onsdag 27 juni 2018

Starka argument mot svenskt NATO-medlemskap


Enögt – Natomedlemskap förstärker farlig tendens”

Att Sverige och Finland i detta säkerhetspolitiska läge skulle ansluta sig till militäralliansen Nato vore att öka, inte att minska, spänningarna i vår del av världen, skriver bland andra före detta utrikesminister Hans Blix och de tidigare ambassadörerna Sven Hirdman och Rolf Ekéus i en replik.
 Mån, 21.00 
Soldater från P4 i Skövde i övning med amerikanska attackhelikoptrar, under försvarsövningen Aurora 17. Foto: Tomas Oneborg

REPLIK | SÄKERHETSPOLITIK

I en artikel på SvD Debatt den 20 juni argumenterar 14 svenska och finska säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige och Finland bör bli medlemmar av Nato. Deras grundargument är att Ryssland hotar säkerheten i Nordeuropa och att ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från aggression och därigenom stärka våra länders säkerhet.

Debatt

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Argumentationen är enögd. Den grundar sig nästan uteslutande på Rysslands agerande i Ukraina utan försök till bredare granskning av landets utrikespolitiska ambitioner och militära förmåga. Premissen om ett allmänt aggressivt Ryssland som är berett att oprovocerat anfalla de nordiska och baltiska länderna saknar grund. En blick på västmakternas samlade militära styrka är mer än tillräcklig för att Moskva skall inse vilka förödande konsekvenser sådant beteende skulle få. En framtida europeisk storkonflikt skulle å andra sidan med stor sannolikhet beröra alla europeiska länder, med eller utan Natomedlemskap. Det ligger i Sveriges och Finlands intressen att genom spänningsdämpande utrikes- och militärpolitik bidra till att en sådan konflikt inte utvecklas.
Ett svensk-finskt Nato-medlemskap skulle, i motsats till vad författarna skriver, leda till ökad spänning i Nordeuropa, vilket är till nackdel för våra länder. Det är inte så att Sverige och Finland i sig skulle utgöra några hot mot Ryssland. Däremot skulle Nato-medlemskapet medföra en ytterligare framflyttning av Natos militära strukturer närmare ryska kärnområden i S:t Petersburg, Kaliningrad och i Murmanskområdet. Nato och USA är redan inne i en militär uppladdning gentemot Ryssland. Det visar sig i form av de stora militära övningarna i Östersjöområdet, framflyttningen av militära förband till Baltikum och Polen samt i den avsevärt ökade amerikanska militära närvaron i Nordnorge med marinsoldater och havsövervakningsplan. Natos åtgärder påverkar Ryssland, som vidtar sina så kallade asymmetriska rustningsåtgärder i en ständigt stigande action-reaction-spiral. Ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle förstärka dessa farliga tendenser och öka risken för allvarliga militära incidenter och en verklig konflikt. Att tro, som artikelförfattarna skriver, att den ryska säkerhetspolitiken bara är retorik och att Ryssland med stor sannolikhet skulle ta det nya läget med svensk-finskt medlemskap i Nato med ro är verklighetsfrämmande och blottar en oförmåga att inse de negativa konsekvenserna av en militärpolitisk inringning av Ryssland.
Sverige och Finland måste agera utifrån sin geografiska belägenhet mellan stormakterna, och i medvetenhet om dagens oklara och riskabla geopolitiska situation efter förmåga söka bidra till att lindra de spänningar som uppstått. Militärpolitiska motsättningar har byggts upp mellan USA och Ryssland och ännu allvarligare militära och geopolitiska motsättningar råder mellan USA och Kina. I Mellersta Östern kan de starka regionalpolitiska spänningarna och USA:s agerande ge långtgående följder även för Europa. Den så kallade transatlantiska länken mellan Europa och USA håller på att försvagas och kompliceras genom att president Trump driver USA att agera mer som oförutsebar ensamseglare än allierad. Samtidigt måste vi vara medvetna om att Donald Trump som USA:s president vid sidan av Natos råd har den övergripande kontrollen som direkt ordergivare till Natos operative befälhavare, SACEUR, alltid en amerikansk general. Med ett svenskt medlemskap i Nato skulle de svenska stridskrafterna och hela vår försvarsordning i en krigssituation vara direkt underställda amerikanskt befäl. Därtill blir Sverige som ansluten till kärnvapenalliansen i en konflikt ett potentiellt mål för ett ryskt kärnvapenangrepp enligt den ryska kärnvapendoktrinen.
Att Sverige och Finland i detta läge skulle ansluta sig till militäralliansen Nato som traditionellt är riktad mot Ryssland vore att öka, inte att minska, spänningarna i vår del av världen. Bland annat skulle landgränsen mellan Nato och Ryssland i ett svep ökas med hundratals kilometer, med ty åtföljande konfliktskapande problem om gränsförsvaret.
Sverige och Finland har genom sin säkerhetspolitik grundad på militär alliansfrihet under hela efterkrigstiden kunnat bidra till lugnare förhållanden i Nordeuropa än annars skulle ha varit fallet. Låt oss tillsammans med våra nordiska grannländer fortsätta med en sådan politik, vilken också har starkt stöd i våra befolkningar – i Sverige sedan Karl Johans tid.Hans Blix
före detta utrikesminister
Rolf Ekéus
före detta ambassadör Washington
Sven Hirdman
före detta ambassadör Moskva
Ulf Hjertonsson
före detta ambassadör Helsingfors
Krister Kumlin
före detta ambassadör Tokyo


tisdag 26 juni 2018

Läs artikeln

Mycket bra artikel  https://www.svd.se/enogt--natomedlemskap-forstarker-farlig-tendens

måndag 25 juni 2018

Riksda´n 20 juni


logotyp: Sveriges riksdag
20 juni 2018

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 20 juni

Arbetsmarknadspolitisk insats har granskats (AU15)
Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet har granskats (AU16)
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning har granskats (AU18)
Stöd till uppsagda arbetstagare är medlemsländernas ansvar (AU19)
Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20)
Ändringar i statens budget för 2018 (FiU21)
Årsredovisningen för staten 2017 har granskats (FiU30)
Utökad rätt att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser (FiU47)
Nya regler för redovisningstillsyn av emittenter (FiU48)
Förslag om systemet för EU:s egna medel går för långt (FiU51)
Drivmedels miljöpåverkan och beredskap för klimatförändringar (MJU22)
EU-förslag om ett sätt att lösa problem i gränsregioner är otydligt (NU28)
EU-förslag om vägars säkerhet går för långt (TU20)
EU-förslag kring europeiskt transportnät bör inte styra över Sveriges plan- och tillståndsprocesser (TU21)

Arbetsmarknadspolitisk insats har granskats (AU15) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.
Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.
Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.
Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet har granskats (AU16) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.
Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.
Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning har granskats (AU18) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.
Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Stöd till uppsagda arbetstagare är medlemsländernas ansvar (AU19) 

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.
Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU20) 

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.
Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.
Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Ändringar i statens budget för 2018 (FiU21) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.
Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Årsredovisningen för staten 2017 har granskats (FiU30) 

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.
Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet -271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor.
Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utökad rätt att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser (FiU47) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sparbankernas säkerhetskassa löses upp vid 2018 års slut genom likvidation.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en utökad rätt för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om kreditinstitutens kreditprocesser och jävskrediter. Vissa ändringar i regelverket för krishantering görs också.
Innan en myndighet beslutar föreskrifter ska den som huvudregel ta fram en konsekvensutredning som belyser effekterna av föreskrifterna. Riksdagen förutsätter att detta säkerställer att föreskrifterna som beslutas om kreditinstituts kreditprocesser och jävskrediter inte försämrar kreditförsörjningen i ekonomin.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Nya regler för redovisningstillsyn av emittenter (FiU48) 

En emittent är exempelvis ett företag som ger ut en aktie. Emittenter har en skyldighet att regelbundet ge en finansiell rapportering. Börserna har så kallad redovisningstillsyn över detta, det vill säga övervakar att det verkligen görs på ett korrekt sätt.
Regeringen föreslår nya regler för redovisningstillsyn som innebär att kontrollen av rapporteringen i stället kan göras av ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Organet ska tillämpa vissa regler i förvaltningslagen och får även ta ut avgifter av de övervakade emittenterna för att bekosta övervakningen. Finansinspektionen har kvar det yttersta ansvaret för tillsynen och har fortsatt rätt att besluta om åtgärder om reglerna inte följs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslag om systemet för EU:s egna medel går för långt (FiU51) 

EU-kommissionen har lagt fram förslag som gäller systemet för EU:s egna medel och bestämmelser om genomförandet av systemet för egna medel.
Riksdagen har prövat förslagen och anser att de strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag innehåller bestämmelser som går längre än vad som behövs för att nå målen med förslagen. Det gäller framför allt de tre nya egna medel som kommissionen föreslår. Riksdagen anser särskilt att det går för långt att besluta om ett nytt eget medel som bygger på intäkter från ett förslag som inte är antaget, vilket är fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Drivmedels miljöpåverkan och beredskap för klimatförändringar (MJU22) 

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.
Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

EU-förslag om ett sätt att lösa problem i gränsregioner är otydligt (NU28) 

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.
Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.
Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

EU-förslag om vägars säkerhet går för långt (TU20) 

EU:s förslag om att ändra i direktivet om förvaltning av vägars säkerhet går för långt. Det tycker riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att delar av förslaget strider mot subsidaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.
EU har lämnat ett förslag med det övergripande syftet att minska antalet dödsoffer och svårt skadade inom EU:s vägnät. Det ska bland annat göras genom att vägarna bedöms och klassificeras utifrån deras inbyggda säkerhet. I Sverige är bland annat europavägarna en del av det transportnätet. Även vägar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätet ska omfattas av förslaget.
Riksdagen är positiv till initiativet att minska antal dödsoffer och svårt skadade i trafiken. Däremot tycker riksdagen inte att vägar utanför det transeuropeiska transportnätet ska ingå i regler på EU-nivå. Riksdagen kan bland annat inte se att det skulle krävas ingripanden från EU för att uppnå målsättningarna i form av förbättrad trafiksäkerhet på alla de slags vägar som nu föreslås.

EU-förslag kring europeiskt transportnät bör inte styra över Sveriges plan- och tillståndsprocesser (TU21) 

EU har inrättat ett europeiskt transportnät, TEN-T, som består av järnväg, inre vattenvägar, vägar, sjöfart och flyg, och som syftar till att främja infrastruktur och transport inom EU.
För att förhindra att projekt inom TEN-T försenas har EU-kommissionen lämnat ett förslag om att EU-ländernas plan- och tillståndsprocesser ska vara integrerade. Det betyder att samma regler ska gälla när medlemsländer hanterar en ansökan om ett projekt kopplat till detta transportnät.
Riksdagen har granskat EU-kommissionens förslag och anser inte att EU ska styra ett lands plan- och tillståndsprocesser. Riksdagen menar att det är viktigt att projekt inom TEN-T genomförs utan förseningar. Det uppnås dock bäst genom beslutsprocesser som utgår från nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Riksdagen befarar att förslaget skulle innebära att man inte kan fatta lika kostnadseffektiva beslut.
Riksdagen har beslutat att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om detta. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt

lördag 23 juni 2018

Regionstyrelsen 20 juni

"Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med 7 miljoner kronor till följd av ofinansierade kostnader för assistans och egen vård, samt att kostnaderna för köpt vård förväntas öka inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet."
Vad menas? Egna verksamheten är ju, till exempel Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. 


Uppsnabbat regionstyrelsen 20 juni


  • Prognos på plus 187 miljoner
  • Region Uppsala har antagit en suicidpreventiv strategi
  • Rörelse och fysisk aktivitet årets fokusområde
  • Region Uppsala satsar på att införa vårdnära service
  • Initiativ om kartläggning av prostatacancer besvarat
  • Initiativ om gröna obligationer besvarat
  • Riktlinjer för ersättning antagna
  • Positivt med Älvkarlebys förslag till översiktsplan
  • Positivt med regional plan för grön infrastruktur
  • Synpunkter på trålningsgräns
  • Positivt med neonatal screening för SCID
  • Remissyttrande om Framtidens biobanker
  • Stöd för myndighetsgemensam indelning
  • Region Uppsala vill utveckla Cosmic
  • Handlingsplaner för ekonomi i balans till handlingarna



Prognos på plus 187 miljoner kronor

Prognosen för Region Uppsala per maj 2018 ligger på plus 187 miljoner kronor för helåret 2018, vilket är en försämring av prognosen med 13 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med 7 miljoner kronor till följd av ofinansierade kostnader för assistans och egen vård, samt att kostnaderna för köpt vård förväntas öka inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet.
Fastighets- och servicenämnden försämrar sin prognos med 4,5 miljoner kronor, vilket beror på osäkerhet gällande kostnaderna för Resurscentrum inom enheten EPJ (Elektronisk patientjournal). En utredning av verksamheten pågår för att klarlägga det ekonomiska läget.
Kulturnämnden försämrar sin prognos med 1 miljon kronor, då folkhögskolan Wik inte beräknas fylla förväntade studieplatser och därmed kommer att få återbetala statsbidrag.

Region Uppsala har antagit en suicidpreventiv strategi

Varje år tar cirka 50 personer i Uppsala län sitt liv, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Uppskattningar visar att det också genomförs cirka 500 självmordsförsök årligen i länet, och att cirka 3 000 till 5 000 anhöriga påverkas som en följd av detta. Nu har Region Uppsala antagit en strategi för suicidprevention, för att minska denna siffra. Strategin klubbades av regionstyrelsen på onsdagen.
Strategin bygger på det Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. Tre områden prioriteras under åren 2018 – 2020. Det är barn och unga mellan 15 och 24 år, grupper med förhöjd suicidrisk och personer äldre än 65 år. Bland barn och unga är särskilt flickor i riskzonen. Bland grupper med förhöjd suicidrisk finns HBTQ-personer (särskilt män), personer med bipolär sjukdom, asylsökande samt personer med missbruk och psykisk ohälsa. Inom gruppen äldre är män kraftigt överrepresenterade.
Exempel på strategiska åtgärdsområden för att förebygga självmord är insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper, och insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord är ett annat exempel, liksom spridning av kunskap om metoder för att minska självmord.
I strategin ingår bland annat att Region Uppsala ska vara ett av flera deltagande landsting/regioner i en omfattande journalgranskningsstudie av samtliga personer som dött genom självmord under år 2015. Det handlar om att granska vårdkontakter under de två åren innan personen tog sitt liv, kontakt med anhöriga med mera. Studien hoppas kunna bidra med ytterligare kunskaper för vidare arbete med suicidprevention.
Region Uppsala kommer också att påbörja en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt blir registrerade inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala (tidigare försök att ta sitt liv är en av de enskilt största riskfaktorerna när det gäller självmord).
Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte också att ge regiondirektören i uppdrag att utifrån den nu antagna strategin ta fram en suicidpreventiv handlingsplan för Region Uppsala. Samordningsarbetet ska återrapporteras till regionstyrelsen i juni 2019.

Rörelse och fysisk aktivitet årets fokusområde

Region Uppsala delar årligen ut folkhälsomedel. Dessa medel kan sökas av organisationer i Uppsala län, inom civilsamhället, inom verksamheter i länets kommuner och inom Region Uppsala.
Nu har regionstyrelsen beslutat att fokus för folkhälsomedel under år 2018 är Rörelse och fysisk aktivitet för alla. Sammanlagt finns en budget på 1,5 miljoner kronor avsatt.
Enligt tjänsteutlåtandet så kan fysisk aktivitet bland annat förbättra kondition och styrka, minska risken för en rad sjukdomar, ge ett förbättrat immunförsvar, bättre sömn och minska risken för övervikt. Pengar kan sökas för insatser som sker utöver ordinarie verksamhet, och som skapar extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete.

Region Uppsala satsar på att införa vårdnära service

Vårdnära service är ett begrepp som innebär att särskilt utbildad servicepersonal utför vissa sysslor, som historiskt sett har utförts av vårdpersonal. Det rör sig grovt sett om patientnära städning, patienttransporter, materialhantering och måltidshantering.
Vid sitt möte beslutade nu regionstyrelsen att konceptet vårdnära service ska införas på samtliga vårdenheter (med behov och rätt förutsättningar) vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, med start år 2018. Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma med en sammanhållen införandeplan senast i december 2018. Implementeringskostnaden får uppgå till högst 3 miljoner kronor första året, och därefter 2,3 miljoner kronor årligen till 2023.
Region Uppsala har under se senaste åren utfört en del insatser och pilotförsök med vårdnära service, både vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping. Resultatet från piloterna visar att kvaliteten på förråd och städning blivit bättre, den patientnära städningen upplevdes bli betydligt bättre utförd.
De fördelar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) listar i skriften "Vårdnära service – en viktig del i framtidens sjukvård" (2014) är inte minst att vårdnära service frigör tid för vårduppgifter, bättre tillvaratar personalens kompetens samt ökar kvaliteten. En förhoppning finns också om att vårdnära service kan bidra till att underlätta rekrytering till vårdyrket, genom att vårdpersonal i ökad omfattning får arbeta med det man utbildats för. Dessutom kan, enligt SKL, en ökad rekryteringsbas till vården skapas genom att servicepersonal inom vårdnära service kan se vårdyrket som ett naturligt nästa steg i yrkeskarriären.

Initiativ om kartläggning av prostatacancer besvarat

Carl Nettelblad (L) yrkade i ett initiativärende i maj på att regiondirektören skulle få i uppdrag att genomföra en kartläggning av prostatacancerutredningarna, för att ta reda på grundorsaken till att de tar så lång tid. Beror det på brist på personal, MR-apparater, undersökning av vävnadsprover etcetera. Han yrkade också på att regiondirektören skulle få i uppdrag att återkomma med förslag på lämpliga åtgärder.
I svaret konstateras bland annat att det pågår ett arbete både nationellt och i Uppsala med att förkorta väntetider från välgrundad misstanke om cancer till behandling. För Region Uppsalas del ligger nu väntetiden från välgrundad misstanke om prostatacancer till behandling på 91 dagar. De som har längre tid har ofta behov av kompletterande utredning. Därtill ska överbehandling undvikas, och snabbt insatt behandling vid långsamt tillväxande prostatacancer är inte alltid av godo för patienten. Därför bör det även fortsättningsvis finnas individuella skillnader i ledtider, enligt tjänsteutlåtandet. Med den redovisningen anses initiativet besvarat.
(L), (M), (C) och (KD) reserverade sig mot att initiativet ej bifölls.

Initiativ om gröna obligationer besvarat

Carl Nettelblad (L) yrkade i ett initiativärende i maj bland annat på att regiondirektören skulle få i uppdrag att till i december komma med ett förslag på hur energieffektivisering och energiomställning i högre takt skulle kunna finansieras med gröna obligationer och andra krediter. Gröna obligationer är ett sätt att låna pengar till fördelaktiga villkor, under förutsättning av att låntagaren åtar sig att använda pengarna till miljöinsatser så som energieffektivisering.
Av svaret framgår bland annat att Region Uppsala har fastställt en låneram för år 2018 på 1,5 miljarder kronor, och att Region Uppsala under arbetet med detta träffat flera av marknadens aktörer. Det pågår för närvarande ett arbete om att ta så kallade gröna lån, för investeringar där man kan påvisa en minskad miljöpåverkan. Ett krav som flertalet av Region Uppsalas projekt möter. Därutöver arbetar Region Uppsala systematiskt med sitt miljöarbete. Under våren har ett miljöprogram arbetats fram som kommer att behandlas av regionfullmäktige i juni. Med den redovisningen anses initiativet besvarat.
(L), (M), (C) och (KD) reserverade sig mot att initiativet ej bifölls.

Riktlinjer för ersättning antagna

Regionstyrelsen antog vid sitt möte riktlinjer för ersättning till patienter eller följeslagare vid ekonomisk skada, orsakad av vården genom inställd operation, undersökning/behandling eller besök.
Riktlinjen bygger på ett beslut fattat av Uppsala-Örebro sjukvårdsregion i december 2017. Riktlinjen gäller då åtgärden ställs in mindre än 24 timmar före besöket eller inläggningen.
Enligt riktlinjen ges patienten rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt ett schablonbelopp, på högst 1 000 kronor för heldag eller 500 kronor för del av dag.

Positivt med Älvkarlebys förslag till översiktsplan

Region Uppsala har fått yttra sig över förslag till översiktsplan för Älvkarleby kommun år 2050. I sitt yttrande är Region Uppsala övervägande positiv till förslaget.
Den föreslagna utvecklingen och satsningen på bebyggelse i stationsnära lägen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin, och stödjer Region Uppsalas satsningar på Upptågstrafiken. Region Uppsala välkomnar också Älvkarlebys uttalade satsningar på gång- och cykeltrafikanter.

Positivt med regional plan för grön infrastruktur

Region Uppsala har fått komma med synpunkter på förslaget till regional plan för grön infrastruktur i Uppsala län. Det är regeringen som har givit samtliga länsstyrelser i Sverige i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner.
Grön infrastruktur definieras som ett nätverk av natur, som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, och som bidrar till människors välbefinnande. Det underlag som länsstyrelsen tar fram kan senare användas för planering, prövning och prioritering – exempelvis av statliga och kommunala naturvårdsinsatser. I sitt svar konstaterar Region Uppsala att man ställer sig mycket positiv till framtagandet av regionala planer för grön infrastruktur i Uppsala län. Frånsett positiva konsekvenser för bland annat miljö och hälsa, innebär grön infrastruktur också inspirerande lekmiljöer som även är positiva ur ett barnperspektiv.
(C), (M) och (L) yrkade i ett tilläggsyrkande bland annat på att det tydligare borde beskrivas hur strategin medverkar till att uppnå den regionala utvecklingsstrategins mål om att öka produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn. Detta bifölls ej, vilket de reserverade sig mot.

Synpunkter på trålningsgräns

Region Uppsala har fått yttra sig över Havs- och Vattenmyndighetens förslag till statliga havsplaner för Sverige. I sitt svar koncentrerar sig Region Uppsala på Södra Bottenviken i förslaget till Havsplan för Bottniska viken.
I sitt svar poängterar Region Uppsala bland annat att det är positivt att havsplaner kommer till stånd och att man instämmer i huvudsak, men Region Uppsala kommer också med några påpekanden. Bland annat att främjandet av det småskaliga kustfisket bör lyftas ytterligare i planen. Det omfattande industrifisket efter strömming som djurfoder i Uppsala län orsakar betydande negativa konsekvenser för det småskaliga kustfisket, där fångsten numera mest består av småvuxen strömming. Därför bör trålningsgränsen, enligt svaret, flyttas ut rejält om ambitionen är att det småskaliga kustfisket ska kunna överleva.

Positivt med neonatal screening för SCID

Region Uppsala har fått lämna synpunkter på Socialstyrelsens rekommendation till screening för SCID, en mycket sällsynt svår kombinerad immunbrist hos vissa nyfödda barn. Sjukdomen debuterar oftast inom de tre första levnadsmånaderna, huvudsakligen genom infektioner, och leder obehandlad till döden före två års ålder.
Socialstyrelsens bedömning är att SCID kan inkluderas i den befintliga screeningen hos nyfödda (det sker genom ett blodprov). Detta tros innebära att i Sverige så kan två till tre barn årligen få diagnos innan de fått allvarliga infektioner, något som förbättrar möjligheterna till stamcellstransplantation.
Region Uppsala ställer sig bakom Socialstyrelsens rekommendation och anser den föreslagna screeningen vara väl motiverad – den bör därför införas.

Remissyttrande om Framtidens biobanker

Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet Framtidens biobanker, som gäller förslag om att anpassa lagstiftningen för att förbättra förutsättningarna att använda prover och tillhörande uppgifter i svenska biobanker för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov.
I stort instämmer Region Uppsala med utredningens förslag, men har ett antal synpunkter. Exempelvis att det nationella registret, förutom de ändamål som anges i utredningens förslag, även ska få användas för det medicinska ändamålet att söka efter prov på genetiska släktingar för vård av en patient.
Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så gör Region Uppsala bedömningen att det kommer att innebära kostnader under ett flertal år för regionen att implementera och följa lagen, och att det är viktigt att staten finansierar detta.
Som vanligt kan svaret i sin helhet läsas på Region Uppsalas webbplats.

Stöd för myndighetsgemensam indelning

Region Uppsala har slutligen fått yttra sig även över Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Indelningskommittén gör bland annat bedömningen att tio myndigheter har en sådan betydelse för regional samverkan att de ska ha en samordnad geografisk indelning: Arbetsförmedlingen, Försvarsmakten, Kriminalvården, Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tillväxtverket, Trafikverket, Åklagarmyndigheten och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (strukturfondsprogram).
Kommittén föreslår också att alla landsting framöver ska benämnas regioner, och att alla ska ha ordet "län" i namnet (Region Uppsala skulle då alltså heta Region Uppsala län).
I sitt svar är Region Uppsala positiv till att myndigheternas indelning följer sjukvårdsregionernas geografi. Dock påpekas att en myndighets administrativa gränser inte får ligga i vägen för god samverkan inom funktionella gränser. För Uppsala län är relationerna med Stockholmsregionen särskilt viktiga att understödja, oavsett hur myndigheter organiserar sig geografiskt.
Region Uppsala uttrycker tveksamhet över förslaget att samtliga regioner bör ha ordet län i namnet. Region Uppsala anser att det skulle medföra onödiga merkostnader, utan att bidra till ökad tydlighet mot länets invånare.
(M), (L) och (KD) reserverade sig till förmån för ett eget remissyttrande.
(C), (V), (KD), (M) och (SD) ville också tillstyrka ett namnbyte till ”Region Uppsala län”, något som avslogs, vilket de reserverade sig mot.

Region Uppsala vill utveckla Cosmic

Region Uppsala vill teckna ett tilläggsavtal för vårdinformationssystemet Cosmic, som innebär att Cosmic kan utvecklas. Detta beslutade regionstyrelsen. Beslutet är villkorat med att samtliga berörda regioner/landsting och Capio ska göra bedömningen att avtalet tillgodoser bland annat leveranskvalitet.
Bakgrunden till beslutet är de utmaningar vården står inför. Medicinska framsteg innebär att allt fler lever med kroniska sjukdomar. Digitala lösningar innebär stora möjligheter för vården, men dessa lösningar ställer också krav på en förbättrad funktionalitet i vårdinformationssystemen. I princip ställs vårdgivare inför valet att utveckla befintliga system, eller att upphandla och införa helt nya vårdinformationssystem.
Region Uppsalas bedömning är att den mest kostnadseffektiva lösningen på 5 – 7 års sikt är att utveckla dagens system Cosmic för att bättre möta vårdens behov – en bedömning som delas av den så kallade kundgruppen (som består av landsting/regioner i Uppsala, Östergötland, Västmanland, Värmland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Jämtland-Härjedalen samt Capio St Görans sjukhus).
Beslutet innebär utökade utvecklingskostnader, investeringar på 90 miljoner kronor behövs under perioden 2019 – 2023. Finansieringen ska lösas i arbetet med tilläggsbudget för 2019, respektive kommande Regionplan och budget 2020 – 2022.
Alliansen yrkade även på att regiondirektören skulle få i uppdrag att inleda samverkan kring upphandling av medicinteknisk utrustning, där integration med Cosmic är aktuell med övriga i kundgruppen för Cosmic. Detta väckte bifall.

Handlingsplaner för ekonomi i balans till handlingarna

Efter tidigare beslut i regionstyrelsen så har sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen, fastighets- och servicenämnden samt kollektivtrafiknämnden fått i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för att förvaltningarna ska få en ekonomi i balans. Dessa har tidigare redovisats i respektive nämnd, och blev nu lagda till handlingarna med hänvisning till att Region Uppsala som helhet förväntas nå resultatmålet för 2018.
Alliansen yrkade på att sjukhusstyrelsen skulle kalla till ett extra sammanträde snarast, för att besluta om åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta då det enligt Alliansen inte vidtagits tillräckliga åtgärder. Yrkandet ogillades, vilket Alliansen reserverade sig mot

I riksda´n 19 juni


logotyp: Sveriges riksdag
19 juni 2018

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 19 juni

Entreprenörer högre upp i kedjan kan bli ansvariga för löneutbetalning (AU14)
EU-förslag om konsumenträtt går för långt (CU33)
Tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare har granskats (CU35)
Regeringens strategi för hållbar stadsutveckling har granskats (CU39)
Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik 2015-2017 (FiU24)
Ny lag ska ge stärkt konsumentskydd vid försäljning av försäkringar (FiU45)
Uppskov med behandling av ärenden (FiU50)
Ändrad indelning i utgiftsområden och en mer sammanhållen budgetprocess för staten (KU40)
Skyddet för minoritetsspråken stärks (KU44)
Det regionala utvecklingsansvaret blir enhetligt i hela Sverige (KU46)
Uppskov med behandling av ärenden (KU47)
EU-förslag om skydd för visselblåsare går för långt (KU48)
Uppskov med behandling av ärenden (KrU10)
Nya mål för energipolitiken (NU22)
Bättre information om elleverantörers avgifter (NU23)
EU-regler om naturgasförsörjning påverkar svenska bestämmelser (NU27)
Uppskov med behandling av ärenden (SfU31)
Anpassningar till EU-lagar om kliniska läkemedelsprövningar (SoU29)
Mer effektiva utredningar för att förebygga skador och dödsfall (SoU36)
Rapport om väg- och järnvägsinvesteringar har granskats (TU18)
Uppskov med behandling av ärenden (TU22)
Verksamheten i EU har granskats (UU10)
Regeringens arbete med politiken för global utveckling och Agenda 2030 har behandlats (UU21)
Rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan har granskats (UU23)
Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)
Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)
Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)
Riktade statsbidrag till skolan (UbU32)

Entreprenörer högre upp i kedjan kan bli ansvariga för löneutbetalning (AU14) 

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.
Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Rimligt och självklart

EU-förslag om konsumenträtt går för långt (CU33) 

EU-kommissionen föreslår nya regler inom området konsumenträtt. Det handlar bland annat om regler för att skydda konsumenters kollektiva intressen och en skyldighet för EU:s medlemsländer att införa sanktioner vid allvarliga och omfattande överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning. Riksdagen tycker att delar av förslagen går för långt.
Syftet med förslagen är enligt EU-kommissionen bland annat att motverka överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning och att ge en större grupp av konsumenter möjlighet till exempelvis skadestånd vid sådana överträdelser.
Riksdagen håller med om att det är viktigt att verka för ett högt konsumentskydd i EU och att det krävs åtgärder på EU-nivå för att lyckas med det. Däremot anser riksdagen att frågan om hur EU-länderna ska fördela böter eller motsvarande sanktionsavgifter är en fråga som bör beslutas i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Tillsynen av ställföreträdare och överförmyndare har granskats (CU35) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om tillsynen av ställföreträdare, exempelvis gode män och förvaltare, och överförmyndare genomförs rättssäkert. Enligt Riksrevisionen behöver staten ta ett mycket tydligare ansvar. Systemet på området är eftersatt, både jämfört med andra tillsynsområden i Sverige och med motsvarande system i andra nordiska länder.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att tillsynen över ställföreträdare och överförmyndare behöver förbättras och att regelverket bör moderniseras. Regeringen har därför inlett ett arbete med det.
Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser också positivt på det arbete som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringens strategi för hållbar stadsutveckling har granskats (CU39) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.
Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.
Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik 2015-2017 (FiU24) 

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2015-2017. Sett till den internationella ekonomiska utvecklingen så stabiliserades denna under 2017 jämfört med utvecklingen under 2015 och 2016. Uppgången i världsekonomin blev tydligare och inflationen ökade, även om det internationella inflationstrycket fortfarande var lågt.
Finansutskottet konstaterar att Riksbanken under 2017 fortsatte att föra den historiskt extremt expansiva penningpolitik som banken beslutade om under 2015 och 2016 för att få upp den svenska inflationen mot målet.
Utskottet konstaterar att priserna mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, steg med i genomsnitt 2 procent under 2017. Det innebär att Riksbanken för första gången på sju år klarade av att nå inflationsmålet på 2 procent. Hösten 2017 ändrade Riksbanken den så kallade målvariabeln i inflationsmålet från konsumentprisindex, KPI, till KPIF. Mätt enligt KPI steg priserna med 1,8 procent, vilket är under men ändå väldigt nära inflationsmålet. Det är den högsta KPI-inflationen som noterats sedan 2011. Sett över hela utvärderingsperioden låg dock inflationen en bra bit under inflationsmålet, oavsett inflationsmått.
Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara hög under 2017 till följd av den expansiva penningpolitiken och den stigande internationella efterfrågan. Antalet sysselsatta fortsatte att stiga starkt samtidigt som arbetslösheten sjönk ytterligare.
Riksdagen godkände vad finansutskottet sagt om penningpolitiken för perioden 2015-2017.

Ny lag ska ge stärkt konsumentskydd vid försäljning av försäkringar (FiU45) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om försäkringsdistribution. Syftet med det nya regelverket är att skapa rättsliga förutsättningar för att uppnå en välfungerande försäkringsmarknad som präglas av ett starkt konsumentskydd. Lagen innebär att svenska regler om distribution av försäkringar anpassas till EU-regler.
Den nya lagen innehåller huvudsakligen bestämmelser som ska gälla för försäkringsförmedlare och försäkringsföretag när de distribuerar försäkringar. I vissa fall är de svenska reglerna strängare än EU-reglernas minimikrav. Det handlar bland annat om skärpta regler för marknadsföring, ansökan om tillstånd och användning av vissa typer av tredjepartsersättningar, till exempel provision.
Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2018. Samma datum upphävs lagen om försäkringsförmedling.

Uppskov med behandling av ärenden (FiU50) 

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller:
proposition 2017/18:263 Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument
skrivelse 2017/18:255 Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet
skrivelse 2017/18:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017
redogörelse 2017/18:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2018.
Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till finansutskottet under resten av riksmötet 2017/18 får skjutas upp till nästa riksmöte.

Ändrad indelning i utgiftsområden och en mer sammanhållen budgetprocess för staten (KU40) 

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.
Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Skyddet för minoritetsspråken stärks (KU44) 

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddish och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Det regionala utvecklingsansvaret blir enhetligt i hela Sverige (KU46) 

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Uppskov med behandling av ärenden (KU47) 

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

EU-förslag om skydd för visselblåsare går för långt (KU48) 

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.
Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.
Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Uppskov med behandling av ärenden (KrU10) 

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller dels skrivelsen 2017/18:246 En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället, dels proposition 2017/18:261 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service och dels skrivelsen 2017/18:264 Kultur i hela landet. Det gäller också eventuella följdmotioner och nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka in till kulturutskottet under resten av riksmötet 2017/18.

Nya mål för energipolitiken (NU22) 

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Bättre information om elleverantörers avgifter (NU23)

Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och att stegvis införa nya nättariffer.
Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men nej till motionsförslag i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

EU-regler om naturgasförsörjning påverkar svenska bestämmelser (NU27) 

Svensk lagstiftning anpassas till nya EU-regler om naturgasförsörjning. Syftet med EU-reglerna är att säkerställa att medlemsstaterna har en trygg försörjning av gas.
Det som är nytt jämfört med de tidigare reglerna är att det införts ett solidaritetskrav mellan medlemsstaterna. Det innebär att om det inträffar en kris där vissa inte får tillgång till gas så ska de kunna få hjälp från andra stater. Det här nya kravet innebär att det behövs kompletterande bestämmelser i den svenska lagstiftningen.
Förslaget innebär att regeringen får ta fram regler för hur ansvarsfördelningen för olika åtgärder ser ut om det uppstår en sådan typ av kris. Dessutom kommer det behövs göras ändringar i lagen om trygg naturgasförsörjning. Ändringarna innebär att hänvisningar till de gamla EU-reglerna ändras.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Uppskov med behandling av ärenden (SfU31) 

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Anpassningar till EU-lagar om kliniska läkemedelsprövningar (SoU29) 

Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.
Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.
Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mer effektiva utredningar för att förebygga skador och dödsfall (SoU36) 

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.
Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Rapport om väg- och järnvägsinvesteringar har granskats (TU18) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.
Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.
Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Uppskov med behandling av ärenden (TU22) 

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Verksamheten i EU har granskats (UU10) 

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.
Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringens arbete med politiken för global utveckling och Agenda 2030 har behandlats (UU21) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU och genomförandet av Agenda 2030. Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. I skrivelsen redogör regeringen för sitt arbete med detta under åren 2016-2017.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan har granskats (UU23) 

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan. Det är viktigt att biståndsmedel används effektivt tycker riksdagen som därför välkomnar granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksrevisionen har granskat en tjänsteexport som Sida finansierar och som utförs av svenska myndigheter. Granskningen har gått ut på att undersöka om verksamheten har bidragit till att skapa förutsättningar för ett effektivt biståndsarbete. Riksrevisionen konstaterar bland annat att alla insatser nådde det ekonomiska målet om full kostnadstäckning. Dessutom ger Riksrevisionen förslag på förbättringsåtgärder.
Regeringen tycker att rapporten ger en översiktlig bild av verksamheten och håller med om att det finns förändringar som kan göras inom vissa områden.

Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28) 

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.
Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30) 

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.
I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31) 

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riktade statsbidrag till skolan (UbU32) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.
Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet