rIKSDA´N 30JUNI

30 juni 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 30 juni • Anmälningstiden för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs (SkU28) • Nya bestämmelser om tandvårdsersättning med anledning av covid-19 (SoU26)
	Anmälningstiden för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs (SkU28)  Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor. Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering. En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.
	Nya bestämmelser om tandvårdsersättning med anledning av covid-19 (SoU26)  Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet. För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall. Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020

Rikasda`n 23 juni

	23 juni 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 23 juni • Extra ändringsbudget: Ersättningar till riskgrupper och andra åtgärder (FiU62) • Ändrat förslag om EU:s egna medel går längre än nödvändigt (FiU63) • Förlängd giltighetstid för vissa undersökningstillstånd enligt minerallagen (NU20)
	Extra ändringsbudget: Ersättningar till riskgrupper och andra åtgärder (FiU62)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en nionde ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Ändringsbudgeten omfattar bland annat ersättningar till riskgrupper i form av tillfälligt utvidgad rätt till: • sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån • smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp • tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka. Regeringen har också föreslagit kapitalinsatser i tre statligt ägda företag: SAS, Swedavia och Lernia, samt infrastrukturinsatser med koppling till det pågående utbrottet av covid-19, exempelvis tillskott till ambulansflyg och tillfälligt stöd för driften av regionala flygplatser. Även bidrag till regional kulturverksamhet ingår som en åtgärd. De åtgärder regeringen föreslagit innebär att statens utgifter ökar med 16,3 miljarder kronor. Utöver den summan beslutade riksdagen att öka anslaget för bland annat sjukpenning med 200 miljoner kronor, vilket ger en total utgiftsökning om 16,5 miljarder kronor. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om Arlandas framtid. Riksdagen menar bland annat att det är avgörande för vår konkurrenskraft att vi har goda flygförbindelser inom och utom landet och att fortsatt utbyggnad av Arlanda är viktigt för jobb och tillväxt i hela Sverige.
	Ändrat förslag om EU:s egna medel går längre än nödvändigt (FiU63)  EU-kommissionen har lagt fram ett ändrat förslag som gäller systemet för EU:s egna medel. Bland annat innebär förslaget att taket för egna medel höjs. För att hantera coronapandemin föreslås kommissionen få låna högst 750 miljarder euro, som får användas till vidareutlåning och bidrag till medlemsländerna. Förslaget ingår i den återhämtningsplan för EU som kommissionen lagt fram. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än nödvändigt för att nå målen. Kommissionen har inte heller motiverat tydligt varför upplåningen skulle hanteras bättre av EU än av medlemsländerna själva. Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, som används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen skickar sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.
	Förlängd giltighetstid för vissa undersökningstillstånd enligt minerallagen (NU20)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020. Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Riksda´n 17 juni

	17 juni 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 juni • Större komplementbyggnader utan krav på bygglov (CU22) • Riksrevisionens granskning av konsumentskyddet på det finansiella området (CU24) • Stöden till bostadsbyggande samt renovering och energieffektivisering har granskats (CU25) • Årsredovisningen för staten 2019 har granskats (FiU30) • Extra ändringsbudget: Ja till omställningsstöd för företag med minskad omsättning (FiU61) • Regeringens redovisning av skatter har granskats (SkU19) • Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU24) • Reglerna för avfallsskatt ändras (SkU25) • Ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (SoU25) • Resurseffektivitet och produktivitet vid svenska lärosäten har behandlats (UbU21) • Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning (UbU23)
	Större komplementbyggnader utan krav på bygglov (CU22)  Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta. Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad. Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp. Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Riksrevisionens granskning av konsumentskyddet på det finansiella området (CU24)  Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något. Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Stöden till bostadsbyggande samt renovering och energieffektivisering har granskats (CU25)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019. Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända. Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.
	Årsredovisningen för staten 2019 har granskats (FiU30)  Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2019. Statens budget visade på ett överskott för 2019 på 112 miljarder kronor, det är cirka 51 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott på 116 miljarder kronor, vilket är cirka 9 miljarder kronor högre än 2018. Vid 2019 års slut var statens nettoförmögenhet 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 miljarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 28 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning. Vidare bedömer regeringen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Liksom regeringen anser riksdagen att det är av stor vikt att bristerna åtgärdas. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Extra ändringsbudget: Ja till omställningsstöd för företag med minskad omsättning (FiU61)  Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020. Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor). Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
	Regeringens redovisning av skatter har granskats (SkU19)  Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019–2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år. Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019–2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU24)  Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs. Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.
	Reglerna för avfallsskatt ändras (SkU25)  Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen. Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (SoU25)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19. Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning. Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.
	Resurseffektivitet och produktivitet vid svenska lärosäten har behandlats (UbU21)  Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser. Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt. Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.
	Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning (UbU23)  Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan. Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler. De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021

Ytterligare en nämnd, utan ansvar

Politiska organen i Regionen tror att detär förvaltningar, som har ansvar inför fullmäktige,
Dockbordeman veta att nför fullmäktige finns endast politiska organ. Nog är det lite pinsamt

uppsnabbat@regionuppsala.se	15:57 (för 1 timme sedan)
till mig

Uppsnabbat vårdstyrelsen 17 juni I detta nummer:  Prognos på minus 76,5 miljoner kronor Revisorer får svar om nettokostandsutvecklingen Prognos på minus 76,5 miljoner kronor I spåren av arbetet med coronaviruset är nu den ekonomiska prognosen för vårdstyrelsen, och dess förvaltningar Folktandvården och Nära vård och hälsa, minus 76,5 miljoner kronor för år 2020. Prognosen avviker negativt mot budget med 91 miljoner kronor. Vårdstyrelsen lämnar en prognos på plus 13,5 miljoner kronor. Folktandvården lämnar en prognos på minus 20 miljoner kronor. Nära vård och hälsa lämnar en prognos på minus 70 miljoner kronor. Avvikelserna beror till stor del, enligt tjänsteutlåtandet, på situationen med covid-19. Revisorer får svar om nettokostnadsutvecklingen Vid sitt möte klubbade vårdstyrelsen ett svar till Region Uppsalas revisorer, om regionens nettokostnadsutveckling. Bakgrunden är att Region Uppsalas revisorer, genom KPMG, har granskat regionens nettokostnadsutveckling. Syftet med granskningen är att se om regionens styrning och kontroll är tillräcklig. Granskningen avser sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen, de övergripande analyserna gäller regionen som helhet. Den övergripande slutsatsen från revisorerna är att det pågår ett arbete med beslutade åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans, men de ekonomiska effekterna av beslutade åtgärder under 2019 har uteblivit. I sitt svar skriver vårdstyrelsen bland annat att de håller med revisorerna om att det behövs ett fortsatt systematiskt arbete för en ekonomi i balans. Vårdstyrelsen har bland annat lämnat uppdrag till förvaltningarna Nära vård och hälsa och Folktandvården att analysera effektiviteten och produktiviteten i sina verksamheter, och komma med förbättringsförslag. Vårdstyrelsen beslutade också att hälso- och sjukvårdsdirektören ska ta fram en plan för det fortsatta arbetet med att implementera rapportens slutsatser. Som vanligt kan revisorernas rapport och svaret läsas i sin helhet på Region Uppsalas webbplats. Detta under Demokrati och insyn, Politik, Vårdstyrelsen och dagens datum.

Ytterligare en nämnd utan ansvarstagande

Även denna nämnd har enekonomisk obalans. Menrapportom dettaföranleder inte nämnden att fatta några beslut. Skrämmande Uppsnabbat trafik- och samhällsutvecklingsnämnden 15 juni I detta nummer: månadsrapport maj stadsbuss i Enköping trafikbeställning av regionbusstrafik Månadsrapport maj Budget för biljettintäkter är en fjärdedel mot det budgeterade, 15 miljoner mot 63 i budget.  Skolkorten ligger på 12 miljoner mot 19 i budget. Övriga kostnader är lägre än budget. Summa intäkter för maj är 147 miljoner mot budgeterat 197 miljoner, då är medel från staten inte medräknade. Vi har en utmaning i och med att många resenärerna inte betalar när de går in genom bakdörrarna. Ackumulerat utfall för maj är 832 miljoner mot budgeterat 966 miljoner. Punktligheten är något bättre än föregående år och det gäller även SL:s pendeltågstrafik till Bålsta och Uppsala. Vi har en viss ökning av turer med kvarlämnade resenärer jämfört med föregående år, vilket ju beror på att förarna ska åka ifrån personer om bussen räknas som full. Stadsbuss i Enköping Överenskommelse avseende utvecklingen av kollektivtrafiken i Enköpings stad godkändes. Trafikbeställning av regionbusstrafik T21 Beslut fattades i enlighet med förvaltningens förslag med en mindre reduktion. Med T21 avses trafiken under perioden från och med 31 december 2020 till och med 12 december 2021

Riksda´n 16 juni

16 juni 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 juni • Aktieägares långsiktiga engagemang i aktiebolagen uppmuntras (CU21) • Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) • Ja till regeringens vårändringsbudget för 2020 (FiU21) • Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2017–2019 (FiU24) • Anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor (FiU41) • Regeringens användande av det finanspolitiska ramverket har granskats (FiU44) • Arbetet med statens lån och skulder har granskats (FiU45) • Svenska skeppshypotekskassan har granskats (FiU46) • Ny lagstiftning för medlemsbanker (FiU50) • Riksbanken ska få bidra till IMF:s utlåning till låginkomstländer (FiU57) • Ungdomsövervakning nytt straff för unga (JuU34) • Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer har behandlats (KrU12) • EU-kommissionen om den europeiska gröna given (MJU17) • Förbättrad tillsyn på miljöområdet (MJU19) • Bestämmelser om avfallshantering ska förändras och förtydligas (MJU20) • Frågor om järnväg och kollektivtrafik (TU15) • Svenska fordonsregler anpassas till EU-regler om godkännande och marknadskontroll (TU17) • Skrivelse om strategisk exportkontroll under 2019 har behandlats (UU11) • Det nordiska och arktiska samarbetet under 2019 har behandlats (UU14) • Regeringen bör snarast säkra granskning av utländska direktinvesteringar (UU18) • Liknande rättigheter för utstationerade och inhemska arbetstagare (AU14)
	Aktieägares långsiktiga engagemang i aktiebolagen uppmuntras (CU21)  Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget. I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget. Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.
	Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)  Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020. Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna. Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
	Ja till regeringens vårändringsbudget för 2020 (FiU21)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för staten under 2020. I vårändringsbudgeten finns ytterligare åtgärder för att minska coronavirusets effekter på den svenska ekonomin. Statens budget för pågående år ökar med 60,3 miljarder kronor. Ungefär 41,6 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av den pågående coronapandemin. Utgiftstaket för staten höjs till 1 742 miljarder kronor, vilket är en ökning med 350 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare beslutats. De största utgiftsökningarna gäller stöd till kommuner och regioner med 20,0 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete 17,1 miljarder, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7,5 miljarder samt tillskott till statliga bolag 3,3 miljarder kronor. Regeringen har också föreslagit lagändringar som beräknas öka statens inkomster: • En begränsning av investeraravdraget i inkomstskattelagen införs. Denna ändring börjar gälla den 1 augusti 2020. • Bestämmelserna om kemikalieskatt ändras så att det införs en beskattning av utländska säljare. Vissa lagändringar om kemikalieskatten börjar gälla den 1 september 2020 och andra ändringar börjar gälla den 1 oktober 2020. Sammantaget försämras statens budgetsaldo med 59,2 miljarder kronor och den offentliga sektorns finansiella sparande minskar med 55,3 miljarder kronor som en följd av regeringens förslag.
	Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2017–2019 (FiU24)  Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017–2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019. Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår. Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.
	Anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor (FiU41)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor. En understödsförening kan beskrivas som en förening som har till syfte att erbjuda sina medlemmar stöd i form av vissa personförsäkringar, utan att vara en affärsmässig försäkringsrörelse. I samband med att dessa understödsföreningar söker tillstånd att driva försäkringsrörelse ska de få möjlighet att ansöka om att bli beviljade ett undantag från delar av försäkringsrörelselagen och i stället tillämpa bestämmelser som är särskilt anpassade efter deras verksamhet. Undantagen gäller bestämmelser om information, försäkringsfrämmande verksamhet, tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav, interna modeller, företagsstyrning och grupptillsyn. Istället ska föreningarna uppfylla särskilt anpassade krav på information, ett schablonberäknat kapitalkrav, tillräckliga tillgångar och en sund och ansvarsfull styrning. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Regeringens användande av det finanspolitiska ramverket har granskats (FiU44)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det finanspolitiska ramverket 2019. Det finanspolitiska ramverket innehåller bland annat budgetpolitiska mål och former för utvärdering, öppenhet och tydlighet. Ramverket ska skapa förutsättningar för en effektiv finanspolitik. Riksrevisionen har granskat regeringens användning av det finanspolitiska ramverket i 2019 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen följer ramverket och att redogörelsen i de ekonomiska propositionerna i huvudsak uppfyller de krav som kan ställas på en transparent, det vill säga öppen och tydlig, redovisning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns ett antal insatser som kan göras för att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och utgiftstaket. Riksdagen välkomnar att regeringen ständigt strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Arbetet med statens lån och skulder har granskats (FiU45)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning 2015–2019. Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret. Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Riksdagen konstaterar också att Ekonomistyrningsverket i sin utvärdering av skuldförvaltningen anser att ändringar som gjorts i riktlinjerna under perioden har gjort att de blivit mer övergripande och ändamålsenliga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Svenska skeppshypotekskassan har granskats (FiU46)  Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassan har en lämplig verksamhetsform. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att så inte är fallet, eftersom verksamhetsformen inte ger regeringen tillfredsställande möjligheter till kontroll och styrning. Dessutom medför verksamhetsformen att Svenska skeppshypotek har ett antal potentiella fördelar gentemot kommersiella aktörer på marknaden. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över verksamhetsformen och ta explicit ställning till den. Regeringen bör också låta utreda om Svenska skeppshypotek är mottagare av statligt stöd som kan strida mot EU:s statsstödsregler. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen instämmer i de övergripande iakttagelser som Riksrevisionen gör, och att regeringen bland annat avser att se över Svenska skeppshypoteks verksamhetsform och värdera för- och nackdelar med olika verksamhetsformer. Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömningar och syn på vilka åtgärder som bör vidtas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ny lagstiftning för medlemsbanker (FiU50)  Lagen om medlemsbanker ska upphävas och istället ska medlemsbanker – det vill säga ekonomiska föreningar som driver bankrörelse – omfattas av lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Riksbanken ska få bidra till IMF:s utlåning till låginkomstländer (FiU57)  Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020. Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.
	Ungdomsövervakning nytt straff för unga (JuU34)  Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt. • Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.
	Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer har behandlats (KrU12)  Riksrevisionen har granskat regeringens reform om fri entré till statliga museer och har bland annat undersökt målet med och uppföljningen av reformen. Riksrevisionen kom bland annat fram till att underlagen till reformen lämnar utrymme för olika tolkningar. Till exempel kan underlagen tolkas både som att målet med reformen är att fler personer ska besöka museer, och som att målet är att bredda museipubliken, det vill säga att fler personer som vanligtvis inte besöker museum ska göra det. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydliggöra reformens mål och förbättra uppföljningen av reformen. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att de behöver förtydliga reformens mål och instämmer i stort med att uppföljningen behöver utvecklas. Riksdagen delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder för att förtydliga reformens mål, syfte och uppföljning och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	EU-kommissionen om den europeiska gröna given (MJU17)  Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet. Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Förbättrad tillsyn på miljöområdet (MJU19)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag. Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav. Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Bestämmelser om avfallshantering ska förändras och förtydligas (MJU20)  Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att • definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet • kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas • bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs • kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas • sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall. Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.
	Frågor om järnväg och kollektivtrafik (TU15)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2019 om bland annat stambanor för höghastighetståg, övergripande förutsättningar för järnvägsmarknaden, drift och underhåll av järnväg samt olika kollektivtrafikfrågor. Anledningen är bland annat att det pågår utrednings- och utvecklingsarbete i frågorna. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens planering av höghastighetsjärnvägar. I sin rapport rekommenderar revisionen regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda vilka brister som finns i förhållande till de transportpolitiska målen och vilka alternativa lösningar det finns att åtgärda bristerna på, innan det tas nya beslut om höghastighetsjärnvägen. Riksdagen ser positivt på att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analyser av bland annat kostnader, effektbedömningar, kostnadseffektivitet och hur de transportpolitiska målen nås. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	Svenska fordonsregler anpassas till EU-regler om godkännande och marknadskontroll (TU17)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till bindande EU-regler om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon. Förslaget innebär bland annat att vissa definitioner ändras och att nya regler införs om tillsynen över att de nya EU-reglerna följs. Genom förslaget ska det bli tydligt att svensk fordonslagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar EU-reglerna eller reglerar nationella förfaranden. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020.
	Skrivelse om strategisk exportkontroll under 2019 har behandlats (UU11)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.
	Det nordiska och arktiska samarbetet under 2019 har behandlats (UU14)  Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2019, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2019. Riksdagen har också behandlat förslag om nordiskt och arktiskt samarbete i följdmotioner och i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Regeringens skrivelse fokuserar till största delen på verksamheten i Nordiska ministerrådet men beskriver också det arktiska samarbetet och Barentssamarbetet. I redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation ligger fokus på rådets verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2019. Riksdagen anser bland annat att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Riksdagen understryker hur viktigt det är att utveckla den samnordiska krisberedskapen för att uppnå en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och att återhämta sig efter sådana händelser. Vidare har regeringen under ärendets beredning informerat om att den kommande Arktisstrategin kommer presenteras till riksdagen som en skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, sa nej till de behandlade motionerna.
	Regeringen bör snarast säkra granskning av utländska direktinvesteringar (UU18)  Som ett resultat av den pågående coronapandemin och det allvarliga ekonomiska läget riskerar svenska företag i behov av kapital att undervärderas. Det kan leda till ett ökat internationellt intresse för direktinvesteringar i svenska skyddsvärda företag. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av sådana investeringar. Regeringen bör snarast bland annat återkomma med förslag på lagändringar som gör detta möjligt. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt på området. Tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.
	Liknande rättigheter för utstationerade och inhemska arbetstagare (AU14)  Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet. Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår. Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020