Riksda´n 25 februari

 

25 februari 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 25 februari • Riksdagen vill se effektivare redskap mot bolagsmålvakter (CU8) • Regeringen bör underlätta för reservofficerare att få tjänstledigt (FöU8) • Regeringen bör utreda förskolans förutsättningar för likvärdig utbildning (UbU7) • Extra ändringsbudget: Pengar till hyreskostnader, sjuklönekostnader, egenföretagare och snabbtester (FiU43) • Svenska regler om kontroll i livsmedelskedjan anpassas till EU-lag (MJU6) • Riksdagen vill se fortsatt skattefrihet för förmånerna fri parkering och gåvor till anställda (SkU32) • Nej till motioner om covid-19 pandemin (SoU14)
	Riksdagen vill se effektivare redskap mot bolagsmålvakter (CU8)  Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Till exempel bör det utredas om Bolagsverket kan få större möjligheter att neka registrering av bolagsmålvakter. Det anser riksdagen och riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. En bolagsmålvakt är en person som utses till företrädare för ett bolag utan att delta i verksamheten, ofta mot ersättning. Syftet med att använda en målvakt är att dölja den verklige huvudmannen som vill undgå straff- eller betalningsansvar. Riksdagen sa nej till övriga förslag som lämnats i motioner under allmänna motionstiden 2020 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om revision, kapitalkravet och tvångslikvidation, företags rapportering om hållbarhet och mångfald samt kooperativt företagande.
	Regeringen bör underlätta för reservofficerare att få tjänstledigt (FöU8)  Regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina ordinarie arbeten för att kunna tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om personalförsörjning, veteranfrågor, miljöfrågor och militär övningsverksamhet.
	Regeringen bör utreda förskolans förutsättningar för likvärdig utbildning (UbU7)  Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola, oavsett var i landet man bor. Därför behövs en bred utredning om förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning. Det anser riksdagen, som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en sådan utredning. Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om förskolan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlade om kvalitet och förutsättningar i förskolan, pedagogisk personal i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet.
	Extra ändringsbudget: Pengar till hyreskostnader, sjuklönekostnader, egenföretagare och snabbtester (FiU43)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder: • 3 miljarder kronor under 2021 ska gå till ett nytt tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag i framför allt detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Stödet utformas som en tillfällig kompensation till hyresvärdar som kommer överens med hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran. • Statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med den 30 april 2021. Utgifterna i statens budget ökar med 2,5 miljarder kronor 2021 med anledning av detta. • Möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs till och med den 30 april 2021. • Omsättningsstödet för egenföretagare, som fått minskad omsättning på grund av pandemin, förlängs till att omfatta perioden januari-februari 2021. Utgifterna i statens budget 2021 ökar med 2,1 miljarder kronor med anledning av detta. • Det ekonomiska stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, förlängs med perioden januari-februari 2021. • 1,4 miljarder kronor i statens budget under 2021 ska gå till att medfinansiera regionernas användning av antigentester, så kallade snabbtester, för att påvisa pågående covid-19-infektion. • Mer pengar under 2021 ska gå till olika stöd till kultur och idrott, medel för olika myndigheters tillsyn enligt den tillfälliga pandemilagen covid-19-lagen och förlängt slopat fribelopp för studiemedel. Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.
	Svenska regler om kontroll i livsmedelskedjan anpassas till EU-lag (MJU6)  Regeringen har lagt fram förslag om att anpassa svenska lagar till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. De ändrade reglerna innebär bland annat att "annan offentlig verksamhet" införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte innebär offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet. Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, för att kunna kontrollera att produkterna uppfyller de krav som gäller. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 april 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Riksdagen vill se fortsatt skattefrihet för förmånerna fri parkering och gåvor till anställda (SkU32)  Eftersom coronapandemin fortfarande pågår bör skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåvor till anställda återinföras. Det anser riksdagen, som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Med anledning av coronapandemin infördes under våren 2020 en tillfällig skatt- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Det innebar att anställda som utnyttjade fri parkering vid arbetsplatsen inte blev förmånsbeskattade för detta samt även en skattefrihet för gåvor från arbetsgivare till anställda, till ett värde av max 1 000 kronor per anställd. De tillfälliga reglerna slutade att gälla vid årsskiftet. Riksdagen konstaterar att de förutsättningar som fanns när den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten infördes 2020 finns fortfarande. Därför vill riksdagen att regeringen skyndsamt ser över hur den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåva till anställda kan återinföras och återkommer till riksdagen med förslag. Bestämmelserna bör omfatta förmåner som lämnas efter den 31 december 2020 och gälla så länge som den nya och tillfälliga lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 gäller.
	Nej till motioner om covid-19 pandemin (SoU14)  Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar exempelvis om allmänna frågor om smittskydd, smittskydd bland äldre, hälso- och sjukvårdens beredskap, läkemedelsberedskap och lager.

Många år lönar sig inte

 Minister uttalar sig om
SPF Seniorernas siffor
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi uttalar sig i Aftonbladet om SPF Seniorernas nya siffror som visar att livsinkomsten och många år i jobbet inte lönar sig.
– Det här pekar på en orättvisa som finns i pensionssystemet, säger Ardalan Shekarabi.
Han berättar i artikeln också om att socialdepartementet nu utreder en höjning av pensionsavgiften, vilket SPF Seniorerna har förespråkat under många år.

Vad är välfärd?

 Några år gammal och aktuell

Begreppet välfärd

Begreppet välfärd används flitigt i, inte minst, politiska sammanhang. Men trots att vi ofta talar om välfärd är det inte självklart att vi alla ger begreppet samma innebörd. Att färdas väl genom livet har någon uttryckt det. I en sådan definition ligger att vi tycker olika om vad en bra färd är. Därför bör vi överlämna till var och en att bestämma hur färden ska ske.

Välfärdspolitik är ett minst lika ofta använt ord. Med det menar de flesta insatser från den så kallade offentliga sektorn i form av till exempel sjukvård, stöd till äldre personer, barnomsorg, stöd till funktionshindrade, skola, socialbidrag med mera.

Vem som helst kan drabbas av att ständigt eller tillfälligt inte ha möjlighet att styra sitt liv. Syftet med välfärdspolitiken är att kompensera de medborgare som tillfälligt eller permanent, och i huvudsak utan egen förskyllan, saknar tillräckliga resurser för att på ett rimligt sätt kunna kontrollera och styra sina liv.

Om det är så att innebörden av begreppet välfärd varierar kraftigt från individ till individ kan det följaktligen knappast vara en politisk uppgift att finna en definition. Däremot är vi säkert mer eniga om vad ofärd är. Välfärdspolitiken ska därför ha sin utgångspunkt i att undanröja ofärd. Den svenska välfärdspolitiken kallas generell, vilket betyder att den omfattar alla. Vi får del av de välfärdspolitiska insatserna när behov uppstår, till exempel i form av förmåner från socialförsäkringarna, som bygger på inkomstbortfallsprincipen eller i form av tjänster, till exempel skola, sjukvård och omsorg om äldre, som vi får del av oberoende av ekonomisk situation.

De problem som välfärdsstaten försöker lösa är inte mindre omfattande i dag än tidigare. Och det kommer sannolikt att alltid finnas behov av sådana trygghetsskapande insatser, som välfärdsstaten gör. Om stora nedskärningar skulle göras av offentliga välfärdsutgifter och skatter kan antas att stor del av den ökade privata köpkraften ändå skulle utnyttjas till välfärdsutgifter. Men fördelningen av välståndet skulle bli en annan än i välfärdsstaten. Många betalningssvaga människor skulle knappast få del av skattesänkningarna och alltså gå miste om en del av sin välfärd.

Genom att undanröja ofärd bidrar vi solidariskt till människors välfärd. Men det är inte enbart dessa insatser välfärden är beroende av. Det civila samhället, enskilda, familjer, släkt, vänner och organisationer, betyder mycket. Socialliberaler ställer sig bakom principen om ett generellt välfärdssystem.

Ett ordföljdsbrott

 "...det kan både bli skratt och tårar." Borde stå: ...det kan bli både skratt och tårar

Mellan...till

 Satsa på skolan i förebyggande syfte. Brottsligheten på uppåtgående, säger Språkpolisen.

Bland de vanligaste ser vi följande: Mellan klockan 13-15. Ska lyda : mellan klockan 13 och  15 eller klockan 13-15.

Avspänning, i stället för spänning

 

Avskräckning eller avspänning

Vilka frågor är viktiga för oss medborgare att få svar på i syfte att förstå NATO-frågan? Hittar vi svaret i utredningar, såsom Sverige, NATO och säkerheten av Hans Blix med flera eller i den nyss genomförda statliga utredningen med Krister Bringeus som utredare eller finns de hos våra politiker?

Hans Blix med flera har pekat på fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap men drar slutsatsen att fortsatt alliansfrihet gagnar Sverige bäst. Man förklarar skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel och samhällskontakter och personutbyte.

Bringeus utredning, som vi hittills endast genom medierapporter kunnat ta del av, ska, enligt direktivet, tydliggöra ett brett förhållningssätt till vår säkerhet och bidra till fördjupat samtal om dessa frågor. Uppdraget är en del i en försvarsuppgörelse mellan fem partier. Bringeus har visat att dagens säkerhetspolitik har svagheter. Han gör emellertid ingen tydlig åtskillnad mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Med säkerhet tycks han mena konsekvent möjligheterna att skydda oss från ryska angrepp. Ryssland bedöms kunna inta Sveriges EU- och NATO - grannar Estland, Lettiand och Litauen på ett par ­dagar. I ett tidigt skede kan Ryssland då kräva att få tillträde till svenskt territorium, som Gotland. Detta för att basera ryskt luftvärn och markrobotar med lång räckvidd som effektivt skulle hindra NATO att undsätta och återta de baltiska länderna. Samtidigt säger utredaren att hjälp från NATO kan dröja. För USA tar det tre veckor att få hit tunga markstridskrafter. Även som NATO-medlem måste Sverige ha ett försvar, som klarar ett första angrepp. Dock konstaterar Bringeus, liksom Blix med flera gör, att ett ryskt angrepp på Sverige är uteslutet. Angrepp på någon av de baltiska staterna ser han som osannolikt, men kan dock inte uteslutas. Noteras bör att, till exempel, USA:s försvarskostnader är ungefär tio gånger Rysslands.

Den fråga jag ser som en av de centrala, och som jag anser att vi ska ställa oss själva för att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, rör de signaler Sverige sänder genom att ingå som medlem respektive att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten. NATO-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde Putin vara medveten om att USA skulle, oberoende av om Sverige är NATO-medlem, komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige. Vid sitt besök i Sverige nyligen förklarade vicepresident Joe Biden att Östersjöregionen är okränkbar. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i NATO knappast ökar den avskräckande effekten och även innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Kopplat är också att Sverige skulle tappa förtroende i ett arbete för internationellt kärnvapenförbud. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.

I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är en regional organisation inom FN med 56 deltagande länder. Alla europeiska länder deltar plus, bland andra, USA och Ryssland. OSSE arbetar med "tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad" i Europa. Sverige bör verka för undanröjande av den djupa misstro som finns mellan Ryssland och västmakterna.

Det är sådana signaler, som bidrar till avspänning.

Sveriges budskap ska fortsätta att vara att konflikter måste lösas utan vapenanvändning och att dödande och förstörelse måste upphöra.

Svensk skola! Skärp dig!

 Hur kommer det sig, undrar Språkpolisen. Alla har väl i skolan fått lära sig skillnaden mellan var och vart, och nu vet inte ens journalisterna skillnaden.

Vi tragglade grammatik. Det gör man inte nu, uppenbarligen. Nu används, till exempel, ordet dem i alla möjliga sammanhang. Dem i nominativ har blivit vanligt.

Svensk skola! Skärp dig!

Och till detta kommer att brölandet bara ökar. Har ni hört, jo det har ni, hur ordet lön nu låter. Jag vill hålla för öronen

Nej till Nato-medlemskap

Sverige står inför ett vägval. - Ska Sverige fortsätta att vara alliansfritt, arbeta med diplomati och för avspänning, och, ska Sverige delta i ett arbete med att förbereda för fred? Eller – ska Sverige delta i en pågående upprustning för krig?

Rusta för krig eller förbereda för fred

För att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, menar jag, måste vi ta ställning till vilka signaler vi vill att Sverige ska sända. Vilka signaler ges med Sverige som medlem i NATO, respektive med att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten. - NATO-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Men i Ryssland är man medveten om att ett angrepp på Sverige skulle sätta andra krafter i spel. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i NATO knappast ökar den avskräckande effekten. Däremot att det skulle innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Mycket talar för att det skulle öka spänningen. Mycket talar för att Sverige också skulle tappa förtroende i ett arbete för internationellt kärnvapenförbud. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.

Tack för att ni frågar, men vi tackar nej, vänligt men bestämt

Om skolan i Kvartal

 

SAMHÄLLE | DEN OJÄMLIKA SKOLAN

Del 3: Så kan skolors negativa utveckling vändas

llustration: Hans von Corswant

Skolleasing, katederundervisning eller tankefigurer från neurokirurgiska kliniker? I del tre av Kvartals granskning om den ojämlika skolan svarar forskare, utredare, rektorer och politiker på vad de tror är bäst strategi för att vända den negativa utvecklingen för skolor i utsatta områden.

8

AV LUDDE  HELLBERG | 18 FEBRUARI 2021

Ludde Hellberg är frilansjournalist.

STÖD KVARTALNYHETSBREVLÄSTID 12 MIN

I den första delen av Kvartals granskning kunde vi visa tidigare okända data över hur kommuner fördelar pengar till skolor i utsatta och icke utsatta områden. Störst är skillnaderna i Stockholm, där skolor i utsatta områden får i snitt 44 500 kronor mer per elev och läsår än skolor i icke utsatta områden. Minst är skillnaderna i Södertälje och Landskrona.

I den andra delen av granskningen om den ojämlika skolan tittade vi närmare på tre svenska grundskolor, hur stora resurser de får och vilka resultat de uppnår. I den tredje och sista delen har vi frågat en rad personer från Skolsverige vad de tror är den bästa vägen framåt för skolor i utsatta områden.

Att vända utvecklingen

Regeringens särskilde utredare Björn Åstrand har utrett skolan i flera omgångar under många år. I våras överlämnades hans utredning om en mer likvärdig skola till utbildningsminister Anna Ekström.

LÄS MER

SAMHÄLLE | DEN OJÄMLIKA SKOLAN

Del 2: Skolornas stora resultatskillnader väcker förvåning

Illustration: Hans von Corswant.

Trots snarlika socioekonomiska förutsättningar får Hässelbygårdsskolan i Stockholm nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och Seminarieskolan når ändå bättre resultat. ”Jag blir ju såklart väldigt förvånad, det är ju en enorm skillnad”, säger Annacarin Jendland, rektor på Seminarieskolan, när hon får veta hur mycket pengar som går till skolor i utsatta områden i Stockholm.

I andra delen av Kvartals granskning om den ojämlika skolan tittar vi närmare på tre svenska grundskolor och hur de använder sina resurser. Läs den första delen “Ojämnt penningregn över skolor i utsatta områden“.

13

AV LUDDE  HELLBERG | 11 FEBRUARI 2021

Ludde Hellberg är frilansjournalist.

 I KORTHETSTÖD KVARTALNYHETSBREVLÄSTID 9 MIN

I den första delen av Kvartals skolgranskning visade vi hur elva svenska kommuner fördelar resurser mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden. Störst är skillnaderna i Stockholm, där en skola i ett utsatt område i snitt får 44 500 kronor mer per elev och läsår än en skola i ett icke utsatt område. En av de minsta skillnaderna finns i Landskrona, där en skola i ett utsatt område bara får i snitt 5 500 kronor mer per elev.

I den andra delen av granskningen om den ojämlika skolan ska vi titta närmare på tre kommunala grundskolor med elever från förskoleklass till årskurs nio¹.

• Mälarhöjdens skola i Stockholm – 1 223 elever (68 000 kr/elev)

Den skola med högstadium som fick minst pengar per elev i Stockholm år 2020. Den ligger i ett välbärgat område strax söder om innerstan.

• Hässelbygårdsskolan i Stockholm – 459 elever (138 000 kr/elev)

Förutom Rinkebyskolan, som bara har högstadieklasser, var Hässelbygårdsskolan den skola i Stockholm som fick mest pengar per elev 2020. Den ligger i ett utsatt område.

• Seminarieskolan i Landskrona – 653 elever (75 500 kr/elev)

Seminarieskolan fick mest pengar per elev i Landskrona. Den ligger också i ett utsatt område – men fick bara något mer än hälften så mycket pengar per elev som Hässelbygårdsskolan i Stockholm.

LÄS MER

SAMHÄLLE | DEN OJÄMLIKA SKOLAN

Del 1: Ojämnt penningregn över skolor i utsatta områden

Illustration: Hans von Corswant

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden? Under tre månader har Kvartal kartlagt hur pengar fördelas inom den svenska grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner. ”Om dina siffror stämmer så är det väl mer bekymmersamt än vad jag kanske trodde”, säger Björn Åstrand, regeringens särskilde skolutredare.

16

AV LUDDE  HELLBERG | 9 FEBRUARI 2021

Ludde Hellberg är frilansjournalist.

 I KORTHETSTÖD KVARTALNYHETSBREVLÄSTID 9 MIN

Krav på mer pengar till skolor i utsatta områden har blivit mer regel än undantag i debatten om gängkriminalitet och segregation. Men det är sällan som någon talar om hur skolresurserna fördelas i dagsläget. En anledning till det kan vara att frågan är mycket komplicerad att besvara.

Olika sätt för resursfördelning

Till att börja med sker resursfördelningen på olika sätt i Sveriges 290 kommuner. Utöver den grundläggande skolpengen, som varierar mellan olika kommuner och beroende på elevernas ålderssammansättning, tillkommer vad som kallas socioekonomisk ersättning, ett 50-tal riktade statsbidrag samt ett flertal andra ersättningar. För att komplicera saken ytterligare räknar en del kommuner in olika statsbidrag i den socioekonomiska ersättningen, medan andra har så avancerade fördelningssystem att de inte ens själva kan svara på hur vissa av statsbidragen fördelas mellan olika skolor. I en del kommuner ska skolornas pengar räcka till lokalhyra och skolmat, medan dessa poster betalas centralt av kommunen i andra fall. Bara för att nämna några av de många skillnader som försvårar skoljämförelser kommuner emellan.

LÄS MER

SAMHÄLLE | DEN OJÄMLIKA SKOLAN

Så svarar utbildningsministern på Kvartals granskning

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att hon inte är helt förvånad över vad som framkommit i Kvartals granskning, "men att skillnaderna är så här stora är bekymmersamt". Foto: Gustaf Månsson/TT

Utbildningsminister Anna Ekström har svarat på frågor per mejl och kommenterar Kvartals granskning av resurstilldelning och resultat i skolor i utsatta respektive icke utsatta områden. Elva kommuner har granskats och det visar sig att skillnaderna är enorma. Ekström säger att vi vet “sedan tidigare att det inte är rätlinjiga samband mellan insatta resurser och resultat” och att “skolor i utsatta områden behöver stöd”.

2

AV LUDDE  HELLBERG | 11 FEBRUARI 2021

Ludde Hellberg är frilansjournalist.

STÖD KVARTALNYHETSBREVLÄSTID 4 MIN

Efter att ha tagit del av vår granskning, hur reagerar du på de stora skillnaderna mellan olika kommuner vad gäller fördelning av resurser till skolor i utsatta respektive icke utsatta områden? Vad är din reaktion på att Stockholm har en genomsnittlig skillnad på 44 500 kronor (mellan utsatta och icke utsatta områden) medan exempelvis Landskrona bara har en skillnad på 5 000 kronor? Och att en skola i ett utsatt område i Landskrona i snitt får mindre pengar per elev än en skola i ett icke utsatt område i Stockholm?

Anna Ekström: Björn Åstrands likvärdighetsutredning visar att det finns stora skillnader mellan kommuners kostnader för skolan, som inte kan förklaras av glesbygdsfaktorer eller av elevernas socioekonomiska bakgrund. Så jag är inte helt förvånad, men att skillnaderna är så här stora är bekymmersamt. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver likvärdigheten i skolsystemet stärkas och en central del i det är att se till att resurserna går just dit, där behoven är som störst. Det är därför regeringen bland annat har förstärkt det så kallade likvärdighetsbidraget som i år är 6,2 miljarder kronor. Med hjälp av det kan kommunerna styra mer resurser efter behov inom kommunen.

VISA MINDRE

När vi visade detta underlag för utbildningsförvaltningen i Stockholms kommun blev de i viss mån förvånade över att skillnaderna var så stora i den egna kommunen, mellan exempelvis Mälarhöjdens skola och skolor som Rinkebyskolan eller Hässelbygårdsskolan. Det är inte den enda kommunen där vi mötts av bristande kunskaper om hur pengar fördelas mellan de egna skolorna. Vad tycker du om att man inte har bättre koll på detta?

Anna Ekström: Det är viktigt att huvudmännen har bra koll både på behoven och på hur man fördelar sina resurser internt. Sedan kan jag ha förståelse för att Stockholm har en extremt stor skolorganisation och fördelar resurser med ett komplext system. Men man måste ha kunskap om systemet faller ut i verkligheten för de enskilda skolorna i slutändan. Vi har ett decentraliserat skolsystem och huvudmännen har ett ansvar att se till att de fördelar resurserna på bästa sätt, och i det ingår kontroll över hur resurserna fördelas.

Kommer du att vidta några åtgärder med anledning av det som kommer fram i vår granskning – och i så fall vad?

Anna Ekström: Det räcker inte att bara försöka komma åt segregationens effekter, till exempel genom att kompensera utsatta skolor, utan vi behöver även komma tillrätta med skolsegregationens orsaker, bland annat genom att göra regelverket för skolvalet mer rättvist, så att alla barn kan delta i det på lika villkor. Vi behöver också koncentrera oss på att stärka likvärdigheten, både nationellt och lokalt. Det handlar bland annat om att styra mer ekonomiska resurser efter behoven. Resursfördelningen från staten till huvudmännen har vi kontroll över nationellt, men internt måste huvudmännen se till att de har goda system för att fånga de skiftande behoven och för att styra pengar mellan skolor.

I likvärdighetsutredningen finns förslag på ett statligt sektorsbidrag för att öka jämlikheten i skolan. Utredningens förslag har remitterats och vi håller på att bereda frågorna i Regeringskansliet. Vi vet även att lärarnas kompetens spelar roll. Så det handlar även om att försöka locka välutbildade och erfarna lärare till skolor i utsatta områden, till exempel genom de nya förstelärartjänsterna med extra lönetillägg som nu har skapats.

I Kvartals granskning jämför vi enskilda grundskolor, bland annat Seminarieskolan i Landskrona och Hässelbygårdsskolan i Stockholm. Trots att de två skolorna har nästan identisk elevsammansättning och snarlika socioekonomiska förutsättningar, så får Hässelbygårdsskolan nästan dubbelt så mycket pengar per elev. Ändå uppnår Seminarieskolan något bättre resultat (nästan identiskt meritvärde men högre andel elever med godkänt i alla ämnen. De överträffar också förväntningarna inom SALSA i högre utsträckning än Hässelbygårdsskolan). Förvånar detta dig – och vad drar du för slutsatser av det?

Anna Ekström: Det är svårt att säga något om resultaten på enskilda skolor. Jag känner till exempel inte till detaljer om förekomsten av nyanlända elever som kan påverka resultaten. Men vi vet sedan tidigare att det inte är rätlinjiga samband mellan insatta resurser och resultat. Det kan finnas stora skillnader i undervisningens kvalitet mellan skolor med liknande förutsättningar. Styrning och ledning är också viktigt. Men tittar man samlat på resultaten på kommunnivå så kan vi se att det har betydelse att fördela resurser med hänsyn taget till elevernas förutsättningar, och resurserna spelar roll för möjligheten att nå goda resultat i alla skolor. Vi vet också sedan tidigare att skolor i utsatta områden behöver stöd. Därför genomför Skolverket sedan 2015 insatser med riktat stöd till skolor med störst utmaningar, i syfte att främja förutsättningar för barns utveckling och lärande, och insatser för att förbättra elevers kunskapsresultat