Hen har missat vad frågan handlar om

Inte alla kommentarer efter Liberalernas partiråds beslut i söndags imponerar. Någon, som uttalar stöd för den, så kallade, Sabunilinjen menar att man hittills inte lyckats isolera SD, varför det här beslutet var riktigt. Men det är väl inte detta, som är kärnfrågan. Partirådsbeslutet är ju ett uttryck för även partiets politiks inriktning. Ett socialliberalt parti kan inte inta den position man nu gjort. Den veteran, som nu uttalat sig, har nog tappat sin kompass. Eller är det så att hen leds av "fingret i luften"?

Insändare i dag

Mina sidor Cirka en miljon personer beräknas stå utanför det digitala samhället, skriver Harald Nordlund. Foto: Anders Wiklund/TT Digitalt utanförskap ett samhällsproblem UPPSALA 29 MARS 2021 05:45 Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Så många som nio av tio i åldrarna 65 till 89 år betalar räkningar genom en internetbank och över femtio procent av åldersgruppen använder sociala medier regelbundet. Betyder det att påpekanden om digitalt utanförskap för en stor grupp i samhället är obefogade och påståenden om diskriminering är överdrivna? Nej, absolut inte. Den grupp, som står utanför blir mer och mer utanför i takt med att samhällsservice, banker och fysiska butiker alltmer övergår i digitala former. Det finns också en utbredd otrygghet med digitala medier, visar en undersökning i åldersgruppen 65 till 89 år, I samma undersökning uppger fyra av tio att man vill lära sig mer om den digitala världen och tre av fyra anser att offentliga sektorn måste ta ett större ansvar för att skapa trygghet i äldres hantering av sin ekonomi och sina kontakter med olika delar av samhället. Cirka en miljon beräknas stå utanför det digitala samhället.  Intrycket av inställningen att problemet löser sig med tiden är påtagligt. Oberoende av om intrycket är riktigt eller inte är nuvarande förhållande inte acceptabelt.  SPF Seniorerna vill se ökat ansvarstagande, från kommunerna, beträffande insatser för att öka den digitala kompetensen bland seniorer. Bland andra viktiga insatser vill vi peka på subventionering av den tekniska utrustningen och av internetuppkoppling för seniorer med låga pensioner. Någonstans att vända sig med frågor och vägledning skulle också bidra till att minska den ojämlikhet, som riskerar att fördjupas om inte motåtgärder vidtas. Harald Nordlund, För styrelsen SPF Luthagen

Ingen minskning i brottsstatistiken, uppger Språkpolisen

 Nya otyg dyker (allt oftare?) upp i språket. Verbets participform sammanblandas med imperfektformen.

I dagens UNT: "Man bör vara mer generös i synen på anknytning till det nya landet och i hur traumatiserade det kan vara..." Ska vara participformen traumatiserande.

Och så har vi kontaminationen. I dagens UNT: "Vi måste ta tillvara på det arbete som..." Ska stå antingen: Vi måste ta tillvara det arbete som... eller: Vi måste ta vara på det arbete som...

I annan artikel:

"Christer Nylander,riksdagsledamot och andre vice partiordförande är en av dem mer framträdande kritikerna..." Ska stå: ...är en av de mer framträdande kritikerna...

Straff för lagbrott

 Har din verksamhet rutiner för behovs- och riskanalys?

Inkorgen

Institutet för Medicinsk Rätt noreply@imrab.se via anpdm.com	26 mars 2021 14:00 (för 3 dagar sedan)
till mig

Det är viktigast följa och ha kunskap om lagstiftningen. Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Det är viktigt att följa och ha kunskap om lagstiftningen. Har din verksamhet rutiner för behovs- och riskanalys? Brister kring åtkomsten till journaler kan kosta 69 miljoner. I december kom Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen, ut med sin granskning av 8 vårdgivare. Kritiken är omfattande, enhetlig och böter på 69 miljoner har dömts ut pga. brister kring åtkomst och behörighetstilldelningar till huvudjournalsystem. I utbildningsfilmen Laglig åtkomst – i spåren av Datainspektionens granskning belyser Andrea Hemming, jurist på Institutet för Medicinsk Rätt, myndighetens beslut, berättar vad som gäller juridiskt samt ger verktyg att ta med till er verksamhet. Filmen utgår från hennes webbinarie Laglig åtkomst – i spåren av Datainspektionens granskning som genomfördes i december

Grinig Språkpolisen

 Uttala ordet lön med det nya ö-ljudet. Hör ni hur illa det låter?

Orsaken beror på, ett inte ovanligt språkfel. Det hör man ju, men skulle man inte göra det undrar jag över varför så många skolor missat detta i sin undervisning

Ett ordspråk, apropå

 "Om vi inte ändrar den riktning vi går i, kommer vi troligen att komma dit vi är på väg" (Kinesiskt ordspråk)

Harald Nordlund är kritisk till förslaget att Liberalerna så tydligt ska gå till val på att bilda en borgerlig regering.

Foto: Privat/Henrik Montgomery/TT

Varför vill Liberalerna liera

 sig med högern?

Liberalerna borde gå till val som ett självständigt och socialliberalt parti, skriver Harald Nordlund.

SVERIGE 25 MARS 2021 05:30

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Inte bara med sin egen politik, utan också med ett gemensamt erbjudande om en ny start för Sverige med de av dessa tre borgerliga partier som vill göra detta tillsammans med oss”. Här avses Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. 

Detta är en kort beskrivning av vägen framåt, som den skisseras av Liberalerna. Partiet tydliggör också sin avsikt att hålla fast vid den så kallade Januariöverenskommelsen. Den nya positionsbestämningen är partistyrelsens och man meddelar att den kommer att antas på partirådet 28 mars. Beslutet i partistyrelsen fattades med knapp majoritet.

Partistyrelsen vill inte att partiet ska söka samarbete efter nästa val med nu sittande regeringspartier. Man utesluter också att ingå i en regering tillsammans med Sverigedemokraterna. Dock kan man tänka sig att i sakfrågor förhandla med SD, vilket uttrycks i formuleringen ”söka samsyn med riksdagens alla partier”.

När Liberalerna nu ska hitta sin riktiga plattform finns, enligt mediebilden, två grupper med olika uppfattning om i vilken riktning man ska gå. Ena gruppen, företrädd av partistyrelsens majoritet, vill nu uttala en vilja att återskapa den tidigare Alliansen och kan tänka sig att förhandla med Sverigedemokraterna. Andra gruppen vill inför kommande val betona partiets självständighet. 

I åsiktsskillnaden ligger inte bara frågan om vägval utan även en skillnad i synen på partiernas roller. Ena gruppen tycks se röstantal och makten som primära mål, medan den andra gruppen tycks se genomslaget för den egna ideologin som huvudmål. Det ligger i de två sidornas åsikter dessutom en stor diskrepans ur demokratisk aspekt. Att markera tillhörigheten till en allians innebär en förklaring om att i stora delar tillsammans företräda en gemensam politik. En förklaring om att i alliansen ingående partier är i allt väsentligt eniga. Detta är en mediebild.

Mediebilden kanske är osann, kanske sann. Dock beskriver bilden olika syn på ett partis mål; samla så många röster som möjligt respektive att utgöra hemvist för de människor, som delar partiets ideologiska syn, det som utgör motivet för dess existens. Men, om ett partis övergripande mål ska vara att samla röster, hur ska det kunna ske om man säger sig ha samma syn som flera andra partier? 

Jag tror att Bertil Ohlin nu vänder sig i graven. Det var inte det som nu är på väg att hända han avsåg när han formulerade och beskrev socialliberalismen. Jag tror också att Bengt Westerberg våndas. Båda har i sina berättelser om socialliberalismen dragit gränser mot både höger och vänster. Båda har betonat respekten för den enskildes rätt och frihet, människans behov av ett socialt sammanhang, generell välfärd med ett relativt högt skattetryck, en välfärdsstat med höga skatter och standardtrygghet, minskad ekonomisk ojämlikhet, och internationell solidaritet. Det handlar om social och ekonomisk hållbarhet. 

Inom socialliberalismen utgör även strävan efter ekologisk hållbarhet och fredsskapande insatser viktiga byggstenar.

Liberalerna måste nu åstadkomma en beskrivning av en socialliberal plattform, hålla fast vid ingånget avtal och bedriva en självständig valrörelse utan alliansbindning. Regeringsbildning är en annan fråga, som handlar om huruvida koalition med starkt inslag av socialliberalism är möjlig. Detta står i stark kontrast till att ingå något slag av alliansbildning med högerpartier.

Större fråga än den om partiets ideologiska hemvist finns knappast. Beslutet om Liberalernas vägval måste därför fattas av dess högsta beslutande organ, landsmötet. 

Harald Nordlund, fd riksdagsledamot och kommunalråd (dåvarande FP)

Riksda´n 24 mars

 Riksdagsbeslut 24 mar

Inkorgen

Sveriges riksdag v	ons 24 mars 16:37 (för 23 timmar sedan)
till mig

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 24 mars 2021 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 24 mars • Ändrade regler för tjänstepensionsföretag (FiU18) • Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) • Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) • Systemet för EU:s egna medel från år 2021 och framåt godkänns (FiU35) • Extra ändringsbudget: Förlängda ekonomiska stöd till företag och ett nytt garantistöd till kultur och idrott (FiU44) • Godkännande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (JuU16) • Ja till utökad kontroll av skyddstillsynsdömda (JuU22) • EU-kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet har granskats (MJU12) • Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU13) • Regeringen bör ge konkreta förslag om enklare tillståndsprocesser i gruvnäringen (NU18) • EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter har granskats (NU25) • Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6) Ändrade regler för tjänstepensionsföretag (FiU18)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att: • Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar. • Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras. • Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag. • Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension. • I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar. Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet. Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)  Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisar till nyligen fattade beslut, befintlig lagstiftning, pågående utredningar och det arbete som redan bedrivs på många områden. Motionerna handlar om det kommunala utjämningssystemet, kommunala tillsynsavgifter, redovisning av skattepengar, vinster i välfärden, försäljning av välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag, villkor för att bedriva välfärdsverksamhet, kommunsektorns uppdrag och nationell samling av framgångsprojekt. Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att befintliga lagar för offentlig upphandling är tillräckliga och att arbete redan pågår på många områden. Motionerna handlar exempelvis om hur reglerna för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier och djurskydd. Systemet för EU:s egna medel från år 2021 och framåt godkänns (FiU35)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. De ändrade reglerna ska gälla från den 1 januari 2021. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna ministerrådets beslut för att det ska börja gälla. EU:s egna medel är de inkomster som EU har och som framför allt består av avgifter från medlemsländerna. Beslutet om systemet för egna medel är en del av EU:s så kallade långtidsbudget för åren 2021–2027. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin. Regeringen uppskattar att den svenska avgiften till EU under åren 2021–2027 kommer att uppgå till ungefär samma andel av bruttonationalinkomsten, BNI, som under perioden 2014–2020. Extra ändringsbudget: Förlängda ekonomiska stöd till företag och ett nytt garantistöd till kultur och idrott (FiU44)  Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder. • Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari–mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021. • Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden. • Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt. Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021. Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021. Godkännande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (JuU16)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen. Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet. Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner. Ja till utökad kontroll av skyddstillsynsdömda (JuU22)  För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten. De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder: • Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig. • Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad. • Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott. • Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut. De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021. Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet. EU-kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet har granskats (MJU12)  EU-kommissionen har presenterat långsiktiga ambitioner och målsättningar för EU:s kemikaliepolitik de kommande åren. Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kemikaliestrategin innehåller initiativ som går väl ihop med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och att den fokuserar på frågor där Sverige har varit drivande under lång tid. Särskilt positivt är att kommissionen har åtagit sig att vidta åtgärder i fråga om hormonstörande ämnen, kombinationseffekter hos kemiska ämnen, gruppvis hantering av PFAS-ämnen samt kontroll av ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU via e-handel. Riksdagen vill se att de höga ambitionerna i kemikaliearbetet tydligt tas med även i ett antal övriga strategiska satsningar på EU-nivå. Enligt riksdagen måste frågor om miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen prioriteras i EU:s läkemedelsstrategi. Det är också viktigt att kommissionen verkar för en giftfri miljö i den kommande strategiska ramen för arbetsmiljö. Enligt riksdagen är det angeläget att minimera riskerna för arbetstagare som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU13)  Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen. Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling. Regeringen bör ge konkreta förslag om enklare tillståndsprocesser i gruvnäringen (NU18)  Riksdagen vill se förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen hänvisade till tidigare tillkännagivanden om detta och uppmanade nu regeringen att senast den 30 juni 2022 återkomma med konkreta förslag i frågan. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat nuvarande regler och pågående arbete inom området. EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter har granskats (NU25)  Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en handlingsplan för immateriella rättigheter, det vill säga skydd av exempelvis patent, varumärken, formgivningar, upphovsrätt, geografiska beteckningar och företagshemligheter. I meddelandet föreslår EU-kommissionen specifika åtgärder inom fem centrala fokusområden. Riksdagen välkomnar i stort de identifierade fokusområdena med förslag på åtgärder. Det är enligt riksdagen positivt med ett bättre skydd av immateriella rättigheter inom EU och bra att små och medelstora företag ska uppmuntras och få stöd att använda immateriella tillgångar mer effektivt. Riksdagen instämmer vidare med kommissionen i fråga om behovet av att bekämpa och beivra intrång i immateriella rättigheter. Riksdagen har synpunkter på ett av kommissionens åtgärdsförslag. När det gäller skyddet för geografiska beteckningar anser riksdagen att utgångspunkten bör vara att skyddet inte ska utsträckas till att omfatta annat än jordbruksprodukter och livsmedel. Slutligen understryker riksdagen vikten av att eventuella åtgärder vidtas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Mot den bakgrunden lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6)  Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

Kommunens trafikpolitik är inte lätt att förstå

 Ett annat obegripligt fenomeni Uppsala kommuns trafikpolitik är hastighetsbegränsningarna. Kommunen beslutar om begränsningtill 40 km/tim (en klok tanke). Men, efterlevnaden är en polisiär fråga. Polisen förklarar att man inte har tid att bevaka.

Kommunen gör ingenting. Polisen gör ingenting. Följden blir att hastigheten är vida överstigande den högsta tillåtna. Förutom att riskerna ökar vid höga hastigheter undergräver ett sådant här förhållande, rättssystemet

Gemensamma gång- cykel vägar

 Du kommer gående på en gång- och cykelväg. Den är gemensam för den är bara 2,90 m bred. Du år över en gata, där övergånhen är delad mellan fotgängare och cyklister. På andra sidan har gång- och cykelvägen separata banor, varför jag går över till andra sidan, Först alltså vänster sida, över gatan höger, fortsätta på höger sida.

Det här får som konsekvens att många inte förstår eller inte bryr sig, då det framstår som helt ologiskt. 

Låt alla gång-och cykelvägar vara gemensamma och se till att få ut information om att man går på vänster sida och cyklar på höger

Konstmuséet vid Fyrishov?

 Läser en insändare om placeringen av Konstmuséet. Det är nog den, av ett mycket stort antal synpunkter, som är en av de mest orimliga. Detta gäller, inte minst, för äldre. Fyrishov som lokal för Konstmuséet handlar väl i praktiken nybygge. Fyrishov vore att ta sig vatten över huvudet. Inte bra. Basta! Att simma är väl ingen konst. 

Ansvaret är regionens

I fredagens UNT

”Flera personer har reagerat på att sjuksköterska som vaccinerar äldre har munskyddet nedanför näsan. ´Då har man gjort fel´, är svaret från Region Uppsala.”

Citatet är från en artikel, i UNT, om en vaccinatör, inom Region Uppsalas vaccinationer mot covid-19, som haft sitt munskydd felplacerat. Vaccinationerna i detta fall utförs av det privata företaget Min Doktor.

Ansvaret för vaccinationerna åvilar helt Region Uppsala även i de fall de utförs av ett privat företag, som anlitats av regionen. Den lokalansvarige vid vaccinationslokalen har kommenterat det felaktiga med att det är Min Doktors ansvar att se till att all personal följer gällande rutiner.

Nej, inför oss medborgare åvilar ansvaret regionen. Hur regionen utkräver ansvar av företaget är inte en fråga för oss medborgare.

När i artikeln krävs en förklaring av Min Doktor borde kravet ha riktats till regionen; ett krav på hur regionen utkräver ansvar av det anlitade privata företaget.

Vi har brustit i tillsynen av att företaget lever upp till våra krav, hade varit en rimlig reaktion från regionens sida.

Harald Nordlund

Uppsala