Fossilfritt om tjugofem år?

Är regeringen enig om målet fossilfritt samhälle. Det finns anledning att ställa frågan. Nästan ingen representant för regeringen talar om det. Visserligen fanns frågan på Centerns senaste stämma. Partiet vill inte ange mål för tidpunkten. Det kanske är klokt, men nog blir målet mindre förpliktigande därigenom.
Men tänk om Alliansen i den gemensamma valrörelsen (för en sådan lär man väl planera för) kunde säga att Sverige ska vara ett helt fossilfritt samhälle om tjugofem år. Ty så bråttom torde det vara.
Det skulle ge tydliga signaler till de företag, som överväger att investera i produktion med icke förnybara energislag

Hägglund tänker fritt

Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större. Ledaren i dagens Upsala Nya Tidning lyder "Hägglund tänker rätt". Den handlar om Hägglunds utspel om NATO och om sjukvårdshuvudmannaskapet. Han tycker man ska utreda formerna för ett eventuellt medlemskap för Sverige i NATO. Han vill utreda frågan om överförande av driften av sjukvården i Sverige från landstingen till staten.
Om det Hägglund nu tänker är rätt, vad är tänkandet större än. Nej, det är på sin höjd stort, men även det är jag tveksam om. Kanske borde rubriken haft lydelsen "Hägglund tänker fritt". Det tycks åtminstone en del av ombuden vid helgens Kristdemokratiska stämma ha tyckt.

I ett fritt tänkande om sjukvården ingår att fundera över, bland annat, varför inte lagstiftningen om, till exempel, jämlik vård blivit verklighet. Varför har staten inte lyckats få genomslag för sina lagar? Är det fråga om bristande insikt om hur man styr politiskt? Finns det risker med att sjukvården styrs av en stat, som inte förmår styra? Vad talar för att bara ett överförande av huvudmannaskap förändrar verkligheten? I ett fritt tänkande om sjukvården är frågorna många.

Vilka politiska ledare vill vi ha

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över
Insändaren var publicerad 8 mars 2004

Långbänkar

Med rätta klagar vi och beklagar oss över att politiska frågor i Uppsala kommun dras i långbänk. Frågor utreds och utreds på nytt och bordläggs och återremitteras. Även om vi har en benägenhet att överdriva när vi upplever missnöje torde det ligga ett stort mått av sanning i klagandet. Många har frågat sig och andra vad orsakerna är. Lika många har misslyckats med att ge bra svar.

Det finns emellertid exempel på handlingskraft i Uppsalapolitiken. Under mandatperioden 1991-1994 togs viktiga beslut för att föra utvecklingen framåt. Vad kännetecknar då den perioden? Jo, bl a en politisk kommunledning som drog åt samma håll.

Vi måste därför redan nu ta reda på vilka personer och inte bara vilka partier vi vill se i ledningen för vår kommun efter valet 1996. Gå med i ett politiskt parti och verka inom detta för att personer som drivs av idealitet kommer att toppa partiernas listor.

Tänk om panelen har rätt

Den politiska klimatdebatten behöver återupplivas och kommer förhoppningsvis att bli återupplivad, efter att IPCC lagt fram ännu en rapport. Budskapet är nu ännu mer dystert än det tidigare.
Tvivlarna gör även nu sina röster hörda. Ingen kan uttala sig med hundraprocentig säkerhet, men klimatpanelen är nära den gränsen.
För att få en debatt krävs tvivlare. I fallet med klimatet är jag tveksam om värdet av tvivlet. Bekvämast för oss medborgare är om tvivlarna har rätt. Då kan vi ju fortsätta göra som vi gör. Men tänk om tvivlarna har fel. Vilka blir då konsekvenserna? Det är väl detta vi borde förhålla oss till.
Troligen är läget så allvarligt att vi inte har tid med tviveldebatten utan borde ägna oss åt frågeställningen vad gör vi nu för att undvika den totala katastrofen som blir följden om klimatpanelen har rätt.
Låt oss enas kring den frågeställningen

Var är dom nu

Det fanns en gång en soldat, han kysste sin mor farväl, han sa till sin flicka, du jag kommer igen. Svara mig du. Var är han nu? Jag bara undrar, var är han nu?
Det fanns en gång en stad, i parken där lekte barn. Så släppte man ner en bomb och staden försvann. Svara mig du. Var är den nu? Jag bara undrar, var är den nu?

Röjningsarbete krävs

Varje kommun i länet gör det. Landstinget gör det. Alla verkar vilja utveckla vårt län. Men hur många regionalpolitiska instanser behövs det egentligen?
Regionfrågan är inte död men den ligger i koma. Det innebär inte att de regionala aspekterna lämnas därhän. I vårt län har vi ett Regionförbund, som är ett regionalt organ med indirekt valda politiker. Medlemmar är kommunerna och landstinget. Dessa är också medlemmar i Mälardalsrådet, en intresseförening där medlemsantalet är 64 och utgörs av kommuner och fem landsting.
Finns en uttalad vilja om vad våra kommuner och landstinget har för mål utöver att medverka till att stärka dels Uppsala län, dels Mälardalsregionen. Jo mål finns, men inget uttalat hur man ska nå dessa.

 

Arbetet med Uppsala läns regionala utveckling saknar samordning och är i behov av ett tydligt ledarskap. Idag försöker ett tiotal olika länsorgan utveckla Uppsala län på egen hand utan större samordning. Ett resurskrävande arbete som inte ger något större resultat. Det enda rätta är att inleda ett röjningsarbete i länets regionalpolitiska virrvarr.

 

Det säger Harald Nordlund (fp) som i en skriftlig fråga till landstingsrådet Mats O Karlsson (s) vill veta om den politiska majoriteten är beredd att vidta åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv regionalpolitik till lägre kostnad. ………………………………………………………………………………………………

 

Kontakt med Harald Nordlund enligt ovan.

Bild på Harald Nordlund för fri publicering: http://www.folkpartiet.se/templates/AreaContentPage____9651.aspx

Länk till interpellationen ” Effektivisera regionalpolitiken till lägre kostnad” http://www.folkpartiet.se/templates/AreaContentPage____14816.aspx

 

 

 

 

 

 

 

 

Våren 2014 är det för sent

Det är bra att Folkpartiet i Uppsala tar debatten med Sverigedemokraterna. Och man är i stort sett ensamt om att göra det.
Jag har tyvärr inte närvarit vid någon av de debatter, som ägt rum mellan Mohamad Hassan och Pavel Gamov. Jag har däremot lyssnat på båda personerna men var för sig. Den förstnämnde är lugn, kunnig, påläst och försedd med väl fungerande politisk kompass. Den andre, också lugn och skicklig men som Håkan Holmberg skriver i dag i UNT, med ett grumligt budskap.
Främlingsrädslan, som ofta bottnar i fördomar och okunskap kan nog inte attackeras på annat sätt än genom att öka kunskapen. Den utmaningen har Hassan antagit. Men många fler måste göra det. Ty, utöver grumligheterna och utnyttjandet av okunskapen är förmågan hos ledarna Åkesson och Gamov att framstå som trevliga personer med enbart goda syften. Kunskap krävs för att utläsa den diskriminerande människosyn, som bär upp SD. Alla partier måste ta debatten med SD. Våren 2014 kan det vara för sent att förhindra att vi får ett grumligt parti på 15% - nivån i nästa val

Diplomatin är vägen

Rubriken på dagens ledare i Upsala Nya Tidning lyder: "Diplomatin måste ges en chans". Ledaren handlar om Iran och den nya framtoningen, som dess ledare ger uttryck för. Skepsis kan utläsas. Dock är det rubriken jag känner avsmak för. Den uttrycker en vanlig syn på konfliktlösning. Diplomati är något man kan pröva, men, underförstått, den är inte huvudalternativet.
När ska vi få se våra stora medier börja betrakta ickevåldslösningar på konflikter som det självklara. Jo, jag vet, media speglar. Men när vi snart tappar allt hopp om att våra ledande politiker ska bidra till att implementera en ickevåldskultur måste några andra bilda opinion.
Jag vill ersätta rubriken med något i stil med "Även i Iran är våld verkningslöst" eller "Diplomatin är vägen"

Regeringen vill satsa på vindkr

Innebär regeringens skrivning om vindkraften i budgetpropositionen att Folkpartiet minskat på sina krav beträffande kärnkraften. Utbyggnad av denna har partiet motiverat med de förnybara formerna inte kan byggas ut i tillräckligt snabb takt. När nu både sol och vind fåt ökad styrka är väl det rimliga att tona ner kraven på kärnkraftsutbyggnad. Eller...?
Varför vågkraften inte berörs av medvinden är en gåta. Vågkraften är nästan helt outnyttjad fortfarande, men har enligt forskare en stor potential. Det som saknas är, säger forskare, en tydlig politisk vilja att stödja utvecklingen av vågkraften

"I budgetpropositionen för 2014 skriver regeringen att vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige och de bedömer att det kommer att krävas en omfattande utbyggnad av vindkraften för att nå de mål som har satts upp inom ramen för elcertifikatsystemet. Enligt Energimyndighetens prognoser förväntas vindkraften öka till 12 terawattimmar. Regeringen anser också att samverkan mellan berörda myndigheter bör fortsätta att utvecklas när det gäller frågan om utbyggnad av vindkraft. Detta för att utbyggnaden, utifrån rättssäkra tillståndsprocesser och med beaktande av övriga riksintressen, så långt det är möjligt och lämpligt ska kunna ske där vindförhållandena är gynnsamma."

Samma bestämmelser för alla ledamöter

Dåligt av flera partier att inte våga införa de nya förmånsbestämmelserna för avgångna riksdagsledamöter fullt ut. Bestämmelserna ska tillämpas från och med hösten 2014, men inte för de ledamöter, som fortsätter från innevarande mandatperiod.
De nya riktlinjerna är välkomna. Nu är tydligt vad som gäller. Men den som blev ledamot 2010 och sitter i, till exempel, tre mandatperioder kommer att ha bättre villkor än de som sitter två mandatperioder och slutar samtidigt. Det känns inte riktigt fräscht.

Landstingsstyrelsen vet inte heller

Hur tänker man? Det finns en produktionsstyrelse, som ska fungera som styrelse för Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården. Att den inte fungerar så har vi lärt oss. Men när jag tittar på landstingsstyrelsens föredragningslista blir jag förskräckt. Där finns ärenden, som borde höra hemma på Produktionsstyrelsens agenda.
Synd att man medger organisationsöversynen senarelägga sin rapport. Det brådskar ju, för man kan inte fortsätta med en amatörmässig styrning.  
I väntan på översynen, sätt landstingspolitikerna i en kurslokal för att lära sig politisk styrning

 

 

 

 

 

 

 

 

  

Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist

Tid för justering: torsdagen den 3 oktober 2013

Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet

Dnr

146 Planläggning av Ulleråker – Muntlig rapport av Thord Hägg CK 2011-0495

147 Redovisning av produktionsstyrelsens beslut angående J-huset, Framtidens

Akademiska – Muntlig rapport av Thord Hägg

CK 2012-0105

148 Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården –

Muntlig rapport av Niklas Rommel

CK 2012-0036

149 Sammanslagning av 1177.se och 1177 Vårdguiden, koncept och

varumärkesarbete – Informationsärende

CK 2013-0018

150 Fastställande av anslagsramar för landstingets övergripande verksamhet CK 2013-0283

151 Fastställande av anslagsram för regional verksamhet CK 2013-0282

152 Budgetunderskott Lasarettet i Enköping CK 2013-0002

153 Samverkansnämndens budget 2014 CK 2013-0292

154 Revidering av landstingets uppförandekod för leverantörer CK 2013-0286

155 Samordningsförbundet Uppsala läns årsredovisning och revisionsberättelse

2012

CK 2013-0293

156 Förlängning av organisationskommitténs mandat och senareläggning av

tidpunkt för slutrapport

CK 2012-0196

157 Styrelsers och nämnders interna kontrollplaner 2013 CK 2013-0224

158 Process avseende styrelsers och nämnders återrapportering till

landstingsstyrelsen

CK2012-0391

159 Riktlinjer för marknadsföring och sponsring CK 2013-0291

160 Granskning av landstingets arbete med kostnadseffektivitet från ett

hälsoekonomiskt perspektiv – Svar till revisionen

CK 2013-0243

161 Granskning av landstingets beredskap inför framtida kollektivtrafikfrågor –

Svar till revisionen

CK 2013-0244

162 Digital agenda för Uppsala län 1.0 – Remissyttrande till Regionförbundet CK 2013-0248

163 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län 2014-2025 –

Remissyttrande till Regionförbundet

CK 2013-0247

164 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 – Remissyttrande

till Näringsdepartementet

CK 2013-0235

165 En översyn av läkemedelslagen – Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2013-0268

166 Betänkandet Privata utförare – Kontroll och insyn – Remissyttrande till

Finansdepartementet

CK 2013-0281

167 Med rätt att delta – nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på

arbetsmarknaden – Remissyttrande till Arbetsmarknadsdepartementet

CK 2013-0234

168 Förslag till renhållningsordning för Uppsala kommun – Remissyttrande till

Uppsala Vatten

CK 2013-0273

169 Sammanträdestider 2014 för landstingsstyrelsen CK 2013-0289

170 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med juni 2013 CK 2013-0287

171 Landstingsdirektörens rapport CK2013-0003

172 Vikarierande oppositionslandstingsråd CK 2013-0005

173 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2013-0007

174 Skrivelser för kännedom

Det finns rena drivmedel

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Artikeln var publicerad 21 januari 2004 

Det finns rena drivmedel med framtiden för sig

Kommunerna och landstingen bör komplettera användningen av biogas och etanol med andra typer av drivmedel som kan ha framtiden för sig. Det finns exempel på drivmedel som tillverkas av biomassa på syntetisk väg i industriella processer, skriver Harald Nordlund.

Det är inte "inne" för dagens politiker att ägna sig åt miljöpolitik. Samtidigt blir rapporterna om hoten mot vår miljö allt mer alarmerande. Inte minst gäller detta klimatförändringarna.

Det blir också allt tydligare att vårt sätt att leva på är huvudförklaringen till förändringarna.

Sålunda ger t ex bilismen, tung trafik och arbetsmaskiner utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen Den här utvecklingen måste brytas och kan brytas.

Transportbehovet kan minska

Det går att minska och effektivisera transportbehovet, fordon kan göras mer bränslesnåla och transporter kan göras i högre grad än för närvarande med tåg.

Och det går att byta ut bensin och diesel mot drivmedel som inte skadar miljön.

Sverige har åtagit sig att minska de totala utsläppen av koldioxid med 4 procent till år 2010. Även övriga EU agerar för att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser. Ett av målen innebär att år 2010 ska 5,75 procent av försäljningen av drivmedel utgöras av biobaserade drivmedel.

Det är främst två former av hänsyn vi måste ta när vi tar politisk ställning till hur det här ska kunna bli verklighet. För det första måste nysatsningarna gå att försvara ekonomiskt och för det andra måste vi välja inriktning med hänsyn till i första hand det klimat som råder där nysatsningen görs.

Positivt i Uppsala

Kunskaper som hjälper oss i ställningstagandena finns. Några statliga myndigheter, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Vinnova och Vägverket arbetar med att ta fram strategier för alternativa drivmedel.

I Uppsala används biogas , för i första hand kollektivtrafiken. Även etanoldrivna fordon används. Erfarenheterna är övervägande positiva.

Det är dock knappast realistiskt att tro att dessa bränslen kommer att kunna täcka det totala behovet. Jag vill därför föreslå att kommunerna och landstinget kompletterar biogas- och etanolanvändningen med andra typer av drivmedel som kan ha framtiden för sig. Det finns exempel på drivmedel som tillverkas av biomassa på syntetisk väg i industriella processer.

Tillverkningen bygger på att träflis och annan biomassa omvandlas till gas och gasen omvandlas till drivmedel. De drivmedel här är fråga om kan vara metanol för inblandning i bensin, dimetyleter till dieselmotorer, syntetisk diesel och vätgas till bränsleceller.

Drivmedlen blir helt förnybara och påverkar inte klimatet, samtidigt som avgaserna blir mindre hälsofarliga. Det är viktigt, anser jag, att flera olika lösningar prövas.

Syntetiskt drivmedel

Ett drivmedel som går att använda i dagens fordon utan omställningar är en dieselersättning som heter EcoPar. Drivmedlet har utvecklats av företaget Oroboros AB. Hittills tillverkas EcoPar ur naturgas på syntetisk väg men produktionen beräknas kunna komma att baseras på biomassa och bli ett helt och hållet förnybart bränsle.

Drivmedlet används i dag på flera håll i norra Sverige. Även Uppsala bör ansluta sig till användarna. Kanske kan vi få se en anläggning för tillverkning av drivmedlet just här i Uppsala.

-

Harald Nordlund

Landstingsledamot (fp)

Mörk bild

Kan det bli mer tydligt än så här? En skrämmande okunskap om den egna rollen visar stora delar av den politiska ledningen i landstinget.
I ett tidigare utspel deklarerades att det är fritt fram att remittera patienter till UCC och förväntades att Akademiska sjukhuset skulle börja göra det. Ett sjukhus, som har i uppdrag att ge vård och utföra operationer förväntades plötsligt säga att man inte klarar vissa uppgifter, som man anser sig klara.
Visst kan det vara så att kompetensen är högre hos UCC, men det är emellertid inte självklart.
Under alla omständigheter måste man i avtal klara ut vad olika vårdgivare ska åstadkomma.
Nu förväntar jag mig att man snabbt meddelar oss länsmedborgare huruvida det blir ett avtal med UCC och vad ett eventuellt avtal går ut på. Vad ska UCC göra och vad ska Akademiska göra. Det är en politisk fråga. Dagens UNT - artikel ger en mörk bild av styrningen av landstinget.

Fel att skylla dålig ekonomi på cheferna

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här insändaren var publicerad 3 november 2003
Klassificering: EKONOMI

LEDARNA VAR INFÖRDA 24/10 OCH 29/10.
Fel att skylla dålig ekonomi på cheferna

I stället för att sparka cheferna i Uppsala kommun är det dags att se över den politiska organisationen. Kanske finns det möjlighet att både minska politikerkostnaderna och effektivisera den politiska styrningen, skriver Harald Nordlund.
BREV TILL LEDARSIDAN
Ledarna var införda 24/10 och 29/10.

Inte heller UNT har förstått principerna för den politiska styrningen av Uppsala kommun. Men det är kanske för mycket begärt eftersom den politiska ledningen själv inte tycks ha förstått.

När en nämnd inte klarar sin budget ska cheferna sparkas, enligt UNT och en del ledande politiker.

Nämndens ansvar

Kommunfullmäktige beslutar om mål och resurser till olika sektorer. Beställarnämnder tecknar avtal med utförarnämnder. I beställningen regleras ekonomi, kvalitet och kvantitet.

När obalans uppstår är det nämndens ansvar att åstadkomma balans genom ändring av antingen de ekonomiska

resurserna och/eller kvalitets-/kvantitetskraven. Förankring av sådana beslut hos kommunstyrelse eller kommunfullmäktige krävs i vissa fall.

Politiskt ansvar

I fallet Uppsala har ansvariga politiker inte fattat beslut om förändringar som medför balans. Ansvaret är således ett politiskt ansvar. Det inger inte förtroende att, när den politiska kraften saknas, skylla kommunens problem på cheferna.

I de fall nämnd uppdragit till en förvaltning att vidta vissa preciserade åtgärder och dessa inte effektueras skall ansvarig chef ställas till svars. Men problemen i Uppsala ligger i första hand inte här.

I stället för att sparka chefer kanske det är dags att se över den politiska organisationen. Kanske finns möjligheter att både minska politikerkostnaderna och effektivisera den politiska styrningen.

-

Harald Nordlund

F d riksdagsman (fp) och kommunalråd i Uppsala

Vidarebefordrade energinyheter

I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen sänkt skatt för egenproducerad förnybar el. Satsningen utformas som en skattereduktion och är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el och stärka konsumenternas ställning på energimarknaden. Miljöpartiet är dock kritisk till att miljontals hushåll i lägenhet stängs ute.
Stabil och billig el kan säkra de framtida jobben för Sverige, eftersom det gör att produktion blir billigare. En integrerad europeisk elmarknad är ett hot, och ett annat hot är den ”forcerade, omotiverade och subventionerade utbyggnaden av vindkraften”, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. Yvonne Fredriksson, fd generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, skriver i en replik att hon är förvånad över att utskottet vill stänga Sveriges gränser och påpekar att vi är medlemmar i den Europeiska unionen och åtagit oss att samarbeta för att genomföra en inre marknad för energi i EU. Inget land klarar sig självt, inte ens Sverige, som nettoimporterar el sex-sju år av tio
Hur påverkas turismen på Gotland av vindkraften? Det är ämnet för en magisteruppsats vid Uppsala universitets Campus Gotland. Svaret är att vindkraften inte påverkar turismen på Gotland negativt, utan tvärtom kan locka turister.

Världens största solkraftsdrivna båt, PlanetSolar, har anlänt till Paris. På den 31 meter långa båten finns 537 kvadratmeter solceller som producerar mellan 500 och 600 kWh vid vackert väder. Med fulladdade batterier har båten en räckvidd på 300 kilometer. Sedan måste det bli solsken igen.

Energimyndigheten tror på reducerad kärnkraft

Generaldirektören på Energimyndigheten säger att det är ”osannolikt” att alla tio reaktorer i Sverige kommer att ersättas av nya, och att Energimyndigheten alltså måste planera för en avveckling, som kanske kommer mellan 2025 och 2045. Myndigheten har därför på eget initiativ startat en utredning om tiden efter 2020, med arbetsnamnet Hållbart energisystem. En del av kärnkraftsersättningen är redan klar, genom elcertifikaten.
Med nuvarande utveckling av hållbara energisystem är det inte svårt att tro att generaldirektören får rätt

Vindkraft påverkar inte fastighetsvärden

Oj, oj, oj, vårt hus blir mindre värt. Det här är en inte ovanlig reaktion från omgivningen inför etablering av vinkraftverk. Men är beklagandet motiverat? Nej tydligen inte.
"En ny studie om vindkraftsparker och fastighetsvärden visar att det inte finns något negativt samband. Analysen har gjorts av Lawrence Berkeley National Laboratory (Berkeley Lab) och involverar mer än 50.000 försäljningar av hus och hem nära 67 vindkraftverk i 27 län tvärs över nio amerikanska delstater. Detta var den andra av två studier som genomförts i ämnet och i båda studierna finns inget statistiskt belägg för att vindkraftverk har haft någon mätbar effekt på försäljningspriser."

Upp med huvudet ur sanden, partiledarstrutsar!

Nu har det sagts igen och ännu tydligare. Vi människor påverkar klimatet med vårt levnadssätt. FN: s klimatpanel har lagt fram nya fakta.
Detta borde ha fått samtliga åtta partiledare att reagera. Men inte ett ljud, som nått mitt öra.

Världens ledare håller på att begå ett historiskt misstag. Katastrofen går att förhindra, säger forskarna, men det är bråttom. Och det krävs ett mod, som för närvarande tycks saknas.

I energipolitiken snävar alla in sig. Här hemma säger någon politiker att kärnkraften är lösningen, och denne politiker är oförmögen att säga något annat. En annan säger, avskaffa kärnkraften så småningom och en tredje säger att lösningen ligger i det förnybara.

Jag förstår inte varför det är så svårt att samlas kring ett konstaterande att för hållbarhet krävs att vi får vår energi från förnybara bränslen. Jag förstår inte att man fortsätter att skapa farligt avfall, som man inte funnit ett betryggande sätt att ta hand på och jag förstår inte att man inte ser de enorma framsteg som görs för att utveckla sol-, vind- och vågkraften.

 

Varför inte utrota getingen

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här insändaren var publicerad 9 oktober 2003

Varför inte utrota getingen i stället för vargen?

Debatten om vargen går vidare. Varför vill man utrota just den arten? Varför föreslår man inte utrotning av t ex getingen som varje år orsakar någon människas död? Hur ser man på människans ansvar?

Verkligheten är ju emellertid att rädslan är större för vargen och att vargar dödar tamdjur i en sådan omfattning att enskilda människors ekonomi äventyras. Det är den verkligheten vi måste hantera. Politiker måste visa solidaritet med t ex fåruppfödaren inte bara med ord utan också i handling. Bättre stöd för att skydda tamdjuren måste tillskapas.

Skyddet av hotade arter är en viktig del av bevarande av biologisk mångfald. Vi har ett särskilt ansvar att värna våra rovdjur. De fem stora rovdjuren björn, varg, lo, järv och kungsörn måste få utveckla livskraftiga stammar i Sverige. Skyddsjakt ska starkt begränsas till dess att populationerna är tillräckligt stora för att långsiktigt överleva. Undantag kan göras i renbetesområden.

Allmän jakt på varg är en uppfattning som ligger långt från den socialliberala förvaltarskapstanken, som innebär att vi inte har rätt att förbruka jordens resurser utan endast att bruka.

-

Harald Nordlund (fp)

En plats på flygplatskarta tillför bara olägenheter

Ministrar! Läs Kersti Kollbergs krönika i dagens Upsala Nya Tidning.  På regeringens bord ligger frågan om tillstånd för ny civil flygplats i Uppsala. Den föreslås förläggas till före detta militärflygplatsen Ärna. Flygplatsen är belägen nära Uppsala centrum. Marken är förorenad av den tidigare verksamheten.
Regeringen sägs vara internt oenig. Obegripligt. Regeringen tvekar alltså om huruvida en redan hårt belastad miljö ska få späs på med ytterligare buller och luftföroreningar.
Stå på Dig, Lena Ek. Jag gissar att Du är nära att få med Dig statsråden Björklund, Ullenhag, Ohlsson och Arnholm.
Själv ska jag bidra med att hänvisa till Kollbergs krönika
Uppsala finns redan på kartan. En plats på en flygplatskarta tillför inget annat än olägenheter

Fängslad svensk bortglömd

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här insändaren var publicerad 19 augusti
Är den överspelad? Dock gäller att Dawit Isaac fortfarande sitter fängslad.

Fängslad svensk bortglömd

Media skriver och talar om svenske fången på Kuba. Regeringen anstränger sig för att få honom fri. Det är värdefulla och viktiga ansträngningar som görs.

En annan svensk, journalisten Dawit Isaac, sitter fängslad i Eritrea. Hans brott är att han kritiserat dess regering. Varför är inte Dawit värd samma engagemang?

Efter det att 11 journalister fängslats hösten 2001 ställde jag frågor i riksdagen om vad svenska regeringen gör för att få Dawit Isaac frigiven. Jag deltog i demonstration i Stockholm.

Dawit Isaac har varit ansvarig utgivare för en av Eritreas fristående tidningar och har i bland annat denna kritiserat presidentens enpartistyre. Alla fria tidningar i Eritrea har förbjudits och stängts. Dawits fru fick träffa Dawit de första månaderna. Sedan ett och ett halvt år har hon inte fått någon kontakt. Är Dawit utsatt för daglig tortyr? Lever Dawit? Tystnaden och viss knapphändig information om förhållandena i eritreanska fängelser tyder på att han utsatts för tortyr. Någon rättegång har Dawit aldrig fått.

När mänskliga rättigheter kränks för svenska medborgare ska alla ha lika och helhjärtat stöd.

I fallet med journalisten Isaac gäller inte detta.

Varför?

Harald Nordlund(fp)

Vem ska avgå?

Det är lätt för politiker att skylla på tjänstemän när ambitioner inte förverkligas. Men en grundförutsättning för att tjänstemän ska kunna agera rätt är ju att beslut fattas och fattas på rätt sätt. När tjänstemän tvingas ta ställning utan ett formellt beslut kan man inte kräva politikers avgång. Så måste det vara.
Men nog vore det befogat med avgångar i en del fall.

Solen kan ge oss vad vi behöver

Från min egen, utmärkta elleverantör, Telge Energi, har jag fått denna mycket intressanta information
Kort om solkraft
• Varje timme tar jorden emot lika mycket energi som vi människor gör av med på ett år.

• Solceller på en yta lika stor som Värmland kan producera el som täcker hela Europas energibehov.

• I Sverige finns det 100 kvadratkilometer södervända tak med potential för 30 TWh solkraft. Det motsvarar kraften från fem kärnkraftsreaktorer

Hör av er så kommer jag

I onsdags höll jag föredrag om patientsäkerhet. Intresset är stort, men borde vara ännu större. Hör av er så kommer jag.

Information är makt. Patienter kan inte utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller. Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information som de behöver, inte minst för att de olika rättigheterna regleras på så olika sätt. 

Vilka är bristerna i fråga om säkerheten och vilket är det politiska ansvaret?

Jag kommer gärna och håller ett föredrag om patientsäkerhet.  Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.

Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som landstingspolitiker.

För mer information, välkommen att kontakta mig via e–post eller telefon

Hälsningar

från

Harald Nordlund

Heja Norrbotten

I Norrbotten pågår en omfattande utbyggnad av vindkraften. En av världens största anläggningar tillkommer i Markbygden. Norrbotten går före i energiomställningen.
Men hur är det i övrigt i vårt land. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har att följa av riksda´n fastställda mål om att stimulera utbyggnad av vindkraft. Men hur aktivt bidrar man? En uppfölning av detta är motiverad

Förnybart konkurrerar ut fossilt

Är Kristdemokraterna negativt till vindkraft? Ett par kristdemokrater har skrivit att om Vattenfalls elproduktion ska bli helt förnybar innebär det negativa konsekvenser för både miljön och ekonomin.
Vattenfalls investeringar i kolkraft och kärnkraft har väl visat sig vara dåliga affärer för skattebetalarna. Vattenfall har faktiskt blivit en miljöbov.
Varför inser inte Vattenfall det som rent av den amerikanska regeringen insett, nämligen att förnybar energi ganska snart kommer att kunna konkurrera med fossila bränslen? Och varför har inte regeringen sett förändringarna beträffande viljan att investera i förnybart?

Vem investerar i kärnkraft?

Varför vill allt färre investerare satsa på kärnkraften?
En ledare i Dagens Industri om att även marknaden avvecklar kärnkraft är intressant.
Socialdemokraterna lär hålla fast vid sin avvecklingslinje – i takt med att förnybar energi produceras ska reaktorerna falla för åldersstrecket. Här finns en klar åsiktsskillnad mellan S och Alliansen. Visserligen finns åsiktsskillnader även inom Alliansen, men eftersom man är både en koalition och en allians framkommer dessa inte.
Ledaren leder emellertid i bevis att Alliansens marknadslinje i kärnkraftsfrågan i praktiken innebär samma som Socialdemokraternas avvecklingslinje. Energibolagen fjärmar sig från kärnkraften.
Jag drar slutsatsen att allt färre tror på kärnkraften , ur både ekonomisk och miljösynpunkt

Skriv mer om fred

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här insändaren var publicerad 30 juni 2003

Skriv mer om fred

Ungdomar från flera länder har varit samlade i Östhammar under tre dagar, ungdomar som vill skapa ett mer öppet klimat för mångkulturell samlevnad.

Arrangör för projektet är bland andra organisationen Peace Quest International, som samlar ungdomar med engagemang för fredens och demokratins visioner.

Vad får vi läsa i tidningarna om detta? Nästan ingenting. Dagligen läser vi om våld. Våld framställs rentav som en metod för problemlösning och ibland sprids ett budskap om att våld och mord är humor.

Vi är dock många som tror att våldskulturen är ett hot mot mänsklig säkerhet i alla länder och att alternativet är en fredens kultur.

Men varför får vi läsa så lite om till exempel ungdomars aktiviteter för att främja integration, demokrati och jämställdhet?

Sjukdomsinsikt saknas

Ekonomin och sjuksköterskebristen blir huvudfrågor i nästa valrörelse, förutsätter Upsala Nya Tidning. Det tror även jag. Jag blir dock bekymrad när jag läser om Moderaternas och Socialdemokraternas syn på problemen. Det tycks inte finnas en insikt om vilka utmaningarna är. Vad ska göras för att möta långsiktigt behov av enorma skattehöjningar, alternativt riktlinjer för vika patienter, som inte ska tas emot och vilka sjukdomar som inte ska behandlas.
Och vad ska göras åt den sjukdom, som finns i landstingsorganisationen? Ett landstingsråd säger att man ska avskaffa beställa - utförasystemet. Jag håller med om att styrformen passar inte sjukvården. Men den har aldrig införts. Den politiska ledningen lever emellertid i tron att det är den som gäller. Det är pinsamt.
Mycket radikala grepp behövs nu. Tio landstingsråd, men svag politisk styrning. De senaste dagarna har jag förstått att sjukdomsinsikt saknas. Är det under de förhållandena möjligt att åstadkomma helt nödvändiga förändringar. Att ta på sig uppgiften kanske betyder stånga pannan blodig. Men ännu mera ont torde det göra att fortsätta att åse hur sjukvårdens profession måste fortsätta att inte bara utföra vårdande uppgifter utan också svara för de politiska ställningstagandena.

Tack för dagens artikel

Tack för debattartikeln i Upsala Nya Tidning i dag. Representanter för Ungas Globala arbetsgrupp inom Svenska kyrkan skriver om behovet av ett ickevåldsförsvar och om frånvaron av ickevåldstänkande.
I artikeln pekas också på att resultaten av ickevåldsinsatser i konflikter är mer framgångsrika än vapeninsatser.
Märkligt är att svensk politik aldrig handlar om att vårt deltagande i konfliktlösning ska handla om att använda ickevåldsmetoder. Varför aldrig plädera för användning av den framstående svenska fredsforskningen? Var finns våra partiledare i frågan om insatser för att stoppa lidandet i Syrien?

Bertil Ohlins gata

Äntligen. En av de största politiker Sverige har haft fick sitt namn på en gata i dag. I nedanstående pressmeddelande sägs att Ohlin var grundare av den moderna liberalismen. Det är för mig en ny etikett. Varför inte skriva vad det handlar om, nämligen socialliberalismen. Det finns i partiet något slags motstånd mot att tala om socialliberalism. "Vi liberaler heter det för det mesta".

 

Bertil Ohlins gata invigd

I samband med 2013 års Ohlinföreläsning fick gatan som vetter mot den nya ingången till Handelshögskolan namnet Bertil Ohlins gata. Gatan invigdes av skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

– Bertil Ohlin lade grunden till den moderna svenska liberalismen, som förenar tron på marknadsekonomin med ett starkt socialt engagemang. Hans betydelse för svensk politik sträcker sig långt utanför Folkpartiet. Det är glädjande att Stockholms stad nu hedrar hans minne på det här sättet, säger Lotta Edholm (FP), skolborgarråd och gruppledare.

– Bertil Ohlin kunde som få andra förena en livsbana som både statsman och forskare. Det känns därför särskilt passande att Bertil Ohlin hedras med en gata vid Handelshögskolan, där han hade sin civila gärning. Som nationalekonom visade Bertil Ohlin på kraften i frihandel mellan länder med olika förutsättningar. Att han 1977 mottog Nobelpriset i ekonomi var ett erkännande av det genomslag hans forskning fått världen över, säger Lotta Edholm (FP).

Patientsäkerhet igen

Nästa gång: 18 september kl. 10 Storgatan 11

Patientsäkerhet

Information är makt. Patienter kan inte utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller. Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information som de behöver, inte minst för att de olika rättigheterna regleras på så olika sätt. 

Vilka är bristerna i fråga om säkerheten och vilket är det politiska ansvaret?

Jag kommer gärna och håller ett föredrag om patientsäkerhet.  Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.

 

Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som landstingspolitiker.

 

För mer information, välkommen att kontakta mig via e–post eller telefon

 

Hälsningar

från

Harald Nordlund

Misslyckad strategi

Blir arbetslöshetsfrågan den tyngsta i kommande valrörelse? I så fall blir det nog inte möjligt att klara omval för den så kallade Alliansen.  Inte för styrkan hos oppositionen, som för närvarande inte har några alternativa lösningar, utan för egna uteblivna lockande grepp.
Under Moderaternas starka period för bara mindre än ett år sedan beskrevs Reinfeldt och Borg som beundrade ute i Europa. Det har nu upphört. Kanske inte beundran, men publiciteten om beundran. Samtidigt har opinionssiffrorna försämrats. Ett tydligt samband.
I tidigare valrörelser har i debatten varit lönsamt att efterlysa ett blocks gemensamma politik. Alliansen efterlyser nu en gemensam politik för S, MP och V, trots att man är medveten om att dessa partier inte utgör något block. Bedrövligt i sammanhanget är att opinionsinstitut och media fortsätter att teckna det politiska landskapet utifrån ett blockperspektiv. Medborgarna har kommit längre, varför strategin att så ofta som möjligt begära besked om gemensamt program för S, MP och V kommer att visa sig vara ett misstag. Alliansen måste i stället försöka visa huruvida S - politiken är ett hållbart alternativ. Vilka blir skillnaderna? Och, var finns de politiska ledare, som inger respekt?

Moderaternas miljösyn

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här artikeln var publicerad 4 april 2003 och skriven tillsammans med framlidne gode vännen Sten Jonsson; en person med ett unikt engagemang och med imponerande stora kunskaper

Moderaterna avslöjar sig i sin miljösyn

Claes Littorins artikel 24 mars är avslöjande för synen på miljöproblemen, skriver Harald Nordlund och Sten Jonsson.

I vår artikel Ideologiska hot mot natur och miljö i UNT 15 mars ville vi säga att de flesta miljöproblemen fortfarande är olösta och att det finns ett ointresse från främst högerpartierna, inklusive centern, att angripa problemen.

Moderaten Claes Littorin reagerade på artikeln 24 mars. Men vad reagerar han på?

När vi skrev att moderaterna, kristdemokraterna och centern motsatt sig avsättningar av skogsmark var det inte för att slå oss för bröstet utan för att visa att det finns skillnader mellan partierna när det gäller ansvaret för naturen och ansvaret inför kommande generationer.

Skogsägare inte oansvariga

Det är tråkigt att Littorin framställer privata skogsägare som oansvariga. Det är inte vår uppfattning. Vi anser att de flesta enskilda skogsägare har stora kunskaper om naturen och konstruktivt deltar i arbetet med att skydda värdefull skogsmark. Däremot måste skarp kritik riktas mot staten, som nästan dagligen avverkar skog som bör bevaras.

Nästa fråga som Littorin kommenterar är trängselavgifter. Vi har inte föreslagit att vi ska införa trängselavgifter i Uppsala.

Men vi har uppfattningen att våra största städer har en innerstadsmiljö som är hälsovådlig och vi kritiserar de politiker som bara säger nej utan att ha några idéer om vad som i stället bör göras.

Renare bränslen är nödvändigt för att vi ska kunna undvika en miljökatastrof på jorden. Men vad vill Littorin ska göras för att minska det problem luftföroreningarna utgör?

Det faktum att tamdjur blir rivna av rovdjur är för den enskilde djurägaren ett stort problem. Staten måste bli mer aktiv för att genom skyddsåtgärder, ersättningar och åtgärder för att göra rovdjuren mer skygga, göra tillvaron tryggare för djurägare i områden där rovdjur lever.

Littorins artikel är avslöjande. Inga politiska beslut annat än när någonting gått på tok, skriver han. Vi anser att vi måste möta problemen med miljöns påverkan på klimatet, minskningen av den biologiska mångfalden i havet och våtmarkerna, hotade rovdjursarter, allemansrätten som naggas i kanten och den ökade spridningen av gifter i naturen.

Vi anser att människan är en del av systemet, inte att vi står över det.

-

Harald Nordlund

Ledamot (fp) i landstingsfullmäktige

Sten Jonsson

Ledamot (fp) kommunfullmäktige

Personliga möten, en del av en marknadsföringsstrategi

I God morgon världen diskuterar man den kommande valrörelsen. Bloggar, sociala medier har varit det nya senaste valrörelserna. 2014 tror man det moderna är det personliga mötet. Samtidigt gäller att partipolitiken professionaliseras allt mer. En paradox kan tyckas. Nej det behöver inte vara så, ansåg en partifunktionär. Professionaliseringen kan leda till personliga möten som en del av en professionaliserad strategi.
Vet ni vad jag känner inför resonemanget? En liten avsmak. För mig är ett personligt möte något som uppstår av en längtan eller ett behov, men nu ska det ingå som en del i en strategi utarbetad av marknadsförare.
Torgmöten är ute. Varför det? Jo, väldigt få lyssnar. Men så har det varit under lång tid tillbaka. Alltså borde torgmöten varit omoderna för länge sedan. Jag har länge varit negativ till torgmöten. I en valrörelse är jag intresserad av både att bilda opinion och att ta till mig människors uppfattningar. Jag har ett behov av personliga möten. Nu ska politikerna ha personliga möte för att marknadsförare vill kopiera amerikanska strategier.

Varför utrota vargen

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över
Den här insändaren var publicerad 28 mars 2003

Insändaren har fortfarande aktualitet, inte minst mot bakgrund av regeringens i går  visade ointresse för naturvårdspolitiken.

Varför utrota vargen?

I en omröstning i riksdagen nyligen ville fyra av ledamöterna, därav två från Uppsala, att allmän jakt på varg ska införas.

Varför vill man utrota just den arten? Hur ser man på människans ansvar?

Skyddet av hotade arter är en viktig del av bevarande av biologisk mångfald. Vi har ett särskilt ansvar att värna våra rovdjur. De fem stora rovdjuren björn, varg, lo, järv och kungsörn, måste få utveckla livskraftiga stammar i Sverige. Skyddsjakt ska starkt begränsas till dess att populationerna är tillräckligt stora för att överleva långsiktigt. Undantag kan göras i renbetesområden.

Allmän jakt på varg som fyra av riksdagens 349 ledamöter förordar är en uppfattning som ligger långt från den socialliberala förvaltarskapstanken, som innebär att vi inte har rätt att förbruka jordens resurser utan endast bruka.

Harald Nordlund(fp)

Partiledare! Har Ni ingen uppfattning om Syrienkrisen?

Många försöker helgardera i frågan om synen på agerande med anledning av regimens i Syrien förmodade användning av kemiska vapen mot sin egen befolkning.
I går en artikel med helgardering, i dag en ledare med, kanske är det halvgardering. Å ena sidan Assad måste straffas och vapenanvändning kan bli nödvändig. Å andra sidan, krisen måste, i första hand, lösas med fredliga metoder. Vad var det jag sa, kan man under alla omständigheter säga. Men var i all sin dar håller de svenska partiledarna till i frågan. Kan det vara så illa att man tycker som man gjorde när Bush började döda irakier, man applåderade, men att man nu är försiktigare med att applådera öppet. Jag vill veta var partierna står. Vad säger Jan Björklund efter en viss artikel och efter våldsbejakandet av Selimovic.
Varför inte säga, som erfarenheten visar; våld är ingen användbar metod för att lösa konflikter.

Klargörande artikel ökade oklarheten

Selimovic, statssekrterare, talade i Agenda för Folkpartiet när han sa att han förordar militärt angrepp på Syrien. Annan uppgift säger att partiet inte tagit ställning som parti.
I dag läser jag en artikel, skriven av en folkpartistisk riksdagsledamot. Nu får jag besked om hur Folkpartiet ser på våldsanvändning vid konfliktlösning, tänkte jag. Tyvärr blev jag, om möjligt, ännu mer förvirrad. Några citat: "Jag förstår dem som vill se en militär intervention." "Men det finns risk att det blir de långa knivarnas natt....". "Det finns inte någon skarp gräns mellan att militärt svara för användandet av kemiska vapen, och att tippa balansen i kriget vilket kan fälla regimen i Damaskus. "Ska omvärlden agera militärt mot Syrien? Jag utesluter inte det." Målet är enighet i FN. Om detta inte går att nå.....kan man inte utesluta en militär insats". "En politisk lösning är i slutändan det enda som kan rädda Syrien"
Vad menas. Hjälp mig att förstå. Politisk lösning, ja. Militär insats kan bli nödvändig. Inte blev jag klokare efter den här artikeln.

Sopförbränning ska beskattas

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över
Den här insändaren var publicerad 13 september 2002

Sopförbränning ska beskattas

I UNT 11/9 eftersökte Astrid Paetau politiker som värnar kvaliteten på den luft vi andas. Hon undrade vad de politiska partierna gör åt problemet med sopförbränning och det farliga giftet, dioxin, som sprids vid denna typ av förbränning.

Jag har för folkpartiet liberalernas räkning engagerat mig mycket i denna fråga under den gångna mandatperioden. Avfallsförbränning utgör en av de största globala källorna till dioxinbildning och det finns därmed all anledning att verka för andra mer hållbara och miljövänligare vägar för avfallshantering än förbränning.

För att stimulera till avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska behandlingsmetoder har jag och folkpartiet i riksdagen motionerat om att förbränning av avfall ska beskattas. Vårt förslag innebär en särskild viktbaserad skatt på sopförbränning som likställer denna typ av förbränning med att deponera sopor.

Vi anser också att samarbetet inom EU är oerhört viktigt för att på internationell basis lösa dessa gränsöverskridande problem med dioxinutsläpp. En liberal miljöpolitik värnar garanterat kvaliteten på luften vi andas.

-

Harald Nordlund

riksdagsledamot för

folkpartiet liberalerna Uppsala

UNT granskar och granskas

Upsala Nya Tidning har upprepat sin granskning av kommunfullmäktigeledamöternas närvaro vid sammanträdena i kommunfullmäktige och partiernas gruppsammanträden. Är närvaron dålig, acceptabel eller bra? Därom kan finnas olika meningar allt från att om man accepterat uppdraget ska närvaron vara näst intill till att hänsyn måste tas till arbete, familjeförhållanden och mycket annat. Men den bedömningen måste väl ankomma på partiorganisationerna att göra. Ska en person med usel närvaro och uselt deltagande nomineras på nytt?
Den viktigaste frågan är väl huruvida man ska kunna få ekonomisk ersättning för uppdrag man inte utför. Svaret borde vara nej. I Uppsala kommunfullmäktige vill man emellertid behålla nuvarande system med fast ersättning. Ändra detta system!
UNT - artikeln upprör mig inte i fråga om närvaro, men däremot i fråga om att man inte ändrat ersättningssystemet.
Några språkliga iakttagelser vid läsning av artikeln: "Visst finns det dem som..." Jag tror inte "dem" är skrivfel. Skolan har släppt igenom otillräckliga kunskaper. "...sparka någon för att de är borta". Pluralform syftar på singularform. "..till den nedröstande motionen". Hur ser en röstande motion ut? "Nu har partiet fört upp ett annat förslag ". Förslag brukar läggas fram. "Men har man ett fast arvode får man redan pengar för inläsningstid." Man får redan pengar. I reda pengar har jag hört, men detta...

Ställ krav när Du köper en produkt

Kemikalieproblemet börjar nu uppmärksammas allt mer.

En av världens främsta forskare på området, Åke Bergman, professor vid Stockholms universitet har avslöjat sambandet mellan kemikalier som finns i vår vardag och risker för barns hälsa och utveckling. Nu måste politiker i alla sammanhang lägga ökad vikt vid att utesluta produkter, som innehåller både kända skadliga kemikalier och misstänkt skadliga. Det tycks också som om kemikalieträsket breder ut sig

Vid offentlig upphandling ska tydliga miljö- och klimatkrav ställas och långsiktigt hållbara produkter premieras. Upphandling är ett av flera verktyg för att göra konsumtionen mer hållbar. Men det politiska ansvaret måste omfatta även kunskapsspridning om kemikaliers farlighet. Vi kan inte lyckas minska problemet om inte vi medborgare börjar ta ett eget ansvar för att säga nej till kemikalieträsket. När vi köper en produkt måste vi alltid förvissa oss om vad den innehåller och ställa krav på att produkter innehållande farliga ämnen rensas ut

Folkpartiet stiger i miljögraderna

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här artikeln var publicerad 10 september 2002
Gäller den i dag? Vad tycker Ni?
Folkpartiet stiger i miljögraderna

Klimatet är vår tids viktigaste miljöfråga. Vi är många som undrar om klimatet är ur led, skriver Harald Nordlund.

Riksdagspartiernas agerande i en rad olika miljöfrågor har granskats av Svenska naturskyddsföreningen. Centerpartiet utmålas som den största besvikelsen och om folkpartiet sägs att partiet återtagit sin plats som ett naturvårdsparti. Granskningen gäller partiernas agerande i riksdagen vilket ju är det avgörande och inte hur många gånger partiledaren uttalat ordet miljö som en annan granskning handlar om.

Folkpartiet fick pluspoäng för att vi under mina fyra år i riksdagen drivit en tuff linje i naturvårdsfrågor men också för att vi har understrukit att vi vill ge EU mandat att besluta om miljöskatter liksom att vi hållit en konsekvent linje i fråga om skatt på sopförbränning.

Samtidigt som Naturskyddsföreningen presenterat sin kartläggning av riksdagspartiernas agerande rörande miljöfrågorna, kämpar tusentals människor på kontinenten med alla krafter för att rädda sina hus och hem undan de skyfall som hotar att dränka deras hus.

Här hemma i Sverige har vi en rekordvarm sommar med temperaturer långt över det normala för våra breddgrader. I stora delar av Sydostasien är möjligheten att andas frisk luft och se solens ljus starkt begränsad på grund av det moln som bildats på grund av föroreningar.

Många är vi som undrar om klimatet är ur led. De flesta klimatforskare är överens om att jordens klimat håller på att förändras och att människans utsläpp av framför allt växthusgaser spelar en stor roll.

Koldioxidskatt

Folkpartiet har under många år drivit förslaget om att införa en europeisk koldioxidskatt på EU-nivå. Såväl socialdemokrater som moderater har på denna punkt bedrivit ett fult spel och enats om att rösta emot denna möjlighet. Socialdemokraternas argument har varit att de inte vill medverka till att man inom EU skapar några gemensamma skatter. Det vill normalt inte folkpartiet heller, men vi vill för miljöns skull göra ett undantag.

Moderaternas argument är att de som vanligt är emot alla typer av skatter, även om de på sikt gagnar dem och deras barn. Samtidigt anser vi att en europeisk koldioxidskatt inte är tillräcklig. Vi vill införa handel med utsläppsrätter som innebär att man inom ett visst geografiskt område har en maxgräns vad gäller utsläpp att ta hänsyn till. Företagen inom det berörda området kan sinsemellan handla utsläppsrätter med varandra. Företag A kan t ex köpa ett visst antal utsläppsrättigheter av företag B. Företag B måste då avstå att släppa ut de rättigheter man sålt. I gengäld får företag B pengar från företag A vid köpet och kan t ex investera detta i ett reningsverk som kommer företaget och andra till gagn.

Värna naturarvet

Klimatfrågan är vår tids viktigaste miljöfråga. Utöver den måste vi värna om vårt naturarv. Vi vill ge fler områden kvalificerat skydd som naturreservat. Fler nationalparker och natur- och kulturreservat behövs för att skydda exklusiva naturlandskap. Antalet Natura 2000-områden måste utökas. Folkpartiet har alltid slagits för att bevara de orörda älvarna. Reglerna för strandskydd ska tillämpas hårdare än vad som sker i dag i områden där exploateringstrycket är stort.

Däremot ska även fortsättningsvis dispens från strandskyddsbestämmelserna kunna medges under förutsättning att starka miljöskäl inte talar för motsatsen. Det viktiga är att vi håller fast vid det generella strandskyddet. Som liberaler har vi ett ansvar för att driva miljöfrågorna. Vårt ansvar kommer alltid att inbegripa de människor som har det svårast och vi kommer inte heller att blunda för vårt ansvar för kommande generationer. Solidaritet här och nu och med kommande generationer.

-

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp)

Storgatan 11 18 september

Patientsäkerhetsfrågorna kommer allt mer i fokus. Inte minst mot bakgrund av bemanningssvårigheter inom vården. De tre viktiga aktörerna patienter, profession och politiker måste var och en och tillsammans göra sitt.
Jag försöker sprida åsikter om vad respektive aktör måste göra. Nästa gång gör jag det inför pensionärsorganisationerna på Storgatan 11 den 18 september

Säg nej till fulel

Det här har jag fått från mitt elbolag. Genom konsumentmakten kan vi förändra. Tänk om de flesta sa nej till fulel.
"Ingenting är omöjligt – det tar bara lite längre tid.
Telge Energi är ett helt rent elbolag och vi säljer enbart el från förnybara energikällor. Vårt mål är att minska koldioxidutsläppen och att all el som produceras i Sverige och resten av världen ska vara ren el. Det kanske kan te sig som en närmast omöjlig uppgift, men med små steg och om alla hjälps åt är vi övertygade om att vi kan nå det målet. Du som är kund hos Telge Energi gör en viktig och bra insats genom att köpa ren el. På så vis bidrar du till utbyggnaden av förnybara energikällor.

Genom våra SIFO-undersökningar vet vi att noll procent av svenska folket vill att deras el produceras av kolkraft. Men ändå är det precis vad de flesta får i sin elmix om man inte aktivt gör ett annat val. Vår övertygelse har hela tiden varit att inom en snar framtid kommer det vara omöjligt att sälja el från kolkraft. För i samma stund som elkunderna förstår vilka energislag de köper kommer de börja ställa krav på elbolagen och kolkraft blir då olönsamt. Nu börjar den nya tiden! Fortum fattade nyligen beslut om att stänga kolkraftverk i Finland. Man hänvisar till minskad efterfrågan på kolkraft.

Jag lyfter på hatten och gratulerar Fortum till ett klokt affärsmässigt beslut som bådar gott inför framtiden. För att citera Winston Churchill; ”Ingenting är omöjligt, det tar bara lite längre tid.” "

Hot mot den akademiska friheten

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här artikeln publicerades 1 augusti 2002


Hot mot den akademiska friheten

Den enskilde forskarens frihet och makt att själv välja ämne och metod för vetenskapliga studier är grundbulten i den liberala forskningspolitiken, skriver Harald Nordlund.

Universitetens och högskolornas självständighet och oberoende måste stärkas. I dag är risken stor att akademin tyst får anpassa forskningen till politikernas egennyttiga pekpinnar. Det är helt oacceptabelt.

Vi liberaler tänker ta strid för den fria akademin, där det klassiska bildningsidealet och idén om det fria och kritiska kunskapssökandet är vägledande. Vår politik går ut på att ge forskarvärlden makt att själv bestämma vad det ska forskas om och att göra högskola och universitet autonoma.

Tjäna staten

Inom socialdemokratin finns uppfattningen att forskningen finns till för att tjäna staten. Akademin är då en fabrik som spottar ur sig så kallad nyttig kunskap och det är politikerna som avgör vad som är nyttigt.

Vi anser inte att det går att rangordna kunskap på det sättet. Det går inte heller att på förhand avgöra om forskning inom ett visst område kommer att medföra stor samhällsnytta. Det som i dag framstår som irrelevant kan i morgon äga största relevans.

Den enskilde forskarens frihet och makt att själv välja ämne och metod för vetenskapliga studier är grundbulten i den liberala forskningspolitiken.

Politisk styrning

I Sverige har den socialdemokratiska regeringen skärpt den politiska styrningen av högre utbildning och forskning. Högskolan måste få autonomitet. Det finns ett uppenbart samband mellan graden av självstyre och vetenskapligt nytänkande. Sedan de första högskolestyrelserna infördes 1977 har de politiskt utsedda ledamöterna kontinuerligt stärkt sitt grepp om universiteten.

Socialdemokraterna såg 1988 till att ordföranden skulle vara en av regeringen tillsatt person. Det politiska inflytandet över tillsättningen av styrelsen bör helt tas bort och

i stället ska studenter, forskare och lärare själva utse styrelsen.

Intressant idé

En intressant idé framfördes även av professor Leif Lewin på DN Debatt 21/7, där han föreslog att universitetens oberoende ska garanteras i grundlagen precis som rättsskipningen.

För att återupprätta forskarens självständighet måste vetenskapsrådet, som ger pengar till forskare utifrån inkomna ansökningar, skyddas från politisk detaljstyrning och dess oberoende ställning måste säkras. Inga ledamöter ska tillsättas politiskt.

Anslagen direkt till universiteten ska också öka, då det bidrar till att makten över vilken forskning som ska bedrivas inom skilda discipliner läggs i de verksamma forskarnas händer.

Leif Lewin tillförde en intressant idé som gick ut på att näringslivets bidrag till universiteten skall vara avdragsgilla vid deklarationen, för att öka de finansiella resurserna. Det bör också skapas fristående forskningsfonder fria från politisk styrning, för att tillföra forskningen större finansiella resurser. De forskningsstiftelser som inrättades av den borgerliga regeringen och som

socialdemokraterna senare införde en lag om för att kunna välja ledamöterna i, måste återfå sin forna frihet.

Frigörelse

Ett vidare led i universitetens och högskolornas frigörelse är att förändra utnämningen av professorer och inte låta regeringen, utan människor från forskarvärlden, utse dem.

Leif Lewin argumenterar i sin artikel för att professorernas tidigare särskilda anställningsskydd, som tillförsäkrade dem oavsättlighet, borde återinföras. Skälen till det skulle vara att professorerna annars blir beroende av politikernas välvilja och kan avsättas efter deras nycker.

Jag tycker att det är bra att professorer kan avsättas. Att en yrkesgrupp kan sitta på livstid är en förlegad tanke. Det är bättre att regeringen fråntas rätten till utnämning av dem; då finns inte risken för politisk styrning.

Det krävs krafttag från politikerna för att minska deras eget inflytande över kunskapssökandet. Sverige behöver självständiga och fria universitet där forskarna själva bestämmer vilken kunskap som ska sökas. Politikernas inblandning kan få förödande konsekvenser för forskningen på de svenska universiteten.

En fri akademi kräver ett socialliberalt systemskifte.

-

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp)

Uppsala län

Lasarettet i Enköping - ytterligare en utmaning

Radio Uppland pekade just nu på ytterligare en utmaning för politikerna inom Uppsala läns landsting. Lasarettet i Enköping är näst sämst i landet var nyheten. Man ska vara skeptisk inför olika rankningar som görs, men signalen är allvarlig.
Nu måste lasarettets styrelse snabbt analysera kritiken och utifrån den fatta nödvändiga beslut. Uppsala läns landsting, med de förutsättningar, som finns i länet, ska vara bland de bästa i alla avseenden.
Har inte bristerna kommit fram i styrelsens uppföljning av verksamheten? Om inte, varför? Eller har bristerna negligerats?
Jag tror att förklaringen, igen, är att verksamheten inte styrs politiskt.

Tillväxt - välfärdens lok?

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Den här artikeln, skriven tillsammans med tre andra personer var publicerad 3 maj 2002
Har någonting förändrats? Jag skulle i dag inte på samma sätt sjunga tillväxtens lov. Så kallad ekonomisk tillväxt sker i dag på naturresursernas bekostnad.

Tillväxt - välfärdens lok

Utan ekonomisk tillväxt finns bara nedskärningar att fördela. Därför måste villkoren för arbete och företagande förbättras, skriver Lennart Hedqvist, Mikael Oscarsson, Rigmor Stenmark och Harald Nordlund.

I höst väljer Sverige väg. Det är ett val med viktiga konsekvenser för vårt lands utveckling och den enskildes möjligheter. Sverige behöver en ny riksdagsmajoritet och en ny regering därför att det behövs nya och bättre förutsättningar för att skapa morgondagens välstånd. För detta krävs en politik som uppmuntrar fler att starta och driva företag i hela vårt land.

Vi fyra borgerliga partier vill bryta den utveckling som i mer än trettio års tid har lett till att Sverige halkat efter jämförbara industriländer. Vi vill ge Sverige Europas bästa företagandeklimat för att skapa förutsättningar för arbete och välstånd åt alla. Därför har vi i dagarna presenterat ett program med 53 konkreta förslag för ett bättre Företags-Sverige.

Fler i arbete

En förstelnad och passiv socialdemokrati med dess tillbakablickande stödpartier förmår inte att skapa det klimat för ekonomiskt framåtskridande som är förutsättningen för att Sverige åter ska börja klättra i välståndsligan.

Uppemot en miljon människor som skulle kunna arbeta saknar jobb samtidigt som vissa sektorer räknar med brist på arbetskraft. Under 2001 registrerades 16,2 procent färre nya företag än 2000. Det är de lägsta siffrorna på tio år.

Samtliga svenska län visar på minskningar, och fallet är djupare än under förra lågkonjunkturen i början av 1990- talet.

På ett år har antalet företagare minskat med mer än 6 000. Närmare 30 procent av Sveriges 250 största företag hade huvudkontoret utomlands år 2000 jämfört med 6 procent 1990 och 10 procent 1997. De senaste årens sysselsättningsökning motverkas till stor del av en kraftig ökning av sjukskrivningarna.

Bättre villkor för arbete

De borgerliga partiernas mål är att skapa så goda förutsättningar för arbete och företagande att tillväxten av nya jobb under kommande mandat- period ska kunna halvera den totala arbetslösheten, som i dag omfattar nära 700 000 personer.

En ny regering kommer också att angripa de stora sjukskrivningstal som i år riskerar att kosta 120 miljarder kronor. Det motsvarar en normalinkomst efter skatt för cirka 800 000 personer. Värre är att ohälsan orsakar ett stort lidande med i dag långa köer till rehabilitering.

Ett bättre företagsklimat innebär att Sverige kan klättra i välståndsligan och möjligheter att framdeles finansiera en bra välfärd.

Det ger också större utrymme för sänkta skatter för alla med inriktning på låg- och medelinkomsttagare.

Öka dragkraften

Vår politik för ökad tillväxt, fler företag och fler jobb i hela Sverige handlar ytterst om att låta det enskilda näringslivet växa. Näringslivet kan ses som det lok vilket drar välfärdsvagnarna efter sig.

Det duger inte att som socialdemokraterna lasta mer och mer i vagnarna utan att ägna någon möda alls åt att ge större dragkraft åt loket.Vår politik handlar om att sänka vissa skatter, minska krånglet, mins-ka antalet regler, stimulera till fler alternativ och uppmuntra konkurrens. Vi prioriterar hårdare den verksamhet som inte kan bedrivas av någon annan än stat och kommuner.

Gemensam finansiering

Den gemensamma finansieringen av välfärdssystemen oberoende av om verksamheten utförs enskilt eller av det allmänna består. Vi bryter tudelningen av Sverige mellan regioner liksom mellan privat och offentligt.

Utan tillväxt finns bara nedskärningar att fördela. Ge oss makt att ändra på den saken efter valet.

-

Lennart Hedquist

Riksdagsledamot (m)

Mikael Oscarsson

Riksdagsledamot (kd)

Rigmor Stenmark

Riksdagsledamot (c)

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp

Brev till fyra statsråd

Det här brevet har jag just nu skickat till de fyra FP - statsråden

Hej Vänner,

Medieuppgifter anger att regeringen kommer inom kort att fatta beslut om huruvida tillstånd ska ges till start av ny civilflygplats på Ärna i Uppsala.
Kunskapen om innebörden av ny flygplats har Ni säkert.
Flygplatsen är belägen nära Uppsala centrum. Konsekvenser i form av starkt ökat buller och ökade luftföroreningar är uppenbara. Till detta kommer
hot mot dricksvattenförsörjningen.
Ny flygplats intill en storstads centrum måste betraktas som omodernt och ur miljösynpunkt oansvarigt.
Jag vädjar till Er om att inte medverka till att tillstånd till ny flygplats på Ärna i Uppsala beviljas.

Med hälsningar

från
Harald Nordlund

I livets slutskede

Personer i livets slutskede och andra akut sjuka är placerade på samma rum. Inget konstigt anser verksamhetsansvarig. Det här handlar om lasarettet i Enköping.
Som oinitierad är det omöjligt att ha en uppfattning, annat än att allt måste göras för att avslutande av livet ska vara värdigt.  Däremot skulle jag vilja veta hur ansvarigt politiskt organ, landstingets Produktionsstyrelse, ser på det.

Fler äldre ger också möjligheter

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över
Den här artikeln var publicerad 27 april 2002.

Fler äldre ger också nya möjligheter

Vi måste bryta åldersbarriärer och planera för ett aktivt åldrande. När får vi se 80-åriga studenter, 75-åriga statsråd, 25-åriga ordförande i fullmäktige och 30-åringar som
arbetar tillsammans med 60-åriga mentorer? skriver Harald Nordlund.

Om 30 år kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år. Så ser det ut i stora delar av övriga Europa. År 2030 blir Västeuropa den första region där befolkningen ökar i första hand som en följd av att människor lever längre, inte som en följd av att fler personer föds än dör. Samma utveckling väntar Nordamerika, Japan och Australien, men ett par decennier senare.

I framtiden måste allt färre försörja allt fler. Denna nedåtgående spiral blir tydligast från och med 2005 då de första 40-talisterna går i pension. Konkurrensen om arbetskraften kommer att hårdna. Omfattande insatser måste skapas om effekterna på vår välfärd ska kunna mildras.

Senarelagd pensionsålder?

Ligger lösningarna i att senarelägga pensionsåldern, i att på olika sätt stimulera till och åstadkomma ökade födelsetal och att öka invandringen? En sak torde vara säker, nämligen att det krävs åtgärder för att hålla den äldre befolkningen kvar i arbete längre än för närvarande. FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor har gjort beräkningar som visar att om vi vill behålla den nuvarande balansen mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande måste, om vi inte ökar arbetskraftsinvandringen, den faktiska pensionsåldern i EU-området ligga på drygt 75 år i mitten av 2000-talet. I vissa länder handlar det om ännu högre faktisk pensionsålder.

Till en del har Sverige börjat omställningen till ett samhälle med en åldrande befolkning. Den senaste pensionsreformen syftade till att bland annat uppmuntra människor att delta i arbetslivet efter 65 års ålder. Men de viktigaste förändringarna återstår.

Förlegade föreställningar

Det allra viktigaste är att ändra på förlegade föreställningar om vad åldrandet innebär och om vad äldre människor vill och kan göra. Frågeställningarna om en åldrande befolkning handlar inte om enbart vård och omsorg, som är en av flera utmaningar. Om dagens och morgondagens politiker inte klarar av att se en åldrande befolkning i ett bredare perspektiv kommer de inte heller att klara att möta de framtida utmaningarna.

Flexiblare mönster

Flexiblare livsloppsmönster kan bidra till en frigörelse från dagens roller och begränsningar. Frigörelsen måste inte vara knuten till åren kring pensionsåldern och därefter.

Livsloppsmönster kan ändras. Det har vi sett när under 1900-talets senare hälft kvinnor i större utsträckning började förvärvsarbeta.

Vi måste bryta åldersbarriärer, vi måste planera för ett aktivt åldrande och vi måste börja visa mer av ömsesidig respekt över generationsgränserna. Är vi i Sverige dåliga på att anlägga generationsöverskridande perspektiv? Är vi dåliga på att på politiska poster och i övrigt i samhället utnyttja äldre personers erfarenheter och kunskaper?

När får vi se 80-åriga studenter, 75-åriga statsråd, 25-åriga fullmäktigeordförande och 30-åringar som arbetar tillsammans med 60-åriga mentorer?

-

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp)

Lakritspipor i sociala medier

"Diskussionen kring att EU vill förbjuda lakritspipor de senaste dagarna i sociala medier har varit kul, men i ärlighetens namn så måste jag ju framhålla att det verkligen inte är ett seriöst lagförslag från kommissionen, utan ett ändringsförslag från en enskild ledamot som orsakat denna storm i ett glas vatten."

Läste just nu ovanstående. Stormen i ett glas vatten är egentligen en storm i ett vattenglas.  Men enligt citatet så handlar det om att förbjuda lakritspipor de senaste dagarna i sociala medier och det kan vi väl stå ut med.

Reinfeldt! Missa inte klimat- och ickevåldsfrågorna

Om vår statsminister ska med Obama vid hans stundande besök i Sverige ta upp alla de frågor, som han ombetts ta upp skulle behövas flera dagars överläggningar. Och nästan alla argument för en specifik fråga är relevanta.
Hur kan Sverige vara med och påverka och hur visas en svensk profil. Vad är viktigare än att framstå som en nation som vill vara med och är med om att skapa en hållbar utveckling. Där ofred råder kan det hållbara samhället inte nås. Med nuvarande klimatförändringar går vi sannolikt mot katastrof. Vilka frågor att diskutera med Obama är viktigare än dessa.
USA och Sverige borde kunna utveckla sitt samarbete för att
bromsa den globala uppvärmningen. Investeringar i och forskning om användning av förnybara energikällor skulle kunna utgöra innehållet i ett bilateralt samverkansavtal, som ger eko över hela världen.
En tydlig svensk deklaration om att våldshandlingar aldrig är lösningar på konflikter känns som självklar, inte minst mot bakgrund av hotande militärt angrepp på Syrien.
Tas dessa frågor inte upp ser jag mötet mellan Obama och Reinfeldt som ett misslyckande.

Minister kritiserar taxiförare

Infrastrukturministern har, lite försiktigt. kritiserat taxiförarna för att slarva med att följa trafikregler som blinkning vid filbyte. Taxiförbundets Per Juth försvarar taxiförarna och hävdar att det finns ett fåtal, som avviker, men att de allra flesta är föredömen. Ty, föredömen ska dom vara anser ministern.

Det är utifrån vad Juth hävdar så att de som avviker har nog har samlats på en ort, nämligen Uppsala. Jag ser sällan användning av blinkrarna på taxibilar. Det gäller filbyte och utfart från cirkulationsplats. Det underlättar ju att de som behöver utbildning och påminnelse är geografiskt samlade.

Problemen hos CSN är borta

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över
Den här insändaren var publicerad 2 februari 2002

Kul att kunna konstatera att verkligheten har förändrats

Tvinga CSN betala avgift vid försenad utbetalning

Är du som student trött på att vänta i telefon hos Centrala studiestödsnämnden, CSN, eller över att inte få dina studiemedel i tid? Du är inte ensam. Allt fler känner sig vanmäktiga inför långa handläggningstider och bristande effektivitet hos studiestödsmyndigheten.

Samtidigt har CSN:s avgiftsintäkter ökat med 500 procent sedan början av 1980-talet. Situationen är stötande.

Självklart ska den som har ett studielån betala tillbaka på utsatt dag men borde då inte detsamma gälla för CSN när den ska betala ut studiestödet?

Folkpartiet vill att CSN ska vara skyldig att betala en straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i tid. Det skulle tvinga myndigheten att skärpa sina rutiner och förbättra servicen. Och det skulle vara rättvist: om du betalar in för sent får du betala en avgift, om CSN betalar ut pengar till dig för sent så tvingas CSN betala en avgift till dig. Rakt och enkelt.

Kan vi, Thomas Östros, vara överens om det?

Harald Nordlund

riksdagsledamot(fp)

Inte bara tabun ska vara tabu

Som vanligt kunskapsbaserat och balanserat av Håkan Holmberg i Upsala Nya Tidning. Handlar om användning av kemiska vapen som sarin och tabun och nödvändigheten av att ha tabu för dessa.
Min fundering är emellertid att vapen avsedda för att döda människor orsakar alltid lidande. Visst inser jag att lidandegraden varierar, men är det möjligt att ha en skala för lidande i vilken man drar en gräns ovanför vilken lidandet kan accepteras och under vilken lidandet är oacceptabelt.
Tabu måste gälla för allt våld, innebärande, bland annat, att våld aldrig kan accepteras som konfliktlösningsmetod.
Varför är det så svårt för våra politiker att stå för en sådan deklaration?