Vill bidra med lärande om politik. Har varit politiskt aktiv under ungefär femtio år, varav nio som kommunalråd i Uppsala och fyra som riksdagsledamot. Vårt svenska språk förändras till det sämre. Jag är språkpolis,men tycker om allt möjligt
Inlägg
Alla kommentarer
Efter många år i föreningslivet fick jag uppleva något, som var helt nytt och även skrämmande. En ordförande, som inte accepterar att frågeställningar tas upp. Förslag, som resulterar i ilska.
En ordförande, som får sin styrelse att hålla tyst. I en sådan styrelse råder stagnation. En sådan organisation överlever inte
Nog finns möjligheter att minska kommunens kostnader. Obs! Jag skriver inte spara pengar.
Ex.1 antalet kommunalråd kan minskas med tio.
Ex.2 antalet kommunikatörer kan minskas med 60
Ex.3 300 000 kr betalas till en verksamhet, som kan göras effektivare för 3000 kr
Bara exempel. Kommunen rymmer många sådana.
Blåbruna riksdagspartierna kämpar nu för att få till stånd en regering. Nja, inte alla fyra har väl så mycket brunt i sig, men man är beredda att ge och ta av varandra.
För mig en ekvation, som omöjligen borde kunna lösas. Om det nu är så att ett parti kallar sig socialliberalt, ja då går det inte. Kanske har man släppt den ideologiska inriktningen och låter Centern stå ensamt med den etiketten. Detta i så fall oerhört tragiskt
Pensionärsorganisationerna behöver bli ännu mer pådrivande iför seniorer angelägna frågor. Här i Uppsala har vi cirka 60 pensionärsföreningar. Vi ska försöka finna en form för samordning och insamlande av synpunkter från dessa att föra fram till beslutsfattarna i kommunen. Kanske kan det ske inom ett år. Nuvarande former är byråkratiska och ineffektiva
Oklart varför,men väljarna i Sverige har röstat fram en konservativ och reaktionär regering. Visserligen vet vi inte än hur regeringen kommer att vara sammansatt. Dock kan vi vara säkra på att det blåbruna får starkt genomslag.
Inte är var fjärde väljare rasist? Vad handlar det om? Kan det handla om oförmåga att se bakom de förföriska orden? Jo, så måste det ju vara. Vi har flera exempel i historien.
Vi har ett parti, som kallar sig kristdemokratiskt, vad nu det är. Man kan ju tro att här finns en solidarisk människosyn. Nej glöm det.
Vi har ett parti, som tidigare kallade sig socialliberalt, kanske gör man det fortfarande, men som är berett att förhandla med reaktionära partier. Det partiet kommer sannolikt att börja söka efter sitt förflutna efter en tid inärheten ochtidvis i blåbruna sörjan
En huvuduppgift för pensionärsorganisationerna är att skapa meningsfulla aktiviteter för seniorer. Viktigt också att det finns vägar in till kommunerna och till regionen för utbyte av tankar kring behov hos seniorer; form för detta måste skapas. I dag omständligt och utan märkbar effekt.
Gå med i pensionärsförening. Gärna i samma som jag är medlem i; SPF Luthagen
I styrelsen för UPS, Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd, uppmanade ordföranden en ledamot att välja mellan sitt medlemskap i ett politiskt parti och sitt ledamotskap i UPS. Ingen utom jag i styrelsen reagerade. Jag står politiskt mycket långt från berörd person, men hävdar hans rätt att politisk tillhörighet.
Oerhört anmärkningsvärt agerande från styrelsen
| ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
Riksdagsbeslut 21 september
| ||||||
Kritik mot EU-förslag om regler för återhämtning av naturområden (MJU32) Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. | ||||||
EU-förslag om bekämpningsmedel kritiserat (MJU33) Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen | ||||||
Insändare i dag i UNT
Ny lag för bättre äldreomsorg
Tydligare uppdrag inom äldreomsorgen såsom kommunernas ansvar för primärvård, likvärdig kvalitet, förebyggande och hälsofrämjande insatser,e fast omsorgskontakt, individuell plan, möjlighet till medicinsk bedömning dygnet runt, fast läkarkontakt i både regional och primärkommunal primärvård och krav på ökad bemanning och på att i kommunerna utses kvalitetsansvarig för omvårdnad och rehabilitering.
Det här är huvuddragen i förslaget till äldreomsorgslag, som nu ska
sändas ut på remiss under fyra månader. Ny äldreomsorgslag ska
utgöra en komplettering av Socialtjänstlagen.
Först kan konstateras att, om utredningens förslag blir lag, det kommer att krävas närmast mirakel för att lagen ska kunna få efterföljd. Behoven av de åtgärder utredningen föreslår har varit kända under lång tid. De tre övergripande frågorna blir då: vilka är hindren för att åtgärder har uteblivit, hur undanröjs dessa hinder och hur ska styrningen gå till, det vill säga, hur få kommunerna och regionerna att följa lagen?
Erfarenheterna från andra samhällssektorer förskräcker. Skolan är
ett exempel. Skolan är reglerad, i först hand, genom Skollagen. Om
den lagen fick genomslag skulle skolan vara jämlik över landet. Vi
vet alla att verkligheten inte ser sådan ut.
Ett annat område är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL,
är avsedd att styra sjukvården. Enligt denna lag ska sjukvården
vara jämlik över landet, men vi vet att den inte är det. Inte heller här
kan en lösning vara att överföra dagliga frågorna till staten.
De förändringar, som en ny äldreomsorgslag teoretiskt innebär, är angelägna. För att lagen ska få avsedda effekter krävs dock att innan lagen antas man klarar ut hur straffen för lagbrott ska utformas och utkrävas.
Vilka åtgärder ska staten vidta om, till exempel, en region inte
tillgodoser kravet på fast läkarkontakt? Vilka blir konsekvenserna för
den kommun, där en äldre med behov av fast omsorgskontakt inte
får sådan.
En optimistisk slutsats av lagförslaget är att kvaliteten i vår
äldreomsorg kommer att förbättras med en ny lag eftersom den
föreslås förbjuda nuvarande brister. En pessimistisk är att likt på
skolans och sjukvårdens områden vi efter några år får höra krav på
förstatligande av äldreomsorgen, med motiveringen att den då blir
mer jämlik. Ännu en lag, som staten inte förmår tillämpa?
Mål, planer och lagstiftning för en bättre äldreomsorg. Javisst. Men, staten måste innan man fastställer lagen klara ut hur den ska fås att förändra vrkligheten.
Harald Nordlund
Uppsala
I går var jag med om något obehagligt. Jag är vice ordförande i en styrelse och ingår sålunda i även dess arbetsutskott. Jag gillar och ser som självklart att ifrågasätta och föra diskussion. Varje gång det skett harr det lett till ilska från styrelsens ordförande. En ilska som fått vederbörande att konstatera att fortsätta som ordförande är en omöjlighet. Samma ordförande uppmanade en i styrelsen att välja mellan sitt medlemskap i ett visst politiskt parti och ledamotskapet i UPS styrelse. Något alldeles oerhört
Jag bara ironiserar; för att jag dagligen ser grava språkfel i medierna. Journalister som inte vet skillnaden mellan var och vart eller mellan varken eller och vare sig eller. Att ämnet svenska i utbildningen missat så mycket, som syns dagligen i olika medier är svårt att ta till sig.
