Ekonomiska styrmedel i energipolitiken

Kärnkraften kommer att bli mer olönsam. En, så kallad, effektskatt kommer att verka i den riktningen. Om samtidigt införs lättnader för förnybar energiproduktion kan den senare komma att konkurrera ut kärnkraften. Detta kan man kritisera, inte med formella argument, men med politiska. Man kan tycka annorlunda. Dock finns en bred enighet om att ekonomiska styrmedel kan och ska användas i energipolitiken. 
Om man tycker att förnybara energikällor är det som ska svara för den framtida energiproduktionen måste man rimligen gilla aviserade energiskatter för producenterna. Anser man att avfallsfrågorna för kärnkraften är lösta och att det inte är sannolikt att det kan hända det som hände i Harrisburg och Tjernobyl då kan man ogilla kursändringen i energipolitiken

Hallå Produktionsstyrelsen!

Hallå Produktionsstyrelsen! Hur kan ni tillåta att HSS ger direktiv till era förvaltningar? Hur mesiga tillåter ni er bli

"Målrelaterade medel

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om återbetalning av målrelaterad ersättning för 2014. När överenskomna mål i vårdavtalen inte uppfylls eller endast delvis uppfylls ska ersättning betalas tillbaka.

Styrelsen beslutade att fastställa återbetalning av målrelaterad ersättning för Akademiska sjukhuset med 11,1 miljoner kronor och Lasarettet i Enköping med 1,5 miljoner kronor. Fem privata barnavårdscentraler ska betala tillbaka sammanlagt 45 000 kronor.

Styrelsen fattade också beslut om att betala ut målrelaterad ersättning till vissa externa vårdgivare. Uppsala Närakut, CityAkuten i Praktikertjänst AB tilldelas 517 000 kronor, 1177 Vårdguiden, Medhelp Care Uppsala AB 758 000 kronor och Närpsykiatri i HÄTÖ AB 1 166 000 kronor."

Ange skälen. Projektet gav ju positiva effekter

Vårdlotsprojektet ska avslutas. Det är sådant här, som är lite svårt för oss medborgare att hänga med i. Projektet tycks ha varit bra för gruppen högkonsumenter av sjukvård och varit kostnadseffektivt. Då måste det finnas andra skäl för att upphöra med projektet. Dessa skäl redovisas inte för oss. Inte konstigt att misstro uppstår

"Vårdlotsprojekt avslutas

Projektet "Aktiv hälsostyrning med vårdlotsar" kommer att avslutas när det tecknade avtalet går ut vid slutet av 2015. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Projektet har pågått sedan 2013. En utvärdering som gjordes under 2014 visar att insatserna för hjärtsviktspatienter och mångbesökare på akutmottagning har lett till en minskning av vårddygn med cirka en tredjedel hos dem som fått stöd av vårdlots, motsvarande en kostnadsminskning med cirka 20 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att erfarenheterna från pilotprojektet ska tas tillvara i pågående och kommande utvecklingsprojekt som riktar sig mot högkonsumenter av sjukvård.

(M), (FP), (C) och (KD) lämnade ett tilläggsyrkande om att landstinget ska fortsätta finansiera vårdlotsar med centrala medel och att fler kroniskt sjuka patienter ska få tillgång till vårdlots. Detta avslogs."

Patientsäkerhetsberättelse utan politikens ansvar

Sent ska syndar´n vakna. Men, bättre sent än aldrig. En omfattande berättelse om mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet har lagts fram. Men vad jag saknar, fortfarande, är hur man avser ta det politiska ansvaret. Jag har skrivit om och tar upp i mitt patientsäkerhetsföredrag rollen för tre P, Patienterna, Professionen och Politikerna. Den tydligheten finns inte i berättelsen

"Landstinget satsar på patientsäkerhet

Landstinget gör en satsning för att höja patientsäkerheten. Ett särskilt patientsäkerhetsteam inrättats, med uppdrag att samordna patientsäkerhetsarbetet i landstinget i syfte att minska vårdskadorna.

Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde presenterades landstingets patientsäkerhetsberättelse för 2014. Där beskrivs flera åtgärder som landstinget kommer att vidta under 2015.

En av satsningarna är att landstinget har inrättat ett patientsäkerhetsteam som ska samordna patientsäkerhetsarbetet i landstinget. Teamet tillhör organisatoriskt landstingets ledningskontor, men har ett nära samarbete med chefläkarna vid landstingets vårdverksamheter."

Äntligen en primärvårdsakut

Äntligen! Jag har aldrig förstått att det kan vara rationellt att ha en akutmottagning vid Samariterhemmet. Det känns självklart att en primärvårdsakut ska ha sina lokaler i närheten av specialistakuten. Men, ska det behöva ta ända till i november att klara ut oklarheter?

"Landstinget utreder jourmottagning på Akademiska

Landstinget ska se över möjligheterna att förlägga en jourmottagning på primärvårdsnivå i närheten av akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

För närvarande har landstinget avtal med Cityakuten i Praktikertjänst AB, som driver Uppsala närakut med ortopedakut. Avtalet löper ut 31 januari 2017. Utredningen handlar om hur primärvårdsjouren ska organiseras efter detta.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att lokalisera en jourmottagning på primärvårdsnivå vid Akademiska sjukhuset för att skapa ett sammanhållet akutcentrum. Enligt direktiven till utredningen är utgångspunkten att jourmottagningen ska drivas i landstingets regi och att lokalen ska ligga i anslutning till Akademiska sjukhuset.

En delrapport ska ges till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november 2015.

(M), (FP), (C) och (KD) lämnade tilläggsyrkanden om att utredningen även ska innefatta en analys av vilken driftsform som bäst gynnar länets patienter och att utredningen ska tillförsäkra att Akademiska sjukhusets akutverksamhet inte överbelastas. Detta avslogs."

Mobila team för dem som behöver sådana

Man ska utreda behov av och kostnader för utökade mobila team till stöd för äldre.

Men varför enighet inte nåddes kring det förslag, som oppositionen hade är obegripligt. Oppositionens tilläggsförslag är en viktig socialliberal ståndpunkt

"Mobila team för äldre kan utökas till hela länet

Landstinget kan komma att utöka verksamheten med mobila hembesöksteam till hela länet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att frågan ska utredas.

Sedan 2011 finns ett mobilt hembesöksteam för äldre i Uppsala kommun som drivs i ett samarbete mellan landstinget och kommunen. Teamet består av läkare och sjuksköterska, som ger råd och stöd till kommunens sjuksköterskor och vid behov gör akuta hembesök dagtid. Målet är att öka tillgängligheten av vård och behandling i hemmet för äldre som blir akut sjuka.

Inför att verksamheten permanentades 2014 gjordes en utvärdering. Den visade att både patienter och vårdpersonal är mycket nöjda och att den lett till att behovet av inläggningar och besök i vården minskade i målgruppen.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda behov och kostnader för utökade mobila team för äldre i hela länet. Utredningen ska vara klar senast januari 2016.

(M), (FP), (C) och (KD) yrkade på att möjligheten till hembesök ska utredas även för tider utanför kontorstid, att även andra patientgruppers behov av hembesök utreds, till exempel människor med funktionsnedsättning och kroniskt sjuka under 65 år och att utredningen ska innefatta en beräkning av kostnaden för att inte införa hembesök. Yrkandet avslogs."

Nya bevis för att kommunerna måste överta landstingens verksamheter

Varför granskar inte media denna kunskapsbrist hos landstingspolitikerna? Hur ofta ska det behöva slås fast; fullmäktige har inte, känner inte förvaltningar. Fullmäktige har nämnder och styrelser. Här redovisas förvaltningars budget, men sådana finns inte, eller ska inte finnas inför fullmäktige. Ett undantag finns, nämligen att man redovisar Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budgetuppföljning. Jo, jag vet, HSS har "köpt" tjänster direkt av förvaltningar. Men man säger sig ju tillämpa styrsystemet beställa - utföra, vilket innebär att man väl har "köpt" av Produktionsstyrelsen.

I kommunala sammanhang, däremot, läser vi om nämnders över- och underskridanden av budget. 

Hög tid att låta kommunerna ta över landstingens verksamheter och inom sjukvård respektive kollektivtrafik bilda samverkansregioner; och, det brådskar

Ekonomirapport mars

Landstingets årsprognos har förbättrats med 118 miljoner kronor och landstinget väntas nu göra ett årsresultat på 128 miljoner kronor. Det framgår av ekonomirapporten för mars. Prognosförbättringen beror på en engångseffekt av en återbetalning av AFA-medel, 60 miljoner kronor, och lägre pensionsprognos på 39 miljoner kronor. Utöver det förbättrade hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin prognos med 17 miljoner kronor.

Akademiska sjukhuset bedömer att man kommer att klara det budgeterade nollresultatet. För att uppnå detta måste effektiviseringar med 200 miljoner kronor göras under året.

Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Landstingsservice väntas hålla budget, medan Hälsa och habilitering har en prognos på minus en miljon och Landstingets resurscentrum minus 11 miljoner.

Vid sammanträdet redogjorde Akademiska sjukhuset för planerade åtgärder för att uppnå en budget i balans. Produktionsstyrelsen gav Akademiska sjukhuset i uppdrag att återrapportera till styrelsen hur arbetet med åtgärderna går. Om tidplanen förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras.

Tio miljarder för ytterligare ett par dagars motstånd

Svensk försvarsförmåga har beskrivits med att vi kan stå emot en vecka. Nu ska ytterligare miljarder satsas på vapen. Svenskt försvar kommer att kunna hålla stånd i nio dagar (?).

Ickevåldsinsatser kan kanske åstadkomma varaktiga hinder för väpnade övergrepp

"Öppen utfrågning om Sveriges försvar för perioden 2016–2020

Försvarsutskottet håller en öppen utfrågning om Sveriges försvar för perioden 2016–2020.

Syftet med utfrågningen är att belysa olika frågeställningar och att fördjupa kunskaperna inom området.

Tid: Torsdagen den 28 april klockan 10.00–12.00
Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan för media och allmänhet"

Okänslighet eller okunskap

Majoriteten i Miljö- och jordbruksutskottet visar okänslighet för frågor om biologisk mångfald. För inte kan det väl handla om okunskap?

"Regeringen bör säkerställa att det går att bedriva en riktad och selektiv jakt på varg. Den bör även se över dispensmöjligheterna för strandskyddet på landsbygden. Det anser miljö- och jordbruksutskottet som även föreslår ytterligare uppdrag till regeringen.

En majoritet i miljö- och jordbruksutskottet bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill att riksdagen ger regeringen uppdrag om bland annat vargjakt, viltförvaltningsdelegationerna, art- och habitatdirektivet samt strandskyddet.

Riktad och selektiv jakt på varg ska fortsätta gälla

I december 2013 beslutades det om en ny rovdjurspolitik. Miljö- och jordbruksutskottet anser att det är viktigt att denna rovdjurspolitik ska fortsätta att gälla och att det ska vara fortsatt tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg. Utskottet vill att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Utskottets förslag om tillkännagivande grundar sig i ett motionsförslag som har lagts fram av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet påpekar i en gemensam reservation att rovdjurspolitiken inte har förändrats men att regeringen föreslår olika åtgärder för att utveckla rovdjursförvaltningen. Enligt partierna behövs mer samverkan och respekt för både människor och rovdjur.

Viltförvaltningsdelegationerna bör förstärkas

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen. I dag fattar viltförvaltningsdelegationerna beslut om de övergripande riktlinjerna för viltförvaltningen inom ett län. De prövar även förslag till miniminivåer för förekomsten av rovdjur i länet. Förslaget grundar sig i motionsförslag som har lagts fram av Moderaterna och Centerpartiet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till förslaget i en reservation och påpekar att regeringen har beslutat om en utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna.

Verka för att förändra art- och habitatdirektivet

Miljö- och jordbruksutskottet anser även att riksdagen ska uppmana regeringen att inom EU verka för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige. Ställningstagandet innebär att utskottet säger ja till ett motionsförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i en reservation nej till förslaget och påpekar att det för närvarande pågår en utvärdering av direktivet.

Översyn av strandskyddet

Förutsättningarna för byggande och boende i strandnära områden på landsbygden behöver förbättras, enligt miljö- och jordbruksutskottet. Det gäller även förutsättningarna för jordbruksnäringarna och annan näringsverksamhet i dessa områden. I vissa fall kan därför dispens från strandskyddet behöva ges för att främja utvecklingen i landsbygdsområden som har många stränder. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen.
Förslaget grundar sig på ett motionsförslag som har lagts fram av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna menar att det redan finns flexibilitet i strandskyddsreglerna med möjligheter till undantag. Under de senaste åren har det skett ändringar i strandskyddsreglerna och partierna anser att det är viktigt att konsekvenserna av reglerna kan utvärderas.

Miljö- och jordbruksutskottets förslag om uppdrag till regeringen, så kallade tillkännagivanden, gjordes i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald. Ett enigt utskott föreslår även ett tillkännagivande om biologisk mångfald."

Bra förslag från Utbildningsutskottet

Jag känner sympati för nedanstående förslag från Utbildningsutskottet. Jag instämmer dock inte i skälet till att ersätta förskoleklass med en årskurs ett. Att skillnaderna är stora mellan kommunerna är ju ett ansvar för staten.

Skolor ska kunna ge elever på högstadiet och gymnasiet skriftliga ordningsomdömen. Det tycker utbildningsutskottet och föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att det ska bli möjligt. Utskottet föreslår också att en tioårig grundskola ska införas. S, MP och V reserverar sig mot båda förslagen.

Utskottet anser att det är viktigt att skolan är en trygg och lugn miljö för eleverna. I en undersökning som Skolverket genomfört uppger nästan var tredje elev i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasiet att han eller hon känner sig störd i sitt arbete av andra elever på de flesta eller alla lektioner.

Utbildningsutskottet föreslår därför att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att se till att gymnasie- och högstadieskolor ska kunna ge skriftliga ordningsomdömen. Omdömena ska inte ingå i elevernas slutbetyg. Förslaget bygger på en gemensam motion från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna har lämnat in en reservation i frågan, men vid den slutliga omröstningen i utskottet gav de sitt stöd till motionen från allianspartierna.

S, MP och V tror inte ordningsomdömen hjälper

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget. De menar att skriftliga ordningsomdömen inte kan lösa problemen med oordning i klassrummen.

Tioårig grundskola föreslås

Utbildningsutskottet pekar på att barn i de flesta europeiska länderna börjar i skolan vid sex års ålder och går i grundskolan i tio år. I Sverige går nästan alla barn i förskoleklass året innan de börjar i grundskolan. Men utskottet menar att det finns stora skillnader i hur förskoleklassen bedrivs runt om i landet, från att likna en traditionell förskola till att vara fullt integrerad i grundskolan.

Utskottet tycker att skolstarten bör ske vid sex års ålder även i Sverige, för att tidigare fånga upp barnens behov och ge dem bättre förutsättningar att nå målen för skolan. Det innebär att skolplikten förlängs till tio år och förskoleklassen blir den nya årskurs 1 i grundskolan. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om detta. Förslaget bygger på två gemensamma motioner från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna samt på en motion från Sverigedemokraterna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig. De anser att förskoleklassen behövs för att skapa en trygg övergång mellan förskola och skola.

Nej, men egentligen ja

Regeringens ändringsproposition har oppositionen inga synpunkter på. Jo, synpunkter kanske, men man gör inte försök att hindra den, vilket inte kan tolkas på annat sätt än att man instämmer. Det här är en följd av den så kallade Decemberöverenskommelsen. Inte särskilt enkelt att förklara för personer, som undrat över hur det hänger ihop.

"Regeringen börjar om när alliansbudgeten byts ut

I höstas gick regeringen till riksdagen med förslag till ny ekonomisk politik – men fälldes av Alliansen och Sverigedemokraterna. I dag kom S-MP-regeringens omstart. Vårbudgeten profilerar om statsbudgeten som än så länge gäller under 2015. Ändringspropositionen kommer riksdagen att släppa igenom.

Flera av ändringspropositionens förslag börjar gälla efter sommaren, men inte en enda skattehöjning är skönjbar – eftersom budgetreglerna inte tillåter förändrade skattenivåer annat än vid årsskiften. Därför dröjer regeringens aviserade höjda skatter till 1 januari.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade på onsdagsmorgonen huvuddragen i den reviderade budgeten och gav en bild av de finansiella förutsättningarna för den. Hon pekade ut regeringens tre viktigaste mål:

• Underskotten i de offentliga finanserna ska täppas till.

• Sysselsättningen ska höjas och arbetslösheten minskas.

• Öka framtidsinvesteringarna i utbildning och infrastruktur.

Den ekonomiska utvecklingen bedömer finansministern pekar på en uppgång, om än långsam. Hon är dock något mer optimistisk nu än när hon gjorde sin senaste prognos i januari, men är ändå lite mer försiktig än andra bedömare som till exempel Konjunkturinstitutet.

Det som stödjer regeringens optimism är att förutsättningarna för den svenska exporten ser bättre ut än tidigare. Det gäller både i Europa och USA – även om den kinesiska draghjälpen sannolikt blir något lägre än tidigare. Också det dramatiskt sjunkande oljepriset spelar in som smörjmedel i den globala ekonomiska återhämtningen.

Den årliga svenska tillväxten ökar med 2,5 procent till och med 2018, hushållens konsumtion mellan två och tre procent om året och den offentliga konsumtionen med strax under två procent. Även sysselsättningsgraden bedöms öka, om än blygsamt. Arbetslösheten tror regeringen kan minskas från dagens 7,9 till 6,4 procent – vilket sannolikt inte är tillräckligt för att regeringens löfte om Europas lägsta arbetslöshet år 2020 kommer att kunna uppfyllas. Magdalena Andersson kommenterade:

– Nej, inte med de åtgärder vi föreslagit hittills, men vår bedömning bygger på det vi lagt i den här vårbudgeten, vi återkommer så klart med fler arbetslöshetssänkande förslag redan i höstens budget för 2016 och för de kommande åren. Så vårt mål står fast. Varför skulle inte vi kunna komma ner i de nivåer som nu gäller i Tyskland och Österrike?

På en fråga om vilken konkret arbetslöshetssiffra det då handlar om svarade finansministern:

– Vi vet ju inte var den lägsta arbetslösheten i Europa ligger år 2020, så det går inte att nu ange ett procenttal.

Med ändringspropositionen, som, enligt de båda regeringspartiernas decemberöverenskommelse med de fyra allianspartierna, kommer att släppas igenom i riksdagens utskottsbehandling, påbörjar regeringen sitt förändringsarbete innehållande fyra huvudområden:

Fler jobb och stärkt konkurrenskraft, jämlik skola med tid för varje elev, en hållbar framtid där de 16 svenska miljömålen ska uppnås och ökad välfärd och trygghet"

Profilering, men sedan inte

 "När allianspartierna nu också aviserat att de går fram med enskilda budgetmotioner öppnar det upp för möjligheter att finna blocköverskridande koalitioner", läste jag någonstans.
Jo, så kunde det ha varit om inte partierna samtidigt deklarerade att man avser gå fram gemensamt i nästa valrörelse. Man ska alltså efter att ha försökt profilera sig, på nytt säga att man är överens om det mesta.

Varför bryr sig inte revisionen?

Styrelse för Akademiska sjukhuset är Produktionsstyrelsen. Men det är beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som nu går förbi sin förhandlingsmotpart och lägger sig i styrelsens för Akademiska sjukhuset verksamhet. Även detta borde revisorerna ha synpunkter på. Det har dock aldrig inträffat att revisorerna kritiserat politiken för den röra som präglar den politiska styrningen av landstinget. Det finns grund för allvarlig kritik av även revisionen

"Granskning av landstingets omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa

Landstingets revisorer granskat landstingets omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa.

Revisorerna bedömer att landstinget i huvudsak säkerställer hälso- och sjukvård för vuxna med psykisk ohälsa. Den psykiatriska hälso- och sjukvård som bedrivs vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision är i huvudsak ändamålsenlig. Det finns dock förbättringsområden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redogör i sitt svar för olika planerade åtgärder. Revisionernas rekommendationer kommer bland annat att bearbetas i den handlingsplan mot psykisk ohälsa som ska tas fram."

Marits väntade besked

Nu har Marit Paulsen meddelat vad vi vetat, nämligen att hon nu kommer att lämna politiken. Hon ställde ju upp i senaste valet på premissen att hon skulle sitta under bara ett år (Med dagens språkbruk skulle jag skrivit: "....att hon bara skulle sitta under ett år", vilket dock stämmer dåligt med Marits sätt att fungera på)

Ge kommunerna hela ansvaret

En reviderad version av den här artikeln publicerades på UNT - webben i går.

Omorganisationer inom offentlig sektor är ofta föranledda av problem, som sammanhänger med brister i ledning och styrning.

Många små kommuner med svagt skatteunderlag ledde fram till de kommunsammanläggningar, avslutade i början av 70-talet, som gett oss, i stort sett, nuvarande kommunindelning.

Cirka tio år senare infördes i några kommuner kommundelsnämnder, som fick ansvar för skola. hemtjänst och äldreboenden, förskola och viss kulturverksamhet. Målet var att skapa närdemokrati.

Några år senare började styrningsformen, en tvåpartsstyrning, som benämns beställa – utföra, införas i många kommuner och landsting. Tydligare åtskillnad mellan politiken och utförandet skulle åstadkommas. Beställarnämnder uttrycker i avtal politiska krav på, i första hand, kvalitet, verksamhetens omfattning och ekonomisk ersättning i avtal med utförarnämnder och externa utförare. Den teoretiska grunden kan vi finna i det kommunala ekonomisystem, i vilket budgeten är uppdelad i ansvar och ändamål.

Nu hörs i den politiska debatten allt oftare förslag såsom: låt staten ta över även driften av landets skolor, låt staten ta hela ansvaret för sjukvården och lägg ner landstingen.

I Sverige lever vi under tre beslutsnivåer, Europeiska unionen, staten och landsting/regioner/ regionkommuner/kommuner. Landsting och regioner är inte i någon fråga överordnade kommunerna; därför tre nivåer.

Europeiska unionen bildades som en freds- och miljöorganisation. Organisationen ägnar sig emellertid åt allt fler frågor. Detta tillsammans med att de politiska beslutsfattarna befinner sig långt från medborgarna, inte bara geografiskt, har medfört ett demokratiunderskott.

Staten har, genom riksdagen, ensam ansvar för lagstiftning, utfärdande av förordningar och kontroll av dessas efterlevnad. Effektiviteten kan sägas vara hög när det gäller att åstadkomma styrning i teorin men mycket låg i praktiken. Det illustreras tydligt med den bristande likvärdigheten på skolområdet. Men inom även sjukvården finns vad många anser vara oacceptabla skillnader mellan olika delar av landet. Staten har ansvaret, men har inte lyckats leva upp till det.

Staten har regionala kontor i varje län i form av länsstyrelser. Dessa framstår mer som fristående myndigheter och mindre som de regionala statliga kontor de ska vara. Härtill torde den ålderdomliga ordningen med landshövdingar bidra starkt.

Landsting, regioner och regionkommuner har ansvar för sjukvården, utom, vanligtvis, hemsjukvård, vissa tillfälliga sjukvårdsinsatser, som inte kräver läkarbedömning, allmän omvårdnad och vardagsrehabilitering, för vilka ansvaret åvilar kommunerna. Region är område, som bildas vid sammanläggning av flera län. Regionkommun är benämning på landsting som övertagit vissa uppgifter, som statliga myndigheter, främst länsstyrelserna, i dag sköter. Regionkommuner och regioner har konstitutionellt sett samma ställning som landstingen.

Styrningen av landstingen uppvisar stora problem. Vi har direktval till dessa i form av landstingsval; dock visar både verkligheten och statsvetenskaplig forskning att den politiska styrningen är nästan obefintlig. Politisk styrning innebär, i korthet, tydliggörande för verksamheten den politiska viljan och förverkligandet av denna.

Något som saknas i mångfalden av utredningar är belysningen av problemet att vissa verksamheter inom offentlig sektor behöver planeras inom geografiska områden, som inte följer uppritade gränser och som från tid till annan behöver ändras. Främst gäller detta sjukvården och kollektivtrafiken.

Förutom landstinget är Regionförbundet, i vårt län, en viktig aktör. Regionförbundet ska, i första hand, utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. Förbundet är alltför okänt bland medborgarna och detta tillsammans med att styrelsen består av, från kommunerna och landstinget indirekt valda politiker, innebär att konstruktionen är ur demokratisk synpunkt tveksam. Landstingets kostnader är cirka 23,6 miljoner kronor per år.

Härtill kommer ett antal samverkansorganisationer, till exempel, Mälardalsrådet och olika förbund på luftvårds- och vattenvårdsområdet. Sådana organ fyller funktionerna att vara mötesplatser och att vara expertgrupper, som är till stöd för beslutsfattarna i landstinget och kommunerna. Mälardalsrådet är en förening med 56 kommuner och fem landsting som medlemmar. Någon beslutandefunktion finns inte. Rådet har spelat och spelar en viktig roll i infrastrukturfrågor, men ger i övrigt få avtryck. Kostnaderna för Uppsala läns landsting uppgår till cirka 570 tusen kronor per år.

Kommunerna har visat sig vara den del av offentlig sektor, som bäst uppfyller krav på demokrati och effektivitet, trots ibland stora brister även där. Rimligt vore att se kommunerna som den naturliga arenan för all offentlig verksamhet. De sektorer för vilka samverkan mellan flera kommuner är nödvändig och vid tidpunkter när behov av nya samverkansområden uppstår måste staten ges ansvaret att besluta om indelning i sådana områden. En samverkansregion för sjukvården torde i få fall få samma geografiska omfattning som en dito för kollektivtrafik.

Staten måste alltså koncentrera sig på att få genomslag för lagar och förordningar, och på att skapa samverkansregioner på områdena specialistsjukvård och kollektivtrafik. En kommunreform där kommunerna blir ansvariga för offentligt finansierad verksamhet, där antalet kommuner minskas radikalt och där kommunernas storlek följaktligen ökas är central i en kommande anpassning av styrning av svensk välfärd.

Bolandskolan är unik

Uppsala kommun har visat att man kan skapa kvalitet i skolan, även efter att en mycket bra skola lagts ner. GUC var i sina lokaler, innan flytten till Bolandskolan, en skola med unika kvaliteter. Detta omvittnades av elever, lärare och företag.
När nu Bolandskolan ska läggas ner försvinner en unik utbildning. Världens bästa skola, utropade en elev. Trots den höga kvaliteten finns uppenbarligen brister i svenskaundervisningen. Eller, som det stod på en skylt vid en manifestation: "Vart fan ska man nu få sin kyckling macka".  Två fel och ett ord som kan ifrågasättas. "Vart" ska vara "Var". "kyckling macka" ska vara "kycklingmacka". Annat ord än "fan" skulle öka respekten.
Hur ska Bolandskolan kunna ersättas?

. Tolv år senare

"Regeringen bör stärka äldres delaktighet i kulturlivet (KrU7)

Riksdagen uppmanade regeringen att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet och att ta vara på erfarenheterna från satsningen Kultur för äldre. Satsningen Kultur för äldre initierades 2011 av den förra regeringen. Den syftade till att stärka äldres delaktighet i kulturlivet bland annat genom kulturupplevelser och eget skapande i gemenskap med andra."

2003 utgav utredningen Senior 2005 sitt slutbetänkande. I utedningen presenteras 100 förslag till mål för äldrepolitiken. Sju av målen syftar till att öka och ta tillvara äldre människors engagemang i politiska beslutsprocesser, kulturliv och social ekonomi.

Tolv år efter att förslag framlagts kommer en luddig framställan från riksdagen. Detta är bedrövligt. 

Hjälp oss förnya. Hjälp

"Hjälp oss förnya Moderaterna", utropar Moderaternas partisekreterare Tobias Tobé. Jag läser ingenting som tyder på att Moderaterna anser sig ha en opinionsbildande uppgift. Nej, tala om för oss vad vi ska tycka. Nu är det inte bara Moderaterna, som inte bryr sig om vilken uppgift partierna har eller, rättare sagt, blivit arenan för karriäristerna. Det har smittat av sig på, i stort sett, samtliga partier.
Och så detta modeord utmaningar. För att slippa tala om vad man vill göra talar man om att vi står inför stora utmaningar. Men tala då om vilka utmaningarna är.
Politiken blir allt mer ytlig och fattig. Jag ser en stor utmaning, fattigdomen

DO OCH PARTIERNA

Jag läser i tidningen NU om ålder som merit eller som belastning. I Sverige gäller i hög grad det sistnämnda. Dock talar många politiker gärna om vikten av att tillvarata årsrikas kompetens. Bara prat.
Diskrimineringsombudsmannen har i år fått in omkring 100 anmälningar om diskriminering på grund av ålder. De flesta gäller diskriminering i arbetslivet, läser jag också. Hur många, som gäller det partipolitiska livet nämns inte.
Vore intressant att få prövat ett fall. Torde dock bli svårt att få ett politiskt parti fällt.
I artikeln berörs också dokusåpan (inte dokussåpan, som NU skriver) Under samma tak. Jag har sett eländet. Här handlar det om regi för att skapa underhållning och har lite med verklighet att göra.

Exempel på skolans misslyckande

Detta är skrivet av en person, som blivit rik, nästan över en natt. Men det är inte beroende på intellektuell briljans. Utländska ord invävda, svordom, fel tempus på verb. Men han kan ju sjunga? Nja, knappast det heller

"Hej!

Helvete vad nice det är att köpa kläder. Alltså varenda gång jag beställt kläder så känner jag glädje i kroppen haha. Jag MÅSTE vara beroende av det. Min farsa hatar när jag köper kläder och undrar om jag är dum i huvet när jag köper nya converse 1 gång i veckan. Men jag gillar känslan att ha på mig nya kläder.

Min farsa däremot köper 1 par skor om året, men BARA när han är i thailand för att det är så jävla billigt där.
Han berätta en gång att han köpte ett par skor för 1000 kr men hade sån ångest att efter 3 månader lämnade han tillbaka dom när dom gick sönder och fick nya. Detta hände ytterligare 3 gånger att någon söm gick sönder på skon, eller att den sprack, och han lämna då tillbaka skorna igen. Han kunde inte släppa tanken på att skorna hade kostat honom 1000 kr så efter 2 år när dom gick sönder en sista gång gick han tillbaka till affären och bad om pengarna tillbaka – vilket han också fick. HAHAHAHA… riktigt snål. Om jag lämnat tillbaka alla mina skor skulle jag vara rik idag =)
Jag har en sjukdom – att köpa sinnessjukt många skor."

Vad är subsidiaritetsprincipen värd?

Det är illa att EU inte bättre klarar ut huruvida en fråga lämpligare klaras ut av nationella parlamenten än behandlas i EU. Den här utvecklingen måste stoppas. 

"Rapporter om bland annat subsidiaritet och proportionalitet har granskats (KU9)

Riksdagen har behandlat två rapporter från EU-kommissionen som handlar om dels förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, dels subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporterna gäller år 2013. I rapporterna framhåller kommissionen bland annat att alla institutioner som deltar i lagstiftningsarbetet aktivt har kontrollerat subsidiaritetsprincipen, inte minst de nationella parlamenten.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhöll i sin granskning att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Det är en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet betonade även att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan göras innan förhandlingar om förslagen inleds. Riksdagen lade rapporterna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

Parlamentarisk grupp vill ha en annan parlamentarisk grupp

Låter lte överdrivet. Det parlamentariska finansutskottet vill ha en parlamentarisk utredning av en ekonomi- och finansfråga. Men har frågan dimensioner, som jag inte ser och som inte finansutskottet med sina ekonomiexperter klarar av?

"Finansutskottet anser att det är en parlamentarisk utredning som ska analysera konsekvenserna av en förändring av överskottsmålet. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en sådan utredning. Regeringspartierna och Vänsterpartiet säger nej till förslaget.

I mars i år gav regeringen Konjunkturinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av att ändra nivån på överskottsmålet samt redovisa resultatet i augusti i år. Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

I ett utskottsinitiativ föreslår nu en majoritet i finansutskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att snarast tillsätta en parlamentarisk utredning som ska analysera vilka konsekvenser ett förändrat överskottsmål får för svensk ekonomi. Utredningen ska även analysera hur en sådan eventuell förändring förhåller sig till övriga delar av det finanspolitiska ramverket.

Enligt utskottet kan förändringar i det finanspolitiska ramverket få långtgående konsekvenser och därför är en bred parlamentarisk förankring viktig. Utskottet anser att den parlamentariska utredningen ska redovisa sitt resultat i slutet av 2016 och att regeringen fram till dess bör avstå från att föreslå långsiktiga förändringar av överskottsmålet.

Bakom förslaget till tillkännagivande står en utskottsmajoritet som består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Den parlamentariska utredningens uppdrag

Den parlamentariska utredningens uppdrag bör vara att noggrant göra en genomlysning av vilka effekter ramverket och överskottsmålet har haft för den svenska ekonomins utveckling samt på Sveriges förmåga att nå EU:s gemensamma mål. Den bör särskilt se över möjligheterna att säkerställa finanspolitisk stabilitet samt att klara av kommande kriser.

Utredningen kan begära in underlag från relevanta aktörer. Det uppdrag som Konjunkturinstitutet har fått av regeringen skulle kunna ingå som underlag i utredningen, om den parlamentariska utredningen finner det lämpligt.

S, MP och V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till förslaget i en gemensam reservation."

Språkfelsexempel i dag

"I den lyfts försvarspolitiken särskilt fram som ett politikområde för uppgörelser över blockgränsen" Särskilt fram? "I den lyfts särskilt försvarspolitiken fram..."

"Vare sig det (Vänsterpartiet min anm.) eller Miljöpartiet är trovärdigt i försvarspolitiken..."
"Varken det eller Miljöpartiet..."

"Folkpartiets agerade löper risk att..."
Kanske bara ett skrivfel?

"...satt en ära i att både eftersträva hög kvalitet och ett brett innehåll."
Antingen " ...satt en ära i att eftersträva både hög kvalitet och ett brett innehåll" eller "...satt en ära i att både eftersträva hög kvalitet och eftersträva (eller annat lämpligt verb) ett brett innehåll."

"Det här fanns redan med i vår budget för 2015."
"Det här fanns med redan i vår budget för 2015"

"...både vad gäller tillskott till försvaret och NATO-frågan."
"...vad gäller både tillskott till försvaret och NATO-frågan"

Fp lämnar samtalen, men kommer att ansluta till Alliansen

Folkpartiet liberalerna vill inte vara med längre i försvarsdiskussionerna. Anledningen är att inget annat parti vill diskutera ökade försvarskostnader på den nivå FP lagt sig.
Nej allianssamarbetet är inte i fara med detta har Björklund bedyrat. Det betyder väl att FP kommer att acceptera det försvarsanslag, som de övriga tre allianspartierna, kanske tillsammans med regeringspartierna, troligen enas om. Vad betyder FP:s beslut att lämna förhandlingarna, är en fråga i medierna i dag. Björklund gav emellertid ett tydligt svar i går kväll: FP lämnar förhandlingarna eftersom övriga partier inte är beredda att diskutera sådan ökning av försvarskostnaderna, som FP föreslår och att man kommer att vara beredd att acceptera den nivå övriga allianspartier lägger sig på (Inte med de orden, men den innebörden)

UNT:s ledare ser att "Folkpartiets avhopp från försvarsöverläggningarna är i första hand en självständighetsförklaring gentemot Alliansen". Ja kortsiktigt, men man är tydliga med att man ska vara en del av Alliansen, alltså acceptera en lägre nivå på försvarsanslaget än man nu talar om

Kräva och utreda medlemskap eller nej till kärnvapenorganisation

På Folkpartiets hemsida läser jag: "Folkpartiet vill: Att Sverige ska gå med i Nato."
Nu formulerar sig så här: "Vi har också drivit att ett Nato-medlemskap ska utredas." 
Det är klokt att man nu vill noga titta på sådana frågeställningar som: vilka signaler skickar Sverige om man söker medlemskap i en kärnvapenorganisation? Kanske också frågor såsom: vad skapar mest respekt, mer och hemskare vapen eller insatser för användande av ickevåldsmetoder i konfliktlösning.

Ännu klokare vore att säga: vi vill samarbeta för att sprida en ickevåldskultur och det är oförenligt med medlemskap i kärnvapenorganisation

HSS, ett ickevalsalternativ

Om du inte väljer får du gå till ickevalsalternativet. Vilken gräslig benämning. Ickevalsalternativ.

Det här har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen landat i. Styrelsen har beslutat att Akademiska sjukhuset ska vara detta ickevalsalternativ. Men hur kan den styrelsen besluta detta? HSS har inga verksamheter. Sjukhusdirektören måste känna sig splittrad. Ibland är han beställarens motpart, ibland är han förvaltningschef för Produktionsstyrelsen. Sjukhusdirektören måste göra en markering: jag tar uppdrag av endast Produktionsstyrelsen

Undrar någon varför landstingens styrning inte fungerar 

"Ickevalsalternativ för ögon- och öron-näsa-halssjukvård

Akademiska sjukhuset ska vara ickevalsalternativ för vårdval som gäller specialiserad ögonsjukvård och specialiserad öron-näsa-halssjukvård. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bakgrunden är att landstinget enligt LOV är skyldigt att tillhandahålla ett ickevalsalternativ för enskilda som inte väljer leverantör.

(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig till förmån för yrkanden om att landstinget årligen ska följa upp kostnaderna för sådan verksamhet som omfattas av vårdvalet, men som utförs av egen regi samt att styrelsen ska begära ett yttrande från Konkurrensverket för att säkerställa att landstinget uppfyller lagens skrivning."

Uppföljning måste pågå ständigt

Landstinget anser sig ha ett styrsystem, som benämns beställa - utföra. Verkligheten är att man aldrig varit i närheten. I en organisation för detta styrsystem ska beställaren ägna sig åt att teckna avtal med utförare, följa upp och utkräva ansvar. 

Läser jag rätt? Följa upp inom en fyraårsperiod.  Uppföljning måste pågå ständigt där den här styrformen tillämpas

"Fördjupad uppföljning av vårdcentraler

Landstinget har genomfört en fördjupad uppföljning av vårdcentraler inom Landstinget i Uppsala län. Sex offentliga och sex privat drivna vårdcentraler har granskats, dels genom journalgranskning, dels genom strukturerade intervjuer med verksamhetscheferna. Syftet med uppföljningen var att kontrollera om vårdgivarna följer avtal och uppfyller kraven i regelboken.

Resultatet visar att vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler, men att det finns utrymme för förbättringar, till exempel av diagnossättning och signering av journaler. De brister som hittats bedöms inte påverka patientsäkerheten.

Av de 12 vårdcentralerna som granskats har Tierps vårdcentral fått minst anmärkningar när det gäller den medicinska kvaliteten. Familjeläkarna i Bålsta hade något fler brister i sin journaldokumentation än övriga vårdcentraler.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en kompletterande fördjupad uppföljning av Familjeläkarna Bålsta.

Landstinget kommer att gå vidare och följa upp fler vårdcentraler. Inom en fyraårsperiod ska samtliga vårdcentraler ha granskats."

Vårdval - analys

Den här analysen är intressant. Tyvärr har jag missat medias rapportering om den, för jag utgår från att även de har funnit analysen intressant.

Jag är inte förvånad över någon del av analysresultatet. 

Dock undrar jag över slutsatsen att tillgängligheten har förbättrats men att utbudet inte ökat. (Bättre svenska kanske skulle förklara. "Utbudet för patienter att välja mellan..."?)

Vidare skulle jag vilja veta vilka de politiska slutsatserna blir

"Konsekvenser av införande av vårdval

Landstinget har analyserat konsekvenserna av införandet av vårdval inom specialistvården i Uppsala län.

Analysen visar att tillgängligheten till specialistvård inom vårdvalsområdena förbättrats. Förbättringarna påverkas av flera faktorer, där vårdvalen sannolikt är en. Utbudet för patienter att välja mellan har inte ökat i någon större utsträckning.

Kostnadseffektiviteten har förbättrats genom att kostnaderna per insats har minskat inom vårdvalsområden. Samtidigt har kostnaderna för vården totalt sett ökat sedan införandet av vårdvalen. Förutsättningarna för att bedriva ST-utbildning har påverkats i viss utsträckning. Det upplevs svårare att kontrollera utbildningskvalitet och att följa ST-läkarnas kompetensutveckling. Däremot har vårdvalet ännu inte lett fram till några konkreta förändringar för forskning och utveckling på akutsjukhusen.

De analyserade vårdvalen omfattar cirka en procent av den totala hälso- och sjukvården i landstinget. De privata vårdvalsaktörernas andel uppgår till tre promille av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård."

Styrelsens kandidat har bara haft aktivt stöd

Många av förändringarna av vårt språk har logiska förklaringar. En, sentida, förändring, som finns i de två nedanstående meningarna, hämtade ur min morgontidning i dag, är omöjlig att förstå.

"Det är i hörandeförsamlingen som styrelsens kandidat Peter Hörberg bara haft aktivt stöd av hälften av ledamöterna"
"Men i snitt får de bara träffa en specialistläkare mindre än en gång per år,....."

I den första sägs att Peter Hörberg "...bara haft aktivt stöd...", när man sannolikt menar "...aktivt stöd av bara hälften av ledamöterna." I den andra sägs att "...de bara får träffa...", när man sannolikt menar "...bara mindre än en gång per år..."

Spelar det någon roll? Jo, i högsta grad. Missförstånd kan uppstå. Vad betyder, till exempel, följande? : Han har bara spelat fotboll i ett år. Jo, han har inte gjort något annat än spelat fotboll under ett års tid. Vad betyder följande?: Han har spelat fotboll i bara ett år. Meningen behöver inte förklaras, den är ju tydlig

Den föreslår den föreslå besluta

Jo, detta är väl befogat. Men kan någon berätta för mig om den formella gången av ärendet. Förslag från Justitiedepartementet behandlas av riksdagens Justitieutskottet, som föreslår riksdagen besluta att uppmana regeringen att genomföra. Departementet är ju en del regeringens verktyg. Informationsutbyte för att bekämpa grov organiserad brottslighet Det bör bli lättare för myndigheter att utbyta information med varandra, så att de kan samverka mot grov organiserad brottslighet, anser justitieutskottet. Justitiedepartementet har i augusti 2014 föreslagit en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter vid denna typ av brottslighet. En sådan lag skulle innebära att myndigheter trots sekretesslagen kan dela information med andra myndigheter. Det kan exempelvis handla om att Försäkringskassan lämnar uppgifter till polisen kring en person som systematiskt försökt att få ersättning på felaktiga grunder, eller tvärtom. Justitieutskottet anser Justitiedepartementets förslag ska genomföras och att riksdagen därför ska uppmana regeringen ska arbeta för att underlätta sådant informationsutbyte samt återkomma med ett förslag. De tre tillkännagivandena grundar sig i motionsförslag som lagts av M, C, FP och KD. Justitieutskottets ställningstagande gjordes i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om polisfrågor. Justitieutskottet sa nej till de andra motionsförslagen. V reserverar sig mot ett av förslagen Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget om att regeringen ska se över hur polisens uppgifter kan renodlas. Enligt partiet bör den nya polismyndigheten få tid att utveckla sina arbetsmetoder. Dessutom kan det nyligen fattade beslutet om att civilanställda inom polisen ska få utföra vissa polisuppgifter innebära att polisen kan renodla sin verksamhet

Skatteavtal med Costa Rica. Varför inte även försvarssamarbete

Varför inte utvidga samarbetet ytterligare. Fråga varför Costa Rica inte har ett försvar. Varför tror man inte där på våld som konfliktlösningsmetod. 

Men visst måste landet känna sig väldigt utsatt och hotat. Det säger ju sig självt, när man inte kan svara med eget dödande utan bara själva bli dödade. 

"Sverige tecknar skatteavtal med Costa Rica (SkU22)

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Costa Rica om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla."

Ännu lång väg att gå

Ja, bra. Men nog är det en lång väg att gå innan politiken är framme vid att ta ett ordentligt ansvar för patientsäkerheten

"Arbete med att förebygga vårdskador ska redovisas löpande

Produktionsstyrelsen beslutade att landstingets arbete med att förebygga vårdskador ska redovisas löpande till styrelsen. Beslutet togs efter ett yrkande från Kajsa Dovstad (FP)."

Dubbelfel i landstinget

Oj oj, dubbelfel. 

För det första: Behovet av vårdplatser ska anges av beställaren, det vill säga Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering ansvarar för produktionen inför Produktionsstyrelsen. 

För det andra: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen sägs ska utvärdera närvårdsavdelningens verksamhet. HSS ska alltså utvärdera en förvaltning under produktionsstyrelsen. 

"Svar på yrkande om närvårdsavdelningens dimensionering

Kajsa Dovstad (FP) lämnade ett yrkande till produktionsstyrelsen om att ge förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering i uppdrag att redovisa närvårdens nuvarande och framtida behov av vårdplatser. Yrkandet avslogs mot bakgrund av att hälso- och sjukvårdsstyrelsen redan beslutat att utvärdera närvårdsavdelningens verksamhet.

(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig till förmån för ett tilläggsyrkande."

Utsattheten var tydlig

För ovanlighetens skull vandrade jag i dag en stund i centrum. Antalet personer, som tigger, var större än jag trodde, även om jag vet att antalet är stort. Temperaturen är i dag uthärdlig, värre har det varit.
Klasskillnaden mellan de på trottoarerna sittande personerna och de som skjutsade en man boende i en bil på parkering nära mig är påfallande. De två, som skjutsade tillbringade halva dagen i en annan bil (även den avställd) på samma parkering för att på kvällen hämta den i andra bilen boende mannen, efter att denna bedrivit sitt tiggeri. Medkänslan med tiggaren och förståelsen för tiggarens utsatthet blev starka.

Var sin budget, men sedan gemensam

Nu behöver jag hjälp med att förstå. De, så kallade allianspartierna, ska lägga fram var sin budget, som motförslag till regeringens budgetförslag. Ja, vad annars? Det är inte här min svårighet ligger. Man har redan sagt att man avser att inför valet 2018 agera tillsammans. Här blir det konstigt för mig. Inför valet ska man säga att det egentligen inte finns skillnader mellan partierna, men skillnaderna finns nu.
När jag anstränger mig för att förstå landar jag i en slutsats om att det enda målet är att nå makten. Men är det inte det politik ska handla om? Det anser jag att det inte är. Partiernas roll som opinionsbildare är viktig, något som partierna, inte glömt eller av andra skäl missat, utan struntar i. Partiernas roll i politisk opinionsbildning har övergått till att vara en plattform för karriär. Den här utvecklingen är oroväckande.

Övergödning inget problem för C

Centern kallar sig ett miljöparti. Det stämmer om miljöintresset inte kolliderar med ett näringslivsintresse. I en sådan kollision får miljön vika

"Riksdagen vill inte ha skatt på handelsgödsel (SkU18)

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel.  Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet"

Illa att kommunen får böta

Gruppboenden är en form av boende med hög grad av service. Det finns en skyldighet för kommunerna att tillhandahålla sådant boende för personer, som inte kan klara ett boende utan service och även viss medicinsk service.
Uppsala kommun kommer nu att få böta nästan en halv miljon kronor för att man inte lever upp till kraven.
Som skattebetalare accepterar jag inte dessa brister från kommunens sida. När sådant här inträffar måste vi reagera. Det är oacceptabelt av dubbla skäl; människor, som behöver en gruppbostad kan inte få den och skattepengar lämnar kommunen utan att vi fått något för pengarna. Illa

Programledares ansvar är stort

Programledare för, inte minst program där vi medborgare får tycka till, har ett stort ansvar. Hur mycket ska programledaren bara lyssna? När rena faktafel uttalas är det viktigare än många tror, att rättelse görs. Felaktigheten sprids ju av många och ifrågasätts inte av alla. Hur ska programledaren reagera på dumheter? När den vanliga åsikten att "man borde få plocka från de olika partierna det, som man gillar". Och detta sägs på allvar. Politik är inte att jämföra med smörgåsbord. Nog borde vederbörande tvingas att fundera över innebörden av detta.
Har, till exempel, Sveriges Radios ledning funderat över detta.

Demokratin tappar mark

Jag har för några dagar sedan hämtat nedanstående text någonstans. Vet nu inte var. Alltnog skapar den dysterhet. Dystert är också att det tycks bli allt svårare att rikta kritik mot, till exempel, diktaturer. Vi borde vara tacksamma över att Sveriges utrikesminister vågat uttrycka sin mening om Saudiarabien. Men sen då? Ekonomiska intressen kolliderar med verklighetsbeskrivning.  Det blir tydligt när statsministern inte vill kalla Kina en diktatur. Med stastsvetenskaplig definition är väl Kina en tydlig diktatur. Hur ska man i framtiden hantera den här kollisionen? Om ekonomi får styra den öppna och kritiska debatten. Fortsätter demokratin att tappa mark.

"Samtidigt som de flesta internationella rubriker är dystrare än på mycket länge, tycks en del se att demokratin gör landvinningar. Så är det tyvärr inte.

En av de främsta forskarna på detta område, Larry Diamond på Stanford University, har gjort en noggrann och läsvärd genomgång som visar att utvecklingen mot fler demokratier bröts 2006. Sedan dess har antalet stater med demokratiska val, yttrandefrihet och garanterade rättigheter för minoriteter minskat.

I vår relativa närhet kan vi se utvecklingen i Ryssland och Turkiet, liksom hur EU-landet Ungern nu leds Viktor Orbán, som prisar auktoritärt styre samt försvagar domstolarnas och mediernas ställning."

Underlätta för jägarna?

Vad behöver underlättas för jägare? 

"Snabbare handläggning av vapenlicenser till jägare

Polisen är den som idag hanterar tillstånd till vapeninnehav och handläggningstiderna är långa samt varierar stor utsträckning mellan olika polisregioner. Justitieutskottet anser att reglerna för hantering av vapenlicensärenden bör ses över för att underlätta för jägare. Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta."

Avvikelsen beror på avvikelse

Så här får man inte hantera vårt landstings ekonomi. Man klarar inte budget. Och när man ska ange förklaring till avvikelsen säger man: orsaken till avvikelse är avvikelse. Illa

Landstingets prognos något sämre än budget

Landstinget som helhet väntas göra ett plusresultat på 10 miljoner kronor under 2015. Det framgår av den senaste ekonomirapporten till landstingsstyrelsen. Prognosen innebär en försämring jämfört med budget på 27 miljoner kronor. Orsaken till avvikelsen är främst att Kollektivtrafiken, Landstingets resurscentrum och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter har minus i sina prognoser.