Riksda´n 27 september

Logotyp: Sveriges riksdag 27 september 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 27 september Riksdagen kritisk mot EU-förslag om ny ändring av systemet för nya egna medel (FiU17) Riksdagen kritisk mot EU-förslag om ny ändring av systemet för nya egna medel (FiU17) EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat. Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande

Är socialliberalismen död?

Sveriges socialliberala parti, Folkpartiet, hette det. Partiet har bytt namn till liberalerna; en obestämbar benämning och med ett innehåll, som kan rymma det mesta. Förändrat innehållet är också vad partiet har gjort. Till vad? Till nästan ingenting? Man är del av en regering, som i hög grad styrs av ett parti med nazistiska rötter. otroligt, men sånt. Trots denna totala kursändring stöds partiet av hela cirka 3% av väljarna.

Inte ens kända författare

Har det kanske alltid varit så? Har det varit så att även kända och erkända författare visar brister i svenska språket? Man vet inte skillnaden mellan var och vart, man vet inte hur varken eller och vare sig eller används, man har märklig ordföljd m.m.

22 år i fängelse

Kampen för Dawit Isaak får inte dö Journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak har utan rättegång hållits i eritreanskt fängelse sedan 2001. Foto: KALLE AHLSÈN/TT I dag har 22 år gått sedan Dawit Isaak fängslades. "Att tyst acceptera rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek", skriver Harald Nordlund, Uppsalabo och tidigare riksdagsman. Kulturdebatt 23 september 2023 16:30 Jag minns hur vi, ett 50-tal personer, tågade förbi Eritreas ambassad. Från fönstren filmades vi. Säkerligen inte i syfte att föreviga någonting fint utan för att spara bilder av deltagarna. Vi tågade i protest mot att den eritreanske och svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak hade fängslats den 23 september. Året var 2001. Det är 22 år sedan. Göran Persson (S) var statsminister. Sedan har Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) haft samma ämbete – och förtroendeuppdrag. Vilket var Dawit Isaaks brott? Något detaljerat svar har aldrig lämnats. Dawit Isaak och nio andra journalister greps i Asmara och förklarades vara säkerhetsfångar. En säkerhetsdomstol fastställde straffet fängelse på obestämd tid. Inga anklagelser behöver anges i Eritrea. Jag var riksdagsledamot och bland de första att i kammaren uppmärksamma Dawits öde. Det gjorde jag genom att till dåvarande utrikesminister Anna Lind ställa en fråga om vilka åtgärder UD vidtagit för att säkra rättssäkerheten för Dawit Isaak, och om vilka resultat man nått med sina eventuella ansträngningar. I Upsala Nya Tidning togs fallet upp av liberalen Gunnar Irén, numera verksam i Solna. Anna Lind – som jag ända till hennes tragiska död 11 september 2003 hade stort förtroende för – svarade att hon delade oron över utvecklingen i Eritrea då respekten för mänskliga rättigheter och demokrati allvarligt åsidosatts i landet. Utrikesministern konstaterade att de förhoppningar som funnits om en process för ökad demokrati inte infriats. Framställan hade gjorts men något positivt svar hade inte erhållits från Eritreas regering, som redan då menade att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och därmed inte en svensk angelägenhet. Sedan landet blev självständigt 1993 styrs Eritrea med diktatorisk järnhand och total rättsosäkerhet av landets hittills ende president. Han leder också det enda tillåtna partiet. Det är nu 22 år sedan Dawit Isaak fängslades för sin kamp för demokrati. Fortfarande höjs röster från till exempel Sveriges författarförbund, Free Dawit, Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska Pen och Reportrar utan gränser, för att Dawit Isaak ska friges. Men, rösten från svenskt politiskt håll har tystnat nästan helt. Dawit Isaak är svensk medborgare. Det är sålunda ett ansvar för den svenska regeringen att agera. Och det måste höjas röster med krav på ett mer kraftfullt agerande, också tillsammans med övriga länder i EU. Det är inte enbart ett svenskt ansvar, utan ett ansvar för EU. Vi måste bli fler som kräver av våra nationella politiker och EU-politiker att mer kraftfullt agera för en frigivning av Dawit Isaak. Att tyst acceptera fortsatt rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek från Sveriges – och EU:s – sida. undefined Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot (FP), vill att våra politiker agerar mer kraftfullt för en frigivning av Dawit Isaak. Foto: Fototorget Uppsala

Kompasslös och vilsegången

Vi samarbetar i endast de frågor i vilka vi är överens, så en partiledare härom dagen.Underförstått att övriga (profilfrågor) bryr vi oss inte om? Nåja, den kompasslöse vilsegångne partiledaren får i alla fall inneha

Vad handlar den om?

Intervjuaren till Theoz: Vad handlar låten om? Som du vill x 10

Kanske inte ett brott, men får en sida i deckare

Tänk såsvårt det är att skilja på varken...eller och vare sig...eller. Eller så anses skillnaden inte viktig. För visst måste journalistutbildningen ha kunskapen. För att inte tala om var och vart. Nog har vi, de flesta, fått lära oss att var anger läge och vart riktning. Ändå hör vi, i soffor i Tv, i radio och läser i tidningar:vart äger konserten rum? Någon, s.k., kändis har väl uttryckt sig felaktigt och vips tar vi efter. Författaren Björn Hellberg ägnar en hel sida åt eländet i en av sina deckare

Det finns inget skolparti

Våra politiska företrädare vet att det finns stora brister brister i barns emotionella fostran. Trots det talar man om annat när det gäller ökande stök. Det är så fattigt och futtigt det partierna kommer med. Satsa på skolan!, säger man. Bara prat "Vi är skolpartiet". Struntprat. Visst, åtgärder här och nu. Långsiktigt: inför ämnet Livskunskap på skolschemat

Illa av DN

Illa DN

DN skriver:"Johan Pehrson (L) har varken med sig Ebba Busch (KD) eller Ulf Kristersson (M) i förfrågan. Illa. ska lyda: ...har med sig varken Ebba Busch (KD) eller Ulf Kristersson (M)

En majoritet anser det vara rätt att tvinga en person till ett visst jobb

Andra än han själv har bestämt att han skulle bli kung. Allt tyder på att han ville annat, men hans vilja fick inte råda. Jag skriver detta i ett demokratiskt land. Och, året är 2023. Till råga på allt, anser en stor majoritet att det är rätt att behandla en person på det sättet.

Riksda´n 13 september

Logotyp: Sveriges riksdag 13 september 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 13 september Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31) Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32) Tidigare beslutade lagändringar om sekretess i domstol ska upphävas (JuU34) Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023. Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023. Tidigare beslutade lagändringar om sekretess i domstol ska upphävas (JuU34) Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023. En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Representativa demokratin är hotad

Dagens UNT Tidöavtalet är skadligt för svensk demokrati Blockpolitik och partiöverenskommelser skadar den representantiva demokratin, skriver Harald Nordlund. Blockpolitik och partiöverenskommelser skadar den representantiva demokratin, skriver Harald Nordlund. Foto: Pontus Lundahl/TT Både Tidöavtalet och Januariöverenskommelsen har försvagat den representativa demokratin, skriver Harald Nordlund. Debatt 4 september 2023 06:15 7 Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Vår väl utvecklade demokrati, med kännetecken såsom åsiktsfrihet, tryck- och yttrandefrihet, rättssäkerhet, respekt för de mänskliga rättigheterna och flerpartisystem ser vi som självklar. Men den behöver försvaras. Varje dag. Av världens alla länder klassificeras drygt 10 procent som utvecklade demokratier, cirka 35 procent demokratier med brister och drygt 30 procent som auktoritära regimer (folket förväntas åtlyda maktens förväntningar och individuella friheterna är begränsade). Övriga är vad man kallar hybridregimer (inte fullt utvecklade demokratier). Vi skiljer vanligen mellan två olika demokratiska system, direkt demokrati och representativ demokrati. Det system, som sägs vara den mest fullkomliga formen av demokrati är direkt demokrati, hos oss benämnd folkomröstning, men tillämpad sällan och i viss specifik fråga. Svagheten i den direkta demokratin är, främst, frånvaron av möjligheter att utkräva ansvar. Härtill kommer att den är svår att tillämpa, enär frågorna i valet måste vara av typen ja och nej. En annan form av demokrati är den representativa demokratin. ”Vår representativa demokrati”, sägs ofta av våra politiker. Man säger det dessutom med stolthet. Men finns fog för denna stolthet? Svaret beror på vilken innebörd vi ger begreppet. Menar vi, rätt och slätt, ett system där medborgarna i val utser sina representanter? Den innebörd de flesta emellertid torde ställa sig bakom innebär val i vilka partiers representanter konkurrerar och där partier redovisar tydligt sina program och möjliggör för medborgarna att kontrollera och att utkräva ansvar. Representativ demokrati med endast innebörden val av representanter har en oklar innebörd med allt från diktaturliknande system till välutvecklad demokrati och ger ingen garanti för det sistnämnda. Vi utser våra representanter i allmänna val. Så långt uppfylls krav på att vi kan ses som en representativ demokrati. Hur är det emellertid med kraven på att partiernas representanter ska konkurrera, att partierna redovisar sina egna program och att möjlighet att utkräva ansvar tillgodoses? Visst konkurrerar kandidaterna. Men, på vilka grunder? I vilken utsträckning får vi veta var respektive parti står och vad kandidaterna avser att, inom ramen för sina partiprogram, driva för frågor. Att döma av undersökningar är kunskaperna om olika kandidater små. Personvalet är, mer eller mindre, meningslöst. Att sticka ut är riskabelt, då sprickor i ”blocket” kan bli synliga. Media fokuserar på, till en del, partiernas egna marknadsföringar, men främst på spelet mellan olika block. Pressen på att visa enighet i det egna blocket blir överordnad profilering. Konkurrensen mellan kandidaterna blir otydlig. Nästa förutsättning för uppfyllande av krav på representativ demokrati, tydliggörande av partiernas program, uppfylls knappast det heller. Strävan efter att visa enighet inom blocket, i syfte att nå makten, får som följd att ett partis eget program tonas ned. ”Vi är eniga i de stora frågorna”, säger man, och döljer vad man inte är eniga om. Hur blir det då med ansvarsutkrävandet? Detta försvåras för väljarna ju större kunskapsbristen beträffande parternas program är. Inte heller detta kriterium för representativ demokrati kan anses uppfyllt. En aspekt, som statsvetarna sällan eller aldrig belyser är en relativt ny företeelse nämligen att en regeringskonstellation träffar en överenskommelse, tecknar avtal, i ett antal frågor, med ett eller flera partier, som inte ingår i regeringen (Januariavtalet och Tidöavtalet, vilket omfattar även ett SD-kansli i regeringslokalerna). Tydligheten inför ansvarsutkrävande går förlorad. Vår representativa demokrati är således starkt hotad. Men hur återinför vi den då? Nu krävs att: Partierna börjar uppträda helt självständigt inför val, varvid den egna politiken profileras Partiernas kandidater marknadsför de av partiernas högsta beslutande organ fastställda programmen, och inom ramen för dessa marknadsför sina egna hjärtefrågor. Regering bildas efter valet, inte före genom att partier binder upp sig för en viss regeringsbildning (och därigenom avstår från att ta debatt med ett eller flera av partierna) Partierna lämnar blockpolitiken, som syftar till att sudda ut skillnader mellan partier Konstruktionen med avtalsteckning mellan en regeringskonstellation och ett eller flera andra partier, avskaffas, eftersom den skapar oklarheter beträffande ansvaret och därigenom försvårar ansvarsutkrävandet. Harald Nordlund, fd kommunalråd och riksdagsledamot (FP)