksdagen. Jag noterade det särskilt när jag själv hade att rapportera från min arbetsplats. Här ett beslut. som beretts av mitt gamla utskott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,2 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2014. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning. Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Syftet har varit att ta fram ett beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen och att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Riksdagen godkände utskottets uppföljning.

Värdefulla Öppna jämförelser

Öppna jämförelser av sjukvården tycker jag är både värdefulla och intressanta. Vi har nyligen kunnat ta del av den åttonde. Vi kan läsa om att sjukvården har blivit bättre på att förebygga sådana dödsfall som bedöms kunna undvikas och medellivslängden ökar för både män och kvinnor. Samtidigt består stora skillnader inte minst när det gäller socioekonomiska faktorer. Man redovisar 162 indikatorer. Sverige har blivit bättre på att minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och ökad överlevnad i cancersjukdomar. Men det faktum att det råder stora variationer mellan landstingen för flera indikatorer tyder på att det finns utrymme för förbättringar. Totalt presenteras data för 162 indikatorer, vilket är sju färre än motsvarande rapport 2012 och elva färre än i rapporten för 2011. Trycksår i sluten vård är en av de nya indikatorerna i årets rapport. Sedan 2011 har nationella mätningar av förekomsten av trycksår genomförts fem gånger. I de första mätningarna hade 14-16 procent av inneliggande patienter vid mättillfället minst ett trycksår. Men vid mätningen 2013 fanns större skillnader mellan landstingen; från 9 procent till 23 procent. Jämtland hade lägst andel medan Västernorrland hade högst. Svenskarna blir långsamt äldre och vården har blivit bättre på att åtgärda dödlighet. (Konstigt uttryckt, men jag har tagit det ur rapporten) Alltnog ät öppna jämförelser ett utmärkt underlag för politisk debatt om behov av förändringar inom vården. Men kommer man att använda rapporten? Jag förväntar mig att alla landstingsfullmäktige ägnar några timmar åt att diskutera den. Det är ett minimikrav i fråga om politisk styrning.

Kommentarer till dagens SIFO

Jag har med viss spänning sett fram mot SIFO:s decembermätning av den politiska opinionen. Nästan ingenting är oväntat. Socialdemokraterna lyfter inte. Jag ser två förklaringar. Politiken är fortfarande otydlig. Vad vill partiet? I skattefrågan är bilden att man först säger nej till skattesänkningar och sedan ja. I välfärdsfrågorna, till vilka skattefrågan förvisso hör, är partiet mot vinster i välfärden, men bara lite emot. Den andra förklaringen tror jag är att partiledaren inte lyckas skapa en bild av sig själv som en ledare i Sverige. Vänsterpartiets framgångar är av mig helt väntade, men har kommit senare än jag förväntat mig. Och, jag tror det handlar om en enda fråga, vinster i välfärden. Bräckligt. Den dag Socialdemokraterna säger att man inte vill se privata företag i välfärden, UCC undantagen, ändras bilden till förmån för S. Moderaternas svårigheter torde hänga samman med den bild av situationen inom skolan och äldrepolitiken, som vi fått genom media. Nu får det vara nog - uppfattningen sprider sig. Dess strateger funderar nog nu över hur man ska paketera en ny inriktning där man konstaterar att jobbskatteavdragen varit bra för Sverige och sedan man nu placerat Sverige som bäst i Europaklassen i ekonomi kommer man nu att ägna sig åt välfärdsfrågorna med andra utgångspunkter. Inga fler skattesänkningar och mer pengar till vården och omsorgen. Miljöpartiets starka ställning är självklar. Inget annat parti bryr sig nu om natur- och miljöpolitiken. Konstigt egentligen att partiet inte har stöd av ännu fler. Sverigedemokraterna fortsätter att ha ett förhållandevis starkt stöd. Stödet ser inte ut att påverkas av den negativa mediebilden. Kanske inte så konstigt. Sympatierna grundas på i hög grad kunskapsbrister. Övriga partier måste inse att man har en inte bara opinionsbildande roll att spela i detta sammanhang, utan också en ren utbildande roll. De tre småpartierna ligger ganska stilla. Cirka 7,5 procent stöder C och KD. Hög siffra tycker jag. Partierna är fortfarande så otydliga att det måste för en sympatisör vara svårt att ange sina skäl för sina sympatier. För Folkpartiet är decembersiffran mycket oroande, men ändå högre än jag väntade mig. När partiets politiska fråga(förutom utbyggnad av kärnkraften, NATO-medlemskap och införande av euron) framställs som ett misslyckande kunde det sett ännu värre ut. Partiets räddning tror jag ligger i att inom en snar framtid vi får läsa om förbättringar av svensk skola och i att partiet börjar tala om partiet son en borgerlig vänster och att det i politiken behövs både hjärta och hjärna.

Tänk att vi år 2013 diskuterar hur vi ska kunna åstadkomma att alla lär sig läsa. Men eftersom situationen är illa är det nödvändigt att åtgärder vidtas

"Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i sina egna förutsättningar, få möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå dit måste staten fokusera sina insatser på att läsförmågan ska bli bättre, att fler människor regelbundet ska läsa både fack- och skönlitteratur och att det ska bli mer känt att läsningen spelar en viktig roll för utbildning, bildning och hur delaktig man känner sig i samhällslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya politiska mål för litteratur- och läsfrämjandet.

Inriktningen på den så kallade biblioteksersättningen ska även i fortsättningen vara att författare och andra upphovsmän ska ersättas när deras verk lånas ut på folk- och skolbiblioteken. Ersättningen ska endast gälla fysiska verk."

Momssänkning ger nya jobb

Sysselsättningen i vårt land ökar. Det är inom, främst, branscherna hotell och restaurang, IT och företagstjänster, som ökningen sker. Vilka är förklaringarna? Vilken betydelse har nivån på momsen? Stor, anser en del, i fråga om restaurangsektorn. Men även inom vissa sektorer, som inte har lägre momssats, har ökning skett. 4000 nya jobb inom restaurang, sägs från Konjunkturinstitutet. Dyra jobb, säger en del. Pengarna kan ge bättre effekt med annan användning. Men hur då? Debatten fortsätter.

Varför inte en generell momssänkning till samma nivå som för restauranger?

 

En ordförande är inte en chef

Ibland blir jag imponerad när jag läser tidningen på morgonen. Den här morgonen utgör ett exempel. En insändarskribent har lyckats av tidigare tidningsartikel komma fram till att Byggnadsnämndens i Uppsala kommun ordförande måste avgå. Visserligen finns ett par tveksamheter, som skapar tvivel om skribentens kunskaper. Han skriver om bypolitiker. Vad menar han? Menar han fritidspolitiker? Känner han till att av de drygt tusen politikerna i kommunen är alla, utom cirka tio, vad han kallar bypolitiker. Och, han kallar Ahlstedt för Byggnadsnämndens ordförandes chef.
Men han har uppenbarligen skaffat sig en helhetsbild, som möjliggör den slutsats han drar. Jag skulle inte komma längre än till att konstatera att jag själv spelat ordföranderoller på ett annat sätt.
En ordförande i en kommunal nämnd har ingen arbetsledande roll. Den politiker, som tror att hon eller han är kraftfull om hon eller han ger direktiv till tjänstemän, har inte förstått att uppträdandet skapar mer oklarhet än klarhet. Men varför i all sin dar låter sig tjänstemän styras av en enskild politiker? Man ska naturligtvis vägra att ta emot sådana direktiv. Varför gör man det då?
Beslut fattas av en samlad nämnd, inte av enskild politiker. Besluten verkställs av tjänstemän som leds av en chef.

Tänk om många skrev ens namn på valsedeln

Tänk om ett stort antal väljare skulle skriva ens namn på sin valsedel, och så stort antal att man blev vald, vadskulle man göra? Jo, nog vet jag. Handlade det om landstinget skulle jag slå mig ner och formulera tankar om solidaritet, om att ha med patienterna i vårdplanering, om att radikalt ändra på formerna för den politiska styrningen, om att med professionen tydligt klargöra rollerna, om att finna former för kvalitetsstyrningen, om hur jag ska påverka regeringen för att se till att all vårdplanering ska handhas av landstinget, om att utveckla samarbetet mellan politik-forskning-industri o.s.v. Plötsligt känner jag lust igen
Nåja man kan ju påverka på annat sätt. Att sitta i riksda´n, till exempel. Men även det är ju för sent, om nu inte många skriver ens namn på valsedeln. Jag ska fundera på vad jag i så fall skulle göra.

Ge mig skälen

Jag har uttryckt det förut. Besvikelse över regeringens beslut att medge etablerande av ny civil flygplats. Centern har tydligt markerat att näringslivsintressen är viktigare än miljöintressena. Ställningstagandet är beklagligt, men man har varit tydlig, Mitt eget parti försöker jag emellertid förgäves få ett besked av. Varför har man sagt ja, trots att Uppsala kommun säger nej och Miljödomstolen säger nej och va-tekniker i kommunen uttrycker oro för att dricksvattentäkten ska förorenas? Finns kanske andra skäl än kortsiktiga ekonomiska intressen och vems är intressena?
Jag får fortsätta att fråga tills svar kommer

Rovdrift på rovdjur?

Vart tog den vägen och var är den, den naturvårdspolitik jag en gång var så stolt över och som jag försökte försvara i debatter. Det antal individer, som nämns, för de olika arterna,ligger långt från vad, bland andra, miljöorganisationerna menar krävs för hållbarhet. Man frestas lätt att tro att politiken böjer sig för vissa starka intresseorganisationer

"Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till nya mål för rovdjurspolitiken. Det övergripande och långsiktiga målet ska vara att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektivet. Detta samtidigt som det inte blir påtagligt svårare att hålla tamdjur och hänsyn tas till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. För de aktuella rovdjursstammarna finns det mer detaljerade mål med bland annat referensvärden för populationsstorlek och utbredningsområde.

Riksdagen godkände även en toleransnivå för skador på ren orsakade av stora rovdjur. Toleransnivån ska vara maximalt 10 procent räknat på samebyns faktiska renantal".

Finns kommuner,som sparar?

Varje dag läser vi om sparande och besparing. När jag talar om att spara betyder det att lägga undan pengar. När media skriver och talar om sparande i offentlig sektor handlar det om att anpassa kostnader till en budget eller tillgängliga medel. Varför skriver man och säger man inte det då?
Vad tänker man när man läser om besparingar? Jo, jag läser in elakhet. I stället för att ge mer resurser så sparar man.
Men, verkligheten är ju en annan: anpassning av kostnader.

Nej till höjd skiktgräns

Vi har just nu fått veta att det finns inget som hindrar att riksdagen rycker ur den del av budgeten som handlar om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Det här betyder i praktiken att regeringens förslag inte blir verklighet.

Reaktionerna från regeringspartierna är relativt tydliga. Dock gissar jag att regeringen inte är så ledsen. Man kommer att i valrörelsen kanske slippa den här diskussionen, om man hanterar den skickligt. I stället för att bedriva den svåra pedagogiken om att sänkt skatt medför fler jobb och därmed ökade skatteintäkter som i sin tur ger bättre välfärd, kan man nu se till att öka anslagen till, till exempel skolan, mer än vad oppositionspartierna föreslår och möjligen förändra bilden av att regeringen försämrar vår välfärd.

Tiden fram till valet blir på många sätt en intressant tid.

"KU ger grönt ljus för att ändra riksdagsbeslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Finansutskottet har tidigare föreslagit att riksdagen ska ändra sitt beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt för 2014. Konstitutionsutskottet har nu granskat om förslaget strider mot riksdagsordningen och kommit fram till att det inte gör det, utan att riksdagen kan besluta om förslaget. Regeringspartierna reserverar sig.

Talmannen sa den 5 december nej till att be riksdagen ta ställning till finansutskottets initiativ eftersom han ansåg att det strider mot riksdagsordningen. Talmannen ska enligt riksdagsordningen vägra be riksdagen ta ställning till ett förslag om han anser att det strider mot någon av grundlagarna eller mot riksdagsordningen. Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen utan begärde att få ta ställning till förslaget skickades förslaget till KU, som fick i uppgift att avgöra om det strider mot riksdagsordningen.

KU ser inga hinder

KU anser inte att förslaget strider mot riksdagsordningen. Bakom bedömningen står en majoritet i utskottet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. KU anser inte att det i riksdagsordningen finns något hinder mot att riksdagen fattar ett beslut som innebär att inkomsterna på statens budget skulle avvika från den beräkning av inkomsterna som riksdagen tidigare beslutat. Riksdagsordningen innehåller inte heller någon uttrycklig reglering som skulle begränsa utskottens rätt att lämna förslag genom så kallade utskottsinitiativ som en del av budgetarbetet. Utskottet anser att finansutskottets förslag ligger inom ramen för syftet med den så kallade rambeslutsmodellen för budgetarbetet i riksdagen och för praxis.

Regeringspartierna reserverar sig
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna håller inte med om utskottsmajoritetens bedömning. Regeringspartierna påpekar bland annat att beräkningen av inkomsterna i statsbudgeten enligt riksdagsordningen ska ingå i det första steget av budgetarbetet och tas i ett enda beslut. Att efter det genom ett separat beslut ändra en lag som var en viktig del av rambeslutets inkomstberäkning skulle enligt partierna strida mot riksdagsordningen. Partierna anser också att riksdagsordningen begränsar utskottens möjlighet att använda sig av utskottsinitiativ inom budgetarbetet"

Mer pengar till Östersösamarbete och fredsskapande

När jag tar del av beslut fattade av riksdagen är det inte alltid besluten ger en behaglig känsla. Men här är ett behagligt beslut.

Samarbetet inom Östersjöregionen måste utvecklas. En huvudfråga är hur man ska undvika en katastrof i Östersjön. Fiskbeståndet mår allt sämre och möjligheterna att reparera försvåras för varje dag som kraftfulla åtgärder inte vidtas.

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Vad består den av? Tyvärr är det ofta fråga om olika slags vapenanvändning. När ska man börja att tydligt ange att fredsskapande åtgärder måste handla om ickevåldsmetoder. Svensk forskning är härvid världsledande. Använd den

"Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt två miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet."

Ärna debatterades i går

I går debatterades i riksdagen, bland andra, en interpellation av Lena Sommestad om regeringens medgivande att starta ny civil flygplats intill Uppsala centrum. I debatten deltog, förutom miljöministern, Lena Ek, interpellanten Lena Sommestad och Vänsterpartiets Jacob Iohnsson. Jag hade fått löftet att Folkpartiet skulle delta i debatten, men man hade tydligen fått förhinder.
Regeringens beslut är näst intill omöjligt att ta till sig. En ny civil flygplats intill en storstads centrum, år 2013. Miljödomstolen har sagt nej med hänvisning till de negativa miljöeffekter flygplatsen kommer att ge. Uppsala kommun har vädjat till regeringen om att inte medge en etablering, då miljön i Uppsala inte tål ökade påfrestningar och eftersom dricksvattentäkten hotas av föroreningar.

Lena Sommestad har också pekat på att regeringens beslut inte tillkommit på ett formellt korrekt sätt. Det mesta tyder på att detta kommer att prövas. Det är bra. Även om det glädjande skulle inträffa, nämligen att regeringens beslut underkänns, lämnar beslutet en bitter eftersmak. Miljöargument får vika för kortsiktiga ekonomiska argument

Staten har ansvar för kvaliteten i skolan

"Skola i förfall. Det är dags att inse att kommunerna inte klarar att vara huvudman för skolan. De har inte lyckats göra den likvärdig. Vi stöder också kravet på en
skolkommission med ett öppet mandat, skriver Lärarnas Riksförbunds
ordförande Bo Jansson och förra chefen för Skolverket Per Thullberg."

Citatet är hämtat ur ingressen till en debattartikel i Dagens Nyheter. Artikeln pekar på, bland annat, angelägenheten i att man finner nya former för att komma åt bristerna i svensk skola. Det finns emellertid ett resonemang i artikeln, som jag inte förstår. Kommunerna klarar inte att vara huvudman för skolan, påstås. Vilka är bevisen för detta? Jo, att man inte lyckats ta ett ansvar som är statens. Staten har ansvar för att se till att skolan är likvärdig i vårt land. Staten har många vassa verktyg. Uppenbarligen klarar inte staten att använda sina verktyg. Man behöver fundera noga över om den som inte klarar att skapa en likvärdig skola ska få ansvar för dagliga driften av skolan.
Ska vi lämna till en utbildningsminister styra skolan i både Arjeplog och Ystad, för att använda ett demagogiskt grepp, som ofta används i argumentationen för ett förstatligande, men då handlar om diktatoriska kommunalråd.
Vill tillägga att jag starkt ogillar sådan här debatteknik, som egentligen syftar till att ge en felaktig bild av verkligheten

Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Någon sa, jag tror det var en person i God morgon Sveriges panel, att talmannen gjorde rätt när han vägrade votering om regeringens förslag om sänkt skiktgräns för statlig inkomstskatt, men därmed inte sagt att han har rätt.

Jag funderar dock på oppositionens strategi. Varför vill man avföra frågan tio månader före valet när man skulle kunna använda den som valfråga i tio månader?
"Konstitutionsutskottet, KU, ska avgöra om riksdagen ska ta ställning till finansutskottets förslag om sänkt skiktgräns för statlig inkomstskatt. Riksdagen beslutade att skicka förslaget till KU efter att talmannen sagt nej till att be riksdagen ta ställning i frågan. Talmannen kan enligt riksdagsordningen säga nej till att be riksdagen ta ställning till ett förslag om han anser att det strider mot någon av grundlagarna eller mot riksdagsordningen. Om KU inte anser att förslaget strider mot någon av dessa lagar kan riksdagen ta ställning till förslaget vid ett senare tillfälle.

Enligt finansutskottets förslag ska riksdagen bestämma den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt till 420 800 kronor för 2014. När riksdagen beslutade om budgetpropositionens utgiftsramar och inkomster för 2014 beslutade man också att höja gränsen för när statlig inkomstskatt ska tas ut, från en årsinkomst på 420 800 kronor till 435 900 kronor. Finansutskottet vill nu att riksdagen sänker gränsen för statlig inkomstskatt till 420 800 kronor, samma gräns som före höjningen."

Hur hann dessa politiker med?

Visst kan det finnas skäl att kritisera politiker ibland, ja kanske rent av ofta. Men nog glöms ofta bort att många ägnar stor del av sin fritid åt ideellt arbete.
Jag kan säga att jag är imponerad av vad vissa personer inom mitt eget parti har varit med om. De största premieras med Karl Staaf - medalj, som finns i tre valörer. Vid senaste landsmötet delades två guldmedaljer ut. Imponerande. Hur hann dom med? Sov dom någonsin?
Jag gör en jämförelse med vad jag själv hunnit med, vilket torde vara bara en bråkdel av vad medaljerade hunnit med.

Ledamot i Patientnämnden

Ordförande i patientnämnden vid landstinget i Uppsala län, fyra år

Ledamot Delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom, åtta år                                      
Ledamot i landstingsfullmäktige i Uppsala län, åtta år                        
Vice ordf.  i regionala utskottet, två år                                                                         
Ersättare i landstingsstyrelsen, fyra år                                                                          
Ersättare i styrelsen för Upplandstiftelsen, åtta år                                                
Vice ordförande i Mälardalsrådets miljöutskott, åtta år och fortf.                                               
Ledamot i Regionförbundet Uppsala läns fullmäktige, åtta år                 
Ledamot av Sveriges Riksdag, fyra och ett halvt år       
Ersättare i Riksdagens socialutskott, ett halvt år                                                                 
Ledamot i Riksdagens Miljö- och jordbruksutskott, fyra år                                         
Ledamot i statlig utredning om flexibla mekanismer inom
Miljöpolitiken, tre år                                                                                           
Ledamot i den statliga miljömålskommitten, två år                                                  
Ledamot i statlig äldreberedning, Senior 2005, tre år                                           
Ledamot i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder, tre år                                   
Ledamot i Uppsala kommuns pensionärsråd, fyra år                                            
Ersättare i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder, fyra år                                 
Ledamot i Uppsala Tourism AB, tre år                                                                
Ersättare i Mälardalsrådets styrelse, tre år                                                           
Ledamot Arbetsförmedlingsnämnden, tre år                                                        
Ersättare i Stiftelsen f. samverkan universitet – näringsliv - samhälle,
STUNS, tre år                                                                                                   
Ledamot i Länsstyrelsens styrelse, sex år                                                             
Ledamot i referensgrupp till socialminister B. Westerberg, tre år                          
Kommunalråd i Uppsala kommun, nio år                                                             
Ledamot i Uppsala kommuns kommunstyrelse, nio år                                          
Ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, nio år                                               
1:e vice ordf. i kommunstyrelsen, tre år                                                               
Ledamot i kommunstyrelsens finansutskott, fyra år                                               
Ledamot i Uppsala kommuns Förvaltnings AB, fyra år                                        
Ledamot i utskott för vård och omsorg, tre år                                                             
Ledamot i kommunstyrelsens personalutskott, två år                                            
Ledamot i Uppsala Stadshus AB, tre år                                                              
Ombud Kommunförbundets länsavdelnings länsmöten, tre år                               
Suppleant i Länsstyrelsens styrelse, tre år                                                            
Vice ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd, tre år                                                
Suppleant i Uppsala kommuns valberedning, fyra år                                            
Ledamot i kommunfullmäktige, tolv år                                                                 
Ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd, tre år                                                       
Ersättare i Uppsala kommunfullmäktiges valberedning, fyra år                              
Suppleant i Uppsala kommuns Gatunämnd, tre år                                                                              
Suppleant i styrelsen för Viks folkhögskola, ett år                                                
Suppleant i Uppsala kommuns naturvårdsråd, två år                                            
Ledamot i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd, tre år                                         
Suppleant i taxeringsnämnd, tre år                                                       
Suppleant i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd, tre år                                       
Suppleant i Uppsala kommuns besvärsnämnd, tre år                                            
Suppleant i Bostadsförmedlingsnämnden, tre år                                                   

Ledamot i styrelsen för Stadshypotek AB Uppsala, tre år                                      

Ledamot i styrelsen för Peace Quest International, fyra år                                    
Ordf. i styrelsen för SNF:s uppsalaavdelning, ett år                                              
Ordf. i styrelsen för Folkpartiets länsförbund Uppsala län, tre år                          
Ledamot i styrelsen för Folkpartiets länsförbund, sju år                                        
Ordf. i Folkpartiets kommunförening Uppsala, sju år                                           
Ledamot i styrelsen för Folkpartiets kommunförening, tretton år                           
Ordf. i styrelsen för bostadsrättsförening, ett år                                                    
Ledamot i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan, två år                               
Ledamot i styrelsen för bostadsrättsförening, två år                                              
Ordf. i Folkpartiets Uppsalaavdelning, ett år                                                        
Ordf. i Folkpartiets stadsdelsförening i Gottsunda/Valsätra, tre år                        
Valledare för Folkpartiet, ett år                                                                           
Ledamot i Uppsala Ungdomsråd, tre år                                                               
Ordf. och ledamot i styrelsen för Folkpartiets ungdoms-
förbund Uppsala, fem år                                                                                     
Klubbledare i JUF/4H, tre år                                                                  

I Överkalix och Kalix vågar man

I Norrbotten vågar man och kan man. Som infödd Kalixbo (Överkalix ligger sju mil från Kalix), eller rättare sagt från en by utanför Kalix, blir jag mer observant när ortsnamnet nämns. Men visst är det intressant. För ett antal år sedan gjorde man något liknande i Kalix kommun. Där handlade det mer om missnöje med personer hos Socialdemokraterna än om missnöje med dess politik. Uppfattar att det handlar om detta i även Överkalix.

"Folkpartiet i Överkalix har tillsammans med c, v, m och mp enats om att bilda Överkalix framtid – för att sätta socialdemokraterna i Överkalix i opposition efter valet 2014.

”Kommuninvånarna uttrycker ofta att de vill ha en förändring i den politiska ledningen och därför har vi från oppositionen gått samman i en koalition med namnet Överkalix Framtid.
Tillsammans arbetar vi för en levande kommun med kommunmedborgarnas intressen i första hand.”

Arbetsmarknadsutskottet vill skynda på insatser för personer med funktionsnedsättning

Den här frågan har jag inte sett någonting om i media. Jag har säkert läst slarvigt, enär frågan ju är en viktig solidaritetsfråga. Skynda på med arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning, säger Arbetsmarknadsutskottet  

 

Den så kallade FunkA-utredningen har lämnat förslag på arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, konstaterar arbetsmarknadsutskottet. Ett enigt utskott föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag.

Utskottet föreslog tillkännagivandet i samband med att man på torsdagen ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till arbetsmarknad och arbetsliv för 2014. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

FunkA-utredningen lämnade i maj 2012 förslag till förstärkning och förändring av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning. I januari 2013 lämnade utredningen förslag om arbetsmarknadsförsäkringar och arbetshjälpmedel.

Utskottet anser att det finns många bra initiativ i FunkA-utredningens betänkanden. Det har nu dröjt mer än ett och ett halvt år sedan det första betänkandet lämnades och nästan ett år sedan det sista betänkandet lämnades. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, menar utskottet. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med förslag som tar sin utgångspunkt i FunkA-utredningens förslag. Regeringen bör också ta hänsyn till de remissvar som lämnats på utredningens förslag.

Svårare att marknadsföra modersmjölksersättninng

Amningsdebatten uppstår med ganska jämna mellanrum. Frågan är aktuell nu. Kanske har riksdagens behandling av en lagstiftningsfråga om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring bidragit till det. Ny lag gäller från årsskiftet. Den tycks ha tillkommit som en anpassning till EU - regler.

"Den nya lagen innebär bland annat att marknadsföring av modersmjölksersättning bara får göras i vetenskapliga publikationer och publikationer inriktade på spädbarnsvård. All annan form av marknadsföring blir förbjuden. Marknadsföringen ska ge nödvändiga upplysningar om produktens användning och får inte avråda från amning. Den får heller inte ge intryck av att uppfödning med modersmjölksersättning är likvärdig med eller bättre än amning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Anm. Synd att riksda´ns formulering lämnar en del övrigt att önska. "...marknads föring av modersmjölksersättning bara får göras i vetenskapliga publikationer..." Borde väl lyda: "...får göras i bara vetenskapliga publikationer..."

Företagare får sänkta egenavgifter (SfU5)

Egenavgifterna sänks med 2,5 procentenheter från 1 januari 2014. Egenavgifter är de avgifter företagare betalar för att finansiera bland annat sin pension och sjukförsäkring. Sänkningen av egenavgifterna görs genom att avdraget vid beräkningen av egenavgifterna höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Det maximala avdragsbeloppet höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år.

Begränsningsregeln som gäller avdrag för egenavgifter för delägare i handelsbolag och personer som tillsammans driver näringsverksamhet tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag, för företag i glesbygd och för unga.

"Vart vi än är"

En spalt på en sida i Upsala Nya Tidning inleds med "Vart vi än är...". Jag försöker hänga med i förändringarna av vårt språk, men när förändringarna uppenbarligen är till det sämre, då reagerar jag. Varför ska vi göra det svårare att skilja mellan riktning och läge? Den som skrivit spalten är tillräckligt gammal för att ha gått i en skola, som ägnade sig åt att lära eleverna tala och skriva så korrekt som möjligt, men vill väl vara modern och sålunda slarva till språket.
Jag råkade se även nästa mening ("Jag råkade även se nästa mening", skulle säkert spaltförfattaren ha skrivit). Där står: "Kraft och energi ska dock enbart läggas på det man själv kan påverka,...". Enbart läggas? Menar nog: "...läggas på enbart det man själv kan påverka,...".