Riksda´n 28 april

 

	28 april 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 28 april • Regeringen bör skynda på arbetet med regler kring vissa boendeformer (CU5) • Regeringen bör se över kompetens hos domare i mål om vårdnad (CU6) • Den småskaliga vattenkraften bör värnas (CU13) • Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändrade andelstal (CU16) • Ändringar i reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning (CU17) • Uppmaningar till regeringen om djurskydd (MJU22) • Nej till motioner om migration (SfU20) • Nya regler för att återkalla uppehållstillstånd vid beskickningar, konsulat och internationella organ (SfU23) • Svensk närvaro bör förstärkas i Taipei (UU15)
	Regeringen bör skynda på arbetet med regler kring vissa boendeformer (CU5)  Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt • återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter • tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem. Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den. Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Regeringen bör se över kompetens hos domare i mål om vårdnad (CU6)  Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.
	Den småskaliga vattenkraften bör värnas (CU13)  Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den småskaliga vattenkraften ska värnas, uppmaningar som hittills inte verkar ha fått önskat genomslag. Riksdagen beslutade därför att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om den småskaliga vattenkraften. Regeringen bör göra det som krävs för att se till att aktuella regler på EU-nivå inte omotiverat försvårar eller förhindrar driften av små vattenkraftverk. Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om hushållningen med mark- och vattenområden från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden.
	Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändrade andelstal (CU16)  Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Andelstalen reglerar varje fastighets ansvar för en gemensamhetsanläggning, exempelvis en enskild väg. Beslutet om en ändring av andelstalen ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
	Ändringar i reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning (CU17)  Regeringen har föreslagit ändringar i reglerna som styr kommunernas ansvar för att tillhandahålla bostäder. Ändringarna innebär att den analys som ska ligga till grund för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska ha en tydligare inriktning mot bostadsbristen i den egna kommunen. Kommunerna ska bland annat analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med ändringarna är att regeringen ska få bättre förutsättningar att följa upp riksdagens mål för bostadsmarknaden och att kommunerna ska få bättre förutsättningar att planera bostadsförsörjningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.
	Uppmaningar till regeringen om djurskydd (MJU22)  Riksdagen beslutade att rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör • veterinärers möjligheter att anmäla när de misstänker illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur • Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar • insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur • ett globalt avtal om användning av antibiotika • hur förbudet mot att kupera svansar efterlevs. Riksdagen beslutade om dessa tillkännagivanden i samband med behandlingen av cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om djurskydd. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen, framför allt med hänvisning till att vissa åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om migration (SfU20)  Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor. De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.
	Nya regler för att återkalla uppehållstillstånd vid beskickningar, konsulat och internationella organ (SfU23)  Regeringskansliet kan bevilja och återkalla uppehållstillstånd för personer i utländska beskickningar, konsulat och internationella organ. I praktiken fattar Regeringskansliet i dag inte beslut om att återkalla uppehållstillstånden eftersom det saknas lämpliga grunder för det i lagstiftningen. Regeringen föreslår att den ska få rätt att bestämma regler för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd som ges för dessa personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2022.
	Svensk närvaro bör förstärkas i Taipei (UU15)  Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att svensk närvaro bör förstärkas genom ett ”House of Sweden” i Taipei. Detta för att utveckla relationerna med Taiwan. Riksdagen sade också nej till ca 140 motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om mänskliga rättigheter i olika länder och regioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp

Riksda´n 27 april

 

27 april 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 27 april • Boendeinsatser i Sverige ska göras med anledning av invasionen i Ukraina (CU36) • Extra ändringsbudget: Ja till tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt att skänka överskott av vaccindoser (FiU39) • Modernare regler för att använda tvångsmedel (JuU15) • Arbetet mot sexuella övergrepp mot barn som begås via internet har granskats (JuU16) • Brottet hedersförtryck ska införas i brottsbalken (JuU17) • Flera straff behöver skärpas (JuU23) • Sju uppmaningar till regeringen om kriminalvården (JuU25) • Regeringen uppmanas ta fram nya verktyg mot gängkriminaliteten (JuU44) • Uppmaningar om folkräkning och säkring av biometriska data (SkU17) • Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården bör ses över (SoU14) • Statens arbete med att förebygga självmord har granskats (SoU23) • Lagändringar om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster (TU14)
	Boendeinsatser i Sverige ska göras med anledning av invasionen i Ukraina (CU36)  Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige. Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.
	Extra ändringsbudget: Ja till tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt att skänka överskott av vaccindoser (FiU39)  Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022: • Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022. • Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt. • Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare. Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.
	Modernare regler för att använda tvångsmedel (JuU15)  Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om • ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster • att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag • att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts • en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon • att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen • att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.
	Arbetet mot sexuella övergrepp mot barn som begås via internet har granskats (JuU16)  Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga. Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Brottet hedersförtryck ska införas i brottsbalken (JuU17)  Ett nytt brott för hedersförtryck ska införas i brottsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya brottsbeteckningen innebär en strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om förlängd preskriptionstid för brottet hedersförtryck. Istället för att preskriptionstiden räknas från då brottet begicks bör den räknas från den dag brottsoffret fyller, eller skulle ha fyllt, 18 år.
	Flera straff behöver skärpas (JuU23)  Flera av straffen i brottsbalken behöver skärpas. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i så kallade tillkännagivanden, att återkomma med nio förslag i straffrättsliga frågor. Tillkännagivandena handlar om • skärpta straff för våldtäkt • grovt sexuellt ofredande • köp av sexuell handling av barn • skärpta straff för grov stöld • straffrättsligt skydd för skolpersonal • skärpta straff för grov organiserad brottslighet • skärpta straff för narkotikabrott • översyn av bestämmelserna om preskriptionstid • skärpta straff vid flerfaldig brottslighet, det vill säga när en person i en rättegång döms för flera brott. Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 280 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna är under utredning.
	Sju uppmaningar till regeringen om kriminalvården (JuU25)  Det behövs fler satsningar på kriminalvården. Därför uppmanar riksdagen, i så kallade tillkännagivanden, regeringen att återkomma med sju förslag på hur kriminalvården kan bli bättre. Tillkännagivandena handlar om • ett avhopparprogram som fungerar och kan erbjudas i hela landet • permanent finansiering av den hjälplinje som finns för personer med oönskad sexualitet • påföljder och behandlingar för personer som begår sexualbrott mot barn • kriminalisering av rymningar från fängelser • fler fängelseplatser • översyn av systemet med biträdande övervakare • åtgärder för att fler dömda utländska medborgare ska avtjäna straffen i hemländerna. Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 140 förslag från de allmänna motionstiderna 2020 och 2021 om kriminalvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna redan är uppmärksammade.
	Regeringen uppmanas ta fram nya verktyg mot gängkriminaliteten (JuU44)  Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om • förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella • införande av vistelseförbud • effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna • bättre informationsutbyte mellan myndigheter. Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.
	Uppmaningar om folkräkning och säkring av biometriska data (SkU17)  Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Enligt uppmaningarna ska regeringen • fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning • återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer. Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår.
	Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården bör ses över (SoU14)  Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens. Enligt uppmaningarna bör regeringen • se över frågan om ett införande av ett krav på – och rätt till – en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom • se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård • se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet • se över frågan om könsstympning. Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete.
	Statens arbete med att förebygga självmord har granskats (SoU23)  Riksrevisionen har granskat statens arbete med suicidprevention, arbetet med att förebygga självmord. Riksrevisionens övergripande bedömning är att arbetet med suicidprevention inte har varit tillräckligt effektivt. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning. En av rekommendationerna till regeringen är att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal via 112 som rör hot om suicid, självmord. Detta för att underlätta för ambulans, polis och räddningstjänst att fatta beslut vid utryckning. Riksdagen anser att denna rekommendation är mycket viktig. En enhetlig hantering som bygger på aktuell kunskap och beprövad erfarenhet kan ha avgörande betydelse för hur dessa ärenden slutar. Därför beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Lagändringar om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster (TU14)  Regeringen har föreslagit lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster. EU:s regler innebär att EU-länderna ska säkerställa att offentliga upphandlingar av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på att ha en minsta andel fordon som är miljöanpassade. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022

Riksda´n 21 april

 

21 april 2022
Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00 (växel) www.riksdagen.se Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 21 april • Uppmaningar till regeringen om skärpta straff för grova trafikbrott (JuU10) • Nej till motioner om folkbildning och spelfrågor (KrU5) • Nej till motioner om kultur för alla (KrU7) • Tydligare fakturainformation om fjärrvärme och fjärrkyla (NU18) • Nej till motioner om punktskatt (SkU15)
	Uppmaningar till regeringen om skärpta straff för grova trafikbrott (JuU10)  Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen utifrån förslag i motioner om rattfylleri och olovlig körning. Regeringen bör enligt uppmaningarna: • skyndsamt återkomma med ett lagförslag om skärpta straff för grova trafikbrott • återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden eller påstår att hen gjort det. Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Nej till motioner om folkbildning och spelfrågor (KrU5)  Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om folkbildning och spelfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vikten av folkbildning, demokrativillkor, auktoriserade tolkar, marknadsföring av spel, det frivilliga självavstängningsregistret Spelpaus, olicensierat spel, matchfixning, lootlådor och e-sport.
	Nej till motioner om kultur för alla (KrU7)  Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att pågående arbete inte bör föregripas. Motionerna handlar bland annat om övergripande kulturpolitik, kultursektorns myndighetsstruktur, den konstnärliga friheten, kultursamverkansmodellen, återstart av kultur och återlämnande av konst.
	Tydligare fakturainformation om fjärrvärme och fjärrkyla (NU18)  Lägenhetsinnehavare och andra fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få en mer detaljerad information om sin energianvändning. Exempelvis ska uppgifter om faktisk energianvändning och växthusgasutsläpp framgå på fakturan. Det är ett av de förslag regeringen lagt fram för att öka energieffektiviteten i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar, som görs till följd av EU-regler på området. Lagändringarna ska börja gälla 1 juni 2022.
	Nej till motioner om punktskatt (SkU15)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ändrade eller nya punktskatter. Anledningen är att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp eller att tillkännagivanden inte behövs därför att Regeringskansliet redan tittar på frågorna. Motionsförslagen handlar bland annat om energiskatt, skatterna på drivmedel, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall, socker, plastbärkassar samt trängselskatt