lördag 31 januari 2015

Fortsatta sanktioner mot Ryssland

Jag tror mer på detta språk än på vapenspråket
"Europarådets parlamentariska församling röstade den 28 januari för fortsatta sanktioner mot Ryssland. Bland annat beslutades att den ryska delegationen till församlingen inte heller fortsättningsvis ska ha rösträtt. Den svenska delegationen tog tydlig ställning vid beslutet.

Årets första delsession i den parlamentariska församlingen ägde rum den 26-30 januari i Strasbourg. Frågan om den ryska delegationens ackreditering stod högt på dagordningen den 28 januari. Den svenska delegationen, liksom en klar majoritet av församlingen, röstade efter en intensiv debatt för att godkänna den ryska delegationen men samtidigt förlänga suspenderingen av dess rösträtt samt rätten att representera organisationen i församlingens ledande organ. Frågan kommer att tas upp på nytt under församlingens session i april.
Den 28 januari röstade församlingen även igenom en rapport av riksdagsledamot Kerstin Lundgren (C) om implementeringen av samförståndsavtalet mellan Europarådet och Europeiska unionen. Parterna uppmanades att agera snabbt för att säkerställa att EU ansluter sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
En debatt hölls på temat "Terroristattackerna i Paris: tillsammans för ett demokratiskt svar". I en resolution betonade församlingen att en attack mot yttrandefriheten är en attack mot demokrati och frihet. Samtidigt underströks att kampen mot extremism måste präglas av respekt för de mänskliga rättigheterna.
Hela den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling deltog i sessionen i Strasbourg."

Amatörmässig hantering

Det framstår som amatörmässigt. Debatt inför öppen ridå om ett förslag. Är det inte bra att debatten är öppen? Jo, men när förslag ska utformas får det inte se ut som att beslut är fattat. Så är ju emellertid inte fallet. Debattartikeln om migration och integration var ett så stort misstag att man undrar över om det var erfarna politiker, som agerade.
Men de protesterande tycks väldigt angelägna om att höras och synas. Hur står det till i ett parti, som inte kan klara att utarbeta förslag till sitt högsta beslutande organ? Kan det vara så att det blivit regel att det som partiledaren säger är alltid partiets uppfattning; när partiets stöd i opinionen är hyggligt starkt. Men när det gungar då radar karriäristerna upp sig.
Märkligt att man i dag är så ovetande om vad olika personer har för uppfattning, eller blir det så här när karriär är viktigare än ideologi?

onsdag 28 januari 2015

Inte alltid spetsvärvning

Varifrån kommer förändringarna av språket och varför har vi så lätt att glömma det vi lärde oss en gång. Kan man gå igenom journalisthögskolan utan att ha total kontroll över tidsformerna i svenska språket.
Det blir allt vanligare att formen perfekt, eller perfektum, ges en konstig blandning av imperfektum och perfektum. På UNT: s sista sida läser jag i dag: "Vi har aldrig lyckats gått vidare från gruppspelet..."

söndag 25 januari 2015

Alternativ till krig

DEBATT Sverige kan och bör bidra mer till krigens avskaffande, i stället för att söka medlemskap i en militärallians som även är en kärnvapenorganisation, skriver Harald Nordlund.
En ökande andel av svenskarna vill att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Dock inte en majoritet. Samtidigt gäller att fred står högt på människors önskelistor. Är de två ståndpunkterna motstridiga?
Dagligen dör människor i väpnade konflikter. På senare tid i även Europa. Tillgången på vapen tycks vara hur stor som helst och villigheten att producera vapen är påtaglig och backas upp av regimer. Sverige är i det avseendet inget undantag. Härifrån exporteras vapen, som i många fall används i krig. Skulle, till exempel, krigshändelserna i Ukraina varit desamma om satsningarna på fredsforskning och information om fredsskapande åtgärder varit lika stora som på produktion av vapen?
Varför lyckas inte fredsorganisationer mellan stater åstadkomma en annan fördelning mellan vapenforskning och vapenanvändning å ena sidan och fredsforskning å andra?
EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Det är med stor besvikelse jag noterar att de flesta av kandidaterna i Europaparlamentsvalet talade och skrev om andra frågor, kanske ofta angelägna, men avstod från de frågor EU bildades för.
När länder i vår närhet använder våld och rustar upp blir reaktionen från de flesta av våra ledande politiker att nu måste vi delta i vapenkapplöpningen; mer pengar till vapen, vilket triggar andra att skaffa mer vapen, som får våra ledare att ropa efter mer vapen och så vidare.
Ingen talar och skriver om att nu ska vi gå före i en kamp för spridande av en ickevåldskultur. Ingen som ser att motdraget måste vara ickevåld. Sverige, med Uppsala som centrum, där vi har världsledande fredsforskning vid Uppsala universitet, har möjlighet att påverka. Tyvärr vill ingen politiker se den möjligheten.
Den organisation som skulle förhindra nya krig i Europa kallas OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hur ofta hör vi politiker tala om engagemanget i OSSE. Däremot diskuteras livligt medlemskap i en kärnvapenorganisation. Nu måste vi få en politisk debatt, som handlar om vägvalet – valet mellan deltagande i ett samarbete, som har inriktningen att förhindra våld och bygga fred å ena sidan och vapenupprustning och deltagande i kärnvapenorganisation å andra.
Sverige kan och bör bidra mer till krigens avskaffande. Det är den vägen Sverige bör välja. Jag vill se en opinionsundersökning där frågeställningen är: Vilken väg är mest löftesrik, samarbete i en fredsallians eller medlemskap i en militärallians.
Jag skulle bli förvånad om signalen från medborgarna inte skulle bli att det bästa sättet att stärka försvaret mot våld, terror och krig är att förbereda världen för fred, vilket kan betyda att ett mycket aktivt svenskt medlemskap i OSSE är långt viktigare för världen än ett förstärkt svenskt engagemang i NATO.
Dagens vålds- och krigskultur måste bytas mot en ickevåldskultur. Det åstadkoms emellertid inte så länge man sätter tilltro till våldet som konfliktlösningsmetod. Det krävs ett långsiktigt arbete för folkbildning, upplysning och forskning för fred och att använda kunskapen och forskningen. Uppsala universitet har mycket att bidra med. Ett problem är att våra politiker inte är intresserade. Man tycks tro att kulturförändring är inte möjlig.
När jag skriver ned detta kommer jag att tänka på ett land i Centralamerika, Costa Rica. Landet har en författning, som anger, bland annat, att landet inte ska ha någon armé. Man har haft fred ända sedan författningen antogs, 1949. I grannländerna har oroligheterna varit många.
Helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation.
Harald Nordlund, f d riksdagsledamot och f.d. kommunalråd (FP

lördag 24 januari 2015

Nuvarande ledning står väl bakom nuvarande politiska inriktning

Ja, vad händer med Alliansen? I Kolumnen i dagens UNT ställs den frågan. Texten handlar om Folkpartiet. Vad händer efter Björklund. Kolumnisten för ett resonemang om politikens inriktning med Birgitta Ohlsson som partiledare. Hon tror att andra tänkbara kandidater inte ställer upp om Birgitta Ohlsson gör det. Om en valberedning gör ett bra jobb klargörs huruvida Arnholm och Malmström är intresserade. Se här två personer med stark lyskraft.
Skulle Birgitta Ohlsson bli partiledare kommer Folkpartiet att dra sig åt vänster, skriver kolumnisten vidare. Men nu förstår jag inte. Nuvarande ledning i vilken Birgitta Ohlsson ingår står väl bakom nuvarande politik. För kolumnisten menar väl inte att det som ledaren Björklund tycker inte kan motsägas och att när han avgår kan man tycka på det sätt man vill.
Den nya ledaren för Folkpartiet kommer väl, om den hämtas från nuvarande partiledning eller partistyrelse, att fortsätta på den inslagna vägen, eftersom den är vederbörandes vägval i dag.
Förhoppningsvis väljer allianspartierna att gå fram vart och ett för sig, läser jag också.  Jaha, så låter det nu. Det var inte länge sedan Alliansen sågs som självklar samarbetsarena för Folkpartiet.

fredag 23 januari 2015

Inte bara partiledarens ansvar. Ska en avgå, ska ett hundratal avgå

Expressen skriver, bland annat, så här om Folkpartiet:

"Fyra starka profiler nämns som möjliga kandidater:
Ex-ministrarna Birgitta Ohlsson, Erik Ullenhag och Maria Arnholm, och den nuvarande EU-kommissionären Cecilia Malmström.
Men enligt vad Expressen erfar är det oklart om någon av dom verkligen är beredd att utmana Jan Björklund - om Birgitta Ohlsson gör det.
- Det är rätt mycket "Björklund light" över både Ullenhag och Arnholm, och i det här läget finns ett behov av att göra något helt annat. Det talar för Birgitta Ohlsson, konstaterar en centralt placerad uppgiftslämnare.
Birgitta Ohlsson är just nu föräldraledig, men hon återvänder till politiken och riksdagen i april.
- Nu går det så dåligt för partiet att många anser att den här politiken har nått vägs ände. I det läget står Birgitta Ohlsson för en annan, långt mer socialliberal politik.
Jan Björklunds strategi har varit att locka över missnöjda moderatväljare genom att vara tydlig om försvaret och kärnkraften.
- Men nu har de missnöjda moderatväljarna försvunnit till Sverigedemokraterna, så den väljarmarknaden finns inte längre.
Om kräftgången fortsätter tror flera uppgiftslämnare att Jan Björklund kan komma att kasta in handduken."

Först läste jag löpsedeln, sedan artikeln, på nätet. Av artikeln framgår att tidningen spekulerar. Löpsedeln gav intryck av att ha lite fakta. Denna diskrepans är emellertid inte ovanlig. 

Expressen tycker sig se stora likheter mellan Arnholm och Björklund. Hoppsan. Vad grundar tidningen detta på?
Så detta med avgångskrav. Visst är det partiets politiska inriktning, som torde vara förklaringen till usla opinionssiffror. Ska ansvar, i form avgång, utkrävas är det ju inte bara partiledaren det ska gälla. Ansvaret åvilar alla, som varit med och beslutat om den politiska inriktningen. Partiledning, partistyrelse och främsta företrädare i kommuner och landsting har aldrig haft invändningar. Alla som ansett att högerinriktningen av politiken varit riktig borde avgå. Där finns, bland andra personer, som sett till att alltför borgerligt vänsterinriktade utmanövrerats. 
Nu måste partiet välja
1. Behålla sina företrädare som hittills ansett den förda politiken varit riktig och fortsätta den nuvarande politiska inriktningen, 
2. Ändra inriktning till en tydlig socialliberalism och ersätta ett stort antal personer. Företrädare på olika nivåer, som applåderat den politiska inriktningen kan ju rimligen inte få fortsätta om inriktningen ändras radikalt. Ty hur ska man ena dagen kunna applådera högerpolitik och nästa dag applådera en borgerlig vänsterpolitik. Det måste bli ett slut på anpassning för karriärens skull.. 


torsdag 22 januari 2015

Konstigheter i elförbrukningsligan

Konstigheter i redovisningen av elförbrukningen fördelad på landskap. Uppland går mot trenden, vilket innebär ökad förbrukning. Detta trots att Stockholm minskar. Den del av Stockholm, som ingår i Uppland borde påverka siffran för Uppland. Uppsala kanske inte alls har en ökning. Det kanske är kommunerna i norra delen av Stockholms län, som ökar förbrukningen kraftigt.

Spara är inte synonymt med minska kostnader

När ska politiker och media sluta att tala om sparande när man avser anpassning till budget. I dagens tidning läser jag att psykiatrin ska spara 30 miljoner kronor. Det borde betyda att man ska avsätta 30 miljoner för kanske kommande behov. Folkpartiet vill veta vilka kalkyler, som ligger bakom två nya sparförslag från den rödgröna majoriteten. Antagligen är det inte fråga om sparande utan om alternativ användning.
Om jag ändrar ett mobilabonnemang för att min ekonomi inte tillåter att jag surfar på mobilen innebär detta inte ett sparande utan en kostnadsminskning.
Har det någon betydelse att ordet sparande ges betydelsen av kostnadsminskning? Jo. Sparar man är man okänslig för behoven. Anpassar man kostnaderna är det fråga om en ofrånkomlig realitet. Kan ju ligga i medias intresse att vi vi vilseleds. Men politiker låt bli att spara när ni minskar kostnader

Lycka till Obama

Obama har hållit det stora årliga talet, State of the union. USA har nu, kanske kan man säga äntligen, en president, som ser att det finns människor, som inte har det bra och som vill skapa ett mer jämlikt och solidariskt samhälle. Mycket återstår, men Obamas vilja bedöms som äkta. USA har en president, som ser miljöproblemen.
Lika bedrövligt, som Obamas politik är löftesrik, är motståndet från Republikanerna. Och, att detta parti har så starkt stöd bland befolkningen. Republikaner har inte sett hur klimatet förändras. Än mindre tycks de ha förstått det katastrofala i förändringarna.
Republikaner förefaller se med förakt på människor, som av olika skäl kommit i kläm. Jag minns vad en viss Hollywoodfru uttalade när hon genom rutan på sin lyxbil kastade en blick på en man liggande vid gatan. "Han får skylla sig själv när han inte vill arbeta"
Lycka till Barack Obama

onsdag 21 januari 2015

Staten brister i fråga om handläggningstider

Staten utmärker sig inte i fråga om att snabbt handlägga ärenden. Det är den staten en del politiker vill ska ta hand om driften av skolorna och sjukvården. Det känns inte helt tryggt. 

"KU:s granskning av regeringens administrativa arbete (KU10)

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.
I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.
Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.
En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.
KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.
En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

Subsidiaritetsprincipen följs inte

Jag tror många av dagens politiker tänker centralism och inte subsidiaritet. Det sistnämnda är endast något man lärt sig säga. Hela 24% av lagförslagen inom EU subsidiaritetsprövades under 2013.

På svensk nationell nivå är det inne att förespråka centralism. Kristdemokraterna vill förstatliga all sjukvård och Folkpartiet vill förstatliga driften av skolorna. Styrningen av skolorna är i dag starkt knuten till staten

"KU har följt upp hur riksdagen använt EU:s subsidiaritetsprincip (KU5)

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.
KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.
Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.
Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

tisdag 20 januari 2015

Positiv respons på artikel om Folkpartiet

Nedanstående artikel har var i torsdags publicerad i tidningen NU. Responsen var enbart positiv.
En förkortad version har publicerats i Norrbottens-Kuriren. 


Kan Folkpartiet hitta hem?

För några år sedan inledde jag en debattartikel så här:

”Det kan hända vem som helst. Man kan irra bort sig. Särskilt om omgivande terräng inte uppvisar någon variation. Vart man än ser, ser det nästan likadant ut. Och om molnen hopar sig blir det svårt att orientera sig efter naturen. Men varför bär man inte med sig kompassen? För det kan väl inte vara så att man inte lärt sig använda den? Risken är stor att man väljer en väg där terrängen erbjuder bästa framkomligheten, men som leder fel.”

Texten, som syftar på Folkpartiet är, om möjligt, ännu mer relevant i dag. Borttappad ideologisk kompass eller tro på att man klarar sig utan har nu visat sig få ödesdigra konsekvenser.

Valet blev en stor besvikelse för Folkpartiet. 5,4% i riksdagsvalet och med mer än halva Sverige utan representant för partiet i riksdagen.

Folkpartiet liberalerna förknippas i dag , i första hand, med utbildnings- och forskningspolitik. Utöver krav på mer ordning och reda, betyg från fjärde klass, införande av ordningsbetyg vill Folkpartiet förstatliga den dagliga driften av skolorna.
Folkpartietprofilen består i övrigt av, som den beskrivits i media, förespråkande av svenskt medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO, utbyggd kärnkraft och privata aktörer inom välfärdssektorn. Beskrivningen må vara oriktig, men den finns och dominerar.

Oppositionen lyckades göra troligt att PISA-rapport och även andra utvärderingar av skolan visar resultatet av en under de två senaste mandatperioderna misslyckad skolpolitik. Folkpartiet gjorde allt man kunde för att försöka förklara att de många reformer, som genomförts tar lång tid att få resultat av. Kanske räddades partiet av betygsfrågan och kravet på förstatligande. Den sistnämnda frågan är dock svår att förstå logiken i. Argumentet för förstatligande av skolan är bristande jämlikhet över landet. Det är emellertid staten, som har ansvaret för att skolan är likvärdig genom att tillämpa de lagar och förordningar, som reglerar likvärdighet. Varför detta skulle underlättas om staten fick ansvar för även den dagliga driften har ingen lyckats förklara. Man måste i sammanhanget fråga sig varför inte även övriga kommunala sektorer borde förstatligas, ty inte kan vi väl acceptera kvalitetsskillnader inom vården av äldre och inom förskolan.

Vinster i välfärden-debatten förlorade Alliansen. Man tvingades inta försvarsställning medan Socialdemokraterna lyckades framstå som motståndare till vinster, trots att skillnaderna knappast finns. Folkpartiet måste tydliggöra att köp av välfärdstjänster måste anstå tills man klarar att reglera kraven i avtal och att utkräva ansvar.

I en tid när våldet är ett dagligt inslag i medias nyhetsbevakning, måste politiker fråga sig vilka medel, som bör användas för att komma bort från våldet och kunna sprida en ickevåldskultur. Ska man fortsätta en politik, som innebär användning av vapen som motmedel mot våld och att vi vill vara med i en kärnvapenorganisation? Sverige kan gå före i ett arbete mot våld och ofred. I det arbetet måste socialliberaler ta ledningen.

Som miljöengagerad socialliberal ser jag med häpnad på hur miljöfrågorna hanteras. Folkpartiet har ett bra miljöprogram, men i debatten har frågorna i princip begränsats till att behandla utbyggd kärnkraft. Påståendet att en utbyggd kärnkraft skulle vara lösningen på klimatproblematiken är inte i linje med en hållbar och modern syn. Eftersom miljö, ekonomi och tillväxt, internationell solidaritet och människovärde så intimt hänger samman, borde detta område vara vikt för det socialliberala partiet. Men i så fall måste miljöfrågorna genomsyra partiets politik.

Svensk socialliberalism idag måste kännetecknas av inte bara ord som krav, tuffa tag, auktoritet. Om ”att ställa krav är att bry sig”, var finns då de ord som också handlar om omsorgen om de som inte klarar kraven?

För ett socialliberalt parti får röstmaximering inte vara det primära. Ideologins betydelse får inte minska till förmån för sökandet av den politik som attraherar ”medelväljaren”, ett slags plånbokspopulism. Makt får inte bli viktigare än ideologisk renlärighet.

För Folkpartiets framtid som en än starkare politisk kraft krävs en återgång till en socialliberalism som kännetecknas av kamp för fred och demokrati, internationell solidaritet, solidaritet med kommande generationer, frihandel, generell välfärdspolitik och en reglerad marknadsekonomi. Fortfarande är den traditionen stark inom Folkpartiet. Inget annat parti har bättre förutsättningar att anta den utmaningen än Folkpartiet. För det krävs mod och uthållighet. Jag hoppas att partiets ledning vill, vågar och orkar göra det. Frågan är om ens Folkpartiet har kraft att bryta sig ur den likriktande utarmning svensk politik nu befinner sig i. Kommer Folkpartiet att hitta hem?

Harald Nordlund
f.d.kommunalråd, f.d. riksdagsledamot (FP)








Talmannens svenska ska vara perfekt

Även talmannens pressekreterare uppvisar brister i svenska språket. 

"Under sitt besök i Budapest kommer talmannen bland annat att träffa Ungerns talman Laszlo Köver". Bland annat att träffa? Ska lyda: "Under sitt besök i Budapets kommer talmannen att träffa bland andra Ungerns talman Laszlo Köver"

"Minnesceremoni i Ungern

Raoul Wallenberg fördes bort av ryska trupper i Budapest den 17 januari 1945. Den 18-19 januari besöker talman Urban Ahlin Budapest för att delta i en minnesceremoni som uppmärksammar att det gått 70 år sedan försvinnandet. Minnesceremonin, som hålls den 19 januari, arrangeras av Sveriges ambassad. Företrädare för Ungerns parlament och regering kommer att närvara vid minnesstunden.
Under sitt besök i Budapest kommer talmannen bland annat att träffa Ungerns talman László Kövér.
Sarah Everås Sidibé
Talmannens pressekreterare, 070-537 29 00"

Bedrövlig svenska av talmannen

Bra att talmannen uttalar sig om Raoul Wallenbergs gärningar. Krav på besked från Ryssland om vad som hände efter att han bortförts måste uttryckas ofta.

Tråkigt med den dåliga svenskan. Ja, inte bara tråkigt, utan bedrövligt. Ska uttryckas: "Hans gärning har betytt oerhört mycket inte bara för de individer han räddade utan även för bilden av Sverige internationellt"

Talmannen uppmärksammar 70-årsdagen av Raoul Wallenbergs försvinnande

Den 17 januari är det 70 år sedan den svenske diplomaten Raoul Wallenberg fördes bort av ryska trupper i Budapest, Ungern. Den 18–19 januari besöker talmannen Budapest för att delta i en minnesceremoni.
– Raoul Wallenberg är ett föredöme. Han är inte bara en nationell hjälte utan en global humanist med civilkurage. Hans gärning har inte bara betytt oerhört mycket för de individer han räddade samt efterföljande generationer, utan även för bilden av Sverige internationellt. Det är viktigt att vi uppmärksammar hans gärning och det faktum att hans öde fortfarande är okänt, säger talman Urban Ahlin.

måndag 19 januari 2015

Landstinget avskaffar något som inte finns

Det är pinsamt. Man kan inte avskaffa något man aldrig haft. Styrformen beställa - utföra har aldrig införts i landstinget. Politikerna tror emellertid att man har den. 

"Landstinget ska avskaffa beställa- utföramodellen

Landstingets organisation ska ses över. Det beslutade landstingsstyrelsen. Avsikten är att från 2016 avskaffa den nuvarande beställar- och utförarorganisationen.
Landstingsrådsberedningen, där företrädare för alla politiska partier ingår, fick i uppdrag att ta fram ett förslag till ny organisation.
Uppdraget är att ta fram ett förslag på organisation som ger bättre förutsättningar att hantera sjukvårdens finansiering, planering och genomförande.
Förslaget till ny organisation ska presenteras för landstingsstyrelsen den 2 juni 2015 och beslutas av landstingsfullmäktige vid junisammanträdet. Målet är att den nya organisationen ska träda i kraft 2016."

Mer vapen och medlemskap i kärnvapenorganisation

Försvarsbudgeten kan komma att behöva fördubblas om Sverige går med i NATO.
Signalen från en del politiker är: mer vapen och medlemskap i kärnvapenorganisation. Känns detta som en hållbar inriktning? Signalen från Sverige är sålunda: grymma vapen är enda försvaret mot våld. Jag känner oro

Regeringspartierna kan komma att gå med på Nato-utredning
Statsminister Stefan Löfven sa i onsdagens partiledardebatt i riksdagen bestämt nej till oppositionens krav på att tillsätta en utredning om svensk Nato-anslutning. Men Socialdemokraterna kan komma att ändra sig. Det krävs kompromisser, och därmed eftergifter, för att få decemberöverenskommelsen att fungera.
Onsdagens partiledardebatt i riksdagen präglades av den parlamentariska borgfreden över blockgränsen. De sex partiernas ledare visade tydligt att de känner pressen att vårda överenskommelsen, samtidigt som klassens ”gossen Ruda”, Sverigedemokraterna, tog chansen att försöka få det att se ut som att de är det enda partiet i opposition.
Regeringspartierna S och MP, liksom de fyra allianspartierna, befinner sig i ett läge där de måste vårda samtalsklimatet så att de så småningom kan komma överens långsiktigt om försvarspolitiken, pensionerna och kärnkraften – och gissningsvis dessutom i skolpolitiken och troligtvis också i migrations- och integrationsfrågorna. Samtidigt måste de visa varandra och omvärlden att ena sidan regerar och den andra sidan är i opposition. En inte alldeles enkel ekvation.
Sverigedemokraterna tyckte nog att de kunde ropa bingo med sin totalkonfrontation mot resten – deras begäran om att riksdagen på tisdag ska uttala misstroende mot statsministern och regeringen – gav dem den mediala uppmärksamhet de kalkylerat med. Men flertalet väljare ser ju lätt igenom att det SD sysslar med bara är spel för galleriet. Inget annat oppositionsparti tänker stödja SD:s misstroendeförklaring. Utspelet faller alltså platt.
Det som gör att väljarna – trots allt – kommer att märka att alliansens politik skiljer sig från regeringens är att de båda blocken faktiskt för fram vitt skilda uppfattningar i massor av sakfrågor, motsättningar som kommer att överbryggas på några områden, men finnas kvar i 80-90 procent av alla sakområden – både ideologiskt och räknat i kronor och ören.
Det område som från tid till annan överskuggar alla andra är den ekonomiska politiken. Där ryms både statsutgifterna som helhet och hur dessa ska finansieras, alltså hur skatterna ska se ut. Där lär partierna fortsätta att hävda olika linjer och föra utvecklingen framåt genom debatter och riksdagsvoteringar. Där är blocken bara överens om att den större partikonstellationen ska få sin vilja fram utan att SD får påverka. Just nu är det S/MP-regeringens linje som ska gälla. Efter valet 2018 kan det vara fortsatt de rödgrönas, eller alliansens – eller någon annan partikonstellations budget – som får riksdagens stöd.
I detta sammanhang kan man dock inte skjuta undan det faktum att många intresseorganisationer, både sådana som företräder löntagarna och de som finns på arbetsgivarsidan, önskar att partierna, även där över blockgränsen, ska göra upp om en reformerad och långsiktigt hållbar skattepolitik. Men då handlar det mer om principerna för skattesystemets utformning, inte riktigt lika mycket om nivåer och prioriteringar av hur mycket som behövs för att finansiera vad.
Onsdagens partiledardebatt visade att de sex partierna har flera steg att ta innan de kan sluta en försvarspolitisk kompromiss. Inte för att de får jättesvårt att enas om vilka extra pengar militära försvaret behöver de närmaste fem åren. Svårigheten ligger mer i principfrågan om Sveriges alliansfrihet.
Där har Socialdemokraterna låst sig hårt mot att acceptera Folkpartiets heta och Moderaternas allt varmare önskan om överge alliansfriheten och söka inträde i den USA-dominerade militära atlantpakten Nato.
S stödjer sig på historiska argument om att alliansfriheten tjänat Sverige väl och att folkets flertal är emot Nato-anslutning.
Folkpartiet och Moderaterna, som varit traditionellt USA-vänliga Nato-anhängare i decennier, hänvisar till att omvärldsläget förändrats, att situationen i Ryssland gjort Europas läge mer utsatt och att Sveriges nuvarande försvarsförmåga inte är tillräcklig om det värsta skulle inträffa. Samt att opinionsstödet för Nato är i växande.
I dag säger Socialdemokraterna att Sverige har utvecklat närmare samarbete med Nato och att det ska fördjupas ytterligare. Men, nej, något Nato-medlemskap ska inte utredas. Det vore att provocera Moskva helt i onödan. S vill jobba vidare med att fördjupa samarbetet med det likaledes Nato-utanförstående Finland.
Alliansen är inbördes inte helt enig om att Sverige verkligen ska gå med i Nato, både Centern och KD tvekar, men de har i blocksämjans namn i alla fall enats om att frågan behöver utredas .
Till slut kommer antagligen en uppgörelse där S och MP, under stark protest från Vänsterpartiet, godtar att Nato-inträde utreds, kanske med direktiv som något modifierar frågeställningen till hur Sverige ska gå vidare. Då kommer det att heta att fortsatt Nato-samarbete utreds, samt att även för- och nackdelar med någon form av Nato-association analyseras.
Ett gammalt argument som för några decennier sedan talade för att gå in i Nato verkar numera vara helt ute ur bilden, nämligen att de svenska försvarskostnaderna skulle bli lägre om vi gick med i atlantpakten. I dag spenderar Sverige 40 miljarder kronor per år, drygt en procent av BNP, på att ha ett eget alliansfritt försvar. Nato begär att medlemsländerna ska satsa det dubbla, alltså två procent. Om Sverige skulle tvingas leva upp till det måste försvarsanslaget höjas till runt 75 miljarder kronor.
Efter den M-ledda regeringens neddragningar av försvarsutgifterna på senare år, främst som andel av BNP, verkar partierna ändå vara överens om att det nu krävs markanta påslag. Men kanske inte med så mycket som Nato kommer att begära för ett inträde. Vilket torde komma att framgå om Nato-frågan utreds – och vilket därmed skulle kunna vara en öppning för S och MP att, trots allt, gå med på alliansens krav om en utredning

Är övergödningen acceptabel?


Det är viktigt att beslutade mål sätts upp, inte minst i fråga om vår miljö. Som så ofta uteblir slutsatserna. I nedan redovisade uppföljning borde utskottet ha haft någon mening. Tycker utskottet att mer behöver göras och i så fall vad? Är nuvarande övergödning acceptabel?

"Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning om stöd till lokala åtgärder mot övergödning

Övergödning är ett av de allvarligaste hoten mot havsmiljön. Den leder till bland annat algblomning och hotar på sikt den biologiska mångfalden. Riksdagen har beslutat om miljömålet Ingen övergödning samt om åtgärder för att uppnå målet. Miljö- och jordbruksutskottet har genomfört en uppföljning av åtgärderna.
För att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål om ingen övergödning vidtas olika åtgärder för att bland annat minska halterna av fosfor och kväve i vatten. En del av dessa åtgärder utförs av lokala aktörer och finansieras av statliga stöd eller bidrag. Bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, och miljöåtgärder inom det svenska landsbygdsprogrammet är exempel på sådana insatser. Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har följt upp de statliga stöden till lokala åtgärder mot övergödning.
I uppföljningen konstaterar utskottet att det är positivt att satsningar görs för att minska övergödningen. I utformningen av olika styrmedel behöver balansen mellan frivilliga åtgärder och storleken på ekonomiska subventioner och tvingande krav kontinuerligt följas upp och kunna omprövas för att man ska hitta kostnadseffektiva lösningar.
Det är positivt att åtgärdsarbetet har mobiliserat ett brett lokalt engagemang och bidragit till samverkan mellan aktörer från olika sektorer. Det är bra att lokala vattenvårdsprojekt riktas mot sektorer med störst utsläpp och stor potential för kostnadseffektiva åtgärder. Trots de olika utmaningar som är förenade med att följa upp miljöeffekter bör detta vara ambitionen i alla slags åtgärder. Åtgärder som genomförs med etablerade metoder kan förväntas vara kostnadseffektiva.
För fortsatt utveckling av vattenförvaltningen och effektiva åtgärder är det viktigt att vattenmyndigheterna drar lärdom av tidigare erfarenheter i det kommande arbetet med att förankra och utforma de nya åtgärdsprogrammen. Det är viktigt med fortsatt uppföljning och redovisning av uppnådda resultat

måndag 12 januari 2015

Hur många utredningar krävs?

"Patientmat ska utredas

Frågan om vilken tillagningsmetod som ska användas för patientmaten vid Akademiska sjukhuset ska utredas på nytt. Det beslutade landstingsstyrelsen.
Landstinget har tidigare beslutat att säga upp det nuvarande kostavtalet med Västmanland och att bygga ett nytt tillagningskök på Akademiska sjukhuset. I juni fattade produktionsstyrelsen beslut om val av tillagningsmetod. Detta beslut kommer att upphävas i väntan på utredningens resultat.
Landstingsdirektören får i stället i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning om produktions- och leveransmetod för patientmaten.
Enligt uppdraget ska fokus i utredningen vara att hitta det produktions- och distributionssätt som skapar bästa möjliga patientnytta. Höga hygien- och säkerhetskrav ska gälla och man vill också uppnå högre miljömål.
Utredningen och dess förslag ska presenteras för landstingsstyrelsen senast i juni.
(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig mot beslutet och yrkade på avslag då de ansåg att frågan redan är väl utredd."

Nog förefaller reservationen vara högst motiverad. Hur mycket ska frågan om maten vid Akademiska sjukhuset behöva utredas? När, som man kan misstänka i detta fall, utredning används i stället för att öppet blotta en oenighet stjäl man pengar från oss skattebetalare. 

Dålig sjukdomsinsikt

Landstinget i Uppsala län fortsätter att vara märkligt i fråga om formerna för den politiska styrningen. Ny organisationsutredning har tillsatts. Det finns nu minst tretton landstingsråd, sannolikt tio för många. Trots detta antal har man tillsatt särskild grupp för att utreda ny organisation. 
"
      *     Länsdelsberedningarna och deras utskott läggs ner.
  • Två nya fullmäktigeberedningar inrättas: Beredningen för barn och unga och Beredningen för äldre och funktionsnedsatta. Beredningarna får 13 ledamöter vardera.
  • Utskottet för demokrati, jämställdhet blir en beredning under landstingsfullmäktige med namnet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration.
  • Två utskott inrättas till landstingsstyrelsen: ett personalutskott och ett utskott för forskning, utveckling och utbildning, båda med fem ledamöter.
  • Landstingsstyrelsens arbetsutskott ska ha fem ledamöter.
(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig mot beslutet."
(SD) lämnade ett tilläggsyrkande om att en utredning tillsätts där man ser över möjligheten att öka inflytandet för alla kommuner i länet. Yrkandet avslogs.

Av media har jag förstått att Alliansen sätter stort värde på Länsdelsberedningarnas arbete. Folkpartiet anser att ordförandeskap i en sådan är viktigare än ordförandeskap i Patientnämnden.
I länet finns ett regionförbund, i vilket alla länets kommuner och landstinget är medlemmar. Till förbundet har man överlåtit frågor, som också ligger hos länsdelsberedningarna. Man kan då möjligen landa i en uppfattning att de sistnämnda kan upphöra och i en tid då patientsäkerheten behöver förbättras, Patientnämnden uppvärderas i landstinget.
Sjukdomsinsikten hos landstingets politiker är dålig

NATO - konferens i Sälen

Intrycket när jag tar del av Folk och Försvars konferens i Sälen är konstigt. Hur ska vi få medel till mer vapen och ska Sverige ansöka om att få bli medlem i en kärnvapenorganisation, tycks vara de viktigaste frågorna. Ja, ett alternativ till medlemskapet finns ju också på dagordningen, nämligen alliansfrihet.
Men ingen talar om den första vägen, att arbeta aktivt för fredskapande. Sverige borde kunna spela en aktiv roll i fråga om spridande av en ickevåldskultur och användning av ickevåldsmetoder vid konfliktlösning. Nej, det tycks som om man triggar varandra till överbud i vapenanvändning. 
Är Sälenkonferensen på väg att bli en NATO - konferens?

fredag 9 januari 2015

Oärliga och dumma

Det förefaller vara lite osmart. Utskick, som jag ska tro kommer från Telia och som inleds med ordet Hallå. Jag är inte kund hos Telia, I brevet sägs att jag betalat faktura två gånger, varför jag ska få tillbaka pengar. Det mest osmarta är dock inte att jag inte är kund. Skojarna vet naturligtvis att man träffar rätt med endast kanske vart tredje brev. Det osmarta är språket. Vem tror att Telia skriver sådana här brev.
Oärlighet och dumhet är en dålig kombination. Men för oss som försöker vara reko vore det ju värre med oärlighet och smarthet

torsdag 8 januari 2015

Jämlik skola och lärarlegitimation statligt ansvar

Staten har hittills misslyckats med att införa lärarlegitimation. Det är väl den staten, som några vill ska få ansvar för den dagliga driften av landets skolor.
Staten har misslyckats med sin uppgift att skapa en jämlik skola. Det är väl den staten, som några vill ska få ansvar för även den dagliga driften av landets skolor.
 Förslaget om att överföra skolan till staten känns inte så självklart

fredag 2 januari 2015

Ansvaret för politiken åvilar inte endast partiledaren

När ett parti gått vilse eller när väljarna vänder ett parti ryggen av andra skäl kommer förr eller senare krav på partiledarens avgång. Dock gäller ju att det är partiledningens och partistyrelsens ansvar.
Nu har Folkpartiet drabbats. Partiet, åtminstone styrelse och i synnerhet partiledning, har drivit partiet högerut. Vi måste förutsätta att detta är medvetet. Att då kräva förändring på endast ordförandeposten är ologiskt.
Ska partiet, något, som är nödvändigt, söka sig tillbaka till sina rötter kan det inte genomföras av nuvarande styrelse och partiledning av den anledningen att dessa står bakom nuvarande inriktning av politiken.
För Folkpartiet krävs nu en tillbakagång till en tydlig socialliberal profil där ideologiska troheten är viktigare än makten och detta i sin tur kräver ny partistyrelse och ny partiledning.