Politik: 2024

Att 2023 får ses som ett dystert år, motsäger nog ett fåtal. Klimatet, krigen och inrikespolitiskt dödsryckningar för det parti jag tillhört hela mitt vuxna liv. Bara några tecken. Prat säger Trump, Bolsonaro och Åkesson om klimatet och vi kommer tillbaka säger Pehrsson. Vi kan redan nu se facit om klimatet. Dubaikonferensen visar att viljan är för svag och för L gäller att makten är viktigare än ideologin. Men vi får inte ge upp. Tillsammans gör vi 2024 till ett år då vi högljutt varje dag säger ifrån. Det räcker nu.

Språket: mä

Kom med. Nej, nu gäller kom mä. Varför blir det så här?

Politik: människosyn

Är det verkligen en sådan människosyn, som den SD har, som ni anser ska prägla svensk politik?

Mobilabonnemang

Jag har bytt mobilabonnemang från Tre till Fello. Mycket billigare

Politik: ångern kommer

Ofattbara nästan en fjärdedel av väljarna kan komma att rösta på SD. En dag torde dessa komma att upptäcka partiets verkliga ambitioner. Må dom inte göra det för sent.

Språket: genitiv

Mobiloperatören Tre skriver: "Tre's kundservice". I svenska språket har vi inte apostrof i genitivformen

Två skrifter

Om du redan ägnar dig åt politik eller om du funderar på att börja. Viktiga stöd: Skriften 15 steg och du är politiker Från bod.se 79 kr e-bok 49 kr Skriften Politiker! Varför styr ni inte, ni håller ju i ratten Från bod.se 93 kr e-bok 39 kr Från harald.nordlund@gmail.com båda skrifterna 49 kr/st +porto

Politik: vi har fått sämre än vi förtjänar

Läser i dag i en debattartikel, bland annat att partiernas uppgifter är att göra som folket vill att man ska göra. Tänk om folk vill olika saker. Och, då behöver vi inte flera partier. Ett politiskt parti ska stå för en tydligt beskriven politik, som presenteras för väljarna. Att ett parti med nämnda syn på sin roll stöds av nästan en fjärdedel av väljarna gör mig bekymrad. Förtjänar vi verkligen inte bättre än så här?

Språket: minutrarna rinner iväg

Kan ingen på TV-kanalerna tala om för kommentatorer av sport att pluralis bestämd form av minut heter minuterna? Pluralis obestämd form minuter. Motsvarande för sekund: sekunder respektive sekunderna.

Politik: Tänk om

Tänk om det är så att det vi tror ökar Sveriges säkerhet, NATO-medlemskap, egentligen ökar hotet mor Sverige. Vår roll som fredskapare och förespråkanre av diplomati i konfliktlösning är nu helt utsuddad. I stället är vi på väg in i en kärnvapenorganisatioon. Vidden och effekten av denna provokation har vi ännu inte sett. Jag hoppas mina farhågor inte besannas, men knappast något övertygar mig nu

Språket: bara några minutrar kvar

Sportreportrarna tycks mig vara sämst. Det är sekundrar och minutrar. Nog fick väl även de lära sig att det heter sekunder och minuter. I bestämd form sekunderna och minuterna

Politik: inte vägvisare

Att vara vägvisare torde vara en lukrativ roll. Att gå före i klimatpolitiken ger fördelar i fråga om vår miljö. Men, betydelsen av ryktet i världen, om att vara bäst, är nog större än vad vi anar. Har regeringen inga ambitioner om att vara bäst? Mycket trist

Språket: under eller över

"Betydelsen kan inte underskattas." Jag tror skribenten menar överskattas

Riksda´n 20 december

Logotyp: Sveriges riksdag 20 december 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 20 december 21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 174 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) 20,4 miljarder till utgiftsområdet statsskuldsräntor (FiU4) 40,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) 9,5 miljarder till näringslivet (NU1) Riksdagen kritisk till EU-förslag om huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag (SkU10) Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5) 21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Riksdagen sa ja till till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 174 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Totalt går cirka 174 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 167,8 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 5,7 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 20,4 miljarder till utgiftsområdet statsskuldsräntor (FiU4) Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 40,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 9,5 miljarder till näringslivet (NU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko­no­­miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen kritisk till EU-förslag om huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag (SkU10) EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor. Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist. Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Riksda´n 13 december

Logotyp: Sveriges riksdag 13 december 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 13 december 6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1) Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4) 117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 106 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6) 110,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024. Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024. 117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 106 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Totalt cirka 106 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner. Mest pengar, 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkring. Pengarna ska användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning, samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner. Det näst största anslaget, 33 miljarder kronor, går till barnbidrag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i föräldraförsäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler och om förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6) Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024. 110,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Totalt cirka 110,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Av de 34 olika anslagen inom området går mest pengar, cirka 35,5 miljarder kronor, till bidrag för läkemedelsförmånerna. Drygt 26 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 11 miljarder kronor till bidrag till folkhälsa och sjukvård. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt säga nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Politik: Folkomröstning måste vara tydlig

Det blir en folkomröstning om Uppsalas fortsatta utbyggnad. Eller är det inte så? Kanske handlar folkomröstningen om ja eller nej till spårväg? Denna oklarhet kanske är menad. Men, varför i så fall? Tänk om det är så illa att man vill kunna tolka resultatet som man vill. Hemska tanke.

Språket: i nästan varje artikel

"Enligt uppgifer till nyhetssajten Politico Europe väcktes idén om att Orban tillfälligt skulle gå ut av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz." Bör lyda: ...väcktes, av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, idén om att...

Politik: Ingen enkel reparation

Tänk om mina farhågor blir besannade. Vi blir medlem i NATO. Putin blir så provocerad att han ser till att rikta allvarliga sabotage mot oss och kanske krigshandlingar, just på grund av alliansanslutningen

Språket. Alla fick lära sig det

Om en negation föregår skall det heta vare sig... eller. I annat fall varken...eller.

Politik: Inte konstigt

Vi ser en värld, som är utsatt för klimatförändringar, som hotar allt levande på jorden och vi ser krig och våld, som skördar otaliga människoliv. I dag har jag pessimistiska tankar på allvar. Klimatförhandlingar har visat antingen brist på kunskap eller nonchalans inför kommande generationer. Krigen härjar och våldet sprider sig. Vilka arbetar för fred och avrustning? Sverige har gjort det, men har lämnat den rollen. Nu vill man ingå i en allians, för vilken konfliktlösning innebär vapenanvändning och placering av kärnvapen på svensk mark. Är vissa av världens beslutsfattare dumma eller ses pengar som viktigare än jordens överlevnad? Ja, även pengarnas roll får ses som tecken på dumhet

Språket: böjningar

I dag läser jag: "Det har kunnat konstaterats efter statistik från olika laboratorier..." Rätt formulering, antingen: Det har kunnat konstateras, eller: Det har konstaterats...

Politik: ändrad roll

Sveriges roll i världen har ändrats radikalt. Från att ha varit en aktör för fredskapande och för kärnvapenavveckling är landet nu på väg in i en allians, som förfogar över stora mängder kärnvapen. Kärnvapen kan nu komma att placeras på svensk mark. Den ändrade rollen kan komma att öka hotet mot Sverige. En dyster utveckling.

Språket: Fel ordföljd hör man ju

"Den norska mediekoncernen Schibsted - som bland annat äger Aftonbladet och asvenska Dagbladet - vill sälja av sina nyhetsmedier..." Dubbelfel av TT. Rätt ordföljd och ordval: Den norska mediekoncernen Schibsted, som äger, bland andra, Aftonbladet och Svenska Dagbladet....

Allvarlig diskriminering

SPF Seniorernas krav på slopandet av de övre åldersgränserna i väljarundersökningar har gett resultat. Mauritza Klingspor ANNONS SVT slopar den övre åldersgränsen i sina väljarundersökningar, skriver Senioren. Tidigare fattade även SR samma beslut, efter att SPF Seniorerna ställt krav på att de båda public service-bolagen slutar ha en övre åldersgräns i sina väljarundersökningar. Är du senior och skulle vilja jobba extra? Klicka här. SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson ser positivt på beslutet. – Det är glädjande att även SVT öppnar upp för alla äldre åldersgrupper. Det är viktigt att SVT, som är ett public serviceföretag i samhällets tjänst, är med och motverkar ålderism, säger hon. Från och med december kommer public service-bolaget att lägga till en telefonundersökning till den måntaliga väljarbarometern, som utgörs av Sifos webbpanel med personer från 18 till 84 år. På så vis ska de nå den tidigare exkluderade gruppen 85 år och äldre. Åldersdiskrimineringen hos public service har tidigare uppmärksammats av News55 och Jan Scherman, som valde att anmäla SR och SVT till Diskrimineringsombudsmannen.

Riksda`n 6 december

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 6 december 126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) 19 miljarder till rikets styrelse (KU1) 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 har granskats (UU5) 126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 19 miljarder till rikets styrelse (KU1) Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet. Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) Cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Mest pengar, 1,5 miljarder kronor, ska gå till avgifter till internationella organisationer. Det är avgifter till organisationer som Förenta nationerna, Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med flera. Riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 har granskats (UU5) Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande. EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna

Politik: Hur länge?

Hur länge ska SD få styra svensk politik?

Språket: genitiv

"Gör allt ni ja för att få igenom Rockström och Gaffneys krav." Saknas väl genitiv-s på Rockström.

Politik: avtal inom politiken

Varför reagerar jag starkt mot företeelsen avtal inom politiken? Jo, för att jag anser att de försvagar demokratin. Tidöavtalet, januariavtalet, decemberöverenskommelsen. Alla tre är avtal, som ger signalen dels att man står utanför enstyrande konstellation, dels är med i denna. Tydlighet måste råda om att antingen är ett parti i opposition eller inår i en styrande majoritet eller minoritet. Väljarna måste se kunna tydligt vad som gäller.

Språket: Fel ordföljd kan ge missförstånd

"Vissa kvällar får vi bara besök av en kvinna och andra kvällar måste vi..." Den mest troliga är att man menar att vissa kvällar kommer bara en kvinna, men här står faktiskt att man man bara får besök av en kvinna, vilket är något helt annat

Riksda´n 7 december

Logotyp: Sveriges riksdag 7 december 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 7 december 76 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) 16,6 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) 60 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 13,8 miljarder kronor till migrationsområdet (SfU4) 16,8 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1) 76 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag. Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården. Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 16,6 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) Totalt cirka 16,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa därmed nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner. Mest pengar, drygt 2,4 miljarder kronor, går till statsbidrag till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bland annat ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten. 60 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 13,8 miljarder kronor till migrationsområdet (SfU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser. Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler. Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här besutet avser steg två i beslutsprocessen. 16,8 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1) Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen

Politik: skolan

Bra av skolministern att fokusera på statens misslyckande med styrningen av skolan. Inga nya politiska beslut krävs. Skollagen är tillräcklig. Skandal att det inte redan sker

Språket: ordföljd

i artikel i dag: "Han och Riksbanken har bland annat noterat Hur matpriserna..." Bör lyda: Han och Riksbanken har noterat, bland annat, hur matpriserna...

Språket: tautologi

Anledningen är orsaker, som hittills är okända Felet heter tårta på tårta eller tautologi

Politik: Var är du Johan?

I en tid när regeringens politik styrs av Sverigedemokraterna är det parti, som vill kalla sigsocialliberalt helt tyst. För den socialliberala ideologin och för Liberalerna som parti är inget annat än en oppositionsroll nu rimlig

Språket: vanligt fel

"Det är ju uppenbart att vare sig skattesänkningar eller privatiseringar är lösningen"(DN i går)0 Varken eller ska det lyda

Politik: avtal i politiken

"Räkna med fler avtal i politiken", läser jag i dag. Ett otyg. Ett förakt för demokratin. Då politikerna inte vill se problemet bör andra krafter se till att fastslå det odemokratiska i företeelsen. Ett part är antingen i opposition eller en del av en regering.

Politik: Tystnad från L

Oerhört skrämmande signaler från SD. L måste nu lämna samarbetet. SD är inte ett regeringsparti, men nästan. Partiet har ett kansli i regeringskansliet. Ingår i regeringen, men ändå inte. Demkratiförakt, kallar jag det.

Språket: varken...eller

...varken spelar fotboll eller bandy. Ska lyda antingen: ... varken spelar fotboll eller spelar bandy, eller: ...spelar varken fotboll eller bandy.

Språket: kasus

Är mitt intryck korrekt? Blir språket allt mer slarvigt? Jag såg han igår. Visst lärde vi oss i skolan vilka våra kasus är.

Politik: förebyggande

Enkel lösning. Satsa på förebyggande insatser. Men tänk om någon politiker kunde berätta om vad man menar. Eller kan det vara så illa att man tror att fritidsgårdar är lösningen på problemet brist på uppfostran?

Riksda´n 29 november

Logotyp: Sveriges riksdag 29 november 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 29 november Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1) Höständringsbudget för 2023 (FiU11) Ny kärnkraft i Sverige (NU5) Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8) Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3) Skrivelse om fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 (SoU4) Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1) Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Höständringsbudget för 2023 (FiU11) Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter. Ny kärnkraft i Sverige (NU5) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024. Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8) Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3) Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024. Skrivelse om fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 (SoU4) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet

Riksda´n 30 november

Logotyp: Sveriges riksdag 30 november 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 30 november Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (FiU7) En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12) Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5) Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7) Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5) Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (FiU7) Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut. Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12) Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5) Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7) Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025. Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5) Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet

Politik: läs dagens debattartikel i UNT

Det dyker då och då upp intressanta debattartiklar. I dag, i UNT, till exempel. Läser Gudrun Utas artikel, "Inte roligt att åldras mitt i rutschkanan", med stor behållning. "Klimataktivister börjar betraktas "klimatterrorister,...", skriver hon, bland annat.

Språket: jamen liksom

Naturligtvis upp till var och en, men nog är det lite störande med "liksom" i varje mening hos "ikonerna" (läs:artist och proffsidrottare) i TV-sofforna. Har emellertid mattats av en aning då "jamen" till en del tagit över

Politik: tecken på ökat hot vid ett NATO-medlemskap

NATO ska skapa ökad säkerhet för Sverige. Men tänk om medlemskapet ökar hotet ännu mer. Tänk om neutralitet och fredskapande är det som ger störst säkerhet

Språket: varför inte vars

Nästan alla idrottskommentatorer har glömt bort skillnaden mellan var och vart. Vad beror det här på? Är det så enkelt som med det vidriga nya ö-ljudet; någon s.k. kändis har uttalat det och så kommer spridningen.

Politiken: Hur mår Alf Svensson

Under Alf Svenssons ledning av KD fanns ju en tydlig moralisk grund, med en tydlig och sann konservativ inriktning. Men nu? Var finns moralen. Ideologiskt i famnen på SD. Man undrar hur Alf Svensson känner för dagens KD.

Språket: ordföljd igen

"Ps. E-tidningarna kan endast läsas via etidning.unt.se eller UNT:s e-tidningsapp, ej via Aftonbladets egna appar." ...kan läsas endast via..., bör det lyda. "IF Metalls strejk mot Tesla och sympatiåtgärderna från andra fackförbund har bland annat lett till att..." ...harlett till, bland annat, ... bör det lyda. "Han finns bland annat med på låten..." Han finns med på,bland annat låten..., bör det lyda

Politiken: tänka efter

Nu måste vi börja tänka efter, tänka bortom det vi hör. Bakom vilka uttalanden och texter ligger i själva verket en fara. I vilken politik ligger trygghet och rättvisa? Vi får inte fastna i det enkla budskapet

Språket:ordföljd

Ur TT-artikel: "Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde på lördagen klart att han bland annat vill se ett omedelbart stopp..." Här menas nog: ...att han vill se, bland annat, ett omedelbart stopp...

SD vill lämna EU?

Jaså är SD medlem i EU. Jag lever i tron att det är nationer, som är medlemmar. Enligt TT "Många Sverigevänner vill lämna EU..." EU mår bättre utan SD

Språket: ordföljd igen

TT från igår: "Det finns även rapporter om klusterutbrott av lunginflammation..." Det finns rapporter om även.., ska det lyda

Språket: ordföljd

I en ledartext i dag:"-fick inreseförbud till Sverige när han enbart var dansk medborgare..." ...när han var enbart dansk medborgare..., ska detju lyda. I nyhetsartikel: Kan ditt styre bara existera så länge Stefan Hanna är nöjd?" Kan ditt styre existera bara så länge Stefan Hanna är nöjd, ska det lyda.

Hanna görs till kommunalråd

Att Stefan Hanna nu får titeln kommunalråd ska jag här inte ha några synpunkter på. Dock - varför så många kommunalråd och varför så många regionråd? I regionen finns inte anledning att ha fler än ett regionråd Regionstyrelsens ordförande). Möjlig kostnadsminskning med tio miljoner. I Uppsala kommun en minskning i samma omfattning. Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande)

Sämre än Bianca

Några hundra inlägg och ett el. två öre i intäkt. Jag tror det är sämre än Bianca Ingrossos intäkter på sociala medier

Nej, inte Ackis

Varje vecka kan vi läsa om att Akademiska sjukhuset går med underskott. Nej, och åter nej. Det är Sjukhusstyrelsen, som har tilldelats budget av Regionfullmäktige. Media och den egna regionförvaltningen måste fås att förstå vårt system

Språket: Självsamhet, eller...

Marianne Mörk bor själv, läser jag i dag. Hur bor man då? Av texten i övrigt förstår jag att hon bor ensam. Själv är jag inte ensam

Svårt med de och dem

I dagens debattartikel många "de". Må väl vara om det inte vore så att flera skulle varit "dem" Nominativ: de. Dativ och ackusativ "dem"

Språket: orsaken är

Men så vanligt: Orsaken beror på... Orsaken är... eller fenomenet i fråga beror på

Vilken pappa

Vet ni vad jag såg i fredags och som jag sett ett flertal gånger? Nej, det kan ni inte veta, men när jag nu skriver det säger ni nog att det är mer regel än undantag; en pappa hämtade sin son på förskolan. jag tittade på dem under minst 100 m promenad. Pappan tycktes inte se pojken. Blicken fäst vid mobilen.

Språket: Bara jag som tycker det låter fult?

Sedan några år tillbaka har vi i vårt språk fått ett ö-ljud, som är nytt. Jo, språket förändras. Men, är det verkligen bara jag som störs? Därtill kommer otyget med ä-ljudet i ord, som stavas med e. Vill du vara mäd?

Språket: ordföljdsfel

Så detta med ordföljden. Han har bara varit här i ett år. Bara varit här? Han har varit här i bara ett år!

SD-utspel ett lågvattenmärke

"Region Uppsala styrs under mandatperioden 2022-2026 av en koalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna." Jag hade svårt att tro mina öron. En representant för Sverigedemokraterna i region Uppsala fick i P4 Uppland beklaga sig över att partiet inte fått betalt för sitt stöd till koalitionen. Inte konstigt att det ser ut som det gör. Med sådan här okunskap om hur vårt politiska system är tänkt att fungera ska vi inte förvånas om att det fungerar som det gör

L kommer att göra som Uppsala-Claesson, och jag, vill

Det finns ett alternativ. L måste gå i opposition. L:s uppgift måste vara att arbeta för så mycket socialliberal politik som möjligt. Det gör inte L nu. UNT:s ledarkrönika har fel. L kommer att gå i opposition före nästa val

Vad är alternativet?, sa Johan

Vad är alternativet?, sa Johan Pehrson, som svar på rådet att lämna regeringen. Enkelt Johan. Ingår man inte i regeringen är man ett oppositionsparti. Sluta upp med att lura i svenska folket att man måste tillhöra en annan gruppering om man inte ingår i regeringen. Det är i en regeringskonstellation man kompromissar med andra partier. Annars är man ett självständigt oppositionsparti. Alltså, borde vara.

Språket. De eller dem

""Negativt för de som vill att Sverige går med i Nato"" Igen. De är nominativform och dem är dativ och ackusativ. Formen dom är talspråk för både och

Riksda´n 15 november

Riksdagsbeslut 15 november Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6) Skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2022 (FiU6) Ändrade belopp i försäkringsrörelselagen (FiU14) Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2) Pensionerade justitieråd ska få tjänstgöra i större utsträckning och straffavgiften för advokater höjs (JuU3) Ny lag om mediestöd (KU3) Sjöfarten ska ingå i utsläppshandelssystemet (MJU4) Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SkU4) Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2) Utökad rätt att läsa minoritetsspråk i gymnasieskolan (UbU3) Tillfällig lag om vissa forskningsregister förlängs (UbU4) Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6) Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer. Skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2022 (FiU6) Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ändrade belopp i försäkringsrörelselagen (FiU14) Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024. Pensionerade justitieråd ska få tjänstgöra i större utsträckning och straffavgiften för advokater höjs (JuU3) Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen. Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar. Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny lag om mediestöd (KU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. Sjöfarten ska ingå i utsläppshandelssystemet (MJU4) Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SkU4) Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet. Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet. De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer. Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2) Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024. Utökad rätt att läsa minoritetsspråk i gymnasieskolan (UbU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket. De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan. Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024. Tillfällig lag om vissa forskningsregister förlängs (UbU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen. Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.

Språket. Även detta fel har fått spridning

I dagens UNT: "I Sigtuna kommun startas nu en akutskola för att förbättra elever och lärares arbetsmiljö." Man ska förbättra elever och också förbättra lärares arbetsmiljö? Jag tror man mena: förbättra elevers ochlärares arbetsmiljö. För övrigt: varifrån kommer det nya ö-ljudet. Låter i mina öron förfärligt

Riksda´n 8 november

Riksdagsbeslut 8 november Förändringar i utlänningslagen (SfU5) Förändringar i utlänningslagen (SfU5) Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.

Bra Jennie

Jennie Classon, kommunalråd (L) i Uppsala anser att L ska lämna regeringen. Tack Jennie. För en socialliberal bör det framstå som en självklarhet. Bra Jennie. När en insändare i dag hävdar att alternativet till att styras av högerpartierna är att styras av Socialdemokraterna blir jag, faktiskt dagligen, bekymrad. Partier i opposition är väl självständiga ända tills man ingår i en regeringskonstellation

Språket: flera fel i en kort mening

""Ingen Tesla varken ska lossas eller lastas i Sverige"" Nog hörs det hur fel detta är. Tidningen är ursäktad eftersom det är ett citat. Alltnog: varken ...eller ska inte användas. Borde lyda: Ingen Tesla ska vare sig lossas eller lastas i Sverige. Således många fel i en kort mening

Dagspolitiken: vem styr?

Vilken påverkan av politiken har vår regering? Frågan har hög grad av relevans. När jag betraktar politiken på avstånd blir den något förenklade, men likväl relevanta bilden den här: en regeringskonstellation av tre partier, utan egen politik. Styrningen svarar ett ickeregeringsparti för. Är bilden sann har vi en absurd situation.

Mellan ....och, heter det

I debattartikel i dag: "...400 miljoner mer än styret på skolan mellan 2024-2026..." Borde ha skrivit: antingen, skolan 2024-2026 eller skolan mellan 2024 och 2026

Två i st.f. tolv

Att få råd är bra. Att få många kommunalråd och regionråd är tveksamt. Varfö detta stora antal? Inga argument finns. Två kan motiveras. Gruppledare härutöver med gruppledararvode Nog finns kostnadsminskningsmöjligheter

SVT! Ändra

"...i snitt mellan 48 till 44 procent...", skriver SVT. Menas nog: ...mellan 48 och 44 procent

En nyhet

"Livet är bra nu", säger Martin Stenmark Och?

Ur "UL:s nya priser..."

"Beräkningar som Uppsala kommun gjort visar att de nya UL-priserna, som bland annat innebär att årskortet för pensionärer höjs med 1200 kronor..." * ...som innebär , bland annat,.. * Det är inte årskortet, som höjs, utan priset

Obegripligt

Ett parti, som för bara enstaka år sedan kunde ses som ett parti med socialt ansvarstagande samarbetar i dag med partier, som i flera avseenden måste ses som reaktionära och med en människosyn, långt från en socialliberal sådan. Inte lätt att förstå. Och, svårt att acceptera

I dagens debattartikel

"...trots EU:s Dublinkonvention om att asyl bara får sökas i ett land." Bara får sökas? Här torde menas: ...får sökas i bara ett land

En språkpolisblogg

Dagligen läser jag i tidningar mer eller mindre grova språkfel. Jag kommer att nästan dagligen ge exempel, hämtade ur min dagstidning

Överklassen, vilka består den av?

Elitidrottsutövare, artister och programledare. Utgör dessa dagens överklass?

Lätt att hitta fel

""Samhällets "åtgärder" fungerande inte särskilt avskräckande." Ur en tidning i dag. Imperfektformen är fungerade. Ur en debattartikel i dag: "Allt fler farthinder i formen av..." Borde lyda: Allt fler farthinder i form av... I samma artikel: "...i så stor utsträckning att man tvingats backa och bygga om vissa hållplatser till mångmiljonbelopp..." Hur bygger man om en hållplats till mångmiljonbelopp? I samma artikel: "...är att vänsterstyret inte verkar kunna ta till sig när man gjort fel." Ta till sig vad då?

Vart är min mössa?

Hur kommer det sig att nästan allt tv-folk inte vet skillnaden mellan var och vart. Lite pinsamt

Mäd the Beatles

På Radio Uppland så man om en låt "mäd the Beatles. Ledsna, dåliga the Beatles? Alla på RU talar om mäd.

Låt bli att hänga på dumheter

"Anpassande efter...", sa en person i programmet med Titti Schultz. Han borde ha sagt anpassade efter. Detta hör till de senaste obegripliga förändringarna av vårt språk

Hur är det möjligt?

Hängivna folkpartister under socialliberala tiden; vissa lika hängivna i dag över L-politiken. Förstår inte. Hur är det möjligt?

Regiopolitikerna bryr sig inte

"Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2023 beräknas till minus 333 miljoner kronor vid september månads utgång." Men inget politiskt beslut. Man tycks inte bry sig

Ingen apostrof i genitiv

Så ofta man ser detta fel: Sofie´s café Dubbelfel. Vi har inte apostrof i genitiv i svenskan. Kafé stavas med k

Riksda´n 25 oktober

Riksdagsbeslut 25 oktober Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2) Nya regler om arbetstid för vattenverksamhet (CU3) Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Reglerna för företagens kapitaltäckning och krishantering blir tydligare (FiU13) Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina (FiU27) Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2) Kommuner ska arbeta förebyggande med luftkvalitet (MJU3) Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SkU2) Förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland (SkU3) Riksdagen kritisk mot EU-förslag om nya tullregler inom unionen (SkU9) Mobiltelefoner och liknande utrustning ska erbjudas med eller utan laddare (TU2) Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (CU2) Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna. Nya regler om arbetstid för vattenverksamhet (CU3) Det ska bli möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år för att utföra arbeten för vattenverksamhet. En förutsättning för detta är att arbetena ingår i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Syftet är att möjliggöra en sammanhållen prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan. Om arbetstiden bestäms till mer än tjugo år, ska villkoren för återstående arbeten omprövas vart tjugonde år. Detta för att garantera att villkoren, vid behov, justeras så att verksamheten över tid kan bedrivas på bästa sätt utifrån miljöbalkens krav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024. Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året. Riksdagen noterar att det finns vissa iakttagelser i den årliga rapporten som återkommer från tidigare år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Även om regeringen inte behöver lämna någon formell svarsskrivelse menar riksdagen att regeringen med fördel skulle kunna kommentera iakttagelserna i Årsredovisningen för staten. För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2023 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2023 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023. Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Reglerna för företagens kapitaltäckning och krishantering blir tydligare (FiU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler för finansiella företags kapitaltäckning och krishantering. Det finns bestämmelser för avveckling och rekonstruktion av banker och andra finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företagen ska kunna skrivas ned eller konverteras ska de uppfylla vissa krav. Företagen kategoriseras som om de är så kallade resolutionsenheter eller inte. Resolution innebär att staten tillfälligt tar kontroll över verksamheten för att undvika att sätta företagen i konkurs. Därefter kan de avvecklas eller rekonstrueras. EU:s regler för krishantering har blivit tydligare när det gäller företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES-området men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Dessa regler genomförs nu i svensk rätt. Vinstutdelning på begäran av en minoritet av aktieägare gäller inte för de finansiella företag som omfattas av EU:s regler för kapitaltäckning. Detta tydliggörs nu i svensk rätt. Lagändringarna ska börja gälla den 15 november 2023. Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina (FiU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner (KU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort. Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024. Kommuner ska arbeta förebyggande med luftkvalitet (MJU3) Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi. Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare. Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp. Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024. Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SkU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket. Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet. De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024. Förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland (SkU3) Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Riksdagen kritisk mot EU-förslag om nya tullregler inom unionen (SkU9) EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser. Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar. Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Mobiltelefoner och liknande utrustning ska erbjudas med eller utan laddare (TU2) Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Du kan inte svara på detta mejl.

Vårdstyrelsen utan ansvar

Regionens Vårdstyrelsen prognostiserar för ett överskridande av budget med 3 mkr. Med intresse sökte jag efter vilka beslut man fattat för att undvika avvikelsen. Hör och häpna. Revisorer! Se till att rikta kritik mot styrelsen. Bör orsaka utebliven ansvarsfrihet. Styrelsen har en post Vårdstyrelsens egen verksamhet. Med detta tycks man avse kostnaderna för styrelsen och dess förvaltning. Men vems verksamhet är resten av budgeten? Men på något sätt är detta logiskt. Styrelsen känner inte ansvar för verksamheterna. Mycket illa.

MP;s och regeringens miljöpolitik

Inte smickrande. Nedprioriterad miljöpolitik https://youtu.be/Cq7e7ZFg-xY?feature=shared

I dag lite sur

I dag läserjag i tidningen exempel på felaktig användning av varken...eller. Jag läser också fel ordföljd. I övrigt: jag kollar Norrbottens-Kuriren. Har man tagit in min insändare om Kalix kommun och dess konsult, som föreslog en metod för att komma åt stöket i skolorna. Ännu ingen publicering. Frågan är i högsta grad aktuell. Liberalerna är fortfarande en del av vår regering. Obegripligt. Men hur når jag ut med mina synpunkter på frågan? Jag skulle vilja förklara varför jag anser att synen på partipolitiken är, inte bara ologisk utan även, odemokratisk. I UNT kan finnas helsida om en muskelsträckning hos en idrottsutövare, men analyser som den ovan nämnda får inte plats.

Svårtmed vare sig...eller

I en debattartikel i en dagens tidning läser jag: "...och i ett tidigt skede stoppa nya förbudsförslag som vare sig gagnar folkhälsan , arbetsmarknaden eller Sveriges ekonomi." Fel, fel Tre korrekta alternativ: - ...som gagnar varken folkhälsan, arbetsmarknaden eller Sveriges ekonomi - ...som inte gagnar vare sig folkhälsan, arbetsmarknaden eller Sveriges ekonomi - ...som varken gagnar folkhälsan, arbetsmarknaden eller gagnar Sveriges ekonomi

Skilsmässa p,g,a, missbruk

Jag har varit medlem i Folkpartiet, nu Liberalerna, i 58 år. Känner mig nu inte hemma i partiet. Dess profil utsuddad. Jag står kvar i hopp om tillnyktring. Fortsätter berusningen, av att få ingå i regeringen och som enda mål....då torde skilsmässa, p,g,a, missbruk, av socialliberalt program, komma att aktualiseras

Dags att börja utdöma straff

Hur har det blivit så här? Vi drar ett streck efter människor, som trätt in i pensionärsfacket, in i en grupp, som omhändertas och som ses som en belastning. Förutom att det är skrämmande och diskriminerande är det dumt. Vi gör oss av med kunskap och erfarenhet. Det här är ju brottsligt. Dags att börja utdöma straff

Det heter: ett slags

"Vi ser en slags importerad antisemitism...", skriver SvD. men, borde stå: ett slags

Riksda´n 4 oktober

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 4 oktober Synpunkter på ett EU-förslag om gränsöverskridande personuppgiftsbehandling (KU4) Synpunkter på ett EU-förslag om gränsöverskridande personuppgiftsbehandling (KU4) Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen om gränsöverskridande behandling av personuppgifter. Det kan exempelvis handla om ärenden då personuppgifter behandlas i flera EU-länder eller där behandlingen kan påverka medborgare i fler än ett EU-land. Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen och ska effektivisera arbetet hos EU-ländernas tillsynsmyndigheter och förenkla samarbetet mellan dem. Riksdagen anser att förslaget har ett bra syfte men att det i vissa delar går in för mycket i detalj och att bestämmelserna på EU-nivån bör vara mer generella. Riksdagen pekar här exempelvis på den del som föreslår att handlingar i pågående gränsöverskridande ärenden inte ska vara allmänna handlingar. Mot den bakgrunden menar riksdagen att förslaget inte helt och hållet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen

Riksda´n 27 september

Logotyp: Sveriges riksdag 27 september 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 27 september Riksdagen kritisk mot EU-förslag om ny ändring av systemet för nya egna medel (FiU17) Riksdagen kritisk mot EU-förslag om ny ändring av systemet för nya egna medel (FiU17) EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat. Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande

Är socialliberalismen död?

Sveriges socialliberala parti, Folkpartiet, hette det. Partiet har bytt namn till liberalerna; en obestämbar benämning och med ett innehåll, som kan rymma det mesta. Förändrat innehållet är också vad partiet har gjort. Till vad? Till nästan ingenting? Man är del av en regering, som i hög grad styrs av ett parti med nazistiska rötter. otroligt, men sånt. Trots denna totala kursändring stöds partiet av hela cirka 3% av väljarna.

Inte ens kända författare

Har det kanske alltid varit så? Har det varit så att även kända och erkända författare visar brister i svenska språket? Man vet inte skillnaden mellan var och vart, man vet inte hur varken eller och vare sig eller används, man har märklig ordföljd m.m.

22 år i fängelse

Kampen för Dawit Isaak får inte dö Journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak har utan rättegång hållits i eritreanskt fängelse sedan 2001. Foto: KALLE AHLSÈN/TT I dag har 22 år gått sedan Dawit Isaak fängslades. "Att tyst acceptera rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek", skriver Harald Nordlund, Uppsalabo och tidigare riksdagsman. Kulturdebatt 23 september 2023 16:30 Jag minns hur vi, ett 50-tal personer, tågade förbi Eritreas ambassad. Från fönstren filmades vi. Säkerligen inte i syfte att föreviga någonting fint utan för att spara bilder av deltagarna. Vi tågade i protest mot att den eritreanske och svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak hade fängslats den 23 september. Året var 2001. Det är 22 år sedan. Göran Persson (S) var statsminister. Sedan har Fredrik Reinfeldt (M), Stefan Löfven (S), Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) haft samma ämbete – och förtroendeuppdrag. Vilket var Dawit Isaaks brott? Något detaljerat svar har aldrig lämnats. Dawit Isaak och nio andra journalister greps i Asmara och förklarades vara säkerhetsfångar. En säkerhetsdomstol fastställde straffet fängelse på obestämd tid. Inga anklagelser behöver anges i Eritrea. Jag var riksdagsledamot och bland de första att i kammaren uppmärksamma Dawits öde. Det gjorde jag genom att till dåvarande utrikesminister Anna Lind ställa en fråga om vilka åtgärder UD vidtagit för att säkra rättssäkerheten för Dawit Isaak, och om vilka resultat man nått med sina eventuella ansträngningar. I Upsala Nya Tidning togs fallet upp av liberalen Gunnar Irén, numera verksam i Solna. Anna Lind – som jag ända till hennes tragiska död 11 september 2003 hade stort förtroende för – svarade att hon delade oron över utvecklingen i Eritrea då respekten för mänskliga rättigheter och demokrati allvarligt åsidosatts i landet. Utrikesministern konstaterade att de förhoppningar som funnits om en process för ökad demokrati inte infriats. Framställan hade gjorts men något positivt svar hade inte erhållits från Eritreas regering, som redan då menade att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och därmed inte en svensk angelägenhet. Sedan landet blev självständigt 1993 styrs Eritrea med diktatorisk järnhand och total rättsosäkerhet av landets hittills ende president. Han leder också det enda tillåtna partiet. Det är nu 22 år sedan Dawit Isaak fängslades för sin kamp för demokrati. Fortfarande höjs röster från till exempel Sveriges författarförbund, Free Dawit, Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska Pen och Reportrar utan gränser, för att Dawit Isaak ska friges. Men, rösten från svenskt politiskt håll har tystnat nästan helt. Dawit Isaak är svensk medborgare. Det är sålunda ett ansvar för den svenska regeringen att agera. Och det måste höjas röster med krav på ett mer kraftfullt agerande, också tillsammans med övriga länder i EU. Det är inte enbart ett svenskt ansvar, utan ett ansvar för EU. Vi måste bli fler som kräver av våra nationella politiker och EU-politiker att mer kraftfullt agera för en frigivning av Dawit Isaak. Att tyst acceptera fortsatt rättslös behandling av Dawit Isaak är inget annat än ett svek från Sveriges – och EU:s – sida. undefined Harald Nordlund, före detta riksdagsledamot (FP), vill att våra politiker agerar mer kraftfullt för en frigivning av Dawit Isaak. Foto: Fototorget Uppsala

Kompasslös och vilsegången

Vi samarbetar i endast de frågor i vilka vi är överens, så en partiledare härom dagen.Underförstått att övriga (profilfrågor) bryr vi oss inte om? Nåja, den kompasslöse vilsegångne partiledaren får i alla fall inneha

Vad handlar den om?

Intervjuaren till Theoz: Vad handlar låten om? Som du vill x 10

Kanske inte ett brott, men får en sida i deckare

Tänk såsvårt det är att skilja på varken...eller och vare sig...eller. Eller så anses skillnaden inte viktig. För visst måste journalistutbildningen ha kunskapen. För att inte tala om var och vart. Nog har vi, de flesta, fått lära oss att var anger läge och vart riktning. Ändå hör vi, i soffor i Tv, i radio och läser i tidningar:vart äger konserten rum? Någon, s.k., kändis har väl uttryckt sig felaktigt och vips tar vi efter. Författaren Björn Hellberg ägnar en hel sida åt eländet i en av sina deckare

Det finns inget skolparti

Våra politiska företrädare vet att det finns stora brister brister i barns emotionella fostran. Trots det talar man om annat när det gäller ökande stök. Det är så fattigt och futtigt det partierna kommer med. Satsa på skolan!, säger man. Bara prat "Vi är skolpartiet". Struntprat. Visst, åtgärder här och nu. Långsiktigt: inför ämnet Livskunskap på skolschemat

Illa av DN

Illa DN

DN skriver:"Johan Pehrson (L) har varken med sig Ebba Busch (KD) eller Ulf Kristersson (M) i förfrågan. Illa. ska lyda: ...har med sig varken Ebba Busch (KD) eller Ulf Kristersson (M)

En majoritet anser det vara rätt att tvinga en person till ett visst jobb

Andra än han själv har bestämt att han skulle bli kung. Allt tyder på att han ville annat, men hans vilja fick inte råda. Jag skriver detta i ett demokratiskt land. Och, året är 2023. Till råga på allt, anser en stor majoritet att det är rätt att behandla en person på det sättet.

Riksda´n 13 september

Logotyp: Sveriges riksdag 13 september 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 13 september Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31) Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32) Tidigare beslutade lagändringar om sekretess i domstol ska upphävas (JuU34) Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023. Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen. Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott. De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023. Tidigare beslutade lagändringar om sekretess i domstol ska upphävas (JuU34) Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023. En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Representativa demokratin är hotad

Dagens UNT Tidöavtalet är skadligt för svensk demokrati Blockpolitik och partiöverenskommelser skadar den representantiva demokratin, skriver Harald Nordlund. Blockpolitik och partiöverenskommelser skadar den representantiva demokratin, skriver Harald Nordlund. Foto: Pontus Lundahl/TT Både Tidöavtalet och Januariöverenskommelsen har försvagat den representativa demokratin, skriver Harald Nordlund. Debatt 4 september 2023 06:15 7 Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Vår väl utvecklade demokrati, med kännetecken såsom åsiktsfrihet, tryck- och yttrandefrihet, rättssäkerhet, respekt för de mänskliga rättigheterna och flerpartisystem ser vi som självklar. Men den behöver försvaras. Varje dag. Av världens alla länder klassificeras drygt 10 procent som utvecklade demokratier, cirka 35 procent demokratier med brister och drygt 30 procent som auktoritära regimer (folket förväntas åtlyda maktens förväntningar och individuella friheterna är begränsade). Övriga är vad man kallar hybridregimer (inte fullt utvecklade demokratier). Vi skiljer vanligen mellan två olika demokratiska system, direkt demokrati och representativ demokrati. Det system, som sägs vara den mest fullkomliga formen av demokrati är direkt demokrati, hos oss benämnd folkomröstning, men tillämpad sällan och i viss specifik fråga. Svagheten i den direkta demokratin är, främst, frånvaron av möjligheter att utkräva ansvar. Härtill kommer att den är svår att tillämpa, enär frågorna i valet måste vara av typen ja och nej. En annan form av demokrati är den representativa demokratin. ”Vår representativa demokrati”, sägs ofta av våra politiker. Man säger det dessutom med stolthet. Men finns fog för denna stolthet? Svaret beror på vilken innebörd vi ger begreppet. Menar vi, rätt och slätt, ett system där medborgarna i val utser sina representanter? Den innebörd de flesta emellertid torde ställa sig bakom innebär val i vilka partiers representanter konkurrerar och där partier redovisar tydligt sina program och möjliggör för medborgarna att kontrollera och att utkräva ansvar. Representativ demokrati med endast innebörden val av representanter har en oklar innebörd med allt från diktaturliknande system till välutvecklad demokrati och ger ingen garanti för det sistnämnda. Vi utser våra representanter i allmänna val. Så långt uppfylls krav på att vi kan ses som en representativ demokrati. Hur är det emellertid med kraven på att partiernas representanter ska konkurrera, att partierna redovisar sina egna program och att möjlighet att utkräva ansvar tillgodoses? Visst konkurrerar kandidaterna. Men, på vilka grunder? I vilken utsträckning får vi veta var respektive parti står och vad kandidaterna avser att, inom ramen för sina partiprogram, driva för frågor. Att döma av undersökningar är kunskaperna om olika kandidater små. Personvalet är, mer eller mindre, meningslöst. Att sticka ut är riskabelt, då sprickor i ”blocket” kan bli synliga. Media fokuserar på, till en del, partiernas egna marknadsföringar, men främst på spelet mellan olika block. Pressen på att visa enighet i det egna blocket blir överordnad profilering. Konkurrensen mellan kandidaterna blir otydlig. Nästa förutsättning för uppfyllande av krav på representativ demokrati, tydliggörande av partiernas program, uppfylls knappast det heller. Strävan efter att visa enighet inom blocket, i syfte att nå makten, får som följd att ett partis eget program tonas ned. ”Vi är eniga i de stora frågorna”, säger man, och döljer vad man inte är eniga om. Hur blir det då med ansvarsutkrävandet? Detta försvåras för väljarna ju större kunskapsbristen beträffande parternas program är. Inte heller detta kriterium för representativ demokrati kan anses uppfyllt. En aspekt, som statsvetarna sällan eller aldrig belyser är en relativt ny företeelse nämligen att en regeringskonstellation träffar en överenskommelse, tecknar avtal, i ett antal frågor, med ett eller flera partier, som inte ingår i regeringen (Januariavtalet och Tidöavtalet, vilket omfattar även ett SD-kansli i regeringslokalerna). Tydligheten inför ansvarsutkrävande går förlorad. Vår representativa demokrati är således starkt hotad. Men hur återinför vi den då? Nu krävs att: Partierna börjar uppträda helt självständigt inför val, varvid den egna politiken profileras Partiernas kandidater marknadsför de av partiernas högsta beslutande organ fastställda programmen, och inom ramen för dessa marknadsför sina egna hjärtefrågor. Regering bildas efter valet, inte före genom att partier binder upp sig för en viss regeringsbildning (och därigenom avstår från att ta debatt med ett eller flera av partierna) Partierna lämnar blockpolitiken, som syftar till att sudda ut skillnader mellan partier Konstruktionen med avtalsteckning mellan en regeringskonstellation och ett eller flera andra partier, avskaffas, eftersom den skapar oklarheter beträffande ansvaret och därigenom försvårar ansvarsutkrävandet. Harald Nordlund, fd kommunalråd och riksdagsledamot (FP)

Vilken är L:s ideologi?

Socialliberalism: motsatsen till främlingsfientlighet och gynnande av de redan rika. L, lämna regeringen

Språket torsdag

i dag läser jag: "...de varma temperaturerna runt 20-graderssträcket..." Nej, nej. 20-gradersstrecket! "...bara ska ta hand om akuta patienter" Bara ska ta hand om? Menas nog: : ...ska ta hand om bara akuta patienter. (akut patient?) "...som en följt av..." Nog ett slarv bara

Språket tisdag

Varför så svårt? Svårt för även journalister. Efter en negation varken... eller

Ett partis roll

Ständigt dyker frågan upp. Hur kan ett socialliberalt parti samarbeta med ett främlingsfientligt och reaktionärt parti? svar: omöjligt. alltså är L inte socialliberaler längre. Logik, anser jag. L av i dag ser regerande som övergripande mål. Vilket är mitt alternativ? Jo påverka utvecklingen i enlighet med sin (socialliberala) ideologi. Omöjligt i nuvarande konstellation

Språket lördag

Många håller fast vid ordet liksom i varje mening, men det har delvis ersatts av jamen. Kommer nog från Ebba Andersson. Intressant. Jamen är dock,i mina öron, mindre irriterande än liksom. Så var det detta med ö- och ä-ljuden. Varifrån kommer dessa vidriga läten? Vad jag menar? Lyssna på P4Uppland........Jaså det. Jo förfärligt

Förfula din cykel

I dag en debattartikel, skriven av en sverigedemokrat, om fördelen med att ha en ful cykel. Man slipper att få den stulen. Stor bild på skribenten. Jo, jag vet, den beror på att han är lite känd. En insändare med tips om att förfulasin cykel, ja varför inte, men debattartikel...

Rksda´n 17 augusti

Logotyp: Sveriges riksdag 17 augusti 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 17 augusti Ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina (FiU32) Ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina (FiU32) Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor. Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret. Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga

L fortsätter samarbetet

Hur i all sin där kan ett parti, som kallar sig socialliberaler fortsätta att samarbeta med detta vidriga SD?

Språket tisdag

P. Wahlgren är utsatt för munkavel. Kavel? Aj då. Kanske är det inte så. Pernilla vet nog inte att det heter kavle. "Länderna har bara mötts en enda gång..." Bara mötts? Menas nog: bara en enda gång.

SCB har inte med alla yrkeskategorier

Statistiska centralbyrån tillhandahåller all möjlig statistik. Dock, när det gäller löner och inkomster, finns luckor. Var finns gruppen idrottsutövare (proffs) i statistiken? Var finns artister? Var finns programledare?

Språket söndag

En nyhet i språket är sammanblandningen av formen varierande och varierade. Även detta ett tecken på brister i undervisningen

ä-och ö-ljuden

Kan det vara så att en kändis förvanskade uttal av ett ljud i språket snabbt blir de flestas uttal. Jo det förefallerså. Ett tydligt exempel är Radio Uppland där alla nu använder ordet mäd. Då i stället för ordet med. Inte i betydelsen av engelskans mad, vilket nog vore mer passande.

L om skolan i partiprogrammet

Så här står det i Liberalernas partiprogram: "Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor. Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt." Innebörden av detta är att staten ska vara arbetsgivare för och uppdragsgivare till varje skola i landet. I Sverige finns nästan 5000 grundskoleenheter. L vill att staten ska vara arbetsgivare för alla dessa. Tillkommer cirka 1300 gymnasieenheter. Staten ska leda arbetet på över 6000 arbetsplatser. Vem tror att detta skulle vara rationellt. Nuvarande fördelning med att kommunerna leder det dagliga arbetet och staten styr i fråga om, till exempel, ninimikvalitet är i teorin logisk. Problemet med denna ordning är att staten misslyckas med sin uppgift. Det problemet kan knappast lösas med att staten får även arbetsgivaransvar.Det löses genom att staten inser sitt ansvar och skaffar sig de verktyg som behövs.

Varför så svårt med var och vart?

Nu vill jag inte längre höra och se massmediepersoner använda orden var och vart felaktigt. Ingick i utbildningen i första klass

Språket onsdag

Bara ett par exempel ur dagens tidning: Längst i.st.f. längs lungt i.st.f. lugnt

Obegripligt

Ett politiskt parti, som har socialliberalism som sin ideologi kan omöjligen samarbeta med ett parti som SD. Alltså: nuvarande regering saknar socialliberalt inslag. Jag är fortfarande medlem i L. Varför? Jag har svårt att hitta ett svar. efter 56 års medlemskap känns en sorti dyster. Jag har fortsatt att hoppas att dagens L utgör en parentes. När nu en samarbetspartner åter markerar sin rasism och L inte lämnar samarbetet, ja då är hoppet ute. Taburetter viktigare än ideologi. Men L-ledningen inte ens skäms

Borde inte vara möjligt

Bland andra Liberaler och Sverigedemokrater samarbetar i svensk politik. Hur kan det vara möjligt? Kan det vara så att begreppet liberal är så vitt att det kan innebära till rasism gränsande åsikter? I Sverige hade vi för inte så länge sedan ett parti, som hette Folkpartiet och som beskrev sin ideologiska inställning med ordet socialliberal. Ja, det var ju en annan sak. Det partiet, om det hade funnits i dag hade självklart inte kunnat samarbeta med Sverigedemokraterna. Vad gör man som socialliberal? Jo, man kan vänta på den dagen, nära förestående, då L går i graven och återskapandet av det socialliberala partiet sker. Eller kanske kan man inte vänta. Handlar ju om flera år. Någon, som har idéer?

Språket söndag 30 juli

Jag hörde i morse på P1 en person säga: ta tillvara. Jag blev lite glad. Äntligen en mediaperson, som känner till att det heter ta tillvara eller ta vara på. Inte ta tillvara på.

Nu räcker det

Liberalerna får 2,8% i senaste Novusmätningen. Men det är inte siffran 2,8, som är det stora problemet, det är politiken, som lett fram till den låga siffran. Varför skulle Sverige behöva ett parti, som säger sig vara överens med partier som M, KD och SD i hög grad. Socialliberalismen har lämnats. Där ligger problemet. Men i nuvarande regering kan inte ett profilerat socialliberalt parti sitta. Nej just det. Liberalerna måste nu inta en oppositionsroll och gå tillbaka till rötterna. Det här har varit ett önskemål från min sida under lång tid, men är inte ett önskemål längre, det är ett krav. Det räcker nu.