Löööööönlööööööst

Har ni hört hur man på RU uttalar, till exempel, ordet lönlöst?

För blivande politiker

skrifterna "15 steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker, ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Påverkan

På riksnivå påverkar SPF äldrepolitiken. på regional och lokal nivå är alla pensionärsorganisationer påverkan obetydlig. Huvudförklaringen torde vara krångliga vägar. Organisationerna måste ställa högre krav på påverkansmöjligheterna. Men för att åstadkomma förändring krävs medvetenhet om bristerna

Ett slags

Ett slags konst. Ett slags porträtt. Ett slags är en förkortning av "Ett slag av" oberoende av genus på efterföljande substantiv

Men, kommunen bryr sig inte.

Om en gång- och cykelväg i Uppsala är bredare än 2,90 m delas den i en cykeldel och en gångdel. Är den smalare är vägen gemensam. På den gemensamma skall man gå på vänster sida, eftersom man ska möta fordonstrafik. Tror ni i kommunen att fotgängare håller reda på detta? Nej det är inte möjligt. Många fotgängare tror att man går på höger sida av gemensam bana. Gör om. Gör så att alla gång- och cykelbanor är gemensamma och informera vad som gäller. Nuvarande ordning är inte acceptabel

Rikda´n 20 mars

Riksdagsbeslut 20 mars Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt till Ukraina (FiU33) Nej till motioner om public service och film (KrU3) Nej till motioner om kulturarv (KrU5) Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9) EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och förbindelser med de nationella parlamenten har granskats (KU19) Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8) Kritik mot EU-förslag om en lösning på problem med gränshinder (NU16) Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Aktörer ska delta i planering och samordning vid fredstida kriser (TU10) Nya EU-regler för vägavgifter (TU11) Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt till Ukraina (FiU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder. Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Nej till motioner om public service och film (KrU3) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film. Nej till motioner om kulturarv (KrU5) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete. Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9) Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och förbindelser med de nationella parlamenten har granskats (KU19) Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas. Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kritik mot EU-förslag om en lösning på problem med gränshinder (NU16) EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som syftar till att lösa administrativa och juridiska gränshinder som kan finnas mellan länder inom EU. Denna typ av hinder begränsar den fria rörligheten inom unionen och kan därför vara ett problem för den inre marknaden. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Visserligen menar riksdagen att en väl fungerande inre marknad förutsätter att man tar bort hinder vid de inre gränserna. Samtidigt finns på flera håll redan alternativa lösningar på problemen. Därför skulle det passa bättre med en rekommendation än med bindande lagstiftning. Riksdagen beslutade att lämna dessa synpunkter på förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande. Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26) Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner om det schabloniserade föräldraavdraget från allmänna motionstiden 2023 med hänvisning till pågående arbete. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Aktörer ska delta i planering och samordning vid fredstida kriser (TU10) Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024. Nya EU-regler för vägavgifter (TU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar. Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp. Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar. Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.

Riksda´n 21 mars

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 21 mars Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU6) Nej till motioner om fastighetsrätt (CU12) Nej till motioner om hyresrätt (CU17) Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22) Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU12) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till att samma eller i huvudsak samma frågor tidigare behandlats av riksdagen under valperioden. Motionerna handlar exempelvis om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och översyn av Lantmäteriet. Nej till motioner om hyresrätt (CU17) Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning. Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster

Riksda´n 14 mars

Logotyp: Sveriges riksdag 14 mars 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 14 mars Skrivelse om statlig bidragsgivning till civilsamhället har behandlats (KrU2) Nej till motioner om folkbildning (KrU4) Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15) Skrivelse om det svenska ordförandeskapet i EU (UU6) Skrivelse om statlig bidragsgivning till civilsamhället har behandlats (KrU2) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden. Nej till motioner om folkbildning (KrU4) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda. Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Skrivelse om det svenska ordförandeskapet i EU (UU6) I en skrivelse beskriver regeringen förberedelserna, genomförandet och resultaten av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det var under första halvåret av 2023 som Sverige var ordförande i EU:s ministerråd. Riksdagen konstaterar att samarbetet mellan regeringen och riksdagens partier samt utskotten och EU-nämnden har fungerat under förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet. Bland annat har samarbetet gjort det möjligt för regeringen som rådsordförande att ha viss flexibilitet i förhållande till svenska ståndpunkter. Detta i syfte att främja överenskommelser i ministerrådet. Riksdagen uppmärksammar också riksdagens del av ordförandeskapet, den så kallade parlamentariska dimensionen. Bland annat genomförde riksdagen tio konferenser för de övriga nationella parlamenten inom EU samt Europaparlamentet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.