torsdag 29 september 2016

Varken ...eller

I de nuvarande planerna för Årsta centrum har den rödgröna majoriteten tänkt på varken barnen, kollektivtrafiken, privatbilisterna eller företagarna. 
Att man varken tänkt på barnen eller tänkt på företagarna är tyvärr ett symptom på något. 

Hyrcyklar i Uppsala


Hyrcyklar i Uppsala. Intressant. 
Uppenbart är att det går att få ett sådant system att fungera. Visst kommer när dom här tankarna blir kända, röster att höjas för att förstörelse och annat omöjliggör. Nej huvudfrågan blir: Vilka blir kommunens kostnader och värdet av den image som systemet kan ge


Cykeln är redan idag ett viktigt och väl använt färdmedel i Uppsala och staden har ambitionen att bli Sveriges bästa cykelstad och samtidigt en av Sveriges bästa landsbygdskommuner. För att ytterligare underlätta användningen av cykel i Uppsala, men även för att förbättra tillgängligheten från landsbygden och för besökare och pendlare till centrum, överväger kommunen att införa ett låne- /hyrcykelsystem. Uppsala har redan samlat vi
ss erfarenhet av hyrcyklar genom ett pilotprojekt med tre hyrcykelstationer, som infördes i samarbete med SJ år 20131. Pilotprojektet har dock avslutats. Målet med hyrcyklarna är att de ska komplettera och förstärka stadens övriga cykelsatsningar och göra staden mer tillgänglig för olika grupper, främst sådana som annars inte skulle välja cykeln. Tanken med hyrcykelsystemet för Uppsala är att det ska fungera som ett komplement till kollektivtrafiken och utgöra ett legitimt och hållbart alternativ i den transportkedja som Uppsala erbjuder sina medborgare och besökare. Som ett tidigt steg i arbetet med att införa ett hyrcykelsystem genomförs denna förstudie som ska utreda vissa centrala frågor och ge stöd för kommunens vidare arbete. Förstudien har genomförts under våren 2016 av Koucky & Partners AB på uppdrag av Uppsala kommun, enheten för trafik och samhälle. Kontaktperson hos Koucky & Partners är Hanna Ljungblad, hos Uppsala kommun Oscar Forss.

1.1 SYFTE OCH MÅL Syftet med förstudien har varit att ge Uppsala kommun ett underlag för att komma vidare i sin process att upphandla och införa ett hyrcykelsystem. Konkret skulle förstudien omfatta följande delar: • Karakterisering och beskrivning av för- och nackdelar med olika principer för hyrcykelsystem. • Beskrivning av några grundläggande affärsmodeller för hyrcykelsystem. • Beskrivning av Uppsalas förutsättningar och primära målgrupper för hyrcyklar. • Beskrivning av de primära målgruppernas behov och krav avseende ett hyrcykelsystem. • Genomförandet av en kundundersökning för att inhämta Uppsalabornas åsikter om och önskemål kring hyrcyklar i Uppsala samt synpunkter från större arbetsgivare och turistbyrån. • Framtagande av ett förslag på principutformning utifrån stadens mål och målgruppens behov. • Inventering av lämpade platser för placering av hyrcyklarna och förslag på dimensionering av systemet, utifrån Uppsalas förutsättningar och utvecklingsprognoser • Rekommendationer till vidare steg

Från riksda´n 28 september

Inte alltför knepiga frågor för riksdagsledamöterna vid plenum 28 september


Riksdagsbeslut 28 september

Statens arbetsmarknadsutbildningar har granskats (AU3)
Friskolor ska få göra undantag för nyanlända i urvalet av elever (UbU3)
Ekonomiska risker för staten vid gruvverksamhet har granskats (MJU23)
Nya regler införs i fondlagstiftningen (FiU12)
Ja till tonnagebeskattning inom sjöfarten (SkU6)
Enklare för tullombud att ta del av uppgifter elektroniskt (SkU2)

Statens arbetsmarknadsutbildningar har granskats (AU3) 

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om hur bra Arbetsförmedlingen anpassar sina arbetsmarknadsutbildningar efter den regionala och lokala efterfrågan på arbetskraft.
Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens nuvarande arbetssätt innebär en risk för att arbetsgivarnas rekryteringsbehov inte möts på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar bland annat att i flera län upphandlas inte den arbetsmarknadsutbildning i den omfattning som prognoserna visar att det finns behov av.
Regeringen påpekar i sin skrivelse att regeringen under de senaste åren gett Arbetsförmedlingen tydliga mål att bättre anpassa verksamheten efter arbetssökandes och arbetsgivares behov. Det genom regleringsbreven för 2015 och 2016. Regeringen betonar att det nu är viktigt att Arbetsförmedlingen tar till vara på de effektivitetsförbättringar som Riksrevisionen föreslagit.
Arbetsmarknadsutskottet anser att det är viktigt att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Utskottet tycker att regeringen i de senaste regleringsbreven har möjliggjort en förändring av myndighetens verksamhet och noterar samtidigt det förändringsarbete som pågår på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet noterar också att resultaten för arbetsmarknadsutbildningarna i vissa avseenden har förbättrats.
Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om situationen inte förbättras och kommer noga följa regeringens och Arbetsförmedlingens fortsatta arbete.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Friskolor ska få göra undantag för nyanlända i urvalet av elever (UbU3) 

Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.
Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.

Ekonomiska risker för staten vid gruvverksamhet har granskats (MJU23) 

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.
Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.
Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.
Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.
Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Nya regler införs i fondlagstiftningen (FiU12) 

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.
Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Ja till tonnagebeskattning inom sjöfarten (SkU6) 

Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.
Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.
Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.
Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.
Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.
De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.

Enklare för tullombud att ta del av uppgifter elektroniskt (SkU2) 

Det ska bli enklare för tullombud och andra ekonomiska aktörer att ta del av uppgifter som rör ett tullärende som de arbetar med.
Enskilda personer och företag har i dag via tjänsten Mina sidor på Tullverkets webbplats direkt tillgång till de uppgifter som rör dem själva i ett tullärende, som till exempel export av varor. Nu ska även andra som är direkt involverade i ett tullärende få direkt tillgång till uppgifter elektroniskt. Det handlar bland annat om tullombud, som på en privatpersons eller ett företags uppdrag sköter kontakten med Tullverket.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

onsdag 28 september 2016

Tjugotvå år och en månad; minns strömmarna av tårar



Jag hade en månad före Estonias undergång själv blivit räddad. Inte från havets fasor utan från att dö en tidig död i cancer. Mitt i sommaren besökte jag den skicklige läkaren P. Persson. Blödningar orsakade mitt besök. Av tre tänkbara förklaringar angav han cancer som en. Stundtals gråtande, ty jag förstod, började jag en mödosam vandring hemåt. Jag var ju sedan en tid ganska kraftlös. De mycket långa dagar, som uppdraget som kommunalråd innebar, hade jag innan använt som förklaring till min trötthet och gråa ansiktsfärg.
Analysresultat klart. Besök på Akademiska sjukhuset för att få besked. "Du har en elakartad cancer i tjocktarmen". Förtvivlan och  gråt. 51 år och livet slut. Svårt att ta in.
Hem, gick och lade mig fortfarande gråtande.
Jobbade intensivt med att försöka förstå. Förstå att bot kan finnas. Jobbade som vanligt.Kallelse till operation. Kvällen före operation samtal med den kände överläkaren. "Vi vet ju inte vad vi hittar i dig när vi öppnar dig". Risken för angrepp på lever och bukspottkörtel är stor vid tjocktarmscancer. Sant och utan omsvep. Men en ny klubba i huvudet.
Operationen gick bra. Sjutton cm tarm togs bort. Ingen spridning noterades. Vård på avdelning, som eftervett dygn blev fylld med blommor från vänliga släktingar, vänner och kolleger.

Detta mitt i valrörelsen. Radio Uppland med vagn på Fyris torg. Varje gruppledare skulle utfrågas. Min tur. Bad om permission från sjukhuset. Taxi beställdes. Aj. Såret gjorde ont när jag försökte gå rak i ryggen. Skulle ju stå vid utfrågningen. Kunde inte fungera. Ringde efter ersättare och tog själv en debatt vid Gränbyskolan. Där fick jag ju sitta.

Eftersamtal med läkare. "Vi anser att du ska få ta ställning till cellgiftsbehandling. Jag valde att tacka ja. Ett tiotal behandlingar med en hel del illamående. Någon dag då och då så pass att jag inte förmådde gå till jobbet. Jag hade partikamrater, som stöttade och visade stor förståelse.

Minnesvärd är, bland mycket annat, intervjun ledd av Anja Kontor. Denna skickliga journalist jobbade då vid Radio Uppland. Blev ganska naket, men var renande.

Tjugotvå år har gått. Mår bra.

Tjugotvå år och en månad; minns strömmarna av tårar



Jag hade en månad före Estonias undergång själv blivit räddad. Inte från havets fasor utan från att dö en tidig död i cancer. Mitt i sommaren besökte jag den skicklige läkaren P. Persson. Blödningar orsakade mitt besök. Av tre tänkbara förklaringar angav han cancer som en. Stundtals gråtande, ty jag förstod, började jag en mödosam vandring hemåt. Jag var ju sedan en tid ganska kraftlös. De mycket långa dagar, som uppdraget som kommunalråd innebar, hade jag innan använt som förklaring till min trötthet och gråa ansiktsfärg.
Analysresultat klart. Besök på Akademiska sjukhuset för att få besked. "Du har en elakartad cancer i tjocktarmen". Förtvivlan och  gråt. 51 år och livet slut. Svårt att ta in.
Hem, gick och lade mig fortfarande gråtande.
Jobbade intensivt med att försöka förstå. Förstå att bot kan finnas. Jobbade som vanligt.Kallelse till operation. Kvällen före operation samtal med den kände överläkaren. "Vi vet ju inte vad vi hittar i dig när vi öppnar dig". Risken för angrepp på lever och bukspottkörtel är stor vid tjocktarmscancer. Sant och utan omsvep. Men en ny klubba i huvudet.
Operationen gick bra. Sjutton cm tarm togs bort. Ingen spridning noterades. Vård på avdelning, som eftervett dygn blev fylld med blommor från vänliga släktingar, vänner och kolleger.

Detta mitt i valrörelsen. Radio Uppland med vagn på Fyris torg. Varje gruppledare skulle utfrågas. Min tur. Bad om permission från sjukhuset. Taxi beställdes. Aj. Såret gjorde ont när jag försökte gå rak i ryggen. Skulle ju stå vid utfrågningen. Kunde inte fungera. Ringde efter ersättare och tog själv en debatt vid Gränbyskolan. Där fick jag ju sitta.

Eftersamtal med läkare. "Vi anser att du ska få ta ställning till cellgiftsbehandling. Jag valde att tacka ja. Ett tiotal behandlingar med en hel del illamående. Någon dag då och då så pass att jag inte förmådde gå till jobbet. Jag hade partikamrater, som stöttade och visade stor förståelse.

Minnesvärd är, bland mycket annat, intervjun ledd av Anja Kontor. Denna skickliga journalist jobbade då vid Radio Uppland. Blev ganska naket, men var renande.

Tjugotvå år har gått. Mår bra.

I dag för tjugotvå år sedan

I dag 22 år sedan den ohyggliga olyckan med Estonia inträffade. Jag minns mina besök i Uppsala hos drabbade närstående. Varma, men oerhört känslosamma möten.
Jag ägnar mina partivänner, som blev offer mina tankar i dag. Alla framstår så tydliga för mig

Sjukhusstyrelsen 27 september


Inga glädjande rapporter från landstingsfronten, förutom i fråga om patientsäkerheten

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 27 september



Sjukhusens tillgänglighet i augusti

Tillgängligheten till specialiserad vård försämrades i augusti. Det framgår av en rapport till sjukhusstyrelsen. Under augusti fick 56 procent av patienterna vid Akademiska sjukhuset besök inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin och 60 procent fick operation eller behandling. Vid Lasarettet i Enköping fick 81 procent besök inom 90 dagar och 90 procent fick operation eller behandling. En förklaring till försämringen är de neddragningar som görs i verksamheten under semesterperioden, då de högst medicinskt prioriterade tas om hand först, både till nybesök och operation. Resultatet kan också vara påverkat av datorproblem i augusti.

Ökade personalkostnader vid sjukhusen

Personalkostnaden för sjukhusen har ökat under perioden januari till augusti jämfört med budget. Det framgår av delårsrapporten som behandlades vid sjukhusstyrelsens sammanträde.
Akademiska sjukhuset rapporterar att den totala personalkostnaden ligger 35 miljoner kronor över budget, bland annat beroende på att alla besparingar inte fått genomslag enligt plan och på sjuksköterskevakanser som ökar behovet av inhyrd personal.
Vid Lasarettet i Enköping ligger personalkostnaden 12 miljoner kronor över budget. Där har problem med bemanningen lett till ökade kostnader för inhyrd personal.
Landstingets totala kostnad för inhyrd personal var 66 miljoner kronor till och med augusti.
Hela budgeten för personalkostnader ligger på 4,9 miljarder kronor för Akademiska sjukhuset och 360 miljoner kronor för Lasarettet i Enköping.

Patienters väntan ska redovisas

Så snart det är tekniskt möjligt kommer sjukhusstyrelsen att kunna få redovisningar av patienters väntan på återbesök och behandling.
Det blev svaret på ett initiativ som väckts av Lena Nordquist (L), Stefan Olsson (M), Sara Sjödal (C) och Helena Busch Christensen (KD).
Det pågår ett arbete inom landstinget med att utveckla uppföljningen av väntetider i vården när det gäller besök, återbesök och behandling. Arbetet beräknas vara slutfört sista november 2016.

Rapport om landstingets patientsäkerhetsarbete

Andelen vårdrelaterade infektioner minskade kraftigt i den mätning som gjordes våren 2016. Resultatet var 9,7 procent, en förbättring med 19,8 procent jämfört med 2015 års mätning. Det framgick av en rapport till sjukhusstyrelsen om landstingets patientsäkerhetsarbete.
Resultatet vid vårens mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler var 95,8 procent när det gäller korrekt klädsel. Det är en minskning jämfört med 2015, då resultatet var 97 procent. Andelen korrekta hygienrutiner var 81,8 procent vilket också är en minskning jämfört med förra året, då resultatet var 84 procent.
Trycksårsmätningen visade att förekomsten av trycksår var 14,8 procent, en ökning jämfört med 2015 då förekomsten var 13,2 procent. Genomsnittet i riket var 13,4 procent.
Ett annat nyckeltal som följs upp är andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Under januari till maj 2016 var andelen 13,2 procent, en ökning jämfört med 2015 då resultatet var 10,5 procent.

Partierna blir allt mer slutna?

Vad kommer Demokratiutredningens rapport att resultera i? Har jag missat någonting? Utvecklingen i vårt partisystem är en aning oroande
Olle Wästberg skriver så här i sitt senaste brev.

De politiska partierna bör bli öppnare

De politiska partierna har blivit eliter med ryggarna utåt. Det är en analys vi – med utgångspunkt i forskningsrapporter -  gjorde i Demokratiutredningen.

Tesen illustreras också av vad som utspelade sig i Liberalerna i mitten av månaden, när några ledande i partiet krävde att frispråkiga Birgitta Ohlsson skulle sparkas ut ur partiledningen. Så blev det inte, men debatten ger lärdomar.

Intern mobbning mot oliktänkande är naturligtvis inget nytt. När jag själv satt i riksdagen agerade jag (liksom partivännen Esse Pettersson) hårt mot att den borgerliga regering jag stödde inte hade ingripit när det statliga företaget Telub sålde militär utbildning till diktaturens Libyen. När jag meddelat att jag avsåg att i riksdagen rösta med oppositionen om att kritisera de ansvariga statsråden och kom med min kaffekopp till ett bord där det satt partikollegor reste de sig och gick.

Om riksdagsgrupperna är knapptryckarkompanier blir det allt svårare att få vanliga väljare att identifiera sig med de folkvalda. Att också ledande i ett parti i värderingsfrågor har en egen ståndpunkt är inte orimligt.

Om partierna blir allt mer av marknadsföringsorganisationer med starka band till PR-företag försvagas demokratin.

tisdag 27 september 2016

Gör som Hortlax hälsocentral


Norrbottens läns landsting utmärker sig. Kanske något för även andra samhällsinrättningar

Pris för arbete mot våld
Personalen i arbetsgruppen mot våld i nära relation, Hortlax hälsocentral
Hortlax hälsocentral i Piteå vågar se och vågar fråga om patienter utsätts för våld. Nu får de Norrbottens jämställdhetspris 2016 för sin satsning på att upptäcka och stoppa våld i nära relationer.
- Jag är helt överväldigad över att vi fick priset, säger Ingela Norén, som är verksamhetschef vid Hortlax hälsocentral. Nu ska vi använda pengarna till att arbeta förebyggande mot våld tillsammans med föräldrar och barn.

Hortlax hälsocentral har tagit fram rutiner för att kunna ge bättre stöd åt patienter som utsätts för våld i nära relationer. Sedan arbetet startades har personalen på hälsocentralen upptäckt fler kvinnor och barn som är i behov av hjälp och stöd på grund av våld i en nära relation.

Soldaten kom inte tillbaka. Vem bryr sig

Nedanstående är dagens ledande politiker helt okänsliga inför

Det fanns en gång en soldat
Han kysste sin mor farväl
Han sa till sin flicka; du, jag kommer igen
Svara mig du
Var är han nu?
Jag bara undrar
Var är han nu?
Det fanns en gång en stad
I parken där lekte barn
Så släppte man ner en bomb och staden försvann
Svara mig du
Var är den nu?
Jag bara undrar
Var är den nu?

Uppsnabbat 26 september

"Landstingets resurscentrum förväntas klara sitt resultatmål för all verksamhet"

Fastighets- och servicenämnden bedömer att den kan nå sitt resultatmål för serviceverksamheten

Uppsnabbat fastighets- och servicenämnden 26 september

I detta nyhetsbrev:

  • Ja till tillbyggnad till Ronald McDonald Hus
  • Delårsrapporter
  • Förlängd tid för översynen av hyresmodellen
  • Reviderad delegationsordning
  • Information om arbetet med Framtidens Akademiska


Ja till tillbyggnad till Ronald McDonald Hus

Fastighets- och servicenämnden sade ja till Stiftelsen Ronald McDonald Hus önskan om att få göra en tillbyggnad  inom befintligt arrendeområde. Det nuvarande huset har 14 sovrum för sjuka barn och ungdomar och deras familjer. Tillbyggnaden är tänkt att innehålla ytterligare nio sovrum.
När tillbyggnaden byggs är inte klart då Stiftelsen Ronald McDonald Hus inte fattat slutligt beslut om genomförande.
Stiftelsen Ronald McDonald Hus och Landstinget i Uppsala län tecknade år 2010 ett arrendeavtal som ger stiftelsen nyttjanderätt av en del av landstingets fastighet på västra sidan av Dag Hammarskjölds väg. Det arrendeavtalet ska nu uppdateras med den nya byggnaden.

Delårsrapporter

Landstingets resurscentrum förväntas klara sitt resultatmål för all verksamhet – undantaget asylvården. Kostnadsutvecklingen för vård av asylsökande är och har varit svår att beräkna och utfallet påverkas av flera faktorer, både lokalt och nationellt.
Den planerade uppgraderingen av journalsystemet Cosmic har skjutits på framtiden. Senareläggning av införande och utveckling av systemet genererar en återföring av medel till vårdförvaltningarna under året på ca 9 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum fortsätter sitt förbättringsarbete inom de administrativa processerna.
Landstingsservices ekonomiska utfall i perioden är ett överskott på 34 miljoner kronor vilket är 24 miljoner bättre än budget. Det är främst förskjutningar i aktivering av projekt som förklarar den positiva avvikelsen, vilket medför förseningar avseende värdeminskning. På årsbasis bedöms dock denna effekt avta då flera projekt kommer avslutas och därmed faller kostnaderna för värdeminskning ut.
Genom nya avtal inom servicetjänster har kostnaderna kunnat reduceras avsevärt under året, och även om det medför lägre intäkter för Landstingsservice, blir den totala effekten för landstinget positiv genom lägre kostnader.
Årsprognosen pekar mot ett överskott på ca tre miljoner för Landstingsservice och ett underskott på omkring 20 miljoner för Landstingets resurscentrum.

Förlängd tid för översynen av hyresmodellen

Fastighets- och servicenämnden beslutade att ge mer tid till arbetet med att se över hyresmodellen. Arbetet ska redovisas vid nämndens möte i februari 2017.
Fastighet och servicenämnden beslutade i mars att ge Landstingsservice i uppdrag att genomföra en översyn av hyresmodellen. Översynenens inriktning var smärre justeringar som resulterar i en förenklad hyresmodell som är lättare att förstå för hyresgästerna.
Arbetet med översynen har visat sig vara komplext. Av den anledningen har Landstingsservice bett om mer tid för arbetet. Översynen skulle ursprungligen redovisas vid fastighets- och servicenämndens möte i september i år.

Reviderad delegationsordning

Fastighets- och servicenämnden fastställde den reviderade delegationsordning för nämnden. Revideringen är en anpassning till den nya, av landstingsfullmäktige beslutade, investeringsprocessen.

Information om arbetet med Framtidens Akademiska

Landstingsservice och Akademiska sjukhuset informerade om arbetet med framtidens Akademiska. Bland annat redogjordes det för erfarenheterna som gjorts i samband med det nu färdigrenoverade 85-huset. Nämnden fick även en kort beskrivning av det arbete som pågår för att se vilka konsekvenser ett senareläggande av renoveringen av B9 (centralblocket mellan 60- och 70-huset) kan få.
Fastighets- och servicenämnden beslutade att uppmärksamma landstingsstyrelsen på att investeringsvolymen för centralblocket kan vara underdimensionerad i förhållande till verksamhetens uppskattade behov för innevarande planperiod.

söndag 25 september 2016

SNF om våra badrumsskåp

Hämtat ur nyhetsbrev från Naturskyddsföreningen



Hjälp oss rensa bort gifterna från badrummet! 

Miljögifternas spridning är ett världsproblem. De finns överallt i vår vardag. Nu behöver vi din hjälp för att få bort miljögifterna från badrummen.

Om du tittar på baksidan av ett schampo, en kräm eller en skönhetsprodukt så ser du långa listor på ingredienser – omöjliga att förstå om man inte är kemist. I listorna kan det gömma sig hormonstörande ämnen, PFAS och mikroplaster. Ämnen som kan vara farliga för oss, men som också är farliga för vattenlivet när de spolas ut i naturen. Men värst av allt – vi vet fortfarande alldeles för lite om hur dessa ämnen påverkar oss och miljön.

Nu är det upp till oss. Dig och mig. Vi som vill se en giftfri framtid för oss och för kommande generationer. Tillsammans kan vi agera för att få bort farliga ämnen från våra badrumsprodukter.

Det här är vad Naturskyddsföreningen vill göra:

1. Kemiska analyser för att få mer kunskap om vilka farliga ämnen som finns i våra badrumsskåp.
2. Påverka politiker och myndigheter med krav på bättre lagar och tuffare kontroller.
3. Öka medvetenheten hos konsumenter, som i sin tur knuffar tillverkare och butiker i rätt riktning.

Tillsammans kan vi få bort dessa ämnen från butikshyllor och badrumsskåp, bara vår röst hörs starkt nog. Hjälp oss att nå fler och påverkar mer. Stöd vårt arbete med en gåva – via hemsidan eller Swisha till nr: 901 12 014

Pinsamma riktiga karlar

Läs kåseriet. Karin Kajjan Andersson skriver i dag i UNT under rubriken "Inget charmigt med "Riktiga karlar"". Inte bara skriver utan skriver bra.
TV4:s underhållningsprogram som hon skriver om såg jag första avsnittet av. Varför gör TV4 det här? Ja kanske för att företaget vet att lyteskomik går hem.
Hur många medvetna överdrifter som förekommer vet vi tittare ingenting om. Däremot att dom förekommer. Inte ens dessa "riktiga karlar" kan stå för allt dom säger. När någon säger att man inte ska äta grönsaker är regin tydlig.
Man måste fråga sig varför TV4 gör en sådan här "teater". Jo, man får säkert tittare. Programmet säger inte så mycket om just dessa tjockisar. Inte annat än att dom fallit för en god ekonomisk ersättning som kompensation för att bli förlöjligad. Riktiga karlar ställer inte upp på sådant här spektakel
Men det säger mycket om TV4.

lördag 24 september 2016

Sätt betyg på staten i skolpolitiken

Det senaste förslaget inom skolpolitiken är att uppdra till Skolinspektionen att sätta betyg på skolorna. Och?, tänker jag då.
Jo, det är väl rimligen något, som pågår redan? Staten har stiftat lagar om än det ena och än det andra. Staten har utfärdat lag på, till exempel att skolundervisningen ska hålla hög kvalitet och vara jämlik. För att veta om det gäller måste staten självklart följa upp utbildningsresultat och annat och vidta åtgärder vid avvikelser. Dock ser vi härvidlag ett stort statligt misslyckande.
Betygsättning av skolor? Kanske det. Men i vilket syfte? Jo, borde vara för att veta i vilka fall särskilda åtgärder krävs. Inte, i första hand för att hänga ut skolor och se till att man väljer bort vissa skolor.
Sätt betyg på staten. Det lutar åt ett F

fredag 23 september 2016

Debatt om säkerhetspolitik kan bli debatt om vapenanvändning

Jag hoppas att man kan enas om vad säkerhetspolitik är. Dock befarar jag att några kommer att tala om endast vapen och medlemskap i kärnvapenorganisation. 

Aktuell debatt om Sveriges säkerhetspolitiska situation

Den 13 oktober vid 15.00 hålls en aktuell debatt om Sveriges säkerhetspolitiska situation. Debatten hålls på begäran av Liberalerna och utrikesminister Margot Wallström (S) deltar. Den kan följas direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Politiker är bättre ledare än genomsnitt i befolkningen

Politiker är både smartare och bättre ledare än genomsnittsindividen. Det är inte vad människor ofta säger. Tvärtom. Dock gäller ju att inom gruppen politiker även där variationerna är stora. Jag har exempel på båda ytterligheterna i fråga om ledarskap. Den positiva ytterligheten förbjuder min försiktighet mig att nämna, den negativa är exemplet så färskt att hela genomförandet måste avvaktas.

Dock: Den här rubriken behöver dagens politiker 

Forskning: Politiker är smartare än de flesta

 Svenska politiker är smartare än människor i allmänhet. Dessutom är de bättre som ledare. Det menar forskarna bakom en omfattande studie från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms Universitet, rapporterar Forskning.se. Kommunpolitiker hör enligt studien till ”den mest begåvade tredjedelen” av befolkningen. 
– Kommunstyrelsens ordförande är i genomsnitt lika smart som verkställande direktörer i företag med mellan 25 och 250 anställda, säger forskaren Torsten Persson.
Däremot är de enligt studien mindre smarta än medicinare, jurister och samhällsvetare på universitet. Forskarna har kommit fram till sina slutsatser genom att jämföra iq-tester från mönstringen under militärtjänsten, samt olika gruppers lönenivåer.

Nu måste Dawit Isaak friges

Femton år sedan Dawit Isaak hade just tillfångatagits. Jag var då riksdagsledamot och reagerade starkt mot gripandet. I första hand jag och en socialdemokratisk ledamot kom att inte bara reagera utan också agera.
Jag deltog i manifestation på Sergels torg, jag gick i demonstrationståg förbi Eritreanska konsulatet.
Jag glömmer aldrig filmandet av tåget från en balkong på konsulatsbyggnaden.
Vem kunde då tro att den rättsvidriga och grymma behandlingen av Dawit Isaak skulle fortgå femton år senare
Nu måste vi alla på olika sätt uttrycka krav på omedelbar frigivning.Dawit Isaak har aldrig delgivits misstanke om brott. I Eritrea är det emellertid ett brott att vara kritisk.

Är alliansbildning en bra idé?

Ur Wikipedia: 
Allians, av franska alliance, förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse.

Alliansen i svensk politik står för en sammanslutning mellan fyra politiska partier, Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna.
En allians sluts i ett visst syfte. Alliansen Alliansen har tillkommit i syfte att nå regeringsmakten i Sverige. Bedömningen är att detta åstadkoms lättare genom att före val ingå allians än genom att efter val bilda koalition. 
Skillnaden kan ses som en lek med ord. Men, långt ifrån. I alliansen träffar man överenskommelse om politikens innehåll. vilket innebär att man suddar ut profiler. När man bildar koalition gör man det efter att i val ha profilerat sig. 
En annan stor skillnad handlar om vad partierna ser som sina primära uppgifter. Makten eller en viss politik. Jo, jag hör kommentaren; man måste nå makten för att kunna genomföra sin politik.. Men är det en självklarhet? Nej. Jag tar ett exempel: Om Liberalerna med stöd av cirka sex procent av väljarna ingår i en allians har man inte möjlighet att tydliggöra sin socialliberala profil. Genom att söka stöd för en sådan profilerad politik i ett val kan man välja att i en eventuell koalitionsförhandling få genomslag för socialliberal politik eller att i opposition arbeta för socialliberal politik.
Allianspolitik har makten som primärt mål. Politikens innehåll är sekundärt.
Till detta kommer den demokratiska aspekten. Budskap i valrörelsen: Rösta på Liberalerna, vi är överens med tre andra partier om det mesta


torsdag 22 september 2016

Landstingsfullmäktige 21 september

Regionförbundet upphör. Beslut måste dock fattas av alla medlemmarna i förbundet, länets kommuner och landstinget 

Uppsnabbat landstingsfullmäktige 21 september

I detta nyhetsbrev:

  • Regionförbundet går i graven
  • Regionalt trafikförsörjningsprogram antaget
  • Partier redovisade hur de använder sitt stöd
  • Landstingsfullmäktiges sammanträdestider
  • Motion om chattfunktion inom psykiatrin avslogs
  • Motion om folkhögskolefilial i norr avslogs
  • Motion om kostnadsfritt HPV-vaccin till alla unga besvarad
  • Motion om hembesök vid funktionsnedsättning avslogs
  • Motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer avslogs
  • Motion om nollvision för vårdskador avslogs
  • Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva
  • Svar på interpellation om psykiatrin
  • Svar på interpellation om influensavaccinationer
  • Svar på interpellation om BUP i Östhammar, Tierp och Enköping
  • Svar på interpellation om vårdköer
  • Svar på interpellation om landstingets AT-utbildning
  • Svar på interpellation om nya prognoser
  • Svar på interpellation om landstingets organisation
  • Svar på interpellation om väntetider till vården
  • Svar på interpellation om medarbetarbrist vid de landstingsdrivna vårdcentralerna
  • Svar på fråga om vårdvalet inom mödravården



Regionförbundet går i graven

Regionförbundet kommer formellt att upphöra den 31 december 2016 och kapital, tillgångar, skulder och åtaganden överförs till Region Uppsala. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen i höst fattar beslut om en lagändring som gör det möjligt för Landstinget i Uppsala län att bilda region den 1 januari 2017.

Regionalt trafikförsörjningsprogram antaget

Landstingsfullmäktige har antagit ett trafikförsörjningsprogram för 2016 för Uppsala län.
I trafikförsörjningsprogrammet redovisas behovet av regional kollektivtrafik i länet och målen för kollektivtrafikförsörjningen. Programmet omfattar alla former av regional kollektivtrafik, även trafik som utförs av kommersiella aktörer. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet blickar cirka 15 år framåt i tiden men revideras varje mandatperiod.
(V) yrkade på ett tillägg i programmet som bland annat handlade om prisets betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft ständigt ska beaktas. Detta avslogs.

Partier redovisade hur de använder sitt stöd

Landstingsfullmäktige godkände redovisningar från de politiska partierna av hur det lokala partistödet för 2015 har använts. Sedan 2014 gäller nya regler, som innebär att de partier som får stöd ska redovisa hur stödet har använts. Syftet är att göra underlag och beslut kring det lokala partistödet öppnare och mer tillgängligt för allmänhet och media. Partistödet används till exempel för att finansiera lokaler, administration och utbildning.
Partistödets storlek styrs av antalet mandat. För 2015 redovisade partierna hur de använt följande belopp: (S): 2 218 488 kr, (C): 457 500 kr, (L): 457 500 kr, (V): 549 000 kr, (MP): 640 500 kr, (KD): 366 000 kr, (M): 1 281 780 kr, (SD): 549 000 kr.

Landstingsfullmäktiges sammanträdestider

Landstingsfullmäktige beslutade om sammanträdestider för 2017. Landstingsfullmäktige sammanträder följande dagar:
2017: 15 februari, 27 april, 19-20 juni, 27 september, 11 november
2018: 14 februari, 25 april, 18-19 juni, 26 september, 28 november, 12 december.

Motion om chattfunktion inom psykiatrin avslogs

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) föreslog i en motion att landstinget ska starta en försöksverksamhet med en chattfunktion på landstingets hemsida, där personer med psykisk ohälsa enkelt kan få kontakt med utbildad personal. Syftet med chattfunktionen skulle vara att underlätta för patienter att få kontakt med vården och att fler ska kunna få hjälp.
Landstingsfullmäktige avslog motionen med hänvisning till andra satsningar på området, till exempel införandet av en handlingsplan mot psykisk ohälsa, nationell överenskommelse om psykisk hälsa 2016, inrättande av programråd för psykisk ohälsa och en nystartad enhet för ehälsa. Det finns också en tveksamhet till anonyma chattmöjligheter i landstingets regi. Om man önskar vara anonym finns det redan andra stödlinjer som uppmuntrar personer som behöver vård att söka den och att hitta rätt i systemet.
(M), (C), (L) och (KD)  reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om folkhögskolefilial i norr avslogs

Sara Sjödahl (C) föreslog i en motion att Wiks folkhögskola ska öppna en filial i den norra länsdelen. Detta skulle enligt Sjödahl göra det möjligt för fler att ta del av utbildningarna. En prioriterad grupp skulle vara att ge allmänna behörighetsgivande kurser för elever som har bristfälliga resultat i grundskola eller gymnasieskola.
Landstingsstyrelsen, som berett ärendet, anser att en ny filial skulle innebära att resurser tas från nuvarande folkhögskoleverksamhet. Ersättningen från staten blir inte per automatik större för att en filial öppnas. Däremot uppmuntrar landstingsstyrelsen kulturnämnden att undersöka intresse och förutsättningar för att starta en mer flexibel folkhögskoleutbildning i länet genom att kombinera fysiska kurser på olika platser med nätbaserade aktiviteter.
Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att avslå motionen.
(C) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om kostnadsfritt HPV-vaccin till alla unga besvarad

Lina Nordqvist, Kajsa Dovstad, Lena Lundberg, Carl Nettelblad och Jenny Gavelin, samtliga (L), föreslog i en motion att landstinget ska utreda fördelar, kostnader och andra konsekvenser av att erbjuda kostnadsfri HPV-vaccination till länets samtliga unga invånare. Idag vaccineras unga kvinnor, men inte unga män.
Landstingsstyrelsens bedömning är att det kan vara värdefullt att införa en könsneutral HPV-vaccinering både av effektivitetsskäl och utifrån etiska överväganden. Detta bör i första hand göras som ett nationellt tillägg till nuvarande vaccinationsprogram och frågan bereds av Folkhälsomyndigheten. Om den nationella beredningen av frågan dröjer kan det finnas skäl att landstinget tar upp frågan till ny bedömning.
Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad.

Motion om hembesök vid funktionsnedsättning avslogs

Lena Lundberg, Carl Nettelblad och Lena Gavelin, samtliga (L), föreslog i en motion att landstinget ska utreda möjligheten att människor med funktionsnedsättning över hela länet ska kunna få hembesök från läkare och distriktssköterska. Motionärerna framhåller att för människor med vissa typer av funktionshinder kan både resor och mötet med nya och livliga miljöer på sjukhus och vårdcentraler vara besvärliga, även om det inte finns fysiska hinder.
Landstingsfullmäktige avslog motionen eftersom frågan hanteras inom det påbörjade arbetet med att utveckla hemsjukvården i hela länet.
(L) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer avslogs

Jenny Gavelin, Kajsa Dovstad och Lena Lundberg, samtliga (L), föreslog i en motion en rad åtgärder inom området stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer, bland annat att landstinget ska se över möjligheten till ökat kunskapsutbyte mellan sjukvårdspersonal och föräldrar till barn med kronisk sjukdom och ha rutiner för att tidigt fånga upp symtom på stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna. Behandling med insulinpumpar tas också upp, liksom behovet av vårdsamordnare för att underlätta för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och deras föräldrar.
Landstingsfullmäktige avslog motionen mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår inom området.
(L), (M) och (KD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om nollvision för vårdskador avslogs

Robin Kronvall (M) föreslog i en motion att en nollvision för vårdskador ska antas för landstingets samtliga verksamheter och att en åtgärdsplan ska tas fram för att kunna nå målet om en nollvision. Bakgrunden är att omkring 100 000 patienter drabbas av vårdskador i sjukvården varje år, skador som kunde ha undvikits. Förutom det mänskliga lidandet innebär det också stora kostnader för samhället.
Landstingsfullmäktige antog i februari 2016 en strategi för patientsäkerhet. I strategin ingår en nollvision för undvikbara vårdskador. Strategin har konkretiserats i en handlingsplan som antogs av landstingsstyrelsen i april 2016.
Landstingsfullmäktige avslog motionen med anledning av det arbete som pågår inom området.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Krispinssons slutsats av den information som finns är att mottagningen bara är tillfälligt stängd.
Fråga: När får Morgongåvaborna åter sin distriktsmottagning?
Svar: Ett rekryteringsarbete till Morgongåva har skett under året, men inte gett utdelning. Rekryteringsläget i hela landet är svårt. Söktrycket på Heby vårdcentral är fortsatt högt och det har ännu inte varit möjligt att fördela personalen så att de också kan bemanna Morgongåva.
Heby vårdcentral ska ge god vård åt alla som bor i Heby kommuns södra länsdel. Det innebär att befolkningen i Morgongåva tack vare distriktssköterskemottagningen har väldigt god service i förhållande till dem som bor i andra delar av kommunen. För att garantera lika vård och hög tillgänglighet har det varit nödvändigt att minska öppethållandet i Morgongåva och koncentrera de resurser som finns till vårdcentralen i Heby.

Svar på interpellation om psykiatrin

Johan Örjes (C) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om psykiatrin. Enligt Örjes ställde sig den dåvarande rödgröna majoriteten bakom kraftiga besparingar inom psykiatrin i och med att man godkände en konsekvensbeskrivning från Akademiska sjukhuset. Enligt Örjes har köerna inom psykiatrin ökat drastiskt.
Frågor: Ser du ett samband mellan de åtgärder som den nya majoriteten godkände i mars 2015 och de stora problem vi idag upplever inom psykiatrin i landstinget? När räknar du med att antalet som väntat mer än 90 dagar på besök inom allmän psykiatri är nere på samma nivå som 2014?
Svar: Politiken förfogar inte över psykiatrins budget på det sätt som Örjes vill göra gällande. Mellan 2014 och 2016 har totalbudgeten för Akademiska sjukhuset ökat med 558 miljoner kronor. Sjukhusdirektören förfogar över fördelningen mellan olika verksamhetsområden utifrån uppdraget som Akademiska fått. Verksamhetsområde psykiatri på Akademiska sjukhuset har fått ökade anslag från 691 miljoner kronor 2014 till 739 miljoner kronor 2016.
Inflödet av patienter inom allmänpsykiatri har ökat med 15 procent från 2014 till 2016. Inflödet till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med 70 procent. Då har ändå tillgängligheten varit relativt god under 2016 på 89 procent och ingen patient har väntat efter 90 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Samtidigt har vi svårt att rekrytera fler medarbetare på grund av en nationell brist på arbetskraft med rätt kompetens.
Tillgängligheten inom psykiatrin är enligt väntetider i vården mycket god (90-100 procent) utom två verksamheter där den är riktigt dålig, affektiva mottagningen för vuxna samt beroendemedicinska mottagningen. Akademiska arbetar med att analysera orsakerna till att just dessa verksamheter har så låg tillgänglighet och arbetar med en strategi för att förbättra tillgängligheten.

Svar på interpellation om influensavaccinationer

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om influensavaccinationer. Bakgrunden är en rapport över influensasäsongen 2015-2016 där det framgår att landstinget är fjärde sämst i Sverige på att vaccinera mot influensa.
Fråga: Vilka insatser görs för att öka vaccinationstäckningen i vårt län? Har möjligheten att erbjuda landstingets vårdpersonal gratis vaccination övervägts?
Svar: Inför kommande influensasäsong planeras en kampanj för att öka vaccinationstäckningen i riskgruppen för allvarlig influensa. I kampanjen ingår ett vykortsutskick till samtliga personer i länet som är 65 år och äldre. Via 1177 och andra informationskanaler kommer man att särskilt uppmärksamma influensa under hösten 2016. Vaccinationen är gratis för alla riskgrupper i Uppsala län, inklusive de som är 65 år och äldre.
All influensavaccination av vårdpersonal är sedan flera år gratis inom landstinget. Smittskyddsenheten planerar för att genomföra en kampanj för att öka vaccinationstäckningen hos vårdpersonalen inför influensasäsongen 2016/17.

Svar på interpellation om BUP i Östhammar, Tierp och Enköping

Måns Vilhelmsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om BUPs verksamhet i Östhammar, Tierp och Enköping.
Fråga: Risken för att patienter inskrivna i BUP i länets norra och södra delar väljer att inte åka på sina planerade besök är stor, vilket kommunerna i berörda länsdelar bekräftar. Finns det någon strategi från landstinget för att säkerställa och underlätta att patienterna kommer till sina planerade besök?
Svar: Från politisk nivå har vi lyft frågan med verksamheten om att särskilt underlätta för barn och unga att ta sig till sina inbokade besök.
Enligt verksamheten kontaktas patienter från norra och södra länsdelen om de avbokar eller uteblir från besök via telefon. BUP har sedan många år en väl uppbyggd mobil verksamhet. I de fall patienter vid upprepade tillfällen uteblir från besök finns därför möjlighet att åka ut mobilt i länet.
Enligt verksamheten finns det ingen tydlig trend med avbokningar och uteblivna besök från länets norra och södra länsdel. Det inkommer få synpunkter och klagomål på möjligheten för barn och unga att ta sig till sina besök. Men det betyder inte att oron inte finns och det måste vi självfallet ta på allvar. Därför är exempelvis samverkan i närvårdsstyrgrupperna avgörande för att utveckla en hållbar och tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri.

Svar på interpellation om vårdköer

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om vårdköer. Enligt sjukhusstyrelsens senaste rapport får 67 procent av patienterna besök och 74 procent behandling/operation inom tre månader. Lagens krav är 100 procent.
Frågor: Hur ser handlingsplanen för att komma till rätta med vårdköerna ut? När kommer handlingsplanen att ge positiva resultat avseende tillgänglighetssiffrorna?
Svar: Handlingsplanen på politisk nivå för att komma tillrätta med vårdköerna består av ett antal olika politiska beslut som gäller både ökad finansiering, krav på produktionsplanering, samordning, styrning genom bästa effektiva omhändertagandenivå, satsningar på kompetensförsörjning, stärkt uppföljning och dialog, förändrad organisation med mera. Dessa beslut har tagits i olika politiska församlingar beroende på vilken fråga det gällt.
Handlingsplanen på verksamhetsnivå har redovisats kontinuerligt av Akademiska sjukhuset på produktionsstyrelsens och sjukhusstyrelsens sammanträden.
Trots de omfattande insatser som gjorts ser vi både från politiken och verksamheten att det är fortsatt en mycket stor utmaning att nå vårdgarantins mål, och vi är inte nöjda med att tillgänglighetssiffrorna inte förbättrats från året innan.
En strategi för att korta vårdköerna måste även inkludera stärkt samarbete med kommunerna när det gäller ansvar för egenvård, stärkt e-hälsa, förebyggande hälso- och sjukvård och stärkt förstalinjens vård.
Det är svårt att spekulera i när dessa åtgärder kommer att ge ett positivt resultat avseende tillgänglighetssiffrorna. Tillgänglighetsförbättringar sker inom vissa områden utan att ger stort utslag på de totala siffrorna, vilket också redovisats för sjukhusstyrelsen.

Svar på interpellation om landstingets AT-utbildning

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av resultatet från Sveriges yngre läkares förenings årliga rankning av AT-utbildningar. I årets undersökning fick Akademiska genomsnittsbetyget 4,42 och hamnade på plats 51 av 67. Lasarettet i Enköping kom näst sist med snittbetyget 3,64.
Fråga: Vilka är orsakerna till landstingets dåliga resultat i SYLF:s utvärdering för 2016 och vilka initiativ är du beredd att ta för att förbättra utbildningen?
Svar: Att det ser ut så här i SYLF:s rankning är självfallet tråkigt, men vi måste samtidigt se att det finns fler rankningar. Ett exempel är Universums rankning över attraktiva arbetsplatser där Akademiska sjukhuset hamnar på tredje plats för sjuksköterske- och läkarstudenter.
Det som nu har hänt i den årliga SYLF-rankningen är ett ras från en flerårig ganska stabil nivå. Det finns ett par skäl som gör att en sänkning i ranking i år var förändrat. Det första är att byte av AT-chef för ett par år sedan ledde till en instabilitet som blev något mer uttalad än vad som hade förväntats. Som en del av denna instabilitet har rekryteringen av nya AT-läkare inte varit helt lyckosam. Det ställs andra krav på AT-läkare som ska genomgå sin AT-utbildning på universitetssjukhus jämfört med på andra sjukhus. Av dessa skäl är rekrytering av rätt personer avgörande. Till varje AT-block inom Akademiska sjukhuset finns drygt 30 sökande. Tyvärr har under de senaste åren ett flertal personer rekryterats som inte funnit sig tillrätta i den ganska krävande miljö som kännetecknar ett universitetssjukhus. Det har lett till ett utbrett missnöje även med sådant som tidigare AT-läkare varit nöjda med.
För några månader sedan tillsattes ny AT-chef. Förhoppningen är att ett tydligare ledarskap ska kunna vända situationen i rätt riktning. Rekryteringsprocessen kommer att skärpas betydligt med målet att uppnå bättre matchning. I övrigt kommer fortlöpande dialog mellan AT-läkare och de som arbetar med AT-utbildningen att fortsätta och intensifieras med målet att nå kontinuerlig förbättring.
Från landstingsstyrelsens HSFoUU-utskott har gett FoU-direktören i uppdrag att utreda samordning och dimensionering av AT och ST. Ur ett rekryteringsperspektiv för landstinget, där målet är att utbilda tillräckligt många specialistläkare för att klara kompetensförsörjning, är hanteringen av AT-utbildningen mycket viktig. För Akademiska sjukhuset handlar det om att återställa förtroendet för den AT-utbildning som ges. För Lasarettet i Enköping är utmaningen att upprätta ett förtroende för AT-utbildningen, men även att rekrytera AT-läkare som stan nar kvar inom landstinget för att utbilda sig vidare till specialister. Inom ramen för utredningen kommer förslag att läggas fram för att uppnå dessa mål.

Svar på interpellation om nya prognoser

Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) med anledning av de senaste skatte- och pensionsprognoserna. Enligt Lagh tappar landstinget 108 miljoner kronor i intäkter under innevarande år. Detta får konsekvenser också kommande år, även om det ser ut som om pensionskostnaderna sjunker. Om inget görs redan nu kommer enligt Lagh fortsatta skattehöjningar vara ofrånkomliga.
Frågor: Vad avser landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg att göra åt det faktum att vi enligt de nya prognoserna kommer att tappa 108 miljoner under innevarande år? Kommer bortfallet innebära att verksamheterna får besparingskrav resten av året eller under kommande år?
Svar: Nina Lagh påtalar i sin interpellation att två olika prognoser den senaste tiden utfallit negativt för vårt landsting, sammantaget 108 miljoner kronor. Lagh väljer dock att utelämna de positiva förändringar som inträffat, bland annat har ersättningen från staten för läkemedelsförmånen ökat med 57 miljoner kronor jämfört med budget.
Jag delar Laghs oro för vår ekonomiska utveckling och är helt klar över att vi inte kan sitta passiva och åse utvecklingen. Att under löpande år göra kortsiktiga åtstramningar tror jag är fel väg att gå. I sammanhanget känns det väldigt bra att kunna konstatera att vår regering har insikt i kommunernas och landstingens stora utmaningar, och därför har beslutat om de så kallade välfärdsmiljarderna. För vårt landsting innebär det en förstärkning med 64 miljoner kronor 2017, 64 miljoner kronor 2018 och 76 miljoner kronor 2019. Detta skapar väsentligt bättre förutsättningar för oss att hålla oss inom ramen för god ekonomisk hushållning, men det räcker inte. Därför har jag för avsikt att föreslå landstingsstyrelsen besluta att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag på åtgärder som långsiktigt stärker vårt landstings ekonomi.

Svar på interpellation om landstingets organisation

Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om landstingets organisation. Frågan besvarades av Johan Edstav (MP), ordförande i styrgruppen som ansvarar för bildandet av Region Uppsala.
Enligt Lagh är situationen idag att flera politiska organ har ansvar för samma saker fast på olika nivåer. Ett exempel är personalfrågorna som hanteras av såväl personalutskottet under landstingsstyrelsen som andra styrelser. Ett annat exempel är närvården som hanteras av flera instanser där även kommunerna är med i arbetet.
Frågor: Anser landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg att den nuvarande organisationen är tydlig? Är du beredd att ändra i organisationen framöver om revisorerna fortsatt anser att organisationen är otydlig?
Svar: Jag anser att vi kommit framåt i arbetet att göra landstingets politiska organisation tydligare, men det är viktigt att påpeka att det är ett kontinuerligt arbete, inte minst i samband med regionbildningen, att uppdatera reglementet och arbetsordningen för nämnder och styrelser.
Vad revisorerna kommer att framföra för synpunkter om den nya organisationen är onödigt att på förhand spekulera i. Att skapa en tydlig organisation är en kontinuerlig process och skulle det framkomma att det fortsatt finns oklarheter i organisationen så behöver vi självklart kunna behöva se över hur det kan tydliggöras och förbättras ytterligare.

Svar på interpellation om väntetider till vården

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om väntetider till vården. Laghs dotter ville beställa en läkarundersökning för att kunna ta lastbilskörkort. På vårdcentralen där hon är listad fanns inga tider på flera månader och föreslog att hon skulle vända sig till en privat vårdcentral, men eftersom hon inte var listad där förvägrades hon att boka en tid.
Frågor: Vad anser du om att det är flera månaders väntetid till en läkarundersökning? Hur följer du och vårdstyrelsen upp att våra vårdcentraler, såväl egna som privata, inte nekar patienter vård för att de är listade på en annan vårdcentral? Vad avser du att göra åt att vårdgivare i Uppsala län inte lever upp till gällande regelverk?
Svar: Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ingår inte i vårdcentralsuppdraget. Besök som inte gäller sjukdom eller misstanke om, inklusive intyg för körkort, definieras och ersätts enligt den så kallade Gula taxan. Att den privata aktören nekat till besöket kan landstinget inte agera mot eftersom det inte är en del av vårt avtal med privata vårdcentraler.
Att följa upp huruvida vårdgivarna nekar patienter att boka tid på grund av listningsstatus är svårt. Uppföljning kan främst ske genom avstämning med verksamheterna samt på indikation när patienter hör av sig. Landstinget kommer via primärvårdens branschråd att påminna samtliga vårdgivare om att vårdcentralsuppdraget gäller oavsett listning.
Landstinget mäter tillgänglighet till läkare inom vårdcentralsuppdraget utifrån vårdgarantin. Det exempel som lyfts fram i interpellationen ingår inte vårdcentralens uppdrag och har inte samma prioritet som andra besök. Denna typ av intyg har primärvården sedan många år hänvisat till privata enheter.

Svar på interpellation om medarbetarbrist vid de landstingsdrivna vårdcentralerna

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om medarbetarbristen vid de landstingsdrivna vårdcentralerna. Enligt Orring har det under lång tid varit svårt att rekrytera specialister i allmänmedicin till landstinget. Idag saknas 35 allmänläkare i den primärvård som landstinget driver i egen regi. Nu har också bristen på sjuksköterskor och endast 9 av 26 vårdcentraler i egen regi har den planerade bemanningen. Detta är en allvarlig situation som riskerar att slå hårt mot vården och tillgängligheten för länets patienter.
Fråga: Vilka åtgärder har du vidtagit för att komma tillrätta med medarbetarbristen i Primärvården?
Svar: Vårdstyrelsen och primärvården tar frågan om trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för länsinvånarna på största allvar. Som ordförande i Vårdstyrelsen för jag kontinuerliga samtal med verksamheten om de insatser som genomförs för att säkra en god tillgänglig hälso- och sjukvård i hela länet. Bemanningssituationen är en tuff utmaning, såväl i Uppsala län som på nationell nivå, men jag som ansvarig ordförande har fullt förtroende för den beredskap och de åtgärder som primärvården har och arbetar med för att säkra en god vård för alla länets invånare.

Fråga om vårdvalet inom mödravården

Anna-Karin Klomp (KD) ställde en fråga till landstingsrådet Vivianne Macdisi (S). Klomp ville veta hur Macdisi, i egenskap av ordförande för hälso- och sjukvård och FoUU-utskottet ser långsiktigt och strategiskt på vårdvalet inom mödravården.
Fråga: Är vårdvalet inom mödravården värt att bevara?
Svar: Vi har inte haft frågan uppe på hälso- och sjukvårdsutskottet för ställningstagande och har inga planer på att ändra dagens regelverk. Vi hade kanske inte infört det, men nu finns det där.