fredag 31 mars 2017

DAGENS NYHET. 31 mars. Trump och NATO-avgiften

Utrikesministern i USA Rex Tillerson har fått i uppdrag att se till att NATO-medlemmarna ökar sina avgifter till försvarsalliansen NATO.
Om Sverige går med i NATO ska sålunda avläggas en avgift på cirka 80 miljarder kronor till försvarsorganisationen. I den inrikespolitiska debatten har förekommit något som statsministern kallade budgivning, det vill säga han ansåg att partierna sökte bjuda över varandra i fråga om nya satsningar på det egna försvaret.
Allianspartierna vill öka kostnaderna för krigsinsatser med 90 till 130 miljarder kronor.
Jag har i skrivande stund inte sett eller hört om man vill satsa några pengar alls på fredbevarande och fredsskapande insatser.
Jag kallar politiken cynisk och på gränsen till oärlig. Belopp på föreslagna nivåer slår mot både vård och skola.
Är verkligen rustning för krig viktigare än förberedande för fred och bra välfärd?

Tillkännagivande. Om strafföversyn


Straff syftar till, bland annat, att avskräcka. Vilken betydelse har straffets omfattning? Nja, därom råder inte enighet. Översyn pågår av flera straffskalor.
Tänk om det vore så enkelt att livstidsstraff skulle medföra minskat antal dödsskjutningar. Tyvärr förhåller det sig inte så.

logotyp: Sveriges riksdag
30 mars 2017

Aktuellt

Justitieutskottet föreslår tillkännagivanden om livstidsstraff och sexualbrott

Livstidsstraffet för mord borde användas i betydligt större utsträckning och lagen kring kränkande fotografering bör ses över. Det är två av åtta tillkännagivanden, uppmaningar, som justitieutskottet nu föreslår att riksdagen riktar till regeringen.
Den 1 juli 2014 ändrades straffskalan för mord. Syftet med lagändringen var att livstidsstraff skulle bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än tidigare. Justitieutskottet konstaterar att ändringen inte fått det genomslag som riksdagen avsåg. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över hur straffbestämmelsen om mord ska vara formulerad för att mord i större utsträckning ska leda till fängelse på livstid. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som uppfyller och säkerhetsställer detta. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Lagen kring kränkande fotografering bör ses över

Justitieutskottet anser också att lagstiftningen om kränkande fotografering borde ses över. Utskottet framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde. Bland annat har det rapporterats om en person som åtalats för kränkande fotografering efter att ha smygfotograferat en kvinna i en provhytt. Han friades på grund av att kvinnan upptäckte pojken. Fotograferingen hade således inte skett i hemlighet. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att göra en översyn av lagen. Syftet med översynen ska vara att säkerhetsställa att lagen verkligen omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta.

Sexualbrottslagen bör vara bredare

Justitieutskottet anser vidare att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Det är den som vill utföra en sexuell handling med en annan som är skyldig att försäkra sig om att den andra också vill, annars ska personen avstå. Utskottet tycker att det behövs en lagstiftning som tydligare än i dag baseras på frivilligt deltagande. Utskottet anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa. Utskottet föreslår att riksdagen, i ett tredje tillkännagivande, uppmanar regeringen till att återkomma med lagförslag kring det här.

Tillträdesförbud i simhallar och butiker bör utredas

Justitieutskottet föreslår ytterligare fem tillkännagivanden:
Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.
Förslagen om tillkännagivanden bygger på motionsförslag från Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

S, MP och V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig mot alla åtta tillkännagivanden. De tre partierna tycker inte uppmaningarna behövs, bland annat motiverar partierna detta med att arbete redan pågår inom de områden som tillkännagivandena berör.

torsdag 30 mars 2017

Från riksda´n 22 mars


Tillkännagivandena fortsätter att ta tid och andra resurser inom
riksda´n

logotyp: Sveriges riksdag
22 mars 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 22 mars

Skyddet mot barnäktenskap bör förstärkas (CU10)
Alla myndigheter bör arbeta för att öka utbudet av öppna data (FiU17)
Ny skrivelse om finansiell och monetär stabilitet behövs (FiU22)
EU-organ får stöd i bedrägeribekämpning (JuU22)
Fler barn och unga med funktionsnedsättning bör inkluderas inom idrotten (KrU4)
Nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga (KrU8)
Flygstrategin bör handla om stärkt konkurrenskraft (TU10)
Den konsulära krisberedskapen har granskats (UU12)
Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU15)

Skyddet mot barnäktenskap bör förstärkas (CU10) 

Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.
Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.
Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att
polygama äktenskap bör utredas,
barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.

Alla myndigheter bör arbeta för att öka utbudet av öppna data (FiU17) 

Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data ska också tillgängliggöras. Då kan medborgarna få effektivare och bättre service. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Öppna data kan definieras som digital information som är fri att använda, återanvända och distribuera utan någon annan motprestation än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.

Ny skrivelse om finansiell och monetär stabilitet behövs (FiU22) 

Regeringen borde regelbundet lämna en skrivelse till riksdagen som handlar om Internationella valutafondens (IMF) arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Skrivelsen bör också beröra andra internationella finansiella institutioners arbete med dessa frågor. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Redan i dag lämnar regeringen en skrivelse om IMF, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna till riksdagen. Innehållet i den skrivelsen är dock under omgörning och därför anser riksdagen att en ny skrivelse behövs som specifikt behandlar finansiell och monetär stabilitet.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

EU-organ får stöd i bedrägeribekämpning (JuU22) 

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.
Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.
Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Fler barn och unga med funktionsnedsättning bör inkluderas inom idrotten (KrU4) 

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga (KrU8) 

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.
Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Flygstrategin bör handla om stärkt konkurrenskraft (TU10) 

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.
Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Den konsulära krisberedskapen har granskats (UU12)

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.
Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.
Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.
Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU15) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar

Kul, men allt annat vore fel


23 mars (7 dagar sedan)


Uppsala kommun

Fina resultat för Uppsalas skolor i kvalitetsrapport

Uppsala kommun - 2017-03-23 07:58 CET

Uppsalas skolor och förskolar håller hög kvalitet visar en rapport.

Uppsalas skolor ligger bra till i jämförelse med övriga landet. Fler elever tar examen från gymnasiet – även från yrkesprogrammen och fler elever i grundskolan får behörighet till gymnasiet. De flesta av eleverna tycker också att miljön i skolan präglas av trygghet och delaktighet. Rapporten har tagits fram av utbildningsförvaltningens kvalitetsstab och omfattar både kommunala och fristående skolor.
”Kvalitetsrapport 2016 – Uppföljning av pedagogisk verksamhet” är en sammanfattning av kvalitetsläget i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i hela Uppsala kommun. Resultaten visar att förskollärare och lärare i Uppsala, tillsammans med alla barn och elever, möter stora utmaningar men lyckas hålla en fortsatt god kvalitet.
– Vi är stolta över att Uppsala lyckas hålla en hög kvalitet i skolans kärnverksamhet – undervisningen – trots att vi tampas med ekonomiska utmaningar. Våra lärare gör ett fantastiskt jobb i klassrummen, säger Caroline Hoffstedt (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Kunskapsresultaten visar på en fortsatt positiv utveckling och en stor majoritet av eleverna upplever varje dag en miljö som präglas av trygghet, delaktighet och höga förväntningar. Samtidigt finns det utvecklingsområden att fortsätta arbeta med, bland annat likvärdighet i och mellan skolorna.
– Det är fortfarande stora skillnader i resultat mellan och inom skolorna i kommunen. Vi måste fortsätta arbetet med att skapa en likvärdig kunskapsskola i Uppsala, säger Caroline Hoffstedt.
Utgångspunkten för rapporten är ett 0-19-årsperspektiv där alla elever ska kunna lämna gymnasieskolan med gymnasieexamen. Utifrån detta kan man se att trenden i gymnasieskolan är positiv sett till totalen, med en ökande andel elever med gymnasieexamen efter tre år.
–Det är positivt att fler elever i yrkesprogrammen går ut med en examen, men vi behöver arbeta ännu hårdare för att fler ska välja ett yrkesprogram på gymnasiet, säger Birgitta Pettersson, Uppsala kommuns utbildningsdirektör.
Även förskolans resultat går i rätt riktning och andelen positiva svar i föräldraenkäten har ökat stadigt sedan 2012. Den grupp förskolor som har lägst resultat har den mest positiva utvecklingen.
– På en övergripande nivå har likvärdigheten ökat men det finns fortfarande skillnader mellan de förskolor som har högst respektive lägst resultat. Det måste vi ta på allvar och se hur vi kan höja resultaten i de förskolor som har lägst resultat, säger Caroline Hoffstedt

Statligt stöd till innovation, utan kontroll?

logotyp: Sveriges riksdag
23 mars 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 23 mars

Statliga stöd till innovation och företagande har granskats (NU11)
Myndigheter bör ha tydliga tidsgränser för handläggningstider (NU12)

Statliga stöd till innovation och företagande har granskats (NU11) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.
Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.
Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.
Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Myndigheter bör ha tydliga tidsgränser för handläggningstider (NU12) 

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Annat nytt från riksda´n



Hur många av nyheterna från vårt parlament når medborgarna?
Något att fundera över

Riksdagen i veckan

Debatter & beslut

Fler unga med funktionsnedsättning bör inkluderas inom idrotten

Regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Flygstrategin bör handla om stärkt konkurrenskraft

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare.

Alla myndigheter bör arbeta för att öka utbudet av öppna data

Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Myndigheter bör ha tydligare gränser för handläggningstider

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Utskotten & EU-nämnden

Högskoleutbildningar bör matchas bättre med arbetsmarknaden

Regeringen bör verka för att universitet och högskolor har ett ökat samarbete med arbetslivet, så att utbildningarna kan få bättre anknytning till arbetsmarknaden. Det anser utbildningsutskottet som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. S, MP och V reserverar sig mot förslaget.

Strängare straff för olaglig hantering av handgranater

Straffen ska skärpas för den som använder handgranater och andra explosiva varor utan tillstånd. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet vill däremot se ännu strängare straff. Försvarsutskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att se över om minimistraffet kan skärpas ytterligare för grova brott.

Viktigt att Kriminalvården prioriterar arbetet mot våldsbejakande extremism

Det är viktigt att Kriminalvården följer upp sitt arbete mot våldsbejakande extremism och prioriterar arbetet för att upptäcka och motverka radikalisering. Det tycker justitieutskottet som föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att se till att Kriminalvården gör detta. S, MP och V reserverar sig mot förslaget.

Trafikutskottet vill se strategi om trafiksäkerhet

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser trafikutskottet som föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att se till att en sådan strategi tas fram.

Åtgärder för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser konstitutionsutskottet som föreslår att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Utskottet står enigt bakom förslaget.

Öppet hus

Öppet hus i riksdagen

Lördagen den 25 mars arrangerar riksdagen Öppet hus 2017. Under dagen får du möjlighet att uppleva Riksdagshuset från insidan och träffa talmannen, ledamöter, partier och utskott. Välkommen!

Talmannen

Krigsdelegationen har genomfört en övning

- Krigsdelegationen kan ersätta riksdagen i händelse av krig eller krigsfara och vi har övat krigsdelegationens förmåga att göra just detta, säger Urban Ahlin, riksdagens talman och ordförande i krigsdelegationen.

EU-talmanskonferens med anledning av Romfördraget 60 år

Talman Urban Ahlin deltog den 16-17 mars i en extra EU-talmanskonferens i Rom för att uppmärksamma 60-årsdagen av Romfördraget. Mötet bestod av en ceremoniell del och en debattdel om EU:s framtid.

Talmannen i samtal med Kroatiens president

Den 21 mars tog talman Urban Ahlin emot Kroatiens president Kolinda Grabar-Kitarovic i Villa Bonnier för möte och middag med samtal om bland annat EU-frågor och migration.

Talmannen besöker Västra Götaland

Talman Urban Ahlin besöker Västra Götalands läns västra valkrets den 27 mars tillsammans med riksdagsledamöter från länet. Besöket görs i samarbete med tillförordnad landshövding Lisbeth Schultze.

Talmannen kommenterar beskedet att prins Carl Philip och prinsessan Sofia väntar barn

Talman Urban Ahlin kommenterar det glädjande beskedet att prins Carl Philip och prinsessan Sofia väntar sitt andra barn. - Med de varmaste gratulationer önskar jag prinsparet och deras familj allt gott, säger talman Urban Ahlin