torsdag 31 oktober 2013

Utveckla etiska bedömningen

Kunskaperna i landstingen om den lagstiftning, som styr vad som ska föregå introducerandet av nya diagnos- och behandlingsmetoder inom sjukvården är bristfälliga. Den uppföljning, som nämns nedan kommer förhoppningsvis att få önskade effekter.

"Det behövs fler och fördjupade etiska analyser när vårdgivare planerar att introducera nya diagnos- och behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Det är en av slutsatserna när socialutskottet följt upp landstingens och statliga aktörers arbete med etisk bedömning enligt hälso- och sjukvårdslagens krav. Etiska överväganden är viktiga för att för- och nackdelar med behandlingar ska bli synliga innan man fattar beslut.

Uppföljningen visar att landstingen inte gör etiska bedömningar så som det är tänkt enligt lagen. Bara hälften har fungerande strukturer för att utvärdera nya metoder, och endast ett fåtal har i praktiken med etiska aspekter i bedömningen av metodens nytta och risker. I många landsting är det få som känner till lagen, och kravet på etisk bedömning har av olika skäl prioriterats ned. Vårdgivarna riskerar då att införa metoder som kan vara etiskt kontroversiella.

Utskottet visar i uppföljningen på flera metoder där det uppkommit kontroverser som vårdgivaren hade kunnat förhindra genom etiska genomlysningar. För vissa behandlingsmetoder har vårdgivarna kommit fram till olika resultat i sina etiska analyser och därmed varierande behandlingspraxis.

Viktigt med tydligare ansvar


Det är viktigt att den politiska nivån och personer med särskild etisk kompetens involveras i etiska bedömningar och beslut om införanden, konstaterar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Det är metodernas karaktär och inte bara vissa utpekade underdiscipliner eller kostnadsdrivande metoder som ska avgöra behovet av etisk analys.

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen pekar på att det är positivt att statliga myndigheter samverkar mer och mer. Men det också är angeläget att förtydliga vilket ansvar varje aktör har. Det är därför viktigt att regeringen uppmärksammar dessa frågor."

Självstyrelse i regioner

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över


Artikeln var publicerad för kanske tio år sedan. Är den fortfarande relevant?

"Regioner är ett sätt att organisera offentlig makt och verksamhet som motsvarar dagens krav på delaktighet, skriver Erling Green och Harald Nordlund.

Regionfrågan diskuteras allt livligare. Grundfrågan är om makten över det offentliga skall vara så nära den enskilde som möjligt. Till skillnad från enskilda kommuner kan regioner vara tillräckligt stora för att skapa identitet och decentralisera makt. Är det de enskilda medborgarnas delaktighet eller ett antal toppolitikers makt som skall vara vägledande för hur makt och ansvar ska fördelas mellan EU, stat, kommun och region?

För det ekonomiska livet är regioner och regionalisering inget problem. Tvärtom. Att kunna arbeta i kluster och nätverk, att ha sporrande konkurrenter i sin närhet, att ha krävande kunder runt hörnet och att ha samarbete med framför allt tekniska och medicinska högskolor ses av många företag som en nödvändighet. Ett konkret tecken på detta samarbete mellan näringsliv, akademi och det offentliga är forskarparkerna Science Park i Uppsala och Ideon i Lund.

Trots att regioner på senare decennier har blivit en alltmer naturlig enhet för enskilda och företag och trots att de båda regionexperimenten i södra Sverige på kort tid gett många framåtblickande resultat, möter regionidén fortfarande motstånd.

Motståndet kan tolkas på flera sätt. Ett är att de europeiska nationalstaterna har skapat välfärds- och trygghetssystem som har en övervägande förankring på nationell nivå. Därmed utgör systemen ett av de flitigast använda argumenten av politiker på nationell nivå för att inte flytta politisk makt från staten till regioner, landsting och kommuner. En variation på argumentet är att "värna om" att alla medborgare i landet skall behandlas lika.

I en nyutkommen antologi med elva bidrag från stats- och samhällsvetare "Självstyrelse på regional och lokal nivå" utgiven av Region Skåne och Västra Götalandsregionen (redaktör Pontus Tallberg) presenteras ett antal sätt att betrakta regionfrågor.

Det kan te sig självklart att statsvetare utgår från den "suveräna staten". Detta medför dock att regioners självstyre skall motiveras i snart sagt det oändliga, medan de nationella politikernas makt inte ifrågasätts.

Professor Olof Pettersson framhåller: "Självstyrelsens problem är i dag ett av de viktigaste, och uppenbarligen ett av de mest svårlösta, i svensk politik. Det enda som man verkar överens om är att det nuvarande systemet inte fungerar tillfredsställande. Den stora frågan är hur man samtidigt skall förverkliga idéerna om självstyrelse och folkstyre."

Detta citat tycks indikera statsvetenskapens synsätt: Det finns i dag ett "folkstyre". Det är de nuvarande nationalstaterna som är utgångspunkten. Ett alternativ vore: "Hur skall demokrati och det offentliga organiseras för att medborgarnas delaktighet i och inflytande över det allmänna skall bli lika påtaglig som gentemot marknaden och det sociala livet?" Eller annorlunda: Hur skall en marginalisering av det politiska undvikas och samtidigt tydliggöras?

Förslag till svar ska utarbetas av den nu arbetande Ansvarskommittén. Den har formulerat sjutton frågor som bas för utredningen. Helt i linje med traditionen är perspektivet uppifrån. Ingen av frågorna är ställda med den enskilde individen eller företaget eller organisationen i centrum. Det nytänkande som många av oss hoppades skulle prägla utredningen ser ut att helt utebli.

Valet av den nya danska socialdemokratiska partiledaren Helle Thorning-Schmidt skedde tidigare i vår på internet. Detta kan indikera att demokrati fortsättningsvis till stor del är direktdemokrati. Om kommuner och framväxande regioner hämtar inspiration från det danska ordförandevalet, kan ökad demokrati och därmed demokratisk legitimitet vinnas. Medborgarnas engagemang för och i det offentliga kan därmed bli lika naturligt som engagemang i arbetet och i allas sociala gemenskap.

Erling Green

docent Företagsekonomiska institutionen

Lunds universitet

Harald Nordlund

landstingsledamot (fp) "

Larvig oenighet

Sådan här oenighet är larvig. Nog borde enighet kunna nås. Men allt för att få framföra kritik mot varandra.
"Utbildningsutskottet säger ja till regeringens förslag om att vissa lärare ska kunna få legitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller kraven. En majoritet i utskottet vill också att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur detta ska gå till. Regeringspartierna reserverar sig mot förslaget till tillkännagivande, som grundar sig på en S-motion.
Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Regeringen föreslår nu att vissa lärare och förskollärare ska kunna få legitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger föreslås få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Skolverket kommer att informera om de nya bestämmelserna.
Vissa lärare kan få tillsvidareanställning utan legitimation
I dag kan en lärare utan legitimation få undervisa högst ett år i taget. Reglerna gäller dock inte för lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux. Dessa lärare kan få en tillsvidareanställning även om de saknar legitimation. Fritidspedagoger som undervisar på fritids behöver inte heller ha lärarlegitimation för att få tillsvidareanställning.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan
När riksdagen beslutade om lärarlegitimationen sa man ja till regeringens förslag om att bestämmelserna av praktiska orsaker inte skulle gälla vissa lärargrupper. Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att riksdagen uttrycker att processen med att införa lärarlegitimation inte får stanna med det beslut som togs då. Målet bör vara att även de här lärarna och fritidspedagogerna ska kunna få en lärarlegitimation. Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att ta fram en plan för hur fler yrkesgrupper ska kunna omfattas av bestämmelserna om lärarlegitimation. Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få.
Förslaget innebär att utskottet säger ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Regeringspartierna ser risk för rekryteringsproblem
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot förslaget till tillkännagivande. Partierna understryker att fritidspedagoger och de lärare som förslaget gäller redan i dag kan få legitimation. Däremot anser partierna inte att legitimation ska vara ett krav för dessa lärargrupper. Ett sådant krav skulle göra det svårare att rekrytera nya lärare inom områden där det redan i dag är brist på lärare, anser regeringspartierna"

Ett vassare Norden

 
Nordiska rådet är ett viktigt forum och som utgör plattform för nordiskt samarbete. Beklagligt är emellertid att rådet är nästan helt okänt bland oss medborgare.
Rådet lider också av andra svagheter. Det är, i motsats till EU, inte ett överstatligt organ. Några för nationerna bindande beslut kan inte fattas. Jag förordar med det inte inrättande av ett nordiskt parlament med val av ledamöter vart fjärde eller femte år.
Jag vill i alla fall se ett vassare gemensamt Norden.
 
"Nordiska rådets session, den 65:e i ordningen, äger rum i Oslo den 29-31 oktober. Sessionen samlar ett stort antal ministrar och parlamentariker, däribland ledamöter från Sveriges riksdag, som debatterar aktuella frågor i det nordiska samarbetet.Övergripande tema för toppmötet med de nordiska statsministrarna är "Visioner för det framtida nordiska samarbetet". Bland annat kommer statsministrarna att diskutera vilket Norden som möter dagens ungdom och om den nordiska modellen kommer att vara stabil och hållbar i framtiden.Karin Åström (S), ordförande i den svenska delegationen, understryker vikten av att de nordiska länderna ska klara av att ge ungdomar förutsättningar till ett bra liv. Vi i de nordiska länderna måste pressa ned arbetslösheten, ge de unga en bra utbildning och se till att det finns bostäder till ungdomarna. Det handlar om vår gemensamma framtid och det samhälle vi i de nordiska länderna vill lämna över till kommande generationer.  Det är viktigt med fokus på förutsättningarna för hur jobb skapas, inte minst att lära sig av varandra i de nordiska länderna. Rörligheten på arbetsmarknaden är av stor betydelse och då gäller det att göra något åt gränshinder för att göra det enklare för Nordens medborgare att arbeta, studera och handla mellan länderna. Den självklara utgångspunkten måste alltid vara medborgarperspektivet, säger Hans Wallmark (M), vice ordförande i den svenska delegationen. Bland övriga ärenden som står på agendan under sessionen finns social investering i Norden, bekämpande av människohandel, gränshinder samt el- och energifrågor. Andra frågor som kommer att debatteras är medier och upphovsrätt, forskning, innovation, miljöfrågor och näringspolitik. Nordiska rådet antar under sessionen ett antal rekommendationer ställda till de nordiska regeringarna.Den 30 oktober delas Nordiska rådets fem olika priser i litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö ut på Operan i Oslo. Prisceremonin sänds i de nordiska public service-kanalerna.Sverige tar 2014 över presidentskapet för Nordiska rådet. Karin Åström har nominerats till president och Hans Wallmark till vice president och kommer att väljas vid sessionen. En redogörelse för huvuddragen i det kommande presidentskapsprogrammet lämnas vid sessionen."

tisdag 29 oktober 2013

Harald i Uppsala


Harald i Uppsala

Samhällsutveckling

Håller anförande om politisk styrning

Håller anförande om patientsäkerhet

Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper

Upprättar skrivelser

Korrekturläser

Öppnar dörrar till politiker

 

Lärarna ska få mer tid till undervisning

Vissa nyheter passerar utan att media skriver en rad. I fallet med nedanstående nyhet kan det handla om att jag inte varit uppmärksam. Men, håll med om att frågan borde engagera.
"Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.
Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Personuppgifter till forskning

"Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etisk prövning.
Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar.
Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Ingen alkoholskatt för etanolbränsle

Vad betyder detta riksdagsbeslut? Blir etanolbränsle billigare eller är det endast en formell fråga. Ja, det sistnämnda, ty vi betalar väl inte alkoholskatt för etanolbränsle. Vem kan förklara riksdagsbeslutet?
"Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. Ändringen börjar gälla den 1 december 2013 men tillämpas från den 1 oktober 2013".

Statsluftfarten

Jag visste inte att det finns något som heter statsluftfart. Jag ser dock till att snappa upp en hel del av vad som beslutas i riksda´n. Under åren 1998 till 2002 skickade jag till partivänner sådan information i cirka femtio brev.
"Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.
Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen."

Reglerna för utevarodomar

EU har funnit anledning att lägga sig i även medlemmarnas regler om frånvaro från den dömdes sida vid förhandlingar i rätten
"Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EU-anpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.
De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Kommuner ska kunna lämna bidrag till statlig sjöinfrastruktur (KU2)

Landstings och kommuners rätt att lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar har inneburit att vissa projekt, som skulle fått vänta på förverkligande i många år, har kommit till stånd tidigare.
Men, rätten har också inneburit att staten avhänt sig delar av ett ansvar, som måste betraktas som en ren statlig angelägenhet. Det is in tur innebär ett taktiserande, som inte är konsturktivt
Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.
I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.
Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

EU:s strukturfondsprogram 2009–2012

Ny byråkratisk uppgift för kommunerna

Många riksdagsbeslut handlar nu om EU och skyldigheter gentemot EUför medlemsländerna. Tjänstedirektivet förstår jag, men däremot inte det här beslutet om skyldighet för kommunerna att anmäla föreskrifter inom området för tjänstedirektivet. Är inte denna nya byråkratiska pålaga onödig?

"Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna inom EU.
Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå. Lagändringen gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Hen om solen.

Jag, du, han, hon, den, det, vi, ni de. Dessa är personliga pronomen. Ett nytt håller på att etableras, nämligen hen. Kan vara motiverat; i stället för "han eller hon".
Det gäller dock att vi vet vad nyheter står för. Hörde för en stund sedan på radion en utbildad journalist säga "hen" om solen. Missbruka inte en motiverad nyhet.

lördag 26 oktober 2013

Regeringens beslut om Ärna måste bli nej

Uppsala kommun skriver till regeringen och talar om att man är emot att ny civil flygplats etableras nära Uppsala centrum.
Centern har satt ner foten och ställer sig bakom miljöministern, men går emot partiledaren, som är näringsminister. Centern i Uppsala hade inget val. Men reaktionen från M, FP och KD som alla tre röstade mot att skrivelse ska avges, är märklig. Moderaten säger att kommunens uppfattning har ingen betydelse när regeringen ska fatta beslut. Vad är detta för syn på demokrati? Folkpartisten blir inte ledsen om regeringen säger nej och inte glad om den säger ja. Jaha, men varför då rösta för en ny flygplats? Kristdemokraten? Ja, som vanligt ganska okänslig när det handlar om miljöfrågor.
Nu borde inte finnas annat beslut av regeringen än att tydligt säga nej till ökad flygtrafik intill centrum av en av Sveriges storstäder

Ny bibliotekslag


En ny lag. Nu gällande biblioteken. I sak mycket angelägen. Men, kommer lagen att få genomslag? Någon säger, förstatliga skolan, underförstått att staten inte klarar att styra den med sina många lagarn säger, förstatliga äldrepolitiken, underförstått att, trots de många lagarna på området, staten inte klarar att styra. Hur ska staten bete sig för att riksdagsbeslutet om ny bibliotekslag ska bli styrande?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny bibliotekslag. Bland annat ska bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning bli tydligare. Biblioteken får också ett tydligare uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper av besökare. En sådan grupp är barn och ungdomar. De kommunala biblioteken får i uppdrag att särskilt prioritera barn och unga för att främja språkutvecklingen och stimulera till läsning.
Det ska även i fortsättningen vara gratis att låna böcker på bibliotek. Detta ska gälla både tryckta böcker och e-böcker. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.
Den nya lagen gäller från den 1 januari 2014.
 

 

 

Vem ska besluta om sjukvården?

Många kommentarer, alla positiva. Den här artikeln var införd i Upsala Nya Tidning för några dagar sedan.

Nu kom det, det jag väntat på. Frågan om förstatligande av sjukvården har väckts. Bakgrunden är att den är ojämlik. Beroende på var vi bor, och även social tillhörighet, är vården olika ur både kvalitativ och kvantitativ synpunkt.

Från andra håll uttalas krav på förstatligande av skolan. Vården av och boendet för äldre uppvisar stora skillnader mellan olika delar av landet. Vilket parti blir först med att kräva förstatligande av äldrepolitiken? Kanske så småningom kulturpolitiken, inom vilken ojämlikheten är högst påtaglig. Är lösningen minskat lokalt självstyre?

 

Antalet lagar och förordningar, genom vilka staten ska styra, är stort. Ojämlik sjukvård strider mot, till exempel, Hälso- och sjukvårdslagen. Staten lyckas inte följa upp och utkräva ansvar. Är den staten väl skickad att ta ansvar för driften av sjukvården?

 

Samtidigt kan, enligt egna iakttagelser och statsvetenskaplig forskning, konstateras att landstingen saknar tydlig politisk styrning. Är statlig drift lösningen? Den stat, som inte är effektiv i sin styrning via lagar och förordningar.  Kanske är det bättre att göra förändringar i landstingen än att ständigt ropa på staten.

 

Jag vill illustrera vad jag anser behöver förändras, i vårt landsting, genom att utgå från tre olika företeelser.

 

Det privata företaget UCC, Uppsala Cancer Clinic

Det privata företaget UCC, Uppsala Cancer Clinic, utför operationer av bukhinnecancer. Företaget är bildat av tidigare anställd vid Akademiska sjukhuset. Vid Akademiska sjukhuset fortsätter man att utföra dessa operationer. Det finns emellertid en spridd uppfattning att UCC: s operationer håller högre kvalitet. Så kan det vara, men det har inte vederlagts av vare sig professionen vid Akademiska sjukhuset eller någon oberoende bedömare. Skillnader i kötid har påvisats till UCC: s fördel och patienter har uttryckt krav på och önskemål om att få bli opererade hos UCC.

Kraven på att landstinget ska finansiera bukhinnecanceroperationer vid UCC har växt sig allt starkare. Efter lång tid har den politiska reaktionen blivit att majoritetens fem landstingsråd träffat överenskommelse om att tillkännage sin uppfattning att Akademiska sjukhuset kan remittera patienter till UCC. Denna uppfattning har inte lett till annat än att Akademiska sjukhuset förklarat att patienter inte kommer att remitteras.

Det var ett uppseendeväckande misstag att ge oss medborgare uppfattningen att tillkännagivandet var att ses som ett beslut. Nämnda grupp landstingsråd är inte ett formellt beslutsorgan. Det vet man vid Akademiska. När sjukhusdirektören informerades hade han anledning tro att viljeinriktningen skulle följas av ett formellt beslut. Att göra politiskt utspel på det sätt som skedde är allvarligt tecken på brist på kunskap om vad politisk styrning är. Oppositionen utnyttjar nu situationen. Men inte heller dess agerande imponerar. Varför reagera först nu?

 

Vad landstinget måste göra nu är att välja mellan följande:

1.     Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med både styrelsen (Produktionsstyrelsen) för Akademiska sjukhuset och privata företaget UCC. En tredje part måste då fördela patienterna mellan de två vårdgivarna alternativt att, till exempel, kötid får avgöra. (Det är inte rimligt att den ena parten, Akademiska sjukhuset, ska avgöra vilka patienter, som ska hänvisas till den andra.)

2.     Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med endast UCC, vilket innebär att man beslutar att inga bukhinnecanceroperationer ska utföras vid Akademiska sjukhuset

3.     HSS fattar beslut om att bukhinnecanceroperationerna även fortsättningsvis ska utföras vid endast Akademiska sjukhuset och tecknar avtal med dess styrelse

 

Antal vårdplatser

Inför sommaren skrevs och talades det mycket om att antal vårdplatser vid Akademiska sjukhuset skulle minskas, på grund av personalbrist. När styrelsen för sjukhuset ställdes till svars hänvisades till sjukhusledningen. Det ska vi se mot bakgrund av att de tre huvuduppgifterna för politiken är att besluta om kostnadsram, kvalitet och kvantitet. Politiken abdikerade.

 

Vad landstinget måste göra nu är att

1.     Frångå styrsystemet beställa – utföra (finns dock endast i teorin).

2.     Inrätta styrelser för Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården

3.     Göra Akademiska till ett bolag med professionell styrelse.

4.     Ålägga styrelser att göra månatliga uppföljningar av mål och ekonomi och  att för varje avvikelse kräva beslut, som leder till balans. Kvalitativa och kvantitativa mål måste väga lika tungt som de ekonomiska målen. Det handlar då om, till exempel, kostnadsminskningar, ändring av mål, begäran om utökad budget och rutinförändringar

 

Landstingsfullmäktiges budgetbeslut

Fram tills för ett par år sedan fördelade landstingsfullmäktige budget på förvaltningar, trots att för fullmäktige finns endast styrelser. Produktionsstyrelsen, som är styrelse för Akademiska, lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården ställdes härigenom off – side. Nu erhåller visserligen beställaren HSS en budget, men köper direkt av förvaltningar och sålunda med dessa förvaltningars styrelse på åskådarplats

 

Vad landstinget måste göra nu (i avvaktan på ovan nämnda organisatoriska förändringar) är att

1.     Fullmäktige fördelar budget på verksamheter (sjukhusvård, primärvård, tandvård och så vidare)

2.     Fullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen dessa budgetar

3.     Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med Produktionsstyrelsen och inte med förvaltningar

 

Till dessa åtgärder kommer effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar med början i den politiska ledningen, som består av inte mindre än tio landstingsråd

 

 

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd, riksdagsledamot och landstingsfullmäktigeledamot

 

 

 

 

 

 

 

 

fredag 25 oktober 2013

Vad tänker ni om förslaget

Nästan varje dag. Förslag väcks inom EU, vilka svenska riksda´n finner anledning att ha invändningar emot. Nu senast vill EU - kommissionen att en europeisk åklagarmyndighet ska inrättas. Strider mot subsidiaritetsprincipen anser riksdagen. Det anser även jag.
Hur ser Sveriges EU - parlamentsledamöter på frågan. För att uttrycka sig som dagens journalister: vad tänker ni om det här?

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.
Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.
Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.
Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

Stackars miljardärer

Det är synd om dessa höginkomsttagare. För inkomster över nästan nio miljoner kronor kommer man bli tvungna betala 75% i skatt.

"Zlatan Ibrahimovic kan tas ut i strejk i slutet av november. De franska proffsklubbarnas förening (UCPF) meddelade på torsdagen att det kommer att bli en strejk en helg i slutet av nästa månad i protest mot den nya skatten för höginkomsttagare.
Skatt på högst 75 procent kommer att tas ut på inkomster på över en miljon euro, knappt 8,8 miljoner kronor.
– Det blir ett veckoslut utan en enda match i slutet av november, sade UCPF-ordföranden Jean-Pierre Louvel vid en presskonferens."

Skamligt och bedrövligt. Jag förväntar mig att miljardären Zlatan Ibrahimovic strejkar mot strejken. Och, var är ni, som snabbt höjer rösterna när girigheten presenterar sig. Är det skillnad på girighet och girighet?

 

torsdag 24 oktober 2013

Budgetförslaget hålls ihop

Det var en överraskning. I veckor har talats och skrivits om att regeringen går mot ett nederlag i budgetbehandlingen i riksda´n. Fyra partier i finansutskottet
vill att riksdagen ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.
Riksda´n följde emellertid inte utskottet utan sa nej till dess förslag
"Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt."

Varför undantag från redovisningsreglerna?

Visst är det så att vi medborgare ibland reagerar på nyheter och företeelser på ett sätt, som vi inte skulle göra om vi hade mer information och större kunskaper. Bland många bra exempel är ett telefonsamtal till Ring P1 i morse i vilket en man menade, med en ton av att veta vad han talade om, att all kommunal verksamhet borde föras till staten. Visserligen tycks han ha en del centrala politiker, med en stark tro på statens förmåga, med sig. men med större kunskap om hur dåligt staten klarar att följa upp sina lagar och förordningar torde han ha varit mer nyanserad.

Jag saknar själv kunskaper i många frågor. Jag förstår , till exempel, inte varför regeringen ger många myndigheter undantag från redovisningsreglerna.

Riksrevisionen har konstaterat att regeringen ger många myndigheter undantag från redovisningsreglerna, vilket oroar finansutskottet. Enligt Riksrevisionen riskerar dessa undantag att påverka möjligheten att uttala sig om huruvida myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av verksamheten. Finansutskottet tycker därför att undantag ska ges i så liten utsträckning som möjligt.
Men varför ges undantag?

onsdag 23 oktober 2013

Sverige bäst i världen för äldre

Sverige hamnar i topp på Help Age Internationals världsranking över äldres villkor. Oavsett om man ser till ekonomi, hälsa, arbete eller utbildning så upplever Sveriges äldre befolkning att de lever ett rikt liv.
Vårt välfärdssamhälle är givetvis grunden för att så många äldre känner sig nöjda. Men publiciteten kring äldrepolitiken ger en bild av elände. Och inte bara elände utan att eländet blir värre.
Det här är tråkigt. Men vem vill läsa om nöjda äldre? Vem vill läsa om hur bra man tycker att man har det?  Vem vill läsa om beröm till personal för omtanke och respekt?
Kanske är det så man resonerar på tidningarnas redaktioner. Det är självklart att media ska själva avgöra vad man ska förmedla. Men nog borde vi läsare, lyssnare och tittare bli mer kritiska.
Tidningarnas förstasidor borde för några veckor sedan dominerats av rubriken "Sverige bäst i världen för äldre"

Om barn uppmuntras att bara syssla

"Alla får inte samma möjlighet att utvecklas". Ingen får samma möjlighet? Förmodligen menas att inte alla får samma möjlighet. Jag läser en artikel i dagens tidning.
Artikeln handlar om Skolinspektionens kritik av Uppsala kommuns arbete i förskolan med genusfrågor. Personalen har fått utbildning. I förskollärarutbildningen har genusfrågorna stort utrymme. Här är kanske inte fråga om bristande kunskaper, i första hand, utan om genomtänkt planering.
"...så det är viktigt att både få sjunga, bygga och konstruera." Kanske menar artikelskribenten: "...så det är viktigt att få både sjunga, bygga och konstruera." eller "---så det är viktigt att få både sjunga och bygga och få konstruera"
"Om barnet uppmuntras att bara syssla med några saker och får positiv respons på det..." Jag förstår vad som menas, och det är kanske det viktiga, men nog har meningen två fel. "Om barnet uppmuntras att syssla med bara få saker och får positiv respons på det..."

Inget sparande i Uppsala kommun

I dag läser jag om att Uppsala kommun ska spara. Man ska alltså lägga undan pengar för kommande behov. Men, när jag läser artikeln får jag inte någon uppfattning om sparande. Artikeln handlar nämligen om anpassning av verkliga kostnader till budget. Det finns sålunda nämnder, som låtit bli att följa beslut om budget. "Uppsala kommun har skapat 200 för många jobb". "Inget utrymme för sparande i Uppsala kommun"

Situationen skulle inte uppstå om politiker koncentrerade sig på de huvuduppgifter man har. När en nämnd sammanträder och behandlar ärendet ekonomisk uppföljning är det självklart att varje avvikelse från budget ska föranleda ett beslut om åtgärder. Detta gäller även vid en positiv avvikelse. Det ekonomiska målet är inte nått. Har vi nått de kvalitativa målen? Inte dessa heller. Vilka förslag till beslut finns? Minska kvantitet, minska kvalitet, begära utökad budget? Men ett beslut måste fattas.

Formerna för den politiska styrningen är viktiga, men oberoende av dessa måste man göra klart för sig vilken den politiska rollen är. Formen beställa - utföra lämpar sig inte för en politiskt styrd organisation. Två slag av politiker och dubbleringar av förvaltningar säger det mesta.


tisdag 22 oktober 2013

Artikeln fortfarande relevant



Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Nedanstående artikel var publicerad 29 april 2004
Men visst har den relevans i dag nio år senare

På tvärs mot folkpartiets program

De liberaler som har uppfattningen att vi måste använda kol, olja och naturgas om vi inte bygger fler kärnkraftreaktorer är på kollisionskurs med folkpartiets program, skriver Harald Nordlund.
DEBATT

Thomas Sandberg skriver i UNT 19 april bl a "... vad UNT och andra liberaler vägrar att inse är att vi redan i dag har tekniskt och ekonomiskt fullgoda möjligheter att samtidigt påskynda minskningen av fossilbränslena och fortsätta avvecklingen av kärnkraften". Om man med andra liberaler menar Jan Björklund och hans arbetsgrupp är det sant, men om man utgår från folkpartiets program är det inte sant. Arbetsgruppen anser att vi från politiskt håll skall peka ut vilka energislag vi ska ha, och satsningen ska ske på ett energislag som bevisligen inte kan ta sitt ekonomiska ansvar fullt ut.

Miljövänliga energikällor

I folkpartiets miljöprogram står bl a att en socialliberal energipolitik har som mål att minska miljö- och strålningseffekterna av energianvändningen och att det sker genom en styrning av utvecklingen mot miljövänliga energikällor samt att genom energihushållning och energieffektivisering minska energiförbrukningen.

Den viktigaste miljöförbättrande avgiften är en gemensam koldioxidskatt i EU. Folkpartiet är förespråkare av grön skatteväxling. Denna tanke har dock förfuskats under 1990-talet genom att energi- och miljöavgifterna på bl a bensin och el har höjts dramatiskt utan motsvarande sänkning av skatten på arbete.

Det är också mot den här bakgrunden som folkpartiet anser att den politiska styrningen av energiproduktionen måste förändras. Alla typer av produktionsanläggningar för energi ska tillåtas, förutsatt att de uppfyller generella krav på hälsa, miljö och säkerhet. Energibeskattningen ska göras enhetlig utifrån miljöhänsyn. Varje energiproduktionsanläggning ska försäkras. Försäkringen ska täcka alla kostnader för eventuella skador som energiproduktionsanläggningen orsakar sägs vidare i programmet. Det är detta program folkpartiet gick till val på och som gäller tills partiet går till val på ett ändrat program.

I allt detta är sålunda Thomas Sandberg överens med folkpartiets högsta beslutande organ, landsmötet, men helt på kollisionskurs med "vissa liberaler" och delvis med UNT.

Beroendet måste brytas

De flesta människor inser att dagens beroende av olja, kol och fossilgas måste brytas. Av de bränslen vi i dag använder är olja, kol, fossilgas och uran

s k icke förnybara. När vi använder dessa vet vi att vi orsakar försurning av mark och vatten, ökar växthuseffekten, orsakar cancersjukdomar, minskar den biologiska mångfalden osv. Ett långsiktigt hållbart energisystem måste bygga på förnybara bränslen som alltid har solen som sitt ursprung.

De liberaler som har uppfattningen att om vi inte bygger fler kärnkraftreaktorer ska vi använda kol, olja och naturgas är på kollisionskurs med folkpartiets program.

-

Harald Nordlund, landstingsledamot (fp)

Dags att uppmärksamma vågkraften

Visst är det mycket man inte förstår. Hit hör politikernas syn på omställningen till ett hållbart energisystem. Forskningen har kommit långt och överföring till praktiken hänger på att styrmedlen riktas mot nya rön. Jag tänker, till exempel, på vågkraften. Sverige ligger väl framme i forskningen. En forskare sa att om han åkte till Japan skulle man välkomna honom och ställa frågan: hur mycket behöver du? I Sverige är intresset från politiskt håll nästan obefintligt, ansåg han.
Vid det tillfälle uttalandet gjordes hade ett stort antal politiker inom Mälardalen inbjudits. Väldigt få dök upp.
Jag gissar att om Vattenfall skulle inbjuda till ett energiseminarium skulle betydligt fler infinna sig. Vattenfall, ett företag, som inte tvekar att använda kol, om det gynnar företagets ekonomi, och att satsa på en kärnkraft, som allt fler inte ser som en del av ett hållbart energisystem.
Nu är dags för politikerna att uppmärksamma vågkraften

Företag går före politiken

Förnybar energi breder ut sig. Ett exempel på det positiva, som sker är företaget Polarbröds satsning på vindkraft. Trots att företagets bagerier får all el från vattenkraft så bygger man nu ändå tre egna vindkraftverk och ser över sina transporter så att de inom 10 år ska bli helt fossilfria. Flera stora företag satsar på att bli självförsörjande på förnybar energi. De bygger vindkraftverk, solcellsanläggningar och säljer solcellspaket till sina kunder. Det här sker trots att politiken inte särskilt uppmuntrar till den här utvecklingen. Många företagare inser emellertid att fossila bränslen inte tillhör framtiden och att sårbarheten i storskaligheten är alltför riskabel. Kanske är vi inne i en period där vi medborgare och företagen driver politikerna framför oss, innebärande att vi visar vägen och politikerna tvingas anpassa sig med styrmedel i efterhand. Märkligt, men adekvat frågeställning

Vården viktigast

 

Ansvaret för en likvärdirdig skola

Det här inlägget kändes uppfriskande. Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller kvaliteten i skolan har kommit att handla nästan uteslutande om huruvida skolan ska förstatligas. Kanske finns andra lösningar på problemet. Kanske handlar problemet om statens ansvar för skolan. Statens ansvar att se till att ojämlikheten avskaffas. Staten förfogar ju faktiskt över styrmedlen. Antalet lagar och förordningar är stort. Ska den stat, som inte förmår använda verktygen ges ansvaret för dagliga driftfrågor?

"Den svenska grundskolan har de senaste 20 åren förvandlats från ett av världens mest likvärdiga skolsystem till en skola där elevers och föräldrars bakgrund får allt större betydelse. Och till en skola där lärare pressas alltmer. De som förespråkade en kommunalisering av skolan menade att en decentralisering av i huvudsak skolans finansiering bättre än tidigare skulle lyckas styra resurserna dit där de behövdes. Studier visar dock att en mycket stor andel av kommunerna inte har, eller har otillräckliga, resursfördelningssystem för att kompensera för elevers olika bakgrund, förutsättningar och behov. Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) lösning på detta är ännu större frihet att fördela resurserna. SKL:s ordförande Anders Knape har till och med konstaterat att ”lokala variationer är en garant för likvärdighet”, ett förvånande påstående sett ur de senaste 20 årens utveckling i svensk skola. Knape menar att det krävs ytterligare utvidgad frihet för kommunerna att disponera dagens riktade statsbidrag, då de annars ”riskerar att sätta rådande prioriteringar och fördelningsprinciper på tillfälligt eller permanent undantag”. Men i och med att elevens kommuntillhörighet har fått större betydelse för resultatspridningen i landet sedan 1990-talet tycks det snarare vara som så att den ökade lokala variationen varit en förutsättning för den ökade resultatspridningen. Samtidigt har Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, helt rätt när hon säger att skillnaderna är som störst inom de enskilda skolorna. Det är viktigt att satsa på att ge lärare bättre förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Men det får inte betyda att man blundar för de stora och växande skillnaderna mellan olika kommuner.


Alltfler ser att landets kommuner misslyckas med det kompensatoriska uppdraget, där elevers bakgrund i så liten utsträckning som möjligt ska påverka prestationerna negativt. Ett uppdrag som står tydligt i skolans styrdokument ända sedan grundskolans inrättande. Jag ser att många kommunpolitiker och ansvariga vill väl och försöker. Men ändå kommer åtskilliga till oss nu och säger: ”Vi klarar inte likvärdigheten. Staten måste hjälpa oss.” Jag hör också alltfler kommunalpolitiker som mellan skål och vägg säger att de vill se en statlig skola!
Vi vill uppmuntra det samtal som spirar. Och vi vill att kommunerna – och SKL – ska förstå att även i en framtida mer statligt finansierad skola kommer kommunerna var oumbärliga och ha ett stort ansvar. I dag har olika kommuner och skolor olika ambitionsnivåer, kunskaper och system för hur skolor ska organiseras och undervisningen bedrivas. Den ökade friheten att styra skolan har skapat en grogrund för ökade skillnader. Tyvärr utgår inte skillnaderna från behoven hos eleverna och skolans uppdrag, utan ofta från kommunernas möjligheter.
Politiker nationellt måste nu enas om ett modernt ansvar för skolan. Samtidigt måste villkor och arbetsförhållanden förbättras för lärare och elever. Första steget för att komma tillrätta med den ojämlika skolan är att satsa på lärarna och ge rimliga villkor för lärare – i alla skolor. Sverige behöver en nationell kunskapsskola där staten tar över ansvaret för finansieringen. Endast staten har drivkrafter att garantera likvärdiga möjligheter och en utbildning av hög kvalitet i hela landet.
Jag vet att inte heller kommunpolitiker eller SKL vill att skolan ska fortsättas dras isär. Inför nästa riksdagsval måste vi ta gemensamma steg närmare en nationell kunskapsskola på stark och statlig grund. Med kommunerna som en bärande del"

Cykelråd ska ge goda råd

"Dags för Stockholm att inrätta ett cykelråd", läste jag härom da´n. Den goda tanken bakom citatet är att förbättra förhållandena för cyklisterna.
"Stockholm borde ta vara på cyklisternas kunskaper och synpunkter genom att inrätta ett cykelråd.

Trängseln i Stockholmstrafiken är stor, och ett sätt att minska den är att göra jobbpendling med cykel mer attraktivt. Genom cykelmiljarden satsar Alliansen ambitiöst på att skapa bättre och tryggare cykelbanor. Men det finns ändå mycket att göra för att skapa en bra och säker trafikmiljö för cyklister"

Åtgärden med att inrätta ett cykelråd är en vanlig typ av åtgärder. Vi tillskapar något nytt i vår organisation. Men detta handlar väl om att få beslutsfattare att fatta beslut, som leder till förbättringar. Finns inte de fora och beslutsorgan som erfordras?

Vore intressant att få se en urvärdering av cykelrådets verksamhet efter ett år. Jag är skeptisk, samtidigt som jag välkomnar alla cykelfrämjande åtgärder.

Vem ska besluta om sjukvården?

Min artikel i gårdagens UNT har väckt reaktion. Direkt till mig har dom varit enbart positiva. Bra att någon vågar, skrev någon.

"Nu kom det, det jag väntat på. Frågan om förstatligande av sjukvården har väckts. Bakgrunden är att den är ojämlik. Beroende på var vi bor, och även social tillhörighet, är vården olika ur både kvalitativ och kvantitativ synpunkt.

Från andra håll uttalas krav på förstatligande av skolan. Vården av och boendet för äldre uppvisar stora skillnader mellan olika delar av landet. Vilket parti blir först med att kräva förstatligande av äldrepolitiken? Kanske så småningom kulturpolitiken, inom vilken ojämlikheten är högst påtaglig. Är lösningen minskat lokalt självstyre?

Antalet lagar och förordningar, genom vilka staten ska styra, är stort. Ojämlik sjukvård strider mot, till exempel, Hälso- och sjukvårdslagen. Staten lyckas inte följa upp och utkräva ansvar. Är den staten väl skickad att ta ansvar för driften av sjukvården?

Samtidigt kan, enligt egna iakttagelser och statsvetenskaplig forskning, konstateras att landstingen saknar tydlig politisk styrning. Är statlig drift lösningen? Den stat, som inte är effektiv i sin styrning via lagar och förordningar.  Kanske är det bättre att göra förändringar i landstingen än att ständigt ropa på staten.

Jag vill illustrera vad jag anser behöver förändras, i vårt landsting, genom att utgå från tre olika företeelser.

 Det privata företaget UCC, Uppsala Cancer Clinic

Det privata företaget UCC, Uppsala Cancer Clinic, utför operationer av bukhinnecancer. Företaget är bildat av tidigare anställd vid Akademiska sjukhuset. Vid Akademiska sjukhuset fortsätter man att utföra dessa operationer. Det finns emellertid en spridd uppfattning att UCC: s operationer håller högre kvalitet. Så kan det vara, men det har inte vederlagts av vare sig professionen vid Akademiska sjukhuset eller någon oberoende bedömare. Skillnader i kötid har påvisats till UCC: s fördel och patienter har uttryckt krav på och önskemål om att få bli opererade hos UCC.

Kraven på att landstinget ska finansiera bukhinnecanceroperationer vid UCC har växt sig allt starkare. Efter lång tid har den politiska reaktionen blivit att majoritetens fem landstingsråd träffat överenskommelse om att tillkännage sin uppfattning att Akademiska sjukhuset kan remittera patienter till UCC. Denna uppfattning har inte lett till annat än att Akademiska sjukhuset förklarat att patienter inte kommer att remitteras.

Det var ett uppseendeväckande misstag att ge oss medborgare uppfattningen att tillkännagivandet var att ses som ett beslut. Nämnda grupp landstingsråd är inte ett formellt beslutsorgan. Det vet man vid Akademiska. När sjukhusdirektören informerades hade han anledning tro att viljeinriktningen skulle följas av ett formellt beslut. Att göra politiskt utspel på det sätt som skedde är allvarligt tecken på brist på kunskap om vad politisk styrning är. Oppositionen utnyttjar nu situationen. Men inte heller dess agerande imponerar. Varför reagera först nu?

Vad landstinget måste göra nu är att välja mellan följande:

1.     Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med både styrelsen (Produktionsstyrelsen) för Akademiska sjukhuset och privata företaget UCC. En tredje part måste då fördela patienterna mellan de två vårdgivarna alternativt att, till exempel, kötid får avgöra. (Det är inte rimligt att den ena parten, Akademiska sjukhuset, ska avgöra vilka patienter, som ska hänvisas till den andra.)

2.     Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med endast UCC, vilket innebär att man beslutar att inga bukhinnecanceroperationer ska utföras vid Akademiska sjukhuset

3.     HSS fattar beslut om att bukhinnecanceroperationerna även fortsättningsvis ska utföras vid endast Akademiska sjukhuset och tecknar avtal med dess styrelse

Antal vårdplatser

Inför sommaren skrevs och talades det mycket om att antal vårdplatser vid Akademiska sjukhuset skulle minskas, på grund av personalbrist. När styrelsen för sjukhuset ställdes till svars hänvisades till sjukhusledningen. Det ska vi se mot bakgrund av att de tre huvuduppgifterna för politiken är att besluta om kostnadsram, kvalitet och kvantitet. Politiken abdikerade.

Vad landstinget måste göra nu är att

1.     Frångå styrsystemet beställa – utföra (finns dock endast i teorin).

2.     Inrätta styrelser för Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården

3.     Göra Akademiska till ett bolag med professionell styrelse.

4.     Ålägga styrelser att göra månatliga uppföljningar av mål och ekonomi och  att för varje avvikelse kräva beslut, som leder till balans. Kvalitativa och kvantitativa mål måste väga lika tungt som de ekonomiska målen. Det handlar då om, till exempel, kostnadsminskningar, ändring av mål, begäran om utökad budget och rutinförändringar

 
Landstingsfullmäktiges budgetbeslut

Fram tills för ett par år sedan fördelade landstingsfullmäktige budget på förvaltningar, trots att för fullmäktige finns endast styrelser. Produktionsstyrelsen, som är styrelse för Akademiska, lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården ställdes härigenom off – side. Nu erhåller visserligen beställaren HSS en budget, men köper direkt av förvaltningar och sålunda med dessa förvaltningars styrelse på åskådarplats

Vad landstinget måste göra nu (i avvaktan på ovan nämnda organisatoriska förändringar) är att

1.     Fullmäktige fördelar budget på verksamheter (sjukhusvård, primärvård, tandvård och så vidare)

2.     Fullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen dessa budgetar

3.     Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med Produktionsstyrelsen och inte med förvaltningar

 Till dessa åtgärder kommer effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar med början i den politiska ledningen, som består av inte mindre än tio landstingsråd

 
Harald Nordlund

f.d. kommunalråd, riksdagsledamot och landstingsfullmäktigeledamot"

 

 

 

 

 

 

 

 

söndag 20 oktober 2013

Brister i partiernas interna demokrati

Nu är det nomineringstider. De politiska partierna ska utse vilka personer man vill ska representera partierna i olika val. Vi har nästa år inte mindre än fyra val.
Hur går det till att utse representanter? I en första etapp inhämtar man förslag från medlemmarna. Många lämnar då sitt eget namn. I den delen liknar det en jobbansökan. Etappen därefter heter provval, som innebär att medlemmarna får rösta på de som accepterat att delta i provvalet. Dessa svar tas som svar på huruvida man vill kandidera i valet.
Det är ju emellertid så att endast ungefär en tredjedel av medlemmarna deltar i provvalet. Trots det låga deltagandet väger provvalsresultatet tungt när man fattar beslut. Den interna demokratin har därmed sina brister; ja stora brister.
Jag har valt att inte delta i ett val, som har sådana demokratiska brister. Däremot står jag till förfogande när mitt parti ska i demokratisk ordning fatta beslut om kandidater i valen. Men det vet ju inte medlemmarna eftersom man tror att finns man inte med i provvalet så finns man inte.
Partierna har en del att fundera över när det gäller deras egna processer

lördag 19 oktober 2013

Trista språkpoliser

Språkpoliser sägs vara trista individer. Kanske är det så, men jag kan inte låta bli att reagera på och förvånas av vissa vanliga grodor.
Här är en mening hämtad från en blogg: "...kanske för att där vare sig finns riskkapital, privata vinster eller skatteplanering." Först ordval. "Vare sig... eller" används om det finns en negation i meningen vilket det inte gör här. I uttrycket "varken... eller" finns emellertid en negation. Meningen kan lyda på två andra sätt. "..."...kanske för att där finns varken....eller..." och "...kanske för att där inte finns vare sig... eller..."
 

torsdag 17 oktober 2013

Effektivare och tydligare styrning

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över


Artikeln var publicerad 27 april 2005

replik | landstinget Effektivare och tydligare styrning

Vi tackar för att majoritetens landstingsråd uppmärksammat vårt debattinlägg i landstingspolitiken och medger att de har rätt i ett avseende.

Totalt går landstinget i Uppsala län inte med underskott, men det är ett faktum att Akademiska sjukhuset, primärvården och landstingsservice inte på många år klarat sina budgetar.

Erfarenheten visar också att det inte är meningsfullt att starta en ny stor omorganisation utan att först ta reda på vad som inte fungerat.

Vi kan emellertid konstatera att det finns brister vad avser tydligheten i den politiska styrningen.

Vi anser att översynen av organisationen måste syfta till att göra tydligare vad som är politik och politikens uppgifter å ena sidan och professionens ansvar å den andra.

Vi har inte heller påstått att Enköpings lasarett är hotat för närvarande.

Det vi säger är att lasarettet i Enköping är en omistlig tillgång för den södra länsdelen och vill ha en långsiktig och verklighetsanpassad planering för sjukvården utanför Uppsala och Akademiska sjukhuset.

En socialliberal landstingspolitik i Uppsala län förstärker primärvården, visar omsorg om länets alla delar, befriar Akademiska sjukhuset från besök som hör hemma i primärvården och förnyar driftformerna.

Uppsala län behöver oss socialliberaler.

Harald Nordlund

landstingsledamot (fp)

Sigbritt Dahlberg

landstingsledamot (fp)

LSS, en solidaritetsfråga


FUB:s ordförande:
"Personlig assistent är en viktig insats för att personer med funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att leva ett gott liv. En undersökning bland Sveriges kommuner visar att det blir allt vanligare med nerdragningar av assistenstimmar och också med avslag på ansökningar om assistensersättning hos försäkringskassan.  Undersökningen som FUB, föreningen För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, har gjort riktar sig till socialchefer och motsvarande i kommunerna. Resultaten visar att ändrade behovsbedömningar hos försäkringskassans får allvarliga konsekvenser. Av de drygt 200 kommuner som besvarat frågorna så uppger fyra av fem att försäkringskassans striktare bedömning övervältrar ansvaret för personlig assistans från staten till kommunen. Fyra av tio kommuner uppger att de saknar ekonomiska förutsättningar att uppfylla LSS-lagens, Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinders, syfte. Av de återstående kommunerna uppger fem av tio att de klarar det ekonomiskt, men utan marginaler och endast var tionde kommun anger att de med goda ekonomiska marginaler förmår uppfylla lagens intentioner.  I höstbudgeten bekräftar regeringen bilden och konstaterar att det sedan 2010 har blivit allt vanligare att försäkringskassan beviljar färre assistanstimmar vid omprövningar och att allt fler får sin assistansersättning indragen. Som förklaring till den mer restriktiva bedömningen hänvisar regeringen till försäkringskassans egen analys: Det beror på tydligare riktlinjer för hur handläggarna ska göra bedömningen och på att försäkringskassan drivit flera mål vidare till Högsta förvaltningsdomstolen för att få till stånd prejudicerande domar.

Vi menar att mönstret är tydligt. Konsekvent och målmedvetet har staten, både regering och försäkringskassa, tagit initiativ som successivt övervältrar mer och mer av ansvaret för personlig assistans på kommunerna som i sin tur inte anser sig ha ekonomiska resurser att kompensera för statens brister i ansvarstagandet.  Och de som ytterst drabbas är personer med funktionsnedsättningar där tillgång till, eller inte tillgång till, personlig assistans kan spela en livsavgörande roll.
Det hjälper föga att regeringen i höstbudgeten hyllar assistansreformen och säger att den på ett ”avgörande sätt har förbättrat livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning” när den i samma andetag är så tydlig med att ”värna och vårda reformen” är det samma som fortsatt, systematisk åtstramning i behovsbedömningen.
Våra medlemsgruppers vittnesmål borde väga tungt; Personer med utvecklingsstörning som vittnar om konsekvenserna av nerdragna eller uteblivna assistanstimmar. Handläggare och chefer, både i socialtjänsten och på försäkringskassan, som vittnar om att deras högskolekompetens inte tas tillvara och hur arbetsvillkor och regleringar styr behovsbedömningen på ett sätt som gör att intentionerna i LSS-lagstiftningen inte uppfylls.
Våra organisationer har stor samsyn i de här frågorna och gemensamt vill vi driva opinion för bland annat två krav:
Se över LSS-lagen och dess tillämpning! Om det anses förenligt med gällande lag att styra handläggarnas behovsbedömning av personlig assistans på det sätt som görs inom försäkringskassan idag så måste lagtexten ändras så att lagens syfte uppfylls.
Genomför kompetenslyft och behörighetsreglering för LSS-handläggare i kommunerna. Det är hög tid att staten tillför utvecklingsmedel för kompetensutveckling även inom funktionshinderområdet. Tillsammans med behörighetsreglering, med bland annat krav på högskoleutbildning, kan rättssäkerheten och handläggarnas självständighet stärkas. Handläggarna ska ha ett tydligt mandat att på professionell grund bedöma och besluta om insatser i enlighet med LSS-lagens intentioner.
Oavsett om vi har funktionsnedsättningar eller inte så ska vi alla omfattas av grundläggande mänskliga rättigheter. Att förvägra personer med funktionsnedsättningar deras möjlighet till ett aktivt deltagande i samhället är både orimligt och ovärdigt"