Riksda´n 29 september

 

	29 september 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 29 september • Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3) • En utredning av Samhall bör tillsättas (AU4) • Rättelse i ett tidigare lagstiftningsärende (KU2) • Kontrollen av ekologisk produktion ska anpassas till ny EU-förordning (MJU3) • Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7) • Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2022 (SkU37) • Ersättning för personlig assistans utan tillstånd ska förhindras (SoU2)
	Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3)  Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden. Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden. De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.
	En utredning av Samhall bör tillsättas (AU4)  Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall. Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
	Rättelse i ett tidigare lagstiftningsärende (KU2)  Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets lagförslag om ändring i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i ett tidigare lagstiftningsärende.
	Kontrollen av ekologisk produktion ska anpassas till ny EU-förordning (MJU3)  Vissa regler för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska anpassas till EU:s nya förordning på området. Bland annat ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket få utvidgade möjligheter att delegera vissa offentliga kontrolluppgifter till ett kontrollorgan, exempelvis att besluta om åtgärder när en aktör som hanterar ekologiska produkter inte följer regelverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med den nya EU-förordningen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och andra aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.
	Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning. Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt. En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat. Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.
	Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2022 (SkU37)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel. Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021. Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.
	Ersättning för personlig assistans utan tillstånd ska förhindras (SoU2)  Lagändringar ska göras för att förhindra att en assistansberättigad ska kunna få ersättning för personlig assistans som utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att Försäkringskassan och kommunerna får möjlighet att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans om verksamheten saknar tillstånd. Försäkringskassan och kommunerna ska även vara skyldiga att informera Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om de kan anta att en enskild bedriver verksamhet för personlig assistans utan tillstånd. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021

Varför inte studiecirkel med dig själv

 Bli en bra politiker. Bli en bättre politiker. 

På bod.se kan du köpa e-boksversionen för 39 kr. Boken visar vad du ska tänka på för att utöva din politikerroll anpassad för 2000-talet.

Du ordnar din egen studiecirkel

                                          

Uppsala kommun bryr sig inte och Polisen har inte tid

 Uppsala kommun fortsätter att inte bry sig om hastigheterna i trafiken. Man sätter upp 40-skyltar och låtsas tro att man därmed påverkar hastighten. Men den erkliga hastigheten är långt utöver denna teoretiska gräns. Dett beror nog främst på att bilister vet att hastighetskontroller inte görs. Jag tittar nu ut på en gata med 40-begränsning. Där kom en bilist med en hastighet, gissar jag, på cirka 70km/tim. Nästa en aning långsammare men på tok för fort. Hoppsan, en BMW, som nog var på väg till BB med en födande kvinna i baksätet.

Polisen har inte tid, har man förklarat. Inte för att man ska utreda ekonomiska brott, för detta har man inte tid med. Inte för att man ska låsa in busar, ty för detta är man underbemannade.

TV-medierna måste kräva goda kunskaper i svenska språket

 Det ser ut att vara de okunniga, som påverkar vårt språk mest. I allehanda TV-program ökarspråkgrodorna. Det är minutrar och det är ä- och ö-ljud som låter som djurläten. Det är ordföljdsfel, som leder tanken fel, det är grammatiska fel i form av supinum när det ska vara preterium.

Det är programledare med bristande kunskaper och sportkommentatorer, som förefaller ha hoppat över inte bara gymnasiet utan även grundskolan. 

Jag tycker synd om nysvenskarna. Det är ju i hög grad media, som bidrar till kunskaper i svenska språket, men tyvärr ett rikt mått av felaktiga kunskaper.

Vad ska göras åt detta? Det första måste väl vara att man inom media ställer krav på korrekt behandling av svenska språket. Gäller, i hög grad, TV-medierna, men  även de med det skrivna ordet uppvisar i för många fall upprörande brister.

Man vill inte göra skolan mer effektiv

 Orden är viktiga. När man i en debattartikel i dag skriver: "Under 2022 sker ingen effektivisering på skolan..." Varför inte? Effektivisering är väl bra och ska eftersträvas. Effektivisering innebär ju att för oförändrade medel få ökat resultat i form av ökad kvantitet och/eller ökad kvalitet. Effektivisering är inte försämring. 

Språkpolisen i dag

 I en debattartikel:

"Flera regioner har bestämt sig för att även använda sig av de privatpraktiserande läkarna..." Här menas nog, men står inte: Flera regioner har bestämt sig för att använda sig av även de privatprktiserande läkarna....

Visst är det lögner

 Jacke sjödin tar upp det i sin krönika i dag. Jag reagerar dagligen. Men, varför kollar jag? Jo, jag vill se hur grov lögnen är. Jo, jag fattar. Man rubricerar så att det går att finna en konstruerad sanningshalt. Men, jag kallar rubrikerna för lögner.

Som exempel kan nämnas de dagliga rubrikerna om Lotta och Soldoktorn. Vilket dravel. Vilka lögner. Kanske borde jag pröva att anmäla Svensk Damtidning, Stoppapressarna, Hänt m.fl. Kanske någon gång kvällstidningarna.

Femton steg och du är redo

 Ta dessa femton steg och du är redo. 

Redo för att gå in i politiken. På bod.se kan du köpa e-boksversionen för 49 kr. Du kommer att känna dig säkrare än de flesta, men också mer ödmjuk

Bli en bra politiker

 

Bli en bra politiker. Bli en bättre politiker. 

På bod.se kan du köpa e-boksversionen för 39 kr. Boken visar vad du ska tänka på för att utöva din politikerroll anpassad för 2000-talet.

Du ordnar din egen studiecirkel

                                          

Nog fiinns möjliga omförddelnngar

 Varför är det numera en självklarhet att varje i kommunfullmäktige representerat parti ska besätta minst en kommunalrådspost ?  De tio till tolv, som finns i dag kan reduceras med 50%. Lägg därtill en minskning av antalet kommunikatörer med 75%.  Ganska många miljoner mer till välfärden. 

Varifrån har tanken på att varje parti som har plats i kommunfullmäktige ska besätta minst en kommunalrådspost kommit? 

Riksda´n 22 september

 

Riksdagsbeslut 22 september • Straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp (MJU4) • Regeringen bör pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (MJU5) • Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta gälla (SoU3)
	Straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp (MJU4)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär främst att riksdagen ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att besluta om de regler som behövs för att genomföra två EU-direktiv om engångsplastprodukter och avfall. Ändringarna gör det exempelvis möjligt att i framtiden utöka det så kallade producentansvaret för avfall till att omfatta fler produkter. En annan ändring gör att det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp. En sådan ringa nedskräpningsförseelse var tidigare inte straffbar. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021, förutom ändringen för ringa nedskräpningsförseelse som börjar gälla den 1 januari 2022.
	Regeringen bör pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (MJU5)  Regeringen bör pröva de svenska vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 och bland annat se till att möjligheter till undantag vid klassificering av vatten utnyttjas och att platsspecifika bedömningar utförs. Det anser riksdagen som riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den ska • pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021–2027 för att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta som ligger i linje med riksdagens beslut om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft samt livsmedelsstrategins mål • säkerställa att vattenmyndigheterna tar hänsyn till alla nyttor som ramdirektivet för vatten listar vid normsättningen samt utnyttjar alla tillgängliga undantag för att klassificera vatten som "kraftigt modifierade" och tillämpa "mindre stränga krav" i exempelvis produktiva jordbruksområden, miljöer med höga kulturvärden och i de vattenförekomster där god ekologisk status förutsätter att kraftverket avvecklas eller ger påverkan på reglerkraft • säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft • säkerställa att platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta samt att detta görs i samråd med berörda aktörer. Vattenmyndigheterna är fem länsstyrelser som är vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt i Sverige. Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
	Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta gälla (SoU3)  Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen gäller i nuläget till och med den sista september 2021. Regeringen anser att det är viktigt att även efter september ha beredskap för att minska spridning av coronaviruset och ha möjlighet att vidta sådana åtgärder som lagarna ger rätt till. Därför har regeringen föreslagit att de båda lagarna ska fortsätta att gälla till och med sista januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den senast den 12 november 2021 i en skrivelse till riksdagen ska redogöra för vad som gjorts med anledning av lagarna och vad den anser om lagarnas fortsatta giltighetstid. Om socialutskottet efter detta inte anser att det finns skäl att lagarna ska fortsätta gälla avser utskottet ta initiativ och föreslå att riksdagen upphäver dem. Riksdagen framhöll vidare vikten av att ha beredskap för att göra ytterligare insatser för att öka andelen av befolkningen som vaccinerar sig mot covid-19. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder utifrån detta. Riksdagen har tidigare lämnat ett tillkännagivande till regeringen om att företag som drabbas på grund av de båda ovan nämnda lagarna som huvudregel ska ersättas. Riksdagen anser fortfarande att reglerna för ekonomisk ersättning är för vaga och att regeringen inte har lämnat tillräckliga skäl för att inte förtydliga rätten till ersättning. Riksdagen riktade därför ett nytt tillkännagivande till regeringen om detta.

Varför finns styrelser inom regionen?

 Den styrelse, som orsakat ett överskridande av budget med över 600 miljoner kronor avstår från att fatta beslut. Skandal. Avvikelse från budget måste självklar leda till något slag av beslut. Är sjukhusstyrelsen endast ett organ för anmälan av sakers tillstånd? Styrelser inom regionen är på väg att bli överflödiga

Oförändrad prognos för Akademiska – förbättring vid Lasarettet i Enköping

Akademiska sjukhuset beräknas göra ett underskott under 2021 på minus 630 miljoner kronor, vilket är samma prognos som gavs föregående månad. Det framgår av delårsrapporten till och med augusti. Prognosen bygger på att det inte kommer att inträffa en fjärde våg för pandemin, utan att produktionen kommer att kunna stabiliseras under hösten. Lasarettet i Enköping lämnar en årsprognos på plus 10 miljoner kronor, vilket är en förbättring från föregående månad. Överskottet hänger bland annat samman med olika covid-19-ersättningar.

Idag i UNT

 Artikel dagens UNT

Avskaffande av diskriminering är en av de fem, av SPF prioriterade, viktigaste åtgärderna för att undanröja ojämlikhet som drabbar seniorer. SPF skriver på sin hemsida, bland annat: ”Arbetet med att motverka dåliga attityder, fördomar och diskriminering gentemot äldre personer måste prioriteras. Omotiverade åldersgränser för medicinska behandlingar, som t.ex. screening för olika sjukdomstillstånd, ska avskaffas.” 

Staten, regionerna och kommunerna ska vara goda arbetsgivare och säkerställa att äldre arbetskraft kan arbeta kvar så länge de vill och kan. Regeringen bör som opinionsbildare lyfta behovet av att värdesätta seniorers kompetens och erfarenhet. Problemet är tyvärr mycket gammalt och väldigt lite händer. För att attityder ska förändras krävs att det förs en politik i vilken man lyfter fram behovet av erfarenhet och att arbetsgivare, där offentliga sektorn måste gå före, tydliggör att man inte kan vara utan seniorers erfarenhet. Detta kommer inte av sig självt, det måste drivas politiskt.

Den andra viktiga åtgärden handlar om boendet. Anpassningen till behov av, till exempel, gemensamhetsytor och utrymmen för anpassade fysiska aktiviteter kan och bör bli regel, vid tillskapandet av seniorboenden, i stället för som nu, undantag. Det finns exempel på hur seniorer har deltagit i, och också på avgörande sätt varit med i utformningen av, seniorboenden. Detta utan att byggandet har fördyrats. Kommunerna bör få i uppdrag att i bostadsplaneringen ha samarbete med seniorer, inte bara som remissinstans, utan även som en part i planeringsarbetet.

Den tredje åtgärden handlar om vård och omsorg. Bristerna är stora. Kompetensbrist och brister i tillgänglighet ger fog för att tala om diskriminering. Men organisatoriska lösningarna ankommer på de olika delarna av offentliga sektorn att ta fram. Äldrevårdscentra, kommunalt anställda läkare, ökad kommunal kompetens inom demenssjukvården; exempel på angelägna åtgärder. Låsning vid diskussioner om organisatoriska lösningar riskerar emellertid att fördröja problemlösning. Kraven måste handla om att undanröja bristerna. Vilka verktyg som ska användas är upp till offentliga sektorn att besluta om.

Den fjärde åtgärden heter digital kompetens. Det är inte önskvärt att digitaliseringen hejdas, vilket inte heller är möjligt. Men alternativ måste finnas så länge behov finns. Härvid har personer med begränsade möjligheter att ta till sig ny teknik kommit i kläm. Så länge behov finns måste parallella system finnas i form av fysiska pengar och analoga system. En hel del görs för att avhjälpa problemet, men mer krävs. Till exempel kan mycket mer göras i fråga om utbildning. I en utbyggd samverkan mellan kommunerna och pensionärsorganisationerna kan organisationerna själva vara en viktig resurs.

Inrätta en äldreminister inom regeringen. Vi har skolminister och universitets- och högskoleminister. Det saknas dock en samlande kraft för det nationella arbetet för seniorer. Därför behövs en äldreminister. Kanske det, men det avgörande är att åtgärder för förbättrade villkor för seniorer vidtas, såsom att äldreforskningen stärks och arbetet med att motverka ensamhet prioriteras samt att ovan beskrivna diskrimineringsgrunder undanröjs.

Rättelse

I en tidigare version av texten angavs fel titel på författaren. 

Harald Nordlund, styrelseledamot, SPF Luthagen.

---

Regionens Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden måste avgå

Även denna nämnd bara konstaterar ett kraftigt överskridande, men inga åtgärder.

Nämndens ansvar innebär att fatta beslut om förändringar, som medför budgetbalans eller att meddela Regionstyrelsen att man klarar inte sitt uppdrag. Ingen av dessa åtgärder vidtar denna nämnd. Hela nämnden bör därför avgå 

Delårsrapport januari–augusti 2021

Trafik och samhälle redovisar ett resultat till och med augusti som är 115,7 miljoner kronor sämre än budget. Detta beror till största delen på bortfall av biljettintäkter till följd av pandemin. Ackumulerat biljettintäktsbortfall ligger på 165,8 miljoner kronor jämfört med budget. Förvaltningens ackumulerande coronarelaterade kostnader uppgår till 24,5 miljoner kronor. Förvaltningen har haft kostnader för förstärkningstrafik, coronataxi, informationskampanjer med mera. I linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer som gällde till och med 15 juli har invånarna i länet avråtts att resa samtidigt som kollektivtrafiken har körts i den omfattning som krävts för att minska risken för trängsel.

Resandet har ökat något efter sommaren och ligger i augusti på en nivå som motsvarar en andel på 68 procent av resandet samma period 2019.

Skriv under avtal om kärnvapenförbud

Den här insändaren är införd i UNT i dag

Skriv under avtal om kärnvapenförbud

Det som inte har hänt kan hända! Tillsammans kan vi få det omöjliga gjort. Freden måste komma först! Den 21 september är FN:s internationella fredsdag. Nyligen påminde FN:s Mänskliga Rättigheters Utbildningsenhet att FN:s generalförsamling år 1999 antog ”Deklarationen och handlingsprogrammet för en fredskultur”. En fredskultur består av värderingar som bygger på respekt för livet, avskaffande av våld, att främja och praktisera ickevåld. En fredskultur bör sammanflätas med FN:s ”Agenda 2030 för en hållbar utveckling Förändra världen” från 2015 med 17 mål för social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling också för klimatet inför Cop26 i Glasgow i höst.

Aktuella frågor inför FN:s internationella dag för eliminering av kärnvapen den 26 september. Sverige måste ha ett humanitärt fokus med grunden i mänsklig säkerhet och humanitära konsekvenser av beslut som fattas, framhåller ICAN, mottagare av Nobels fredspris 2017 för kärnvapnens avskaffande. Efter att FN:s konvention om kärnvapenförbud antogs den 7 juli 2017 har vi med informationsinsatser och opinionsbildning försökt förmå Sverige att underteckna konventionen. Det har ännu inte skett! Med tanke på den historia Sverige har i FN med arbete för kärnvapennedrustning är det obegripligt att man helt underordnat sig USA och Nato.

Hur ska man förstå att Sverige inte stödjer ett avtal som förbjuder sådana handlingar som att inneha kärnvapen, utveckla kärnvapen, utplacera kärnvapen, ta emot kärnvapen, hota med kärnvapen. Tron på våld som en effektiv konfliktlösningsmetod är djupt rotad, trots att historien visar att det är genom endast samtal och möten, som fred kan nås. Misstroende ökar risk för oöverlagda handlingar.

Sveriges alliansfrihet får inte ifrågasättas. Nato är en organisation med USA i förarsätet. USA förfogar över stora mängder kärnvapen och kärnvapen är placerade i några europeiska länder med deras medgivande. Genom ett medlemskap riskerar vi att kärnvapen placeras på svensk mark och att Sverige tvingas av Nato att bli delaktig i användning av kärnvapen – en del av hotet mot mänsklighetens överlevnad.

Frågan är inte om kärnvapen bör och kan avskaffas utan att kärnvapnen måste avskaffas. Vi förväntar oss att svenska regeringen nu tar ställning för att underteckna avtalet om förbud mot kärnvapen.

Hans Jivander, ordförande Naturskyddsföreningen Östhammar

Merit Aguirre, Kvinnor för fred, Uppsala

Kirsti Kolthoff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Uppsala

Lars Drake, Nej till Nato, Uppsala

Harald Nordlund, fredsaktivist, Uppsala

Mona Haghgou Strindberg, ordförande Uppsala FN-förenin

För många språkfel i tidning på studentort

 Ur dagens tidning, ledaren: "...vilket nästan är fyra gånger högre..." Korrekt: ...vilket är nästan fyra gånger högre.

"...svenska regeringen ens att utreda..." Korrekt: svenska regeringen att ens utreda...

"Alltmer uppenbart har även kopplingen mellan.." Korrekt: Allt mer uppenbar har även kopplingen mellan...

"...att slå ut konkurrenter genom vapen och våld" Korrekt:...med vapen och våld.

"Även om det är regeringen som företrädesvis är skyldiga..." Korrekt:...regeringen somföreträdesvis är skyldig...

"...en fråga man har gjort särskilt mycket väsen av sig..." Korrekt: ta bort sig

I nyhetsartikel: "Fler unga röstar än tidigare." Korrekt: Fler unga än tidigare röstar

I en krönika: "Vart har vi hamnat..." Korrekt: Var har vi hamnat

I artikel: "...problematiken inte enbart är begränsad till Göteborg..." Korrekt: ...problematiken inte är begränsad till enbart Göteborg...

"Jag har inte själv varit med om ärenden där jag inte agerat utifrån rädsla." Troligen menas motsatsen, nämligen: Jag har inte själv varit med om ärenden där jag agerat utifrån rädsla.

"Hon hävdar att det varken saknas kompetens eller vilja,..." Korrekt: Hon hävdar att det saknas varken kompetens eller vilja... eller: Hon hävdar att det varken saknas kompetens ellersaknas vilja

I annan artikel: "...Centerpartiet bland annat ställt krav på att den privata äganderätten..." Korrekt:...Centerpartiet ställt krav på, bland annat att den privata ägenderätten...

Hur tänker ni i Uppsala kommun?

 Sitter och tittar på biltrafiken på en av Uppsalas gator. Av de cirka trettio senaste bilarna bedömer jag att tjugo framfördes i betydligt högre hastighet än vad som är tillåtet.

Kanske är syftet med begränsningen till fyrtio km/h endast att med skyltar visa vad man önskar. Att visa att verkligheten inte är särskilt intressant. Vilka är syftena med begränsningen? Rimligen bör det handla om att minska riskerna för olyckar och om att med lägre hastigheter påverka utsläppen i mindre grad.

Jo, jag vet. Polisen har annat att göra. Gangsters slukar stora resurser. Men, Uppsala kommun, varför införs begränsningar, som inte bevakas. Ni bidrar till försämrad tillit till rättssystemet. Hur tänker ni i Uppsala kommun när/om ni noterar den bristande efterlevnaden av reglerna?

Ledande politiker vägrar diskutera, av risk för att avslöjas

 Vi har Skollagen, i vilken stadgas, bland annat, att skolan ska vara jämlik. Vi har Hälso- och sjukvårdslagen i vilken stadgas, bland annat, att sjukvården ska vara jämlik. Ytterst är staten ansvarig för att lagarna efterlevs. Efterlevs nämnda två lagar? Mycket visar att så inte är fallet. Detta förhållande påpekas ofta från politiskt håll. Vad vill politiker då göra för att staten ska klara att ta detta, sitt, ansvar? Jo, det vanligaste svaret är att ge staten, som misslyckas med sin styrning, ansvar för även den dagliga driften av skolorna. Staten, som å det grövsta misslyckas med sin uppgift ska ges utökat ansvar. 

Förutom det helt ologiska i att ge någon, som misslyckas att ta sitt ansvar, utökat ansvar måste konsekvenserna av att utsätta svensk skola för en gigantisk omorganisation i en tid när problemen hopar sig. Tillkommer gör också de demokratiska konsekvenserna av att den lokala förankringen av skolverksamheten helt försvinner.

Tråkigt är dock att ledande politiker vägrar att över huvud taget kommentera synpunkterna ovan. Man fortsätter att upprepa: förstatliga för att få likhet över landet. Man gör det för att man vet att många tycker det låter logiskt och för att många inte vet att staten i dag har ansvaret. Det här är oärligt och måste avslöjas. Inför rädslan att avslöjas vägrar man att kommentera mina synpunkter.

Fegt av partiledarna

 Vad kan det bero på att ingen politiker vill kommentera mina synpunkter på talet om att förstatliga driften av landets skolor. Styrningen vad avser, till exempel, att åstadkomma jämlik skola åvilar ju staten. Vad jag så många gånger skrivit om och påpekat är det svårfattbara i att staten, som uppenbarligen misslyckas i sin styrande uppgift, bör få även ansvar för daglig drift.

Jag har otaliga gånger frågat partiledarna om logiken, eller snarare bristen på logik, i tanken med förstligande av dagliga driften av landets skolor. Aldrig ett svar. 

Tänk om det är så illa att man anser att jag har rätt, men man tror att frågan är valvinnande. Valvinnandeatt luta sig mot en okunskap hos väljarna, ty hur många tänker på att staten i dag har fulla ansvaret för att skolan ska vara jämlik

Uppsala kommun urholkar tilltron till rättssystemet

 Uppsala kommun lever tron att om man sätter upp skyltar om en viss begränsning av hastigheten på gatorna så blir den verkliga hastigheten enligt skyltarna. Man gör inte klart med Polisen om huruvida den avser att bevaka. I efterhand konstaterar Polisen att man inte kommer att genomföra regelbundna hastighetskontroller. Hoppsan, kommunen. Vad göra då? Jo, på vissa sträckor kostar man på att göra ojämnheter i gatan för att just någon meter innan och efter få ned hastigheten. På andra gator görman ingenting. Låt gå för 70-80 km/tim på sträckor med 40-begränsning. På det här sättet medverkar Uppsala kommun till att urholka tilltron till rättssystemet. 

Det här är en nonchalant och ogenomtänkt politik.  Uppsala kommun, se till att teckna avtal med Polisen innan ni fattar beslut och i avtalet reglerar konsekensen av brutet avtal. 70-80 km/tim på 40-sträckor måste få ett slut. NU

Ingen av partiledarna vill svara

 Det är mycket oroande. Ledande politiker säger sig vilja använda sociala medier för att kommunicera med väljarna. Mest prat och lite vilja påstår jag. 

Jag gör då och då försök via Twitter att få till en dialog,men det tycks omöjligt att få till stånd. Senast twittrade jag till sju partiledare och frågade hur dom ser på att staten misslyckas med styrningen av skolan och att vissa partier, trots misslyckandet vill föra över även dagliga driftfrågorna till staten. Ingen har svarat.

I vissa stunder tänker jag att anledningen är att man tycker att jag har rätt i mina invändningar mot pseudolösningar på styrningsproblemen. Omorganisera, tillsätt en utredning, se över rutinerna, när det egentligen handlar om politikers tillkortakommanden. 

Vem av partiledarna blir först med att tillstå att styrningsproblemet handlar om politikerrollen och inte organisationsfråga?

Om äldres ensamhet

Uppsala Nya Tidning Mina sidor Inte minst äldre personers ensamhet har ökat under pandemin, skriver Harald Nordlund. Inte minst äldre personers ensamhet har ökat under pandemin, skriver Harald Nordlund. Foto: Henrik Montgomery/TT Organisationer kan bryta ensamheten UPPSALA 5 SEPTEMBER 2021 05:45 Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Ensamhet kan vara frivillig, men är ofta ofrivillig. Den tar sig uttryck på flera olika sätt. Känsla av ensamhet kan bero på en faktisk ensamhet, det vill säga, man har få eller inga kontakter, som skapar gemenskap. Ensamhet kan också handla om en upplevelse och inte bero på bristen på kontakter. Alltnog är ensamhet ett socialt problem, som inte sällan leder till hälsoproblem. Ensamhetsproblemet har uppmärksammats på ett särskilt sätt under pågående pandemi. Inte minst äldre personers ensamhet har ökat. Stora insatser har emellertid gjorts av, inte minst, pensionärsorganisationerna för att mildra effekterna. Pandemin har tydliggjort organisationernas stora betydelse i ett arbete för att förbättra äldres situation. Många är de politiska frågor i vilka pensionärsorganisationerna har varit med och påverkat politiska beslut. Stor betydelse spelar, på riksnivå, Pensionärskommittén, och på kommunal nivå kommunala pensionärsråden, KPR, där sådana finns. En förhoppning är att allt fler ska ha upptäckt pensionärsorganisationernas stora betydelse för äldres villkor och ansluta sig som medlemmar. För styrelsen SPF Luthagen Harald Nordlund

Olof Kleberg om Afghanistan

 

Västerbottens-Kuriren 6.9. 2021

Olof Kleberg: Ompröva efter 

Afghanistan!

Demokrati kan inte införas utifrån med våld. Denna självklarhet cementeras nu, efter USA:s och Natos uttåg ur Afghanistan.

Globala stormakter har alltid velat genomföra sitt system uppifrån, med våld som Sovjet i Östeuropa efter 1945.

Men när en demokrati agerar så, undergräver den sin egen styrka. USA:s krig i Vietnam, ca 15 år, i Afghanistan, jämnt 20 år efter World Trade Center-attacken, i Irak 8 år, har gemensamma drag: okunnighet om landets folk och kultur, civil oförmåga och övertro på militärkraft.

Ju större militära insatser, desto fler afghaner dog eller anslöt sig till talibanerna, som fredsforskarprofessorn Anna Jarstad (tidigare i Umeå) påpekat (DN 17/8).

Ett grundfel var att klassa hela landet som fäste för terrorism, har den finländske förre Röda Korschefen Pär Stenbäck betonat: då hade man lika gärna kunnat invadera Saudiarabien!

Det är dags för en smärtsam omprövning – både för amerikanskt högmod och för västlig demokratisk idealism. Fredlig återhållsamhet i stället för vällovliga ingrepp. Många människor förblir förtryckta men får åtminstone behålla liv och slippa krig.

Samhällena utanför diktaturerna behöver fyra fredliga mål:

­Avstå från militära angrepp, även i ”goda” syften.

Samverka även med halvgångna demokratier.

Stärka internationella institutioner och oberoende rättssystem.

­Stärka globala nätverk mellan demokratiska civila organisationer.

Politiker startade krigen i Afghanistan och Irak, militären höll fast vid dem. USA beräknas ha satsat nära 250 miljarder dollar, civilt och militärt, under de tjugo åren i Afghanistan, ca 775 000 man har stridit där (samt 40 000 från Nato).

Militären förskönade läget, fick president Obama att öka insatsen till 100 000 man 2010 (Joe Biden var emot) men erkände internt att kriget var hopplöst. Detta avslöjades i Craig Whitlocks Afghanistan Papers 2019.

Den svenska insatsen, 8 000 man, materiel, vapen och därtill bistånd (en miljard per år från 2013) utvärderades 2017. Sex mål hade satts upp, varav fem civila. ”Måluppfyllnaden är mycket bristfällig”, löd slutsatsen. Men svensk militär fick träning...

Uppgiften var omöjlig, menar utredaren, försvarspolitikern Tone Tingsgård (S), nu i efterhand (radions Konflikt 22/8).

Men förbättringen av kvinnors möjligheter, flickors skolgång? Den var marginell utanför några större städer, menar Afghanistankännare som britten Tariq Ali (New Left Reviews blogg 16/8) och dansken Carsten Jensen (DN 17/8).

Svenska Afghanistankommittén, som jobbat på plats i fyrtio år, har dock andra uppgifter: 6 000 afghanska anställda, skolor för 100 000 barn förra året, ofta i avlägsna byar. Kommittén verkar på gräsrotsnivå och har aldrig varit positiv till militär inblandning.

När vi 4 000 umebor i mars 2003 demonstrerade mot den hotande invasionen av Irak, med Sara Lidman, Georg Andersson och Maud Olofsson i spetsen, gällde frågan: krig som skulle skapa kaos och nytt förtryck eller fredligt arbete med utsikt till långsam förbättring.

Detta var rätt hållning då. Det visar sig ännu tydligare nu.

OLOF KLEBERG

Tidigare chefredaktör på VK

Den grövre brottsligheten tenderar att öka, uppger Språkpolisen

 I en ledare i dag:

"De politiska verktygen bolånetak och amorteringskrav har endast påverkat utvecklingen på marginalen."Endast påverkat?  Nej. ...har påverkat utvecklingen endast på marginalen, menas nog.

I samma ledare: "Mer sällan nämns majoriteten av bostadsköparna, de som både har arbete och en inledd bostadskarriär." Två korrekta formuleringar, i stället för denna felaktiga: 1. ...de som har både arbete och en inledd bostadskarriär 2....de som både har hararbete och har en inledd bostadskarriär.

I nyhetsartikel: "De som känner mig vet att jag inte varit det under lång tid-" Inte varit det under lång tid? Men under kort tid? Här gissar jag att man menar att "de, som känner mig har under lång tid vetat att jag inte varit det" Men vad som står är att han varit, men under lång tid inte varit det.

Det här var ett grovt brott, anser pråkpolisen.

Kommer någon av partiledarna att svara?

 Politiker säger då och då att sociala medier är viktiga för kommunicerandet med medborgarna. Struntprat! Otaliga är de gångerjag twittrat frågor till partiledare, men aldrig ett svar.

Nu har jag ställt fråga om skolan. Varför skulle det vara bra att förstatliga även den dagliga driften av landets skolor? Staten har i dag ett stort, ja avgörande ansvar för att skolan ska vara jämlik. Likväl driver något eller några partier på för att även dagliga frågorna ska läggas på staten, med motiveringen att skolan är inte jämlik. Var finns logiken.

Staten misslyckas med sin styrning för över även dagliga driften. En logisk kullerbytta

Vi behöver en ny fredsrörelse

 Den här artikeln skrev jag för tre år sedan. Ingenting är förändrat. Fredsorganisationerna är många, men ger minimalt avtryck i samhällsdebatten. Jag har gjort försök att åstadkomma gemensamt agerande, till exempel att ha gemensam kampanj i frågan om kärnvapenförbud. Varför så svalt intresse. Nej vi kaninte vara med dem. Nej så kan det ju inte vara. Men vad handlar det om? Har varje organisation för stark bindning till andra intressen? Inte heller det vill jag tro, men utesluter inte.

Vi behöver en ny fredsrörelse,men hur skapar vi den?

Samling för fred

Bland folkrörelserna är fredsrörelsen en av de äldsta. Trots att den är gammal är den för de flesta ganska okänd och trots att fred ses av de flesta som en viktig förutsättning för välfärd och en av de viktigaste politiska frågorna.

Varför är det så här? Säkra svar kan inte fås och kanske handlar det om att rörelsen saknar resurser, kanske bristande organisation, kanske har man ägnat sig för mycket åt att tala i små interna grupper och för lite med de många människorna.

Efter att under några års tid ha engagerat mig i frågor om fredsskapande och om vilken roll Sverige kan spela i internationella sammanhang funderar jag på tre möjliga förklaringar till svagt genomslag hos allmänheten för fredsrörelsen, nämligen: 1. fredsrörelsen är inte en rörelse utan många, någon med stort antal medlemmar, andra med mycket få. 2. fredsrörelsen har uppstått ur andra rörelser, främst politiska och religiösa. Den politiska grunden finns i dels ett socialistiskt tänkande, där det socialistiska samhället är en förutsättning för fred, dels i ett liberalt tänkande, där frihandel och fri marknad är bästa vägen till välstånd, som i sin tur utgör förutsättning för fred. 3. fredsrörelsen riktar sina krafter i för hög grad inåt och har ett språk, som inte är lättillgängligt.

Historiskt har fredsrörelsen haft stor betydelse för att vi i dag, till exempel, mot vår vilja inte tvingas till utbildning i krigföring, inte har kärnvapen, att Sverige är alliansfritt och att vi har en framstående och internationellt välkänd fredsforskning.

Den första internationellt kända fredsorganisationen i världen bildades 1815 av kväkarna, den religiösa grunden för fredsrörelsen. Vår egen Fredrika Bremer utarbetade och beskrev 1854 en plan för ett kvinnornas världsförbund för att motverka krig och för att utveckla fred och välstånd. Fredrika Bremer fick emellertid svagt stöd för sina strävanden, ja rent av hånades. Fredsfrågor var inget kvinnor skulle ägna sig åt. Fredrika Bremer var för långt före sin tid. Intressant i vår skoldebatt om, bland annat, Livskunskap på skolschemat, är emellertid att hon när hon 1883 bildade Högre Lärarinneseminariet såg till att Fredsfostran skulle ingå i undervisningen.

I Fredrika Bremers anda startades 1883 en svenskavdelning av Internationella freds- och skiljedomsföreningen. I denna, liksom i övrigt i den svenska fredsrörelsen var flera kvinnor framträdande, bland andra, Selma Lagerlöf och Mathilda Widegren.

Utöver Svenska freds- och skiljedomsföreningen, i Sverige i dag verkande fredsföreningar, kan nämnas Svenska kvinnors Vänsterförbund, Kristna fredsrörelsen, Internationella arbetslag, Föreningen kvinnor för fred, Judar för israelisk-palestinsk fred, Svenska muslimer för fred och rättvisa och Sveriges fredsråd.

Utöver dessa finns mindre sammanslutningar med fredsfrågan i fokus. Här finns nätgruppen Fredskulturnätverket, Forum livskunskap och andra helt okända för allmänheten.

Om mina tre förklaringar ovan till den, enligt min mening, relativt tandlösa fredsrörelsen äger sin giltighet måste vi samla de fredsskapande krafterna. Den gemensamma nämnaren är, trots olikheterna i föreningarnas bakgrund, kampen mot våld och för fred. Jag har inte gripits av sådan naivitet att jag tror att vi på kort tid kan bilda en gemensam fredsorganisation. Däremot borde vara fullt möjligt att med representanter för de olika föreningarna samlas kring några centrala frågor, viktiga för att lyfta fredsfrågan till den politiska nivån och för att skapa en opinion för fredsskapande insatser.

Exempel på frågor som rimligen är gemensamma för alla kan vara: Sveriges roll internationellt som fredsskapande kraft, nej till kärnvapen, inrätta ett fredsministerium, Livskunskap på skolschemat och svensk alliansfrihet.

Samling för fred där alla fredsorganisationer deltar kring en gemensam nämnare skulle kunna bli nästa stora folkrörelse i Sverige.

Harald Nordlund

Uppsala

En gammal,men ändå aktuell artikel

 Den här artikeln skrev jag för många år sedan. Då den har en aktualitet även i dag klipper jag in den här.

Längre tid med tidningen blir det lördag och söndag morgon; avkopplande men också stressande. Jag borde inte ägna kraft åt att reagera på det dåliga språket. Men att varje dag se och höra ordet "vart" i stället för "var" och ordföljder som får en att tro att varje sida är sportsida är frustrerande för oss som gick i en skola där ämnet svenska var viktigt. Jag har en tid roat mig med att notera hur många gånger jag i TV hör den rätta benämningen och kan konstatera att efter en lång tid räcker fortfarande ena handens fingrar för att hålla räkningen. Jag är förvånad över att vi inte känner när vi uttalar ordet vart att det uttrycker riktning och ordet var uttrycker läge.

Funderar också över medias sätt att beskriva alternativen i politiken. Den så kallade vänsterkartellen jämförs med den så kallade alliansen. Varför? Okunnighet? Nej, självklart inte. Vi vanliga människor ska fås att tro att kartellen och alliansen är synonyma begrepp; den ena på vänstersidan, den andra på högersidan. Socialdemokraterna säger att dom avser inte att bilda någon koalition. Man begär stöd för att även i fortsättningen få bilda minoritetsregering. Mot detta står en allians, bestående av fyra partier, men av vilka inget förutsätter annat än att vara en del av en fyrapartierskoalition. Regeringsalternativen är socialdemokratisk minoritetsregering och borgerlig majoritetsregering.

Varje dag kan vi i dagstidningarna läsa hårresande formuleringar, uttryckta av även högskoleutbildade personer. I en artikel om danskarna och ekomaten lyder en av meningarna: "Utvecklingen skulle kunnat ha varit ännu bättre om det inte varit för att Sverige bromsat". Men enligt många språkexperter ska vi acceptera förändringar. Huvudsaken är, tycks man mena, att vi förstår vad som menas. "Alla fick inte plats" sa någon på radion för en stund sedan. För mig betyder det att ingen fick plats. Men vad han på radion menade var säkert att inte alla fick plats.

Att artikeln om ekomat är intressant ska sägas. I Sverige har budskapet om att ekomat inte är nyttigare än konventionellt producerad mat, men dyrare, fått genomslag. Men att produktion av ekomat är en del av omställningen av samhället till hållbarhet talas mindre om. När hörde vi senast en partiledare ens snudda vid frågan?

”Rånjakt” stod det att läsa om i Upsala Nya Tidning i december 2006. Jag kunde inte låta bli att fråga tidningen om artikeln handlar om kex. Vi som är känsliga för de grova språkliga felaktigheterna ska reagera. Tidningen reagerade på ett konstruktivt sätt och tackade för påpekandet.

Efter alla mina år i personalintensiva sammanhang har jag blivit nästan immun mot begreppet ”personal”. ”Vi var bara tre personal i dag”. Jo, visst är det på väg att bli accepterat, men jag reagerar eftersom jag lärt mig att ordet personal inte kan förekomma i pluralis.

Det kan i anföranden vara effektivt att använda citat, ordspråk eller bevingade ord. Men då är det viktigt att man citerar på ett korrekt sätt. Någon som i fullmäktigedebatten i februari 2006 ville använda uttrycket ”sitta still i båten” tyckte att vi inte får ”bara sitta och vänta i båten”. Småsaker tycker kanske någon. Ja, just den missen. Men alla grodor som uttalas allt oftare, och inte minst i media, medför förändringar av vårt språk, som inte är småsaker. Till den här kategorin, fel som ses som småsaker, hör också den allt vanligare bristen på känsla för prepositioner. I Mälardalsrådets styrelse undrade en politiker om uppgifterna man tog del av var ”avhängigt på kön” och en annan att vissa fakta vi ”ska ha med oss i åtanken”. Är det här skolans fel eller är det en fråga om att vissa människor saknar känsla för språket, något vi får finna oss i. Allt oftare noterar jag svårigheten att skilja mellan ”ta vara på” och ”ta tillvara”. Nog borde vi väl höra att ”ta tillvara på” är språkligt felaktigt. Likaså borde vi höra att det blir fel när vi säger tvivelaktigt och menar tveksamt. Svårare att lyssna sig till är vilken form bestämningsord till ”sort” och ”slag” ska ha. Klart är dock att bestämd form av ”sort” är ”sorten” och av ”slag” ”slaget”. Det måste väl betyda att det måste heta ”vilken sorts…” och ”vilket slags…” oberoende av det efterföljande substantivets genus. En kunskapsfråga, som till exempel journalistutbildningen missat att ta upp. Inte heller tog den upp orden mindre och färre. ”I dag var vi tre personal mindre än i går”. Det är svårt att få in fler fel i den meningen om man inte gör ett tillägg om att det var nätt och jämt att man klarade jobbet. Felet i tillägget beror inte på att man glömt ett ”n” i ordet ”jämt”, utan man vet inte skillnaden mellan ”jämt” och ”jämnt”.

Jag har många gånger övervägt att gå in i de affärer, som inte förstår skillnaden mellan svenskt och engelskt genitiv-s. Namnet Stina´s hårsalong får håret att resa sig. Varför har Stina satt in en apostrof när det heter Stinas.

”Nu blir det svårt. Kalla tvingas åka själv.” Den duktiga svenska skidåkerskan hade ett relativt långt avstånd till både framförvarande och bakomvarande åkerskor. Jo, jag förstod. Hon hade inte sällskap med någon. Hon var ensam. Men hon åker väl alltid själv.

Grattis önskar farmor. I annonserna i tidningarna och i gratulationskort önskas grattis. Menar vi någonting med en hälsning där vi önskar grattis? Vad önskar jag personen då? Grattis är en förkortning av gratulation. Trevlig födelsedag önskar jag Dig eller Grattis från farmor, uttrycker däremot en tanke.

Vid utgången från konserten hörde jag någon säga: Jag hade velat hört honom sjunga fler ballader. Ett mycket vanligt fel. Vad hon menade var att hon velat höra honom sjunga flerballader.

Många ord är sammansatta ord. Allt vanligare blir att sådana ord delas upp i två eller flera. Men inte är det så kul att läsa ”sjuk syster”, när meningen är att ange en titel på en i vårdpersonalen, och inte blir det särskilt intressant att läsa rubrik om att någon åkt fast för svart bygge. En trygghet i sammanhanget är att vi torde aldrig behöva läsa ”Grön köpings veckoblad”.

Vi behöver en språkpolisrörelse.

De här kanske onödiga orsakerna till irritation och frustration skyller jag på mina lärare under mina fyra första år i skolan. I ärlighetens namn ska dock sägas att min tacksamhet överväger de negativa reaktionerna.