onsdag 30 september 2020

Riksda´n 30 september

 

logotyp: Sveriges riksdag

30 september 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 30 september

Tullverket får rätt att starta förundersökningar vid fler typer av brott (JuU2)
Ja till ny lag om utländska direktinvesteringar (UU3)
Riksrevisionens granskning av undantag från skolplikten (UbU3)
Riksdagen sade nej till ett initiativ om en oberoende granskning av Sveriges del i Pisa 2018 (UbU4)

Tullverket får rätt att starta förundersökningar vid fler typer av brott (JuU2) 

Regeringen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att Tullverkets rätt att inleda förundersökningar utvidgas till att gälla även brott som innehav eller bruk av narkotika, innehav av dopningsmedel och innehav av hälsofarliga varor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över och återkomma med förslag som förstärker Tullverkets möjligheter att bekämpa brott. Tullverket bör enligt riksdagen få rätt att beslagta och stoppa misstänkt stöldgods från att föras ut ur landet.

Ja till ny lag om utländska direktinvesteringar (UU3) 

Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.

Riksrevisionens granskning av undantag från skolplikten (UbU3) 

Riksrevisionen har granskat hur skolorna använder skollagens regler om undantag från skolplikten, och hur tillsynen av detta sköts. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens regler om undantag från skolplikten inte fungerar som det var tänkt.

För att syftet med reglerna ska bli tydligare rekommenderar revisionen bland annat att regeringen tar initiativ till att ändra skollagen och ser över hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen samt om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska gälla för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen bland annat att bestämmelserna om undantag från skolplikten kan behöva ses över. Riksdagen håller med om det men riktar utöver det två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

Regeringen bör följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnat till regeringen i sin granskningsrapport.
Regeringen bör se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Utöver tillkännagivandena lägger riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen sade nej till ett initiativ om en oberoende granskning av Sveriges del i Pisa 2018 (UbU4) 

Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare.

Hektisk morgon förspråkpolisen

 Första tillslaget för Språkpolisen i dag blev en liten artikel om en  välförtjänt pristagare. Svante Axelsson har tilldelats Guldkvisten. Tråkigt att i sammanhanget behöva anmärka på en formulering i motiveringen tillpriset: "han tar till vara på skogens nyckelroll för klimatet". Felet kallas kontamination, sammanblandning av två uttryck. Ska lyda: antingen han tar vara på skogens...eller han tar tillvara skogens...

På samma sida: "Att forma en likvärdig skola ska bland annat ske genom att  fler barn..." Bland annat ske? Ska nog lyda: ,,,ska ske genom, bland annat, attfler barn...

Ien annan artikel:"Det målas mellan fem till tio per år." Mellan fem och tio ska det stå. Eller: Det målas fem till tio...

"Coronakrisen har inte bara inneburit sjukdom och död..." Menas nog: Coronakrisen har inte inneburit bara sjukdom ochdöd.

"..och inte fått ordentligt semester" Ordet med gör meningen mer korrekt

"Företagshälsovården löser inte arbetsmiljön" Vad betyder: att lösa arbetsmiljön?




Tack Sofia

 Egoismen personifierad. Har Gardell hört talas om solidaritet? Naturligtvis har han det, men om hans definition endast. 

ntensivvårdssjuksköterska går till attack på komikern och artisten Jonas Gardell. Det rapporterar Aftonbladet.

Rikard Jansson

ANNONS


Det är sjuksköterskan Sofia Cervin som i en intervju i Aftonbladet frågar:

– Vem ska vårda dig och alla er andra om covid-19 blossar upp och antar samma proportioner som tidigare?

Detta efter att Jonas Gardell kritiserat regeringen och krävt ett slutdatum för 50-personersregeln.

Sofia Cervin välkomnar Gardell på studiebesök på akuten.

Intervjun görs i ett läge där antalet smittade ökar igen i Sverige. Sofia Cervin svarar nej på reportens fråga om hon skulle klara en våg av coronapatienter igen likt förra gången.

– Vården hyvlade ner energinivån lager för lager tills den var under noll. Där är den kvar.

Läs hela artikeln här.

tisdag 29 september 2020

Vem skriver ut TV-programmen?

 Att skolan inte lyckas stävja brottsligheten är väl känt. Språkpolisen fick i dag rycka ut med anledning av texten undet rubriken Kockarnas kamp. "Nu börjar allvaret då dem som presterat sämst i tävlingarna hamnar i den fruktade såsduellen." Här borde straffet för dem, i stället för de, bli en tids avstängning

Ett relativt grovt brott

 Det relativt grova brottet, syftningsfel, tycks breda ut sig. Märkligt att det inte upphör, enär det hörs tydligt att det är brottsligt.Vi behöver  fler språkpoliser. Kanske är det nyckeln? Nja, skolan har en central roll. Svenska språket måste bli viktigare än för närvaande.

I går i UNT: "...i juli, fanns det bara resurser kvar att öppna fyra av dem." Det fanns alltså bara resurser. Med största sannolikhet menas:..fanns alltså resurser kvar för bara fyra av dem.

I samma artikle: "...men i år räknar man bara med att få in 28 miljoner." Man bara räknar. Här menas nog: ...men i år räknar man med att få in bara 28 miljoner.

Men varför står det inte så?

Inte bara fler poliser, utan även hårdare tag.

Jan Scherman i News 55. Bra analys

 

Inför media är vi alla olika. Det går också att formulera saken med orden att på den offentliga tribunen falla ödets lotter olika. Det blir särskilt tydligt i tider av pandemisk kris.

Jan Scherman

ANNONS

Heter man Jonas Gardell får man applåder när man först kräver kulturministerns avgång, sedan föreslår ett stoppdatum för alla covid-19-restriktioner och fortsätter med att slå fast att statsminister Löfven inte förstått någonting. Bravo! Och den som säger något däremot mals ner av hyllningskören.

När Kerstin Hessius, vd för tredje AP-fonden, redan i mars föreslog en bortre tidsgräns för alla påbud för att minska smittspridningen så blev hon däremot utskälld och snabbt avförd från den offentliga diskussionen om krisen. Tummen ned, burop och visslingar!

Gardell och Hessius förkroppsligar en outtalad justitia som skymmer sakfrågorna och istället premierar ytligheter såsom personlig popularitet och rätt medialt nätverk. I detta rättssystem finns förstås också de kastlösa. Det är de gråa och anonyma kollektiven. T.ex de äldre. Eller vårdpersonal på äldreboenden. Invandrare är sedan länge ett sådan enhetligt och anonymt kollektiv. Gardell och Hessius tänker inte på de kastlösa. De slåss för sina egna särintressen, men bemöts helt olika. 

Varför kommer Jonas Gardell undan? 

Är det för att en hel bransch, för att använda Gardells ord, är på väg att gå under? Kulturbranschen. Låter inte troligt. Kerstin Hessius pekade också på undergång. I hennes fall för en rad branscher – flygindustrin, bilindustrin, företag som producerar för export, hotell och restauranger med flera. 

Men det är klart att kulturen väcker mer sympati än exportindustrin. Det är reflexmässigt synd om Dregen, Jill Johnson och Benjamin Ingrosso som plockat ut corona-stöd trots miljoner på sina företagskonton. Och jättesynd om Gardell. En direktör har inte en chans i den matchen. Inte ens en kvinnlig direktör. Hjälper inte om hon nyanserar sitt resonemang och talar om komplikationer med ett stopp-datum, och efterlyser en mer allmän förståelse för näringslivets läge från de politiska beslutsfattarna. Gardell mot Hessius, 3 – 0. Game, set och match till den mediale mannen. 

Det är inte så att Gardell inte pekar på något oviktigt. Tvärtom. Teatrar går på knäna, musiker får inga uppdrag, skådespelare sitter hemma och kulturministern har varit passiv, senfärdig och snål med sitt stöd. Max 50 personer på offentligt möte är en stelbent regel som slår snett där krogar och varuhus går fria alltmedan konserter och idrottsevent inte tillåts göra kontrollerade undantag. 

Men Hessius har ju dragit samma ödessymfoni, och bara fått mothugg. Minns henne i debatt i SVT:s Agenda – avbruten och sågad längs fotknölarna. Både folkhälsoexperten Johan Giesecke och programledaren Anna Hedenmo smattrade på med kritiska frågor. Hessius är inte direkt medial, lite butter och minst av allt snabb och skicklig i repliken. Hennes meriter är jobb på kapitalförvaltningsbolaget Alfred Berg, vd på Stockholmsbörsen och nu bas för tredje AP-fonden. Det är bara minus i cv:n när man ska stå till svars offentligt för sina tankar om coronan. Lite av kapitalets lakej, som det hette förr i tiden. Följaktligen får Hessius inga insmickrande frågor av reporterkompisar. Hon har förmodligen inte några sådana. Sålunda blev hon en illasinnad maktmänniska som satte kapitalets intressen före folkhälsan. 

Vad visste hon om viruset och hur kunde någon överhuvudtaget sätta ett stoppdatum för restriktionerna? Tanken tokförklarades. Samma tanke som sedan Gardell också framförde. Men Gardells nödrop fick omedelbart minister Amanda Linds öra. Det kommer mer pengar och Gardell kunde fortsätta sitt korståg med krav på ett datum för återgång till ett normalt liv med så stora sammankomster som det finns biljetter till. Inga besvärliga motfrågor om Gardells syn på smittriskerna eller svårigheten att just fixera tidpunkt för möjligheten att åter njuta av utsålda konserter och teatrar. När sedan besluten inte kommit är det bara för Gardell att sopa till statsministern. Gardell hanteras varligt av för honom välbekanta kulturreportrar. Han är liksom en i gänget – älskvärd genom att vara bitsk och underhållande på samma gång. Verbal och teatral. Kulturkonglomeratet håller varandra om ryggen. Eller? Kerstin Hessius är för längesedan utvisad av en högljudd medial visselkonsert. 

Spelet blir än mer intressant när någon utanför området kastar sig in i debatten och kritiserar Gardell. När DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki häromdagen skrev att Gardell är mer än lovligt självupptagen och verkar okunnig om att ett virus härjar i hus och hem så är det en prinsessa på ärten som i falsett utropar att kritiken är ”lögnaktig och infam”.  Gardell får en rad kulturpotentater att skrida till hans försvar. Även sportjournalister ger honom sin sympati, kanske för att Gardells krav på att lätta 50-gränsen kan gynna idrotten. Kritiken kallas för kulturförakt och Amanda Sokolnicki som kritiserat har gjort sig skyldig till ett illasinnat påhopp. Hjälten är som det heter på engelska untouchable. Självklart inget snack om att dennes önskan om lättnad på restriktionerna kan öka risken för en andra våg och ännu fler smittade och avlidna.

I mediernas värld är vi som sagt alla olika. 

Konsekvensen av denna justitia blir inte bara att samma typ av förslag – stoppdatum för restriktionerna – bemöts helt olika beroende på vem som är avsändare. Följden är också att de som har svårt att bli synliga i pandemin försvinner allt längre bort i pereferin. 

De som inte förfogar över de megafoner Gardell och Hessius har, även om sistnämnda blivit tystad, hörs knappt alls. 

1,6 miljoner människor är 70+ och har ingen Gardell som drar till sig all uppmärksamhet. Dessa miljoner människor är sedan början av mars uppmanande att hålla sig isolerade. Här finns det de som fått lämna sina jobb, här finns det de som behöver vård, de som lever på äldreboenden och andra som vårdas på sjukhus. Här finns många av samhällets svagaste och många av dem med minst ekonomiska resurser. Här saknar alla sina anhöriga och vänner. Hur mår äldrevårdens och sjukvårdens personal,  alla hjältar som också vill ha en röst som hörs och syns? Alla de som med fasa ser på hur lättade restriktioner kan leda till en ny smittvåg med ett nytt omänskligt tryck på vården.

De kastlösas växande kompani har reducerats till ett grått kollektiv. Diskussionen om hur dessa ska återfå ett värdigt liv går om intet i kakafonin som uppstår kring dem med de starkaste rösterna.

Kulturarbetarnas kris är definitivt viktig. Därvidlag har Gardell rätt. Liksom Hessius i hennes beskrivningar av enskilda privata företag som går under. Men det finns fler som är i kris. Fler som blivit utkastade i arbetslöshet. Fler som behöver få ventilera hur återgången till ett normalt liv och arbetsliv ska kunna gå till. Hur skadorna ska överkommas. Hur saknaden efter nära och kära ska bli uthärdlig.

Inbillade mig för längesedan, när jag gick min journalistutbildning, att en av mediernas viktigaste uppgifter var att ge just de röstsvaga en röst. Att de som saknade megafon, eller plattform som det heter idag, skulle få hjälp att nå fram i mediernas värld.

Men det var, som sagt, längesedan. Och det är klart att när Jonas Gardell tar ton så klickar det. Det gör det också momentant när en Hessius avrättas och förpassas till tystnad. Mycket mer än när någon i ett stort och äldre kollektiv berättar om att corona-isoleringen gjort att livets mening har upphört. 

Det är olika för olika människor i mediernas värld

måndag 28 september 2020

Struntprat

 Nu finns enbred överenskommelse om budgeten för försvaret.

Men...inte ett ord om fredsskapande insatser. Jag har ställt fråga till några försvarspolitiker om hur mycket man vill avsätta i budget,men inga svar. 

Det är oerhört märkligt hur man resonerar. Det är också märkligt att man inte vill ha ett tankeutbyte. Nja inte bara märkligt, det är upprörande,

Struntprat när an säger att sociala medier är viktiga för dialogen med väljarna. Jag har ställt många frågor, men får aldrig svar.

STRUNTPRAT

söndag 27 september 2020

Söndag och Språkpolisen är snäll

 I dag inte många tillslag. Inte för att det intebegåtts lika många brott som vanligt, mendet är ju ändå söndag.

Det här tror jag inte är ett s.k. slarvfel, utan jag tror att det är en kunskapsfråga: "...men även leverantörer och långivare har fodringar." Ska naturligtvis var fordringar.

lördag 26 september 2020

Man tror att man är handlingskraftig

 När Uppsala kommun inför begränsning av hastigheten i innersta´n tror man att man är handlingskraftig. Men kort efter att man beslutat bygger man trafikhinder. Varför? Jo sannolikt för att man vet att överträdelse inte kommer att beivras. Gupp i gatorna ersätter böter och körkortsindragning. 

Men inte bara det. Man luckrar upp ett rättsmedvetande. Bulorna i gatorna ger signalen: i verkligheten fri hastighet, men vi försvårar. Jag ifrågasätter beslutsfattarnas rätt att fatta dentypenav beslut.

Nya tillslag - av Språkpolisen

 I en krönika ser jag ordet generar, men vad som avses är genererar. Kan vara ett slarvfel.

I en nyhetsartikel står: "Då passade det bra att även finnas med här..." Menas nog: ...Då passade det bra att finnas med även här.

I en annan artikel: "...kommer bland annat ett av husen byggas med trästomme." Bland annat ett av husen? Här är svårt att veta vad som menas, men sannolikt inte som det står.

I samma artikel: " ...och sättet träet prepareras när det används som stomme..." Här saknas ordet på. Jag tror inte det är ett slarvfel utan en brist på kunskap

Ien annan artikel: "EU-kommissionens nya förslag till ny asyl- och migrationspolitik kanbåde öka och minska invandringen till Sverige." Nja, knappast. Men en del av den kan minska medan en annandel kan öka

fredag 25 september 2020

Dagens tillslag av Språkpolisen

 Läser i dagens tidning; "I Uppsala finns det idag mellan 15 till 20 trafikpoliser." Ska lyda: ...mellan 15 och 20.. eller; ...15 till 20...

torsdag 24 september 2020

Är budget i balans?

 Är sjukhusstyrelsens budget i balans? Nej, vi vet att obalansen är enorm. Förvånande då att man inte ägnade ens en liten stund åt detta gigantiska problem




Region Uppsalas logotyp
Uppsnabbat
- Region Uppsalas politiska beslut i kortform
Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 22 september 2020
I detta nummer:
Region Uppsala vill införa mobil psykiatrisk akutverksamhet
Sjukhusstyrelsens sammanträdestider 2021
Region Uppsala vill införa mobil psykiatrisk akutverksamhet

Akademiska sjukhuset ska ta fram ett förslag till en mobil psykiatrisk akutverksamhet, en så kallad psykiatriambulans. Det beslutade sjukhusstyrelsen.

En lösning på mobil psykiatrisk akutverksamhet kan vara en psykiatriambulans. Det är ett utryckningsfordon som bemannas av psykiatriutbildad personal. När någon ringer till 112 på grund av psykisk ohälsa åker psykiatriambulansen ut, i stället för polisen, som annars ofta åker på sådana larm. Psykiatriambulansen åker också ut vid självmordshot och i andra situationer med koppling till misstänkt psykisk sjukdom.

För närvarande finns psykiatriambulanser i Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götaland. I Region Uppsala finns sedan tidigare ett mobilt team knutet till vuxenpsykiatrin, som gör hembesök utanför ordinarie öppettider. Men detta kan enligt psykiatrin inte jämföras med en ambulansverksamhet, och därför skulle psykiatriambulansen vara ett viktigt komplement. Polisen i Uppsala län har också i olika sammanhang lyft fram att det skulle behövas en psykiatrisk ambulans.

Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset fick i uppdrag att ta fram ett förslag till en mobil psykiatrisk akutverksamhet. Förslaget ska redovisas vid sjukhusstyrelsens sammanträde i december.

Sjukhusstyrelsens sammanträdestider 2021

Sjukhusstyrelsen sammanträder följande datum under 2021:

15 februari, 22 mars, 20 april, 24 maj, 17 juni, 30 augusti, 23 september, 25 oktober, 26 november och 20 december

Riksda´n 23 september

 


logotyp: Sveriges riksdag

23 september 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 23 september

Riksbanken ska kunna finansiera internationellt innovationscentrum (FiU7)
Extra ändringsbudget: Ökade medel för ersättning till egenföretagare och andra åtgärder (FiU32)

Riksbanken ska kunna finansiera internationellt innovationscentrum (FiU7) 

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om lagändringar som gör det möjligt för Riksbanken att, efter riksdagens godkännande, finansiera en internationell organisations verksamhet. Bakgrunden är att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) vill starta ett innovationscentrum, en så kallad hubb, i Sverige i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Riksdagen godkände att Riksbanken under fem år delfinansierar hubben med högst 30 miljoner kronor per år.

BIS har beslutat att starta sju innovationshubbar runtom i världen för att främja internationellt samarbete kring innovativ finansiell teknik, så kallad fintech, som är av intresse och relevant för centralbankerna. Riksdagen är positivt inställd till att det etableras en innovationshubb i Sverige.

För att det ska bli möjligt att inrätta hubben i Sverige riktar riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

Regeringen bör ingå ett värdlandsavtal med BIS.
Regeringen ska ta fram ett förslag på lagändringar om immunitet och privilegier.

Extra ändringsbudget: Ökade medel för ersättning till egenföretagare och andra åtgärder (FiU32) 

För att lindra samhällseffekterna av det nya coronaviruset har regeringen föreslagit ytterligare åtgärder inom ramen för en tionde extra ändringsbudget för 2020. Bland annat föreslås ökade medel som ska möjliggöra ett nytt ekonomiskt stöd till egenföretagare och en förlängning av omställningsstödet till företag, ökat ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturverksamheter samt att vissa tillfälliga åtgärder på sjukförsäkringsområdet förlängs. 

Anslaget till omställningsstöd till företag som fått en minskad nettoomsättning föreslås öka med 7 miljarder kronor 2020. Anslaget till det nya ekonomiska stödet till egenföretagare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 föreslås uppgå till 3,5 miljarder kronor 2020. Anslaget till åtgärder inom sjukförsäkringsområdet föreslås öka med 3,9 miljarder kronor 2020. Åtgärderna, exempelvis ett slopat karensavdrag, att staten ersätter arbetsgivares kostnader för sjuklön över normalnivån samt kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden, föreslås förlängas till och med december 2020. För att mildra konsekvenserna, stödja omställning och underlätta uppstart inom idrotts- och kulturverksamhet föreslår regeringen ett ökat stöd till det området på 2,7 miljarder kronor 2020.

Totalt innebär regeringens åtgärdsförslag att statens utgifter ökar med 17,2 miljarder kronor 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag

söndag 20 september 2020

Nu måste det fås att upphöra

 Visst blir man, och har rätt att bli, arg över allt fusk, som avslöjas. Inte för att det avslöjas, men för att det förekommer i så stor omfattning.

Fusket tycks finnas på alla nivåer och i, i stort sett, alla sammanhang. Jag accepterar inte det här, men vad kan man göra. Jag behöver inte titta långt bort för att upptäcka det. Förmåner missbrukas, regler överträds lagar struntas det i.

Varför klarar inte samhället att stävja eländet? Flathet? Inte tillräcklig lagstiftning?

Jag tänker nu på, bland annat, bilden i Aktuellt när enman står och hotar Polisen. Akta er, eller något liknande, häver personenur sig. Varför griper man honom inte? Nog måste det finnas stöd i lagen för en sådan åtgärd. 

Med rådande attityder från samhällets sida är vi på väg in i en situation när fusk och annan kriminalitet är dominerande. 

lördag 19 september 2020

Då skrev jag så

Artikel, som jag skrev omkring 2000 Ur boken Politik på Gott och Ont


DET ÄR INTE ”inne” för dagens politiker att ägna sig åt miljöpolitik. Samtidigt blir rapporterna om hoten mot vår miljö allt mer alarmerande. Inte minst gäller detta klimatförändringarna. Det blir också allt tydligare att vårt sätt att leva på är huvudförklaringen till förändringarna. Sålunda ger till exempel bilismen, tung trafik och arbetsmaskiner utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen. Den här utvecklingen måste brytas och kan brytas. Det går att minska och effektivisera transportbehovet, fordon kan göras mer bränslesnåla och transporter kan göras i högre grad än för närvarande med tåg. Och det går att byta ut bensin och diesel mot drivmedel som inte skadar miljön.

Sverige har åtagit sig att minska de totala utsläppen av koldioxid med 4 % till år 2010. Även övriga EU agerar för att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser. Ett av målen innebär att år 2010 ska 5,75 % av försäljningen av drivmedel utgöras av biobaserade drivmedel.

Det är främst två former av hänsyn vi måste ta när vi tar politisk ställning till hur det här ska kunna bli verklighet. För det första måste nysatsningarna gå att försvara ekonomiskt och för det andra måste vi välja inriktning med hänsyn till i första hand det klimat som råder där nysatsningen görs.

Kunskaper som hjälper oss i ställningstagandena finns. Några statliga myndigheter, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Vinnova och Vägverket arbetar med att ta fram strategier för alternativa drivmedel.

I Uppsala används biogas , för i första hand kollektivtrafiken. Även etanoldrivna fordon används. Erfarenheterna är övervägande positiva. Det är dock knappast realistiskt att tro att dessa bränslen kommer att kunna täcka det totala behovet. Jag vill därför föreslå att kommunerna och landstinget kompletterar biogas- och etanolanvändningen med andra typer av drivmedel som kan ha framtiden för sig. Det finns exempel på drivmedel som tillverkas av biomassa på syntetisk väg i industriella processer. Tillverkningen bygger på att träflis och annan biomassa omvandlas till gas och gasen omvandlas till drivmedel. De drivmedel här är fråga om kan vara metanol för inblandning i bensin, dimetyleter till dieselmotorer, syntetisk diesel och vätgas till bränsleceller. Drivmedlen blir helt förnybara och påverkar inte klimatet, samtidigt som avgaserna blir mindre hälsofarliga. Det är viktigt, anser jag, att flera olika lösningar prövas.

Ett drivmedel som går att använda i dagens fordon utan omställningar är en dieselersättning som heter EcoPar. Hittills tillverkas EcoPar ur naturgas på syntetisk väg men produktionen beräknas kunna komma att baseras på biomassa och bli ett helt och hållet förnybart bränsle. Drivmedlet används i dag på flera håll i norra Sverige. Även Uppsala bör ansluta sig till användarna. Kanske kan vi få se en anläggning för tillverkning av drivmedlet just här i Uppsala.(Slut på artikel)




fredag 18 september 2020

Vem bryr sig sa kommunen, inte bryr vi oss sa Polisen

 Inte bryr sig kommunen om huruvida beslut om hastighetsbegränsningar efterföljs. De begränsningar till 40 km/tim, som gäller på de flesta innerstadsgator är endast teoretiska. I praktiken gäller betydligthögre hastigheter.

I kommunen tycks man leva i tron att när beslut är fattat förändras verkligheten. Sanningen är dock att hastigheterna i flera fall är, rent av, mycket höga. Men, tycks både kommunen och Polisen säga, vem bryr sig.


torsdag 17 september 2020

Bli en bättre politiker

 Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten

image.png
Boken ger vägledning för politiskt förtroendevalda i strävan att

renodla och tydliggöra politikerrollen.Boken är ett hjälpmedel för den enskilde politikern och ett studiematerial i politikerutbildning.

Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som i partiorganisation. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960- talet är han Uppsalabo.”

Förlag: Books on demand Bok 93 kr exkl. frakt

Utgivningsdatum: 200831 e-bok 39 kr

Beställs: bod.se Gratis recensionsexemplar 

Visst låter det bedrövligt

 Denna veckas programledare för Ring P1 tar nog priset när det gäller förvanskningen av ö-ljudet. Jobbigt att lyssna på. Men hur har eländet uppstått? På kort tid har allt mediafolk börjat böla. 

Har direktiv gått ut i radio-och TV-medier om att böla?

Lägg undan mobilen

 På min, nästan dagliga, promenad la jag särskilt märke till en pappa (antar jag) och hans lille son (antar jag). Pappan helt uppslukad av sin mobiltelefon. Grabben talade till pappan, men ingen reaktion från honom. Blicken fast på mobilen. Grabben sa något mer, men ingen reaktion. Efter en stund hamnar mobilen i pappans ficka, men någon konversation tog han inte upp med grabben.

Hur vanligt är detta? Vilka blir konsekvenserna av att en mobiltelefon är viktigare än barnen?

Ett råd (ett gott sådant): Se barnet i stället för att kolla mobilen

måndag 14 september 2020

Politiker svarar inte

 Många politikdr hävdar att sociala medier är viktiga för åsiktsutbyte med medborgarna.

Otaliga är de twitterinlägg jag gjort, riktade till politiker. Dock aldrig ett svar. Är mina synpunkter besvärliga? Alltnog, tolkar jag tystnade som nonchalans


söndag 13 september 2020

Om politisk styrning

 

Politiker! Varför styr ni inte?
 
NY
Politiker! Varför styr ni inte?Ni håller ju i rattenHarald Nordlund
                              Förlag: Books on Demand  
                                        Beställ: bod.se/bookshop

Bli politiker

 

15 steg och du är politiker
 
15 steg och du är politikerHarald NordlundFörlag: Books on Demand  bod.se 79 krUtgivningsdatum: 19.02.2019Pris: harald.nordlund@gmail.com 47 kr 

Apropå

 Apropå

Han ägnade ett helt liv åt partiet. Han hade uppdrag på alla nivåer. Han ägnade kvällar och helger åt arbete för partiet.

Partiet kan belöna med en Karl Staaf-medalj i guld eller silver eller brons.

Han har fått den i brons. Belöningen har skapat ett sår i hans själ. Känslan av besvikelse lämnar honom inte. Var det inte värt mer? Hur ser en insats för de ädlare metallerna ut? 

Trösten är möjligen hans egen vetskap, men räcker inte tillräckligt långt.

lördag 12 september 2020

Feltänkt av Uppsala kommun

 Kommunen och Polisen tar inte ansvar. Jag tänker på hastighetsbegränsningar, som man inte ser till att få efterlevnad av. men om det inrefinns resurser? Då ska man inte införa bestämmelserna, eftersom en regel som inte betyder någonting sprider ett förakt för lagar och regler.

Till råga på allt signalerar kommunen att regeln om begränsning inte bevakas och att man vet att vi inte bryr oss, genom att man bygger bulor i gatorna. Vi vet att hastigheterna är för höga, men vi försvårar för fortkörning. Feltänkt. 

Riksda´n 8 september

 

logotyp: Sveriges riksdag

8 september 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 8 september

Nämnd för övergångsrestriktioner byter namn (KU25)
Ja till operativt försvarssamarbete mellan Sverige och Finland (UFöU5)

Nämnd för övergångsrestriktioner byter namn (KU25) 

Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.

Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.

Ja till operativt försvarssamarbete mellan Sverige och Finland (UFöU5) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Syftet är att stärka ländernas nationella försvar och deras förmåga att agera militärt tillsammans.

Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att fatta vissa beslut om att ge eller ta emot militärt stöd inom ramen för samarbetet. Förutsättningarna för att finska militära styrkor ska kunna ge Sverige militärt stöd förbättras också genom andra lagändringar.

Lagändringarna börjar gälla 15 oktober 2020

torsdag 10 september 2020

Dagens språkpåpekande

 Dagens språkpåpekande hämtar jag från en debattartikel, skriven av lärare.

"...att undervisningen inte kan smittsäkras, varken för personal eller elever." 

Två fel: Varken eller ska vara: vare sig... eller. Varken för personal eller elever ska vara: varken för personal eller för elever, eller: för varkenpersonal eller elever.

"...nu har det också blivit en hälsofara (syftandes på klassrum och stora klasser). De i.st.f. det.

"Pandemin gjorde att hela samhällets organisation ställdes på sin spets." Nja, samhällets organisation kanske inte ställdes på sin spets, men väl frågan om samhällets organisation.

"...hos både rektorer, lärare, föräldrar och elever." Både uttrycker två alternativ. Både platsar inte här.

"...för att skapa en coronasäker miljö så gått det går,..." Gått ska vara gott.

"...överfulla klasser i för små klassrum..." Bättre med överfulla klasser i stora klassrum? 

"...och skapar den skola i toppklass de påstår att vi har." Ska politikerna skapa något som de redan anser att man har?

Ur nyhetsartikel:

"...efetrsom att.." Räcker med eftersom


För övrigt anser jag att de nya ö- och ä-ljuden har förstört språket