Hoppsan! Upptäckte att jag är Folkpartiets/Liberalernas i Uppsala hittills "längsta" kommunalråd.
måndag 31 december 2018
Sevéus om fredsministrar
LÄRDOMAR FRÅN AFGHANISTAN: FREDSPOLITIK
Många lärdomar kan ofta dras av misslyckanden. I fallet Afghanistan har våldskulturens medel fått stort spelrum. Liksom i Irak, Syrien och Saudiarabien, ja i land efter land.
Medmänskliga hänsyn av olika slag talar för att resurser bör omdirigeras från militärpolitik till vad vi sammanfattningsvis kan kalla fredspolitik. En sådan måste innehålla många komponenter och vara mycket långsiktig.
För att en sådan utveckling ska påbörjas behöver vi fredsdepartement med starkt engagerade fredsministrar som vill och kan ta till sig freds- och konfliktforskningens samlade rön om hur fred kan skapas och byggas med fredliga medel.
Jag hoppas att Anna Sundstrom och Greg Simons ska kunna arrangera möten i Stockholm och Uppsala under våren med Fabian Hamilton, freds- och nedrustningsminister i Corbyns skuggministär. Kontakter om detta har just påbörjats med London.
Du kan börja lära känna Hamilton genom min bok "Var är fredsministrarna?", som ditt kommunbibliotek sannolikt beställer hem om du ber att få låna den. Den kan också skaffas via www.bokus.se eller vilken annan bokhandel som helst.
fredag 21 december 2018
Jag bara skojar
Den här personen fick Karl Staaf-medaljen i guld
Nej, jag bara skojar
Politiska uppdrag
Ersättare i Gatu- och
samhällsmiljönämnden
2016-2018
Ledamot patientnämnden för
Uppsala län
2010-
Ordf.
patientnämnden för Uppsala län
2007- 2010
Vice
ordf. Mälardalsrådets miljöutskott
2003-
Ledamot
Delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom
2004- 2010
Ledamot
i landstingsfullmäktige i Uppsala län 2003-
2010
Vice
ordf. i regionala utskottet
2003- 2004
Ersättare
i landstingsstyrelsen
2003- 2006
Ersättare
i styrelsen för Upplandstiftelsen
2003- 2010
Ledamot
i Regionförbundet Uppsala läns fullmäktige 2003- 2010
Ledamot
av Sveriges Riksdag
1998-2002
och
våren 2005
Ledamot
i Riksdagens Miljö-och jordbruksutskott
1998-2002
Ersättare
i Riksdagens Socialurskott
1998- 2002
Ledamot
i statlig utredning om flexibla mekanismer inom
miljöpolitiken
2000-2003
Ledamot
i den statliga miljömålskommitten
1999-2001
Ledamot
i statlig äldreberedning, Senior 2005
1999-2002
Ersättare
i Riksdagens socialutskott Våren 2005
Ledamot
i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1996-1998
Ledamot
i Uppsala kommuns pensionärsråd
1995-1998
Ersättare
i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1992-1996
Ledamot
i Uppsala Tourism AB
1992-1994
Ersättare
i Mälardalsrådets styrelse
1992-1994
Ledamot
Arbetsförmedlingsnämnden
1992-1994
Ersättare
i Stiftelsen f. samverkan universitet-näringsliv-samhälle,
STUNS
1992-1994
Ledamot
i Länsstyrelsens styrelse
1991-1994
1999-2002
Ledamot
i referensgrupp till socialminister B. Westerberg 1991-1994
Kommunalråd
i Uppsala kommun
1989-1998
Ledamot
i Uppsala kommuns kommunstyrelse
1989-1998
Ledamot
i kommunstyrelsens arbetsutskott
1989-1998
1:e
vice ordf. i kommunstyrelsen
1991-1994
Ledamot
i kommunstyrelsens finansutskott
1994-1998
Ledamot
i Uppsala kommuns Förvaltnings AB
1994-1998
Ledamot
i utskott för vård och omsorg
1994-1996
Ledamot
i kommunstyrelsens personalutskott
1994-1995
Ledamot
i Uppsala Stadshus AB
1995-1998
Ombud
Kommunförbundets länsavdelnings länsmöten 1989-1991
Suppleant
i Länsstyrelsens styrelse
1989-1991
Vice
ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd
1989-1991
Suppleant
i Uppsala kommuns valberedning 1987-1991
Ledamot
i kommunfullmäktige
1986-1998
Ordf.
i Uppsala kommuns Gatunämnd
1986-1988
Ersättare
i Uppsala kommunfullmäktiges valberedning 1985-1989
Suppleant
i Uppsala kommuns Gatunämnd 1983-1985
Suppleant
i styrelsen för Wiks folkhögskola 1980
Suppleant
i Uppsala kommuns naturvårdsråd 1975-1976
Ledamot
i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1974-1976
Suppleant
i taxeringsnämnd
1974-1976
Suppleant
i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1971-1973
Suppleant
i Uppsala kommuns besvärsnämnd 1971-1973
Suppleant
i Bostadsförmedlingsnämnden
1971-1973
Andra
uppdrag
Ledamot
i styrelsen för Stadshypotek AB Uppsala 1994-1997
Föreningsuppdrag
Ledamot
i styrelsen för Peace Quest International
2001-2005
Ordf.
i styrelsen för SNF:s uppsalaavdelning
2002
Ordf.
i styrelsen för Folkpartiets länsförbund Uppsala län
1997-2000
Ledamot
i styrelsen för Folkpartiets länsförbund
1990-1996
Ordf.
i Folkpartiets kommunförening Uppsala
1982-1985
1990-1993
Ledamot
i styrelsen för Folkpartiets kommunförening 1980-1993
Ordf.
i styrelsen för bostadsrättsförening
1981
Ledamot
i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan 1981-1982
Ledamot
i styrelsen för bostadsrättsförening
1979-1980
Ordf.
i Folkpartiets Uppsalaavdelning
1974
Ordf.
i Folkpartiets stadsdelsförening i Gottsunda/Valsätra
1970-1973
Valledare
för Folkpartiet
1973
Ledamot
i Uppsala Ungdomsråd
1966-1969
Ordf.
och ledamot i styrelsen för Folkpartiets ungdoms-
förbund
Uppsala
1965-1970
Klubbledare
i JUF/4H - klubb
1958-1960
Riksda´n 20 december
Riksdagsbeslut 20 december
| |||||||||||
Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||
Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||
Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder. | |||||||||||
Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
| |||||||||||
Pengar till kommunikationer (TU1)Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två. | |||||||||||
Riksda´n 21 december
Riksdagsbeslut 21 december
| |||||||||||
Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)Riksdagen sa delvis säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället säger ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||
Pengar till kommunerna (FiU3)Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två. | |||||||||||
Pengar till EU-avgiften (FiU5)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två. Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019. | |||||||||||
Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. |
torsdag 20 december 2018
Riksda´n 19 december
Riksdagsbeslut 19 december
| |||||||||||||
Pengar till näringsliv (NU1)Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||||
Pengar till energi (NU3)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||||
Pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar. | |||||||||||||
Pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | |||||||||||||
Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1)Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
| |||||||||||||
Pengar till studiestöd (UbU2)Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. |
tisdag 18 december 2018
Passiva politiska organ
Eländet fortsätter. Inget politisktansvarstagande. Det är inte Akademiska som gör överskridande, utan sjukhusstyrelsen, som låter bli att vidta åtgärder
Uppsnabbat regionstyrelsen 18 december
I detta nummer:
- Plusresultat på 64 miljoner enligt prognos
- Medicinhistoriskt stipendium utdelat
- Region Uppsala godkänner ansökan om stadsmiljöavtalet
- Plan för hur vårdnära service ska införas antagen
- 3,1 miljoner kronor till länets handikappföreningar
- Modell för ersättning då patienter blir kvar på sjukhus antagen
- Regionstyrelsen fastställde 2019 års anslagsramar
- Budgetmedel för bland annat politiker fördelade
- Konsulter för kompetensutveckling upphandlas
Plusresultat på 64 miljoner enligt prognos
Årsprognosen för Region Uppsala per november är 64 miljoner kronor, vilket är en försämring med 22 miljoner kronor jämfört med oktober månad. Prognosen är 106 miljoner sämre än budgeten för 2018.
Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 50 miljoner kronor, till en årsprognos på minus 300 miljoner kronor. Orsaken till försämringen är att det inte har skett en tydlig vändning i fråga om kapacitet inom främst slutenvården. Även effekter av köpt vård, köpt medicinsk service, läkemedel och dyra bemanningslösningar bidrar till försämrat resultat. Riks- och regionintäkterna har stabiliserats något.
Även sjukhusstyrelsens egen verksamhet försämrar sin årsprognos med 9 miljoner kronor, till minus 22 miljoner kronor. Den justerade prognosen beror på högre kostnader för köpt vård.
Regionstyrelsens övergripande verksamheter förbättrar sin prognos med 31 miljoner kronor, vilket främst beror på en ökad rabatt på smittskyddsläkemedel, lägre kostnader för specialdestinerade statsbidrag samt lägre personalförsäkringskostnader. Övriga verksamheter inom Region Uppsala förbättrar sina årsprognoser med totalt 5 miljoner kronor.
Det ackumulerade resultatet till och med november är för Akademiska sjukhuset 309 miljoner kronor sämre än budget. Sjukhuset behöver därför ha ett positivt utfall jämfört med budget i december för att årsprognosen på minus 300 miljoner kronor ska nås. Att planerade kostnadsreducerande åtgärder, både på Akademiska sjukhuset och i övriga förvaltningar, får effekt i december är avgörande för att Region Uppsala inte ska leverera ett negativt resultat 2018.
Medicinhistoriskt stipendium utdelat
Apotekaren Anders Uppfeldt utses till mottagare av Region Uppsalas medicinhistoriska stipendium för år 2018. Stipendiet är på 20 000 kronor, och instiftades 2006 för att stimulera till medicinhistorisk forskning.
Av motiveringen framgår att Anders Uppfeldt under många år gjort ovärderliga insatser för att till en bred allmänhet sprida kunskaper om de gamla metoder för framställning av läkemedel som användes innan läkemedelsindustrin tog över.
Beslutet togs av regionstyrelsen som också beslöt att ge regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag på reviderade stadgar för stipendiet.
Region Uppsala godkänner ansökan om stadsmiljöavtalet
Nu har regionstyrelsen ställt sig bakom ansökan om det så kallade stadsmiljöavtalet. Samma beslut har tidigare fattats av Uppsala kommun. Därmed är det fritt fram att ansöka.
Bakgrunden är att den svenska staten, Uppsala kommun, Knivsta kommun och Region Uppsala den 18 december 2017 tecknade ett avtal om utbyggnad av Ostkustbanan till fyra spår med nya stationer, samt bostadsbyggande i Uppsala och Knivsta. En viktig förutsättning i detta är en utbyggd kapacitetsstark kollektivtrafik i form av det så kallade Kunskapsspåret och Ultunalänken.
I avtalet mellan staten, Uppsala kommun och Region Uppsala åtar sig Region Uppsala och Uppsala kommun att som teknisk lösning för kapacitetsstark kollektivtrafik välja spårväg, under förutsättningen av att staten beviljar en medfinansiering med 50 procent av investeringarna för Ultunalänken.
För att få ett komplett trafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden och centrala Uppsala har Uppsala kommun och Region Uppsala träffat en överenskommelse om att komplettera Ultunalänken med Kunskapsspåret, vilken kopplar ihop Ultunalänken med Resecentrum via den västra sidan om Fyrisån.
Parterna har också överenskommit om att skapa en gemensam projektorganisation för det förberedande arbetet. Regeringen meddelade i juni 2018 att upp till 900 miljoner kronor avsätts till Ultunalänken. Det är den resterande delen av projektet, med spår mellan Uppsala resecentrum, Gottsunda och Ultuna som ansökan om stadsmiljöavtal för byggande av spårväg gäller.
Region Uppsala söker alltså om stadsmiljöavtal för byggnation av spårväg för de delar av projektet som rör Uppsala resecentrum, Gottsunda och Ultuna till en totalkostnad av cirka 2,5 miljarder kronor (2 499 533 tkr), det från staten ansökta beloppet är cirka 1,25 miljarder kronor (1 249 766,5 tkr). Ultunalänkens finansiering hanteras via ett separat avtal.
Ansökan innebär i sig inget slutligt besked om att spårväg ska byggas.
(SD) yrkade avslag på att godkänna ansökan och reserverade sig mot beslutet.
Plan för hur vårdnära service ska införas antagen
Nu finns en plan för hur vårdnära service ska införas. Planen klubbades av regionstyrelsen vid deras möte. Senast år 2023 ska vårdnära service vara infört på samtliga enheter vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, där behov och förutsättningar finns.
Vårdnära service är ett begrepp som innebär att särskilt utbildad servicepersonal utför vissa sysslor, som historiskt sett har utförts av vårdpersonal. Det rör sig grovt sett om patientnära städning, patienttransporter, materialhantering och måltidshantering.
Vid sitt möte i juni 2018 beslutade regionstyrelsen att konceptet vårdnära service ska införas på samtliga vårdenheter (med behov och rätt förutsättningar) vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, med start år 2018. Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma med en sammanhållen införandeplan senast i december 2018. Implementeringskostnaden får uppgå till högst 3 miljoner kronor första året, och därefter 2,3 miljoner kronor årligen till 2023.
Det är denna plan som nu redovisades och antogs. Just nu befinner sig arbetet i en planeringsfas. Den 1 april 2019 presenteras vilka enheter som inför vårdnära service och när. Arbetet ska vara genomfört senast år 2023, slutrapporten ska vara färdig senast i december 2023.
Regiondirektören ska rapportera till regionstyrelsen hur det har gått i september 2019.
3,1 miljoner kronor till länets handikappföreningar
Region Uppsala tilldelar årligen länets handikappföreningar organisationsanslag – för år 2019 drygt 3,1 miljoner kronor. Detta är en uppräkning med 1,5 procent sedan förra året. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på kriterier för utdelande av anslag. Detta enligt beslut av regionstyrelsen.
Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet har tidigare beslutat att Handikapporganisationernas samarbetsorgan, HSO, ska tilldelas ett ekonomiskt bidrag om 1 514 329 kronor. Övriga 1 595 500 kronor ska alltså fördelas till de olika handikappföreningarna.
En arbetsgrupp har också tittat på kriterierna för att få bidrag. Det handlar om sådant som korrekt ifylld ansökan, antal medlemmar, att föreningen är ansluten till en riksorganisation som erhåller statligt stöd med mera.
Modell för ersättning då patienter blir kvar på sjukhus antagen
Den ekonomiska ersättningsmodellen för betalningsansvar för utskrivningsklara patienter som blir kvar på sjukhus ska följa lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ersättningens storlek regleras i ett avtal som slöts mellan Region Uppsala och länets kommuner i maj 2018. En uppföljning ska göras senast den 1 februari 2020. Detta beslutade regionstyrelsen.
Bakgrunden är att det ibland förekommer att patienter som bör tas omhand av den kommunala omsorgen blir kvar på sjukhus, något som med denna modell innebär att kommunerna efter en viss tid får betala ersättning.
Regionstyrelsen fastställde 2019 års anslagsramar
Vid sitt möte i förra veckan beslutade regionfullmäktige att anslå drygt 644,8 miljoner kronor till regionstyrelsens övergripande verksamhet för år 2019. Nu fördelade regionstyrelsen denna summa vid sitt sammanträde.
Av beslutet framgår att regionkontoret anslås drygt 430,1 miljoner kronor (här finns bland annat löner och hyra), medan de specialdestinerade statsbidragen utgör drygt 148,7 miljoner kronor (pengar som regionstyrelsen fördelar vidare till de områden staten har bestämt att de ska gå till). Förtroendemannaorganisationen får drygt 48,7 miljoner kronor, det regionala utvecklingsanslaget är drygt 38 miljoner kronor. Drygt 100 miljoner kronor utgörs av så kallade centrala avgifter, här finns kostnader för sådant som bidrag till föreningar, försäkringar och avgift till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Därutöver fördelas 8,5 miljoner kronor till vårdnära service och neuropsykiatriska funktionshinder.
Finansförvaltningen som sköter finansverksamheten antas göra ett plusresultat om drygt 130,7 miljoner kronor.
Budgetmedel för bland annat politiker fördelade
Regionstyrelsen fördelade också pengar inom förtroendemannaorganisationen. Ungefär 33,5 miljoner kronor fördelades till centrala förtroendemannakostnader (utöver detta har även regionrevisorer, politiska partier och ungdomsförbund tilldelats pengar).
18,8 miljoner kronor är budgeten för regionråd, politiska sekreterare och assistenter. Regionfullmäktige inklusive presidiet (ordförande och vice ordförande) tilldelades 3,3 miljoner kronor, medan regionstyrelsen tilldelades 1,3 miljoner kronor. De särskilda bidragen till partigrupperna fördelas utifrån partiets storlek, mest får Socialdemokraterna (744 000 kronor) och minst får Miljöpartiet (149 000 kronor).
Konsulter för kompetensutveckling upphandlas
Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte att initiera en upphandling av konsulter, inom det som kallas för grupp- och individutveckling samt utvärdering. Det innebär konsulter som jobbar med att stärka och utveckla Region Uppsalas chefer och medarbetare, denna förmåga till kompetensutveckling har Region Uppsala inte interna resurser för.
Anledningen till att konsulterna upphandlas är att nuvarande avtal löper ut den 31 maj 2019. Avtalstiden inklusive förlängningsperioder är på totalt fyra år. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till cirka 30 miljoner kronor under avtalstiden.
Riksda´´n 18 december
Riksdagsbeslut 18 december
| ||||||||||||
Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
| ||||||||||||
Ja till förslag om nya staber inom försvaret (FöU3)En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen. | ||||||||||||
Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen rättas (KU17)Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget. | ||||||||||||
Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två. | ||||||||||||
Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)50 miljoner kronor går till ett nytt anslag som ska användas för att bygga ut laddningsinfrastrukturen längs vägarna. Målet är bland annat att se till att laddningsstationerna kan användas av fler fordon än enbart batteridrivna. Riksdagens beslut för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas baseras på Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetalternativ. I vissa andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Bland annat handlar det om en investeringsplan för fastigheter som ska fungera som riktlinjer för Naturvårdsverkets investeringar under 2019-2021. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)