Skärpt vapenlagstiftning

Utmärkt riksdagsbeslut. Men hur göra med alla vapen, som nu finns i olämpliga händer? 

Dock kvarstår det kloka i att tydligt markera att vapen ska inte finnas över huvud taget, om dom inte är avsedda för jakt eller ska använda i sportsammanhang

Straffen för vapenbrott höjs (JuU36)

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Högre krav på nämndemännen

Ja, äntligen. Högre krav på nämndemännen.

Här sägs nu att nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag. Men, det är ju partierna, som nominerar. Då är väl uppdraget politiskt. 

Uppenbarligen kommer nuvarande system med nämndemän att bestå. Alternativet handlar om en professionalisering.

Varför tar man inte steget bort från partiernas inblandning? Man borde väl söka annan metod för att utse representanter för den, så kallade, allmänheten.

Högre krav ska stärka förtroendet för nämndemän (JuU32)

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Kommunalisera hanteringen av riksintressena?

Staten har inte på ett bra sätt klarat att hantera riksintressen. Kommunernas planering av byggande av nya bostäder har härigenom försvårats. Kanske vore en bra idé att kommunalisera hanteringen av riksintressena? Riksdagen välkomnar översyn av riksintressen (CU37) I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012. Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport. Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Kritik mot staten

"Löneutvecklingen har inte följt med; karriärmöjligheter har saknats; fortbildning har nedprioriterats och obehöriga lärare har anställts. Elevernas trivsel har prioriterats framför kunskapsresultaten."
Kritiken mot staten är hård. 

Staten ska bli bättre anser Riksrevisionen

Här ett exempel på att det finns en viss insikt om att staten brister i sin roll inom svensk skola. Men en åtgärd i marginalen. Hur ska staten bättre än i dag klara att styra svensk skola? Är lösningen att den får ansvar för även driften av skolan? Statens kunskapsspridning till skolan (UbU23) Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat. Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Vill ju bara förstå

När man har svårt att förstå ställer man ju frågor. Jag skäms inte för att göra det. Jag vill ju förstå och därmed kanske ändra uppfattning. Det skäms jag inte heller för.
Dock blir jag en aning störd av att inte få svar från personer, som antagligen förstått bättre än jag och uttalat sig bestämt. Ett exempel är påståendet att en av de främsta orsakerna till att svensk skola inte ger önskat resultat är att kommunerna har ansvaret för driften av skolan medan ansvaret för att tillse att lagarna på skolområdet får genomslag är statens ansvar.
Det är här min logiska förmåga visar sig otillräcklig. Jag har då frågat flera personer vad det är som talar för att staten klarar driften av skolan bättre än kommunerna när staten inte klarar att med sin omfattande lagstiftning åstadkomma, till exempel, en likvärdig och jämställd skola.
Ingen har svarat på mina frågor. Sådana politiker blir det svårt att stödja i valet.

Kommunalisering av infrastrukturen

. Om beslutet Om beslutet Kommunal medfinansiering är ett nytt påfund. Projektet kan inte dras igång om inte berörda kommuner är med och finansierar. Och i många fall är kommunerna angelägna, men ansvaret är statens. Det här kan inte vara en önskvärd utveckling, men den kanske är nödvändig.  De regler, som ska utarbetas ska ta sikte på vad som är bra för båda parterna, staten och kommunerna. Men, finns något infrastrukturprojekt, som inte är bra för någon enda kommun? Det borde vara bättre att försöka klara ut hur staten ska kunna ta sitt ansvar fullt ut. Ska man gå den här vägen även när det gäller skolan? Då staten inte klarar sin styrning av skolan kanske man bör kommunalisera en del av styrningen. Riksdagen vill ha tydligare regler för kommunal medfinansiering (TU20) Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum. Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Taxifuskarna

Tråkigt att sådant här ska behövas. Varför har detta fuskande ökat i omfattning?
Nu får vi hoppas att nedanstående åtgärder ger effekt. Risken är att fuskarna hittar nya vägar till olagligheter.

"Redovisningscentraler för taxi ska ge bättre skattekontroller (TU18) Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller. Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen. Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta"

Kommunalisera järnvägsunderhållet?

Kanske är det dags att kommunalisera järnvägsunderhållet?

"Staten bör ta ett samlat ansvar för järnvägsunderhållet (TU19)

Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ. Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden som rör järnvägen.

• Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens för att självständigt kunna inspektera både järnvägens skick och det arbete som utförs av entreprenörer. Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.
• Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva. Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan olika tågbolag.
• Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra statistik över resande.
• Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare. Detta så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum kan tillgodoses på ett bättre sätt än i dag.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar."

Ny lag om diskriminering

En jämlik syn på människor innebär, bland annat, att ett handlande som gör skillnad på människor är diskriminering. Detta måste gälla även bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Därom träder en lag i kraft från och med 2015.

Statens instrument för att styra en utveckling och att påverka attityder är lagar och förordningar. När en lag stiftas är det viktigt att staten gör klart hur den ska få effekt av lagen. Tyvärr tycks det som om staten menar att när en lag tillkommit förändras verkligheten som en följd av lagen. Så fungerar det dock inte. Skolområdet är ett bra exempel.Staten klarar inte sin styrande uppgift. Det här måste man fundera noga över. Är lösningen en längre gående kommunalisering?

"Bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering (AU8)

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna."

Är bristande tillgänglighet diskriminering är det väl diskriminering även om den bristande tillgängligheten gäller ett litet företag

Allianser och block är ute

Jag har länge, för att inte säga alltid, hävdat att alliansbildning inom politiken skadar demokratin och ideologierna. Att före val några partier proklamerar total samstämmighet reducerar väljarnas betydelse.
Varför väljer man då att ingå allians? Några försvarar ett sådant val med att det är bättre att få ett litet inflytande i en allians än att befinna sig i opposition, i vilken man inte påverkar alls, anser man. Jag tror det är helt feltänkt. Och inflytande med vad då? Man har ju suddat ut profilen.
Min bestämda uppfattning är att det är karriär och poster, som gör att ideologi får stå tillbaka. Hur koalition ska bildas avgörs av valresultat och efter samråd och förhandling.
I tidigare val har allianskonstruktion varit framgångsrik. Jag kritiserade den emellertid även då.
Nu tyder mycket på att både blockpolitikens och alliansbildningars tid är förbi för en tid.

Ny undersökning visar brister i statens ansvar att styra skolan

Åter ser vi tecken på att statens styrning av skolan inte fungerar bra. Lärarnas trivsel är bra; kommunens ansvar. Statusen upplevs som låg; statens ansvar.

TALIS- undersökningen visar att kommunerna är väl skickade att driva skolverksamhet, men jämlikheten brister och lärarlönerna är låga. Man måste hitta en lösning på problemet med statens tillkortakommanden

Läraryrket upplevs ha låg status

Endast 5 procent av Sveriges lärare anser att läraryrket har hög status. Samtidigt visar resultaten från den internationella studien TALIS att över 90 procent av svenska lärare trivs på sin nuvarande skola och är nöjda med sin egen insats. Sverige deltog i TALIS för första gången våren 2013.

Jämfört med övriga länder som deltagit i studien så har Sverige, tillsammans med Frankrike och Slovakien, störst andel lärare som upplever att läraryrket har låg status. Endast 1 av 20 lärare i Sverige svarar att läraryrket har hög status i samhället, jämfört med 59 procent i Finland, 31 procent i Norge och 31 procent för TALIS-genomsnittet.

Lärare trivs på sin nuvarande skola

TALIS-resultaten förstärker bilden från andra internationella studier att det är oroligt på svenska skolor. I många lärares vardag förekommer såväl ogiltig frånvaro, sen ankomst och hot och glåpord som störande beteenden i klassrummet. Trots detta upplever svenska lärare att de kan få eleverna att känna att de kan göra bra ifrån sig i skolarbetet. Över 90 procent av lärarna tycker om att arbeta på sin nuvarande skola.

Stark ledarskapsutbildning i Sverige

Svenska rektorer har genomgått en stark ledarskapsutbildning, men jämfört med TALIS-genomsnittet så har de kortare arbetslivserfarenhet, både som lärare och som rektorer. Svenska rektorer uppger att de lägger mest arbetstid på administration (51 procent) och bara (19 procent) på kurs- och läroplansarbete samt undervisningsfrågor.

Subsidiariteten förfelas

Om så stor andel av förslag inom EU som en åttondel inte borde ha tagits upp där och om detta inte bevakas bättre riskerar EU-projektet att förfelas. En av de frågor som måste klaras ut är om det finns en avsikt med att försätta subsidiaritetsprincipen ur spel. 

"Ineffektiv subsidiaritetskontroll av EU-förslag (KU45)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

Costa Rica har inget försvar

Costa Rica är lyckosamt i fotbolls - VM. Jag nämnde när ett barnbarn tittade på en fotbollsmatch att Costa Rica har inget försvar. Va, dom har ju ett bra försvar. Sedan vi undanröjt missförståndet kunde jag förklara att landet i fråga inte vill skaffa dödliga vapen och i stället visa att fred skapas bäst genom att avstå från vapen

Costa Rica skiljer sig markant från resten av Centralamerika. Till skillnad mot i grannländerna, har den costaricanska befolkningen levt i fred och demokrati sedan 1948 då landets militär avskaffades. Den sociala och ekonomiska utvecklingen är i ett regionalt perspektiv långt framskriden. Utbildningsnivån är god och strukturen på landets näringsliv har moderniserats. Omkring fem procent av världens samtliga kända djur- och växtarter uppskattas vara representerade inom landets åtskilliga naturreservat, som varje år lockar stora strömmar av turister. 

Skolmjölk, skolfrukt och grönsaker

Det här förefaller viktigt. Jag har inte noterat att media har uppmärksammat frågan. Men med tanke på vilken fråga det är så inser jag att jag varit ouppmärksam. Visst har tidningar skrivit om detta. Eller...?

"Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) ska samråda med nämnden inför mötet i rådet för jordbruk och fiske den16-17 juni.

Vid mötet väntas rådet informeras om förhandlingarna om ett förslag av stöd för utdelning av skolmjölk respektive skolfrukt och grönsaker inom EU:s skolprogram.

Rådet väntas även anta slutsatser gällande stödet till producentorganisationer för frukt och grönsaker i EU. I slutsatserna nämns bland annat behovet av regelförenkling och erfarenhetsutbyten.

Rådet förväntas också anta slutsatser om svårigheterna som föreligger vid märkning med öjordbruk.

Rådet väntas även anta rekommendationer till ett rådsbeslut om att ge EU-kommissionen mandat att förhandla om handel med ekologiska produkter i tredje land.

Ministrarna förväntas också utbyta åsikter kring det nationella genomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ministrarna väntas även informeras om förslag till ändringar i förordningar inom fiskeriområdet. Ändringarna gäller bland annat förordningar om tekniska åtgärder, förvaltningsåtgärder och kontroll som strider mot landningsskyldigheten.

Rådet väntas också informeras om ett förslag till implementering av den gemensamma fiskeripolitiken.

Ministrarna väntas även nå en politisk överenskommelse om total tillåten fångstmängd för lodda för 2014."

Med "nämnden" avses EU-nämnden

Man kan alltid föreslå en plan

Det finns politiker, som tror sig visa handlingskraft genom att föreslå utarbetande av planer och program, men som sällan ser till att något reellt händer. Det här är tydligt inom landstinget. Och visst, när man inte vet vad man ska besluta kan man ju föreslå en plan. Dock imponerar sådant inte särskilt starkt.

Antalet program, som utarbetats under åren är stort. Vilken styrande effekt har programmen då haft? Jo, själva processen med att ta fram ett program påverkar i viss grad, men som effektiva styrmedel måste programmen ifrågasättas. Ska dom ha betydelse måste en regelbunden och tät uppföljning ske.

"Budget för fördjupad uppföljning och utvärdering

Hälso- och sjukvårdstyrelsen beslutade om budget för fördjupad uppföljning och utvärdering.

Sedan hösten 2014 har landstinget förstärkt detta arbete. Syftet med granskningarna är att säkerställa att vårdgivarna uppfyller vårdavtalen. Granskningarna görs också i förebyggande syfte för att minska risken för ekonomiska oegentligheter och bristande vårdkvalitet. Ett annat syfte är att bidra till lärande och utveckling hos vårdgivarna.

Nu öronmärks pengar för uppföljningsverksamheten. För 2014 sätts 600 000 kronor av, för 2015 1,2 miljoner kronor. Från 2016 avsätts 100 000 kronor för varje nytt avtalsområde som landstinget tecknar.

(V) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om den del som gällde 2016, där man ville att ett förslag till plan för det fortsatta arbetet ska tas fram."

Program för konkurrens

"Det innebär att landstinget är ansvarigt om inga privata utförare vill medverka i en upphandling eller om en privat utförare avvecklar sin verksamhet" Jag förstår vad man menar, men borde uttryckas annorlunda. Landstinget är ju ansvarigt även vid externt utförande. Man måste göra åtskillnad mellan att lämna över en verksamhet och att köpa utförandet externt. 

Dock: Det är inte fel att ha ett program för konkurrensutsättning. Det innebär ju inget tvång att överlåta utförandet

"Nytt konkurrensprogram för hälso- och sjukvården

Ett nytt konkurrensprogram för hälso- och sjukvården antogs av landstingsfullmäktige.

Syftet med programmet är att ange en tydlig strategi för fortsatt konkurrensutsättning av landstingets hälso- och sjukvård med långsiktig inriktning, ambitioner och spelregler.

Av strategin framgår att i princip all verksamhet ska kunna utsättas för konkurrens. Innan en verksamhet utsätts för konkurrens ska mål och riktlinjer för den upphandlande verksamheten redovisas liksom hur uppföljningen ska ske och hur allmänheten ska ges insyn.

Inför en upphandling ska det göras en analys av effekterna för de verksamheter som berörs inom landstinget, särskilt när det gäller forskning och utveckling och hur jourförsörjningen ska tillgodoses.

Upphandling ska genomföras så att lokala marknader stöttas och utvecklas, där man särskilt beaktar förutsättningarna för små entreprenörer och nyetableringar.

Även om en verksamhet lämnas över till en privat utförare har landstinget alltid kvar huvudmannaskapet. Det innebär att landstinget är ansvarigt om inga privata utförare vill medverka i en upphandling eller om en privat utförare avvecklar sin verksamhet.

(S), (V) och (MP) reserverade sig och yrkade på avslag."

Inget parti tycks ha förstått

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen agerar som om den har egna förvaltningar. Den ger uppdrag till Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Var finns Produktionsstyrelsen i sammanhanget? Den styrelsen är ju formellt styrelse för, bland andra, sjukhusen.

I Uppsala läns landsting säger man sig tillämpa systemet beställa - utföra. Det går knappast att komma längre ifrån än man gjort. Systemet innebär en tvåpartsstyrning. Men den finns inte. 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen talar om för, till exempel, Akademiska vad som gäller, vilket innebär att Produktionsstyrelsen har att följa vad dess förvaltning beslutat. 

Den beställning, som HSS lägger ska inte vara en beställning från sjukhusen utan ett underlag för förhandling med Produktionsstyrelsen. Vilket organ ska Akademiska rätta sig efter? I teorin självklart Produktionsstyrelsen. I praktiken gör oklarheten att man måste styra själva med liten hänsyn till politiken

Märkligt att inget parti ifrågasätter.

"Nytt ersättningssystem för sjukhusen godkänt

Ersättningssystemet för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ändras. Det beslutade landstingsfullmäktige.

I framtiden finansieras sjukhusen huvudsakligen genom en fast ersättning, till skillnad från den nuvarande situationen med en hög rörlig andel.

Det nya systemet ger inte automatiskt Akademiska sjukhuset mer pengar att röra sig med. Det som ändras är beräkningsgrunden.

Med det nuvarande systemet lägger landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse varje år en beställning, där man anger volymer av olika former av vård och behandling, som sedan ersätts utifrån en särskild taxa. Mer än hälften av Akademiska sjukhusets ersättning har varit rörlig och för Lasarettet i Enköping har den rörliga delen varit ännu högre, så mycket som tre fjärdedelar.

Med det nya sättet att räkna kommer minst 94 procent av ersättningen till sjukhusen att vara en fast ersättning, motsvarande ett anslag. Den återstående delen betalas ut om sjukhusen uppfyller vissa kvalitets- och tillgänglighetsmål samt särskilda satsningar för att främja kvalitetsutveckling och förbättrade arbetssätt i vården.

Det nya systemet börjar gälla från den 1 januari 2015.

(MP) reserverade sig och yrkade på återremiss."

Upphör med vapenexport

Kontrollen vid export av vapen ska skärpas, men det gäller endast mot ickedemokratiska stater. Tänk om Sverige kunde visa att man vill inte medverka till att mängden vapen ökar, utan tvärtom medverkar till avrustning. Varför inte upphöra med all vapenexport

Kontroll av export av krigsmateriel (UU11)

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2013. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2013.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet vill ännu en gång påminna om att riksdagen i maj 2011 uppmanade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Ett steg i rätt riktning

Ett steg i rätt riktning. Innan en friskola ska få starta ska samråd äga rum med kommunen.

Men kommunerna har ansvaret för skolan. Det enda rimliga är väl att kommunerna får ta ansvaret i praktiken. Finns behovet av den planerade friskolan? Men visst, behovsargumentet kanske fyller funktionen att kunna ta ansvaret fullt ut. Ett avtal mellan friskoleanordnaren och kommunen borde vara en självklarhet och rätt för kommunen att säga upp avtal när den finner anledning

Ändrade regler om friskolor (UbU22)

Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.

Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.

En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.

Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.

Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.

Uppluckring av strandskyddet

Är nya steg tagna för att luckra upp strandskyddet? Jag förstår inte varför nedanstående beslut fattats. I dag har ju länsstyrelser och kommuner möjlighet att ge dispens från gällande regler

Strandskyddet kan upphävas vid små sjöar och vattendrag (MJU26)

Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag under vissa förutsättningar. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad det är i dag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Landsbygdspolitik

Blir landsbygdsfrågorna valfrågor? Här framgår inte hur man skött landsbygdspolitiken, men man kan anta att Riksrevisionen förväntar sig att politiska initiativ tas i syfte att utjämna skillnader mellan tät och gles bebyggelse. Staten anses ju av en del vara väl skickad att skapa jämlika förhållanden. Konstigt att man inte lyckats, förresten.

Regeringens redogörelse för landsbygdspolitik (MjU17)

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013. I rapporten har Riksrevisionen granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat för att nå målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens synpunkter och kommer att ta hänsyn till dem i arbetet med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014–2020.

Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutat ärendet.

Riksdagen har också sagt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik. Motionerna gäller bland annat de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering, slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor.

Hjälp mig och andra att förstå

En del politiker vill att man ska bygga ut kärnkraften. I dessa politikers partiprogram är också inskrivet att utbyggnaden ska ske under förutsättning att högt ställda miljö- och säkerhetskrav efterlevs. Det låter som en förnuftig linje. Bland förutsättningarna finns även att kärnkraftsföretagen får stå för de ekonomiska riskerna.
Räknar man alla kostnader tycks kärnkraften vara dyrare än övriga energislag. Slutförvarsfrågan är inte löst och miljö- och hälsoproblemen i samband med brytning av bränslet är inte tillräckligt utredda. Jag tror vi är många, som behöver hjälp med att kunna förstå slutsatsen att kärnkraften ska byggas ut.

"Kärnkraften betalar idag inte sina verkliga kostnader för uranbrytning, riskförsäkringar och slutförvaring. Med dessa inkluderade i priset, så blir kärnkraftsel avsevärt dyrare än många alternativa energiformer. Notan för kärnkraften kan inte heller med säkerhet fastställas idag, utan kommer antagligen som tråkiga överraskningar många år senare. Det är alltså, inkluderat alla faktorer, inte särskilt lönsamt med kärnkraft."

Får Patientlagen någon effekt

Ett steg för patienterna. Patientens roll kan bli tydligare som en del av sjukvårdsteamet. En lag kan hjälpa till, men då måste den användas. Staten är duktig på att stifta lagar, men hur är det med förmågan att att använda lagarna för att få den förändring som är avsedd. Jag tror att hoppet måste stå till landstingens insatser för att få med patienten och ta tillvara patientens kompetens.

Ny patientlag ska stärka patientens ställning (SoU24)

En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Den nya lagen innebär bland annat följande:

• Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
• Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
• Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
• Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

Kostnaderna för sjukvården 217 miljarder

2

Information från LIF:

Det här är intressant. Ett resonemang, som jag inte riktigt hänger med i är det om att läkemedelskostnaderna borde följa kostnadsutvecklingen i övrigt inom sjukvården. Är det inte bra att dom kostnaderna minskar? Vinsterna inom läkemedelsindustrin medger i alla fall omfattande forskning (Min kommentar)

Under 2013 ökade landstingens kostnader för sjukvården med 6,8 miljarder. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med föregående år. Sammanlagt var sjukvårdskostnaderna 216,6 miljarder kronor under 2013. Landstingens kostnader för läkemedel inom förmånssystemet minskade med 0,4 miljarder kronor till 19,8 miljarder kronor.

Specialiserad somatisk vård, sjukhusvård, svarar för drygt hälften av landstingens totala sjukvårdskostnader. Under 2013 ökade kostnaden med 3,0 procent till 118,7 miljarder kronor.

Primärvården svarar för de näst högsta kostnaderna. Ökningen var 2,9 procent och totalkostnaden landade på 38,6 miljarder kronor. Ökningstakten var lägre än föregående år, vilket till en del förklaras av en skatteväxling mellan kommuner och landsting med avseende på hemsjukvården.

Läkemedel mot strömmen

”De tre stora” – Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne svararför drygt hälften av de sammanlagda sjukvårdskostnaderna, men de stod bara för 45 procent av den sammanlagda kostnadsökningen.

Medan de flesta områdena inom hälso- sjukvården visar på ökande kostnader så går kostnaderna för läkemedelsförmånen mot strömmen. Under 2013 sjönk kostnaden med 2 procent: från 20,2 till 19,8 miljarder kronor.

Karolina Antonov

Karolina Antonov, chefsstrateg på LIF – de forskande läkemedelsföretagen anser att det är dags att på allvar ställa frågan varför läkemedelskostnaderna inte tillåts öka i samma takt som övriga sjukvårdskostnader.

– Det logiska vore att kostnaderna för läkemedel kunde följa den generella kostnadsutvecklingen på cirka 3 procent per år. Det skulle skapa utrymme för introduktion av nya läkemedel i svensk sjukvård och lösa de upplevda prioriteringsproblem som uppstår när det ligger ett sparbeting på det särskilda statsbidraget för läkemedelsförmånen till landstingen, säger hon.

Akademisk syn på hälsoekonomiska värderingar

– Vi har fastnat i en väldigt akademisk syn på den hälsoekonomiska värderingen av just läkemedel när en av utgångspunkterna är att resurserna är begränsade trots att sjukvårdskostnaderna ökar med nästan 7 miljarder kronor. Dessutom brister resonemanget eftersom inga andra insatser i sjukvården utvärderas på samma noggranna sätt som läkemedel.

– Det behövs mer balans i synen på läkemedelskostnadernas utveckling och det bör hållas i minne att läkemedel hittills visats vara en av de insatser i sjukvården som har störst potential att över tid minska andra sjukvårdskostnader, säger Karolina Antonov.

Bilder

Grafik. LIF, Lotta Fogelström (källa SCB) (CC BY-NC-ND 3.0)

Karolina Antonov. Foto: LIF, Gunilla Lundström (omfattas inte av CC. All rights reserved)

Ser ljust ut för kommuner och landsting

"Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

För över ansvaret till kommunerna

Åter en fråga där statens lämplighet som ansvarig kan ifrågasättas. Kanske dags att låta kommunerna ta över ansvaret från staten?

Pressmeddelande

Trafikutskottet vill ha tydligare regler för kommunal medfinansiering

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta en uppmaning till regeringen om att tydligare regler för kommunal medfinansiering bör utarbetas. Statens prioriteringar ska inte påverkas av vilka kommuner som kan skjuta till ett bidrag och staten ska heller inte kunna pressa kommunerna till dyra och ogenomtänkta avtal, betonar utskottet. Utskottet föreslår också ytterligare ett tillkännagivande, om åtgärder inom sjöfarten. Regeringspartierna reserverar sig mot utskottets förslag.

Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014–2025. Bakom utskottets förslag till tillkännagivanden står en majoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Trafikutskottet har även tidigare riktat kritik mot reglerna som gäller kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Utskottet vill återigen betona att infrastruktursatsningar ska styras utifrån nationella behov och vad som fungerar samhällsekonomiskt, inte av enskilda kommuners eller regioners ekonomiska styrka och möjligheter till politisk påtryckning. Det statliga ansvaret för en sammanhållen planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, menar utskottet.

Modell för kommunal medfinansiering bör arbetas fram

I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för båda parter menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum. Utskottet tar upp de nya broprojekten i Motala och Sundsvalls kommuner som exempel. Där hade finansieringsavtalen med kommunerna förhandlats fram utifrån både oklara och ofullständiga förutsättningar, menar utskottet. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om behovet av tydligare regler för medfinansiering. Det innebär att utskottet säger ja till motionsförslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna lyfter bland annat fram att Trafikverket har gjort en översyn av riktlinjerna för medfinansiering och åtgärdat de brister som Riksrevisionen pekat på i sin granskning av medfinansieringspolitiken

Om tio år en kommundelsnämndsdiskussion

En UNT - artikel från 17 augusti 1982 med rubriken "Kommundelsnämnd ger bättre kontakt med allmänheten" är intressant mot bakgrund av dagens centraliseringsdiskussioner. Vi kommer att få den diskussionen igen om kanske mindre än tio år

"Kommunsammanslagningen 1971 hade en mängd fördelar, men den hade en stor nackdel och det var att politikerna avskärmades från allmänheten.
Genom att införa kommundelsnämnder vill vi få tillbaka politiker som lever i den miljö och tillsammans med de människor som de ska fatta beslut åt.
Det sade kommunalrådet Per-Arne Aglert, när folkpartiet i Uppsala presenterade sitt kommunalpolitiska program på måndagen.
Tanken är att kommundelsnämnderna ska ersätta de nuvarande lokala råden. Skillnaden blir att

Små företags skyldighet att tillgänglighetsanpassa

Här har vi väl en formuleringsfråga. Regeringspartierna vill att små företag ska undantas från skyldigheten att tillgänglighetsanpassa. Åtminstone till den grad som gäller större företag. Av texten kan man få motsatt uppfattning

"Regeringspartierna vill utreda konsekvenserna för små företag inom hälso- och sjukvård

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag om ett undantag för små företag inom hälso- och sjukvård. Partierna pekar på att en tillgänglighetsanpassning kan innebära höga kostnader för dessa företag. Detta skulle kunna leda till att små hälso- och sjukvårdsföretag tvingas lägga ned sin verksamhet, vilket i sin tur skulle minska valfriheten för patienterna. Att göra en sådan lagändring utan att först analysera konsekvenserna är enligt regeringspartierna ansvarslöst. Därför föreslår partierna att riksdagen först ger regeringen i uppdrag att analysera vilka konsekvenser detta skulle få"

Frågat hundra gånger, noll svar

Minst hundra gånger har jag på Twitter och i min blogg haft synpunkter på förstatligande av skolan, sjukvården och äldrepolitiken, som föreslås av olika partier. Jag har riktat frågor direkt till vissa personer. Jag vill ju veta hur folk tänker, för mina uppfattningar kan ju bygga på brist på kunskaper, kunskaper, som andra har. Vid inget tillfälle har jag fått svar eller kommentar.
Jag har ställt sådan fråga som: staten har ansvaret för likvärdigheten inom skolan med verktygen lagar och förordningar (som är många). Staten har inte lyckats fullgöra sin uppgift. Vad gör den mer skickad att sköta även den dagliga driften av skolorna?

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Jag kommer omedelbart att tänka på Bengt Westerberg. Gissa varför. Att år 2014 reformen ifrågasätta att lagen ska gälla alla grumlar beslutet. Hoppas nu att staten förmår använda sitt verktyg. Den har inte visat sig särskilt framgångsrik i sin uppgift att styra. "Pressmeddelande

Arbetsmarknadsutskottet anser att all hälso- och sjukvård bör vara tillgänglighetsanpassad Regeringen föreslår att brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska föras in som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Arbetsmarknadsutskottet säger ja till förslaget i övrigt, men håller inte med regeringen om att små företag inom hälso- och sjukvård ska få undantag från de nya reglerna. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till den delen av förslaget. Regeringspartierna reserverar sig. Regeringen föreslår att diskrimineringsförbudet mot bristande tillgänglighet ska gälla inom alla de samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom arbetslivet och högskolors lokaler. Enligt regeringens förslag ska de nya reglerna gälla med vissa undantag. Bland annat ska företag inom hälso- och sjukvård som har färre än tio anställda inte omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. De nya reglerna bör gälla all hälso- och sjukvård Arbetsmarknadsutskottet välkomnar regeringens förslag och anser överlag att det är väl avvägt. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en förutsättning för att skapa delaktighet och jämlikhet i samhället. Däremot håller utskottet inte med regeringen om att små företag inom hälso- och sjukvård ska undantas från de nya reglerna. Utskottet menar att hälso- och sjukvård liksom annan medicinsk verksamhet hör till välfärdens kärna. Enskilda människors behov av en hälso- och sjukvård som inte brister i tillgänglighet bör väga tyngre än företagens behov. Därför bör all hälso- och sjukvård omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till den delen av regeringens förslag som gäller undantag för små företag inom hälso- och sjukvård. Därmed säger utskottet ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet och delvis ja till motionsförslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Bakom utskottets förslag står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet."

Desperat Centern

Centerns i Uppsala agerande i budgetfrågan kan verkligen kritiseras. Dess resonemang om att Centern är ett eget och självständigt parti kan inte ifrågasättas. Det är dessutom riktigt ur demokratisk synpunkt att partier i en valrörelse profilerar sig. Jag kan inte förstå resonemanget om att partier vädjar till väljarna att stödja det egna partiet ligger snubblande näraoch samtidigt förklarar att man är helt enigt med andra partier. Alliansbildning inför val minskar graden av demokrati. Profilering inför val och koalitionsbildning efter val borde vara en självklarhet.
Men, det Centern i Uppsala gör är att försöka teckna två motstridiga bilder samtidigt. Tanken på desperation

Konvent och inte ens det

Allianskonvent. Jag trodde det skulle handla om politik, men vad media ägnat sig åt är att återge vilka som fanns på dansgolvet och hur dom kom dit.
Det blev lite av ett löjets skimmer över tilldragelsen. En fest, javisst, men vilket var syftet? Kanske tog man ställning till vilken politik man vill föra. Ja, nu kommer jag ihåg. Man satte upp målet fem miljoner i arbete år 2020.
På oppositionssidan har man dock inte kommit överens om ens en fest. Jo, en sak, man vill regera tillsammans, men med vilken politik?
Om man går fram var och en för sig är ur demokratisk synpunkt riktigt, men då måste man väl rimligen hålla helt öppet vilka man vill bilda regering tillsammans med.

Demokratiskt underskott

Regeringsledamöter och riksdagsledamöter granskas i varje detalj. Och så ska det vara. Media gillar dessutom att göra det. Men media bryr sig inte om EU och ledamöterna i dess parlament. Jag förstår inte detta. Förhållandena för en riksdagsledamot jämförda med en Europaparlamentsledamots torde vara som förhållandet mellan statsministerns lön och en hockeyspelares i elitserien.
Medborgarnas insyn i EU-politiken måste förbättras. Det demokratiska underskottet är stort.

Angelägen patientlag

Den nya patientlagen ska ge patienter rätten att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. 

Vid årsskiftet 2014-2015 förväntas en ny patientlag träda i kraft i Sverige 

Centrala bestämmelser som gäller patientens ställning i vården och som i dag återfinns i skilda författningar, ska samlas i en och samma lag, patientlagen. Ambitionen är också att den nya lagen ska vara lättillgänglig, pedagogisk och överskådlig.

För att patienten ska kunna få den centrala roll, som framtidens sjukvård kräver måste någon få ett ansar för att patienterna får den kunskap, som krävs för att kunna bli en del av ett sjukvårdsteam. Hur ska detta gå till? Vilket ansvar tar staten? Vilka krav ska ställas på landstingen?
Nya patientlagen är dock angelägen.
"För att uppnå verklig patientcentrering måste de lagar som styr hälso- och sjukvården bli tydligare kring vilka beslut som patienten ska fatta. För att uppnå klarhet måste lagstiftaren ta på sig patientens glasögon och tydligare reglera vilka typer av beslut som denne kan och bör fatta själv, samt vilka beslut som det är upp till hälso- och sjukvården att fatta. Utan sådan tydlighet riskerar vi att fortsätta missgynna patientens deltagande och inflytande över sin egen vård. Ett deltagande och inflytande som alla involverade säger sig sträva efter"

"

Kanske regionalisera styrningen av skolan

Ny lagstiftning på skolområdet. Tanken är god. Men när staten beslutar om nya lagar vore det intressant att veta hur den ska använda lagen. Staten har ett stort ansvar att tillse att vi har en jämlik skola. Verkligheten är en annan. Varför lyckas inte staten ta sitt ansvar? Den frågan måste få ett svar. Kanske måste styrningen av skolan regionaliseras.

"Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.

När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.

Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014."

Nukleär terrorism

En av de effektivaste åtgärderna för att bekämpa nukleär terrorism torde vara att se till att brytning av och användning av material för nukleär användning helt upphör. Svensk lagstiftning uttrycker tydligt vad som är brott i sammanhanget. Men, vore det inte logiskt att också tydligt markera att vi inte ska gå med i någon organisation, som inte är beredd att skrota kärnvapen?
"Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium."

Förvaltningspolitiken

Skrivelsen tar kanske inte upp problemet med statens roll att styra verksamheter. Likvärdigheten inom, till exempel, skolan, lämnar mycket övrigt att önska. Detta är ju ett statligt ansvar.

"Regeringen redogör i en skrivelse för vad den gjort när det gäller förvaltningspolitiken sedan hösten 2006 och för utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. I skrivelsen behandlas bland annat statsförvaltningens service, effektivitet och integritet, kompetensförsörjning, digitalisering samt regeringens styrning och organisering av förvaltningen.

Finansutskottet tycker att skrivelsen visar att det har stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är mycket viktig för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten. Därför tycker utskottet att det är glädjande att den svenska statsförvaltningen är bra ur ett internationellt perspektiv. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet"

Viktigt med samråd om Attefallshus

Friggeboden har fått en efterföljare, Attefallshuset. Friggeboden var en succé.  Blir efterföljaren det också? Riskerna för konflikter torde vara större med Attefallshuset. Det är viktigt att kravet på samråd är starkt. Grannsämja är svår att återskapa om den gått förlorad.
"Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014."

Global utveckling förutsätter avveckling av krig och våld

En grundläggande förutsättning för att åstadkomma global utveckling är avveckling av krig och våld. I alla sammanhang där hållbarhet och utveckling behandlas måste föras en diskussion om skapande av en ickevåldskultur
"I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar.

Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

Preskriptionstiden för sexbrott mot barn

Det är lätt att känna för tanken om att slopa preskriptionstiden för sexbrott mot barn. De skador brotten orsakar läker aldrig. De juridiska aspekterna står då tillbaka för känslomässiga. När det gäller så grova brott mot barn måste emellertid känslorna få stort utrymme

"Preskriptionstiden för sexbrott mot barn bör ses över Kan preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn tas bort? En majoritet i socialutskottet anser att regeringen bör se över frågan. Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta. Regeringspartierna reserverar sig. Socialutskottet är positivt till de insatser som redan i dag görs för att skydda barn mot sexuell exploatering, övergrepp och människohandel. Utskottet anser dock att fler åtgärder kan behövas. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid. Dessutom ska den som har begått grova övergrepp mot ett barn kunna straffas för detta – även efter lång tid, menar utskottet. Starka skäl Utskottet gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Socialutskottet föreslår därför att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Bakom förslaget till tillkännagivande står en utskottsmajoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Förslaget innebär att utskottet delvis säger ja till en motion av Socialdemokraterna. Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med sin behandling av regeringens skrivelse Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige. Regeringspartierna reserverar sig Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna hänvisar till justitieutskottets yttrande över den S-motion som ligger till grund för förslaget. Justitieutskottet har vid två tidigare tillfällen behandlat liknande förslag och menar att den gällande regeln om preskriptionstid är väl avvägd. Partierna ställer sig bakom den bedömningen."