Riksda´n 24 april

Logotyp: Sveriges riksdag 24 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 24 april Nej till motioner om familjerätt (CU9) Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17) Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20) Polisanställda får stärkt skydd (JuU28) Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6) Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9) Nej till motioner om kultur för alla (KrU10) Nej till motioner om naturvård (MJU12) Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13) Anpassningar till EU:s regler om medicinteknik (SoU23) Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Nej till motioner om högskolan (UbU14) Nej till motioner om familjerätt (CU9) Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området. Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19) Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Polisanställda får stärkt skydd (JuU28) Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029. Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda. Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9) Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024. Nej till motioner om kultur för alla (KrU10) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor. Nej till motioner om naturvård (MJU12) Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön. Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete. Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13) Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete. Anpassningar till EU:s regler om medicinteknik (SoU23) Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner med mera och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till ändringar i förordningarna som har beslutats av EU. De nya reglerna berör medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Lagförslagen börjar gälla den 26 maj 2024. Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor. Nej till motioner om högskolan (UbU14) Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete

Riksda´n 25 april

Logotyp: Sveriges riksdag 25 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 25 april Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8) Extra ändringsbudget för 2024 – Ja till åtgärder i samband med SAS rekonstruktion (FiU35) Trafikutskottet kritiskt mot EU-förslag om inlandssjöfart (TU21) Vitbok om exportkontroll av vissa produkter (UU3) Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8) Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi. Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Extra ändringsbudget för 2024 – Ja till åtgärder i samband med SAS rekonstruktion (FiU35) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier. Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten. Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning. Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning. Trafikutskottet kritiskt mot EU-förslag om inlandssjöfart (TU21) EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande. Vitbok om exportkontroll av vissa produkter (UU3) Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skärpning SvD

SvD skriver:"...nato-invånare" Invånare i NATO? Alltså hur illa kan det bli? Jamen, spelar väl ingen roll. Det gör det visst. Är det okunnighet hos tidningen eller finns en slug tanke bakom?

Insändare i dag

Höj kraven på sjukhusstyrelsen Att tillsätta en arbetsgrupp visar inte på handlingskraft, skriver Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. Foto: Johanna Färlin Insändare 2024-04-20 08:30 Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Sjukhusstyrelsens överskridande av sin budget är enormt stort. Sjukhusstyrelsen har ansvaret för verksamheterna vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Det är styrelsens verksamhet vid Akademiska sjukhuset som orsakar den ofattbara obalansen. Det som man ser ut att ha tappat greppet om avser man nu att lösa med en arbetsgrupp. Denna ska ta fram idéer om hur kostnaderna ska kunna nedbringas. Men arbetsgruppen finns sedan tidigare, nämligen styrelsen själv. Skillnaden mellan arbetsgrupp och styrelse är att arbetsgrupp tar fram idéer, men har ingen beslutanderätt medan styrelsen kan och ska fatta beslut. Innan beslut fattas ska en styrelse eller nämnd, vilket bör ses som en självklarhet, lyssna på så många som möjligt. Kanske alltför vanligt, inom offentlig sektor, är att när politikerna tappat greppet, man tillsätter arbetsgrupp, ser över organisationen, tillsätter en utredning eller tillgriper kombinationer av dessa. Kanske ett sätt att visa handlingskraft. I Sveriges kommuner och regioners ”Reglemente för styrelse och nämnder” framgår tydligt nämnders och styrelsers ansvar. Reglementet leder fram till slutsatsen att de tillgängliga verktygen är ändrad kvantitet, ändrad kvalitet, ändade kostnader, inom ramen för av fullmäktige fattade beslut. Är verktygen inte användbara återstår att vända sig till fullmäktige för ändring av uppdragen till nämnden eller styrelsen. Vad som kännetecknar sjukhusstyrelsens i region Uppsala hantering av ekonomin är att, när rapport om överskridande av budget lämnas, denna läggs till handlingarna, sammanträde efter sammanträde, utan beslut om åtgärder. Skuldberget växer och växer. Inför en genomgången politikerutbildning som krav för att inneha ett fullmäktige- styrelse- eller nämnduppdrag. Byt ut den nämnd eller styrelse, som inte fullgör sitt uppdrag Kommentar till insändaren Ett krav på genomgången politikerutbildning ska gälla alla politiska uppdrag inom offentlig sektor, inte bara Sjukhusstyrelsen

Hur uppstod de?

I ett debattinlägg i dag:"Om man verkligen menar att folket ska få bestämma vart det ska byggas..." "Vart det ska byggas i en kommun bör inte vara..." Hur uppstod denna sammanblandning av var och vart? Samma fråga kan ställas om de nya ä- och ö-ljuden

Skrifter

"Femton steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker, ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Riksda´n 18 april

Logotyp: Sveriges riksdag 18 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 18 april Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området. Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågo

Riksda´n 17 april

Logotyp: Sveriges riksdag 17 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 17 april Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpninge

Nu är det bråttom

I dag läser jag i tidningen om flera åtgärder m.a.a. olika oegentligheter. Allt handlar om kameror, vakter repressalier. När ska vi få en riktig diskusson om åtgärder för att förhindra att vi människor beter oss så illa som vi gör? När ska vi inse att problemet heter brister i inlärning av vad medmänsklighet är? Varför har våra beslutsfattare så svårt att inse att nu krävsnågot annat än "lappa och laga. Kort sagt: Inför i förskola och skola ettläroämne, som handlar om livskunskap. Nu är det bråttom

Svårt få svar

Jag har lite svårt att förlika mig med konstaterandet att det är så svårt, ja omöjligt, att av centrala politiker få svar på frågor man ställer till dem (talspråk: dom). Stora örat? Bara prat. Lyssnande partiet? Bara prat. Vi finns för dig. Bara prat.

Mobilisera för demokratin

Jag känner viss oro över att allt färre unga vill delta i det politiska livet. Vad händer med demokratin? och vilka blir följderna av tilltagande tecken på efterfrågan på auktoritära krafter. Nu behöver vi mobilisera alla demokratiska som går att finna

Språket har betydelse

Spelar det någon roll hur vi pratar, huruvida vi har ett korrekt språk? Är huvudsaken att vi förstår? Spelar det någon roll att visäger: trevligt att ha fått varit med när det heter att ha fått vara med? Jo, jag påstår att det spelar roll. Om vi tillåter språket försämras allt mer uppstår allt fler missförstånd. "Han har bara ätit i dag". Vad betyder det? Ja det står ju att han har inte gjort något annat i dag än att äta, men uttalandet meningen var nog att vi ska veta att han ätit bara i dag. Slutsats: Satsa på svenskan i journalistutbildningen. Nysvenskar lär sig i hög grad av media och i dag i för hög grad lär sig fel.

Du kan vara vad som heelst

Vem som helst får ställa upp för Folklistan. Spelar ingen roll vad man har för åsikter

Var finns fredskapande krafterna?

FN ska arbeta för fred på jorden. NATO arbetar för upprustning.Många länder är medlemmar i båda. Hur kombinerar man dessa roller? Nästan en omöjlighet. Vilken roll är viktigast? I en tid när krig rasar tycks slutsatsen vara att nu krävs mer vapen, fler soldater. Diplomatin får vänta tills segern, tills tusen och åter tusen människor mist livet, är vunnen. Tänk om det borde vara tvärtom. Att fredsansträngningarna alltid måste gå före. Men var finns FN, var finns fredsorganisationerna och var finns det Sverige, som varit pådrivande för kärnvapnens avskaffande och för diplomati i konfliktlösning?

Riksda´n 11 april

Logotyp: Sveriges riksdag 11 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 11 april Nej till motioner om militära frågor (FöU4) Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7) Nej till motioner om cykelfrågor (TU12) Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU13) Nej till motioner om militära frågor (FöU4) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning. Nej till motioner om cykelfrågor (TU12) Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete. Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU13) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning

Inte bara stå med sitt namn

Om man står med sitt namn under en debattartikel bör man åtminstone ha läst artikeln. Är inte möjligt att tre personer missar uppenbart skrivfel

Viktigt

https://www.youtube.com/watch?v=GJdTJRHLR00

Så enkelt, men tydligen komplicerat

Ge kommunerna makten i frågan om friskolor Problemen med friskolor skulle kunna lösas om kommunerna fick mer självbestämmande, skriver Harald Nordlund. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Foto: Lisa Selander Insändare 2024-04-05 09:00 Harald Nordlund, Uppsala Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Visst framstår debatten om friskolor som komplicerad. Ska möjligheterna till vinst begränsas? Vad är skälig vinst? Hur kan en extern utförares verksamhet avbrytas? Komplicerat? Onödigt komplicerat. Onödigt av den anledningen att det bör vara en självklarhet att den som har ansvaret, kommunen, är den som avgör huruvida och av vem kommunen ska ”köpa” skolverksamhet. Köpet sker då genom att kommunen, av extern utförare, upphandlar. Offentlig upphandling är reglerad i lag, lagen om offentlig upphandling, LOU. Det kan finnas flera skäl för en kommun att vilja upphandla en skolverksamhet. En förening, till exempel, kan bidra med nya idéer och sålunda öka mångfalden och valmöjligheterna. Men, varför en så livlig debatt, i friskolefrågan? Jo, eftersom det vid sidan om kommunens ansvar för skolorna finns en annan ordning. En ordning inom vilken, till exempel, en förening eller ett vinstdrivande företag har rätten att utan medgivande av eller önskan från kommunen starta en skola. Staten negligerar sålunda i ett stort antal fall kommunens synpunkter. Vi har två parallella system; ett inom vilket kommunen självständigt beslutar om vilka skolor man ska ha, var skolorna ska vara belägna och finansiering av skolorna och ett annat system inom vilket staten ger utförare utanför offentliga sektorn rätt att starta och bedriva skolverksamhet. Verksamhet som kommunen tvingas bekosta. Argumenten för att kommunerna inte ska få ha hela ansvaret handlar om att det medför att politiken styr i vilken omfattning externa utförare ska få finnas. I kommun A tycker politikerna att all skolverksamhet ska bedrivas av kommunen medan i kommun B, många externa skolor ska få finnas. Men här görs en kullerbytta. Är det inte av det skälet vi har kommunala val, nämligen att den politiska inriktning, som valet pekat ut, ska gälla. Varför annars kommunala val? Den enkla och självklara lösningen på ett komplicerat problem: ge kommunerna rätten att besluta om huruvida annan än kommunen ska äga och driva skolor.

Vadå offentlighetsprincipen

Varför vill politikerna inte se vad som behövs när det gäller friskolorna. Kommunerna har ansvaret för skolorna. Vill en kommun köpa en skoltjänstär det upp till den kommunen. Upphandling görs enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Konstigare behöver det inte vara. Sluta med oväsentligt snack

Pajaser ges enorm publicitet. Pajaseri utan innehåll

MINUTER!

Kommentatorer på SVT Sport tror att det heter minutrar. Men, visst har dom journalistutbildning?

Riksda´n 10 april

Logotyp: Sveriges riksdag 10 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 10 april Nej till motioner om planering och byggande (CU15) Bilförsäljare måste informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (CU19) Finansutskottet har behandlat en rapport från Riksrevisionen om Riksbankens tillgångsköp (FiU16) Polisen får befogenheter att söka efter vapen i säkerhetszoner (JuU13) Nej till motioner om förenklade regler för företag (NU10) Nej till motioner om näringspolitik (NU11) Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14) Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15) Nej till motioner om planering och byggande (CU15) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk. Bilförsäljare måste informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (CU19) Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar. Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024. Finansutskottet har behandlat en rapport från Riksrevisionen om Riksbankens tillgångsköp (FiU16) Riksdagen har behandlat en redogörelse från Riksrevisionen om en granskning av Riksbankens omfattande tillgångsköp, köp av värdepapper, under perioden 2015–2021. Frågan som ligger till grund för granskningen är om tillgångsköpen har varit effektiva och transparenta. Riksrevisionens övergripande bedömning är att tillgångsköpen inte har varit ett effektivt verktyg för att påverka inflationen. Det saknas enligt Riksrevisionen stöd för att inflationen påverkats på ett påtagligt sätt. Tillgångsköpen har samtidigt medfört betydande kostnader för Riksbanken som kommer att påverka statens finanser. Köpen har dock genomförts på ett transparent sätt med ett gediget beslutsunderlag som grund. Tillgångsköpen i början av pandemin bedömer Riksrevisionen som mer effektiva eftersom de bidrog till att upprätthålla den finansiella stabiliteten och på så sätt minska pandemins negativa påverkan på ekonomin. Riksbanksdirektionen håller med Riksrevisionen om att det råder osäkerhet om tillgångsköpens effekter, men betonar att det inte betyder att effekterna är oviktiga. Riksdagen understryker vikten av att Riksbankens beslut granskas och utvärderas, eftersom det syftar till att främja myndighetens effektivitet, måluppfyllelse och legitimitet. Det är enligt utskottet bra att Riksbanken avser att fortsätta utvärdera erfarenheterna från tillgångsköpen under perioden som gått, så att nya kunskaper kan bidra till hur penningpolitiken utformas i framtiden. Vidare lägger riksdagen Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Polisen får befogenheter att söka efter vapen i säkerhetszoner (JuU13) Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område. Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt. Nej till motioner om förenklade regler för företag (NU10) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt. Nej till motioner om näringspolitik (NU11) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter

Oförenligt

Socialliberalism helt oförenlig med brunt och mörkblått

Se upp

Ska vi se Folklistan som bara ett litet skämt utan betydelse? Nej, vi bör se partiet som farligt. Vem som helst får ställa upp på listan. Är du nazist: välkommen

Spelar ingen roll vad du tycker

Hur eländig får politiken bli? "Vem som helst får ställa upp på vår lista" Betyder i klartext att vad man har för åsikter spelar ingen roll.

Mitt tålamod tryter

Jag tror och hoppas att inom Liberalerna funderas på hur man ska kunna lämna Tidösamarbetet. Jag känner att mitt tålamod nu tryter

Ett drömresultat i EU-valet

En del av ett drömresultat i EU-valet är att Folkistan inte får någon plats i parlamentet, men tar röster från KD så att inte det heller får någon plats.

Skrifter

"15 steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker?" Beställs från bod.se

Mellan...och

Mellan kl. 15-16.Fe, fel. Mellan kl. 15 och kl. 16 eller klockan 15-16

Ett absurt system

Vad beror det på att så många politiker vill ha kvar friskolesystemet ? Frågan gäller även LOV. Är det okunnighet? Man kan lätt fås att tro det, enär argumentet heter valmöjlighet. Ta bort LOV och valmöjligheter finns fortfarande. Valmöjlighet handlar inte bara om att få välja mellen olika externa utförare utan även att välja mellan olika kommunala utförare. Hur stor omfattning ska externt utförd social aervice ha? Det beror på vilka politiska beslut, som politikerna i respektive kommun fattar. Men med nuvarande systen har politikerna inget att säga till om i fråga om andra utförare än kommunala.Detta kallar jag ett absurt system

Insändare om friskolor

Ge kommunerna makten i frågan om friskolor Problemen med friskolor skulle kunna lösas om kommunerna fick mer självbestämmande, skriver Harald Nordlund. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Foto: Lisa Selander Insändare 2024-04-05 09:00 Harald Nordlund, Uppsala Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Visst framstår debatten om friskolor som komplicerad. Ska möjligheterna till vinst begränsas? Vad är skälig vinst? Hur kan en extern utförares verksamhet avbrytas? Komplicerat? Onödigt komplicerat. Onödigt av den anledningen att det bör vara en självklarhet att den som har ansvaret, kommunen, är den som avgör huruvida och av vem kommunen ska ”köpa” skolverksamhet. Köpet sker då genom att kommunen, av extern utförare, upphandlar. Offentlig upphandling är reglerad i lag, lagen om offentlig upphandling, LOU. Det kan finnas flera skäl för en kommun att vilja upphandla en skolverksamhet. En förening, till exempel, kan bidra med nya idéer och sålunda öka mångfalden och valmöjligheterna. Men, varför en så livlig debatt, i friskolefrågan? Jo, eftersom det vid sidan om kommunens ansvar för skolorna finns en annan ordning. En ordning inom vilken, till exempel, en förening eller ett vinstdrivande företag har rätten att utan medgivande av eller önskan från kommunen starta en skola. Staten negligerar sålunda i ett stort antal fall kommunens synpunkter. Vi har två parallella system; ett inom vilket kommunen självständigt beslutar om vilka skolor man ska ha, var skolorna ska vara belägna och finansiering av skolorna och ett annat system inom vilket staten ger utförare utanför offentliga sektorn rätt att starta och bedriva skolverksamhet. Verksamhet som kommunen tvingas bekosta. Argumenten för att kommunerna inte ska få ha hela ansvaret handlar om att det medför att politiken styr i vilken omfattning externa utförare ska få finnas. I kommun A tycker politikerna att all skolverksamhet ska bedrivas av kommunen medan i kommun B, många externa skolor ska få finnas. Men här görs en kullerbytta. Är det inte av det skälet vi har kommunala val, nämligen att den politiska inriktning, som valet pekat ut, ska gälla. Varför annars kommunala val? Den enkla och självklara lösningen på ett komplicerat problem: ge kommunerna rätten att besluta om huruvida annan än kommunen ska äga och driva skolor

Riksda´n 4 april

Logotyp: Sveriges riksdag 4 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 4 april Reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas (MJU11) Skrivelse och motioner om elmarknadsfrågor har behandlats (NU9) Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU13) Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 har behandlats (SkU18) Reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas (MJU11) Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs. Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Skrivelse och motioner om elmarknadsfrågor har behandlats (NU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar. Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster. Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna. Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU13) EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation. Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen. Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 har behandlats (SkU18) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023. Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.

Riksda´n 3 april

Logotyp: Sveriges riksdag 3 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 3 april Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8) Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13) Nej till motioner om författningsfrågor (KU16) Nej till motioner om fiske (MJU10) Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12) Förbud mot upphettade tobaksvaror med karaktäristisk smak (SoU9) Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11) Nej till motioner om folkhälsa (SoU15) Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU18) Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU15) Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur och ungas levnadsvillkor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13) Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet. Nej till motioner om författningsfrågor (KU16) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om fiske (MJU10) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om fiskeripolitiken. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fiskekvoter, fiskeredskap, svensk fiskerinäring, fiskerikontroll och fritidsfiske. Att riksdagen avslår alla motionerna beror i första hand på att arbete pågår inom området. Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår. Förbud mot upphettade tobaksvaror med karaktäristisk smak (SoU9) Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024. Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om folkhälsa (SoU15) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU18) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om insatser och placeringsformer för barn och unga. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU15) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om Mellanöstern och Nordafrika som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagens bedömningar och ställningstaganden baseras på den aktuella situationen i regionerna samt på den information finns tillgänglig för närvarande

Mansröst

I går hörde jag, på radion, sång med mansröst

För blivande politiker

Politik på Gott och Ont 15 steg och du är politiker Politiker! Varför styr ni inte Beställs: bod.se

Hur uttalar du ordet blötsnö?

Har ni hört hur man på Radio Uppland uttalar ordet blötsnö? Spelar väl ingen roll? Jo, låter brdrövligt

Hela 17%

17% av Liberalernas väljare är nöjda med dess Tidösamarbete, enligt en undersökning. Förvånande många. Jag skulle ha gissat omkring 1%, motsvarande partiledning och partistyrelse.

Utan effekt

Pensionärsorganisationerna i Uppsala måste finna vägar för att påverka politiken. I dag omständligt och med dålig effeķt

Löööööönlööööööst

Har ni hört hur man på RU uttalar, till exempel, ordet lönlöst?

För blivande politiker

skrifterna "15 steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker, ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Påverkan

På riksnivå påverkar SPF äldrepolitiken. på regional och lokal nivå är alla pensionärsorganisationer påverkan obetydlig. Huvudförklaringen torde vara krångliga vägar. Organisationerna måste ställa högre krav på påverkansmöjligheterna. Men för att åstadkomma förändring krävs medvetenhet om bristerna

Ett slags

Ett slags konst. Ett slags porträtt. Ett slags är en förkortning av "Ett slag av" oberoende av genus på efterföljande substantiv

Men, kommunen bryr sig inte.

Om en gång- och cykelväg i Uppsala är bredare än 2,90 m delas den i en cykeldel och en gångdel. Är den smalare är vägen gemensam. På den gemensamma skall man gå på vänster sida, eftersom man ska möta fordonstrafik. Tror ni i kommunen att fotgängare håller reda på detta? Nej det är inte möjligt. Många fotgängare tror att man går på höger sida av gemensam bana. Gör om. Gör så att alla gång- och cykelbanor är gemensamma och informera vad som gäller. Nuvarande ordning är inte acceptabel

Rikda´n 20 mars

Riksdagsbeslut 20 mars Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt till Ukraina (FiU33) Nej till motioner om public service och film (KrU3) Nej till motioner om kulturarv (KrU5) Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9) EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och förbindelser med de nationella parlamenten har granskats (KU19) Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8) Kritik mot EU-förslag om en lösning på problem med gränshinder (NU16) Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Aktörer ska delta i planering och samordning vid fredstida kriser (TU10) Nya EU-regler för vägavgifter (TU11) Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt till Ukraina (FiU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder. Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Nej till motioner om public service och film (KrU3) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film. Nej till motioner om kulturarv (KrU5) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete. Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9) Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och förbindelser med de nationella parlamenten har granskats (KU19) Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas. Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kritik mot EU-förslag om en lösning på problem med gränshinder (NU16) EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som syftar till att lösa administrativa och juridiska gränshinder som kan finnas mellan länder inom EU. Denna typ av hinder begränsar den fria rörligheten inom unionen och kan därför vara ett problem för den inre marknaden. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Visserligen menar riksdagen att en väl fungerande inre marknad förutsätter att man tar bort hinder vid de inre gränserna. Samtidigt finns på flera håll redan alternativa lösningar på problemen. Därför skulle det passa bättre med en rekommendation än med bindande lagstiftning. Riksdagen beslutade att lämna dessa synpunkter på förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande. Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26) Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner om det schabloniserade föräldraavdraget från allmänna motionstiden 2023 med hänvisning till pågående arbete. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Aktörer ska delta i planering och samordning vid fredstida kriser (TU10) Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024. Nya EU-regler för vägavgifter (TU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar. Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp. Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar. Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.

Riksda´n 21 mars

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 21 mars Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU6) Nej till motioner om fastighetsrätt (CU12) Nej till motioner om hyresrätt (CU17) Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22) Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU12) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till att samma eller i huvudsak samma frågor tidigare behandlats av riksdagen under valperioden. Motionerna handlar exempelvis om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och översyn av Lantmäteriet. Nej till motioner om hyresrätt (CU17) Riksdagen sade nej till cirka 80 förslag inom området hyresrätt. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om hyressättning av bostadslägenheter, kooperativ hyresrätt och möjligheterna att säga upp lokalhyreskontrakt. Att riksdagen avslår alla motioner beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning. Skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2023 har behandlats (FiU22) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bland annat handlar om finansiell och monetär stabilitet, samt analys av den ekonomiska utvecklingen och institutionens utlåning. Riksdagen anser bland annat att Internationella valutafonden (IMF) har en mycket viktig roll när det gäller att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. IMF fyller också en viktig funktion genom att med en hög grad av integritet och oberoende utvärdera såväl den globala ekonomin som enskilda länder. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, hushållens tillgångar och skulder, kreditupplysning och inkassoverksamhet samt kontanthantering och betaltjänster

Riksda´n 14 mars

Logotyp: Sveriges riksdag 14 mars 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 14 mars Skrivelse om statlig bidragsgivning till civilsamhället har behandlats (KrU2) Nej till motioner om folkbildning (KrU4) Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15) Skrivelse om det svenska ordförandeskapet i EU (UU6) Skrivelse om statlig bidragsgivning till civilsamhället har behandlats (KrU2) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden. Nej till motioner om folkbildning (KrU4) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda. Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Skrivelse om det svenska ordförandeskapet i EU (UU6) I en skrivelse beskriver regeringen förberedelserna, genomförandet och resultaten av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det var under första halvåret av 2023 som Sverige var ordförande i EU:s ministerråd. Riksdagen konstaterar att samarbetet mellan regeringen och riksdagens partier samt utskotten och EU-nämnden har fungerat under förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet. Bland annat har samarbetet gjort det möjligt för regeringen som rådsordförande att ha viss flexibilitet i förhållande till svenska ståndpunkter. Detta i syfte att främja överenskommelser i ministerrådet. Riksdagen uppmärksammar också riksdagens del av ordförandeskapet, den så kallade parlamentariska dimensionen. Bland annat genomförde riksdagen tio konferenser för de övriga nationella parlamenten inom EU samt Europaparlamentet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksda´n 28 februari

Logotyp: Sveriges riksdag 28 februari 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 28 februari Ökad motståndskraft i betalningssystemet (FiU15) Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5) Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9) 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU10) Nej till motioner om skogspolitik (MJU7) Nej till motioner om immaterialrätt (NU7) Nej till motioner om mineralpolitik (NU8) Nej till motioner om pensioner (SfU9) Nej till motioner om socialavgifter (SfU10) Nej till motioner om förskolan (UbU8) Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12) Ökad motståndskraft i betalningssystemet (FiU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om clearing och avveckling av betalningar samt ändringar i bland annat lagen om värdepappersmarknaden. Regleringen syftar till att anpassa lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen, vissa internationella förhållanden och öka motståndskraften i betalsystemet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl. Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden. Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9) Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen. Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om skogspolitik (MJU7) Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området. Nej till motioner om immaterialrätt (NU7) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete. Nej till motioner om mineralpolitik (NU8) Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi. Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral. Nej till motioner om pensioner (SfU9) Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om pensioner. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om pensionsrätt för barnår, överföring av premiepension och bättre grundtrygghet i pensionssystemet. Riksdagen framhåller bland annat att samtliga riksdagspartier numera ingår i Pensionsgruppen och att gruppen nyligen har börjat sitt arbete i den nya konstellationen. Nej till motioner om socialavgifter (SfU10) Riksdagen sa nej till nio förslag om socialavgifter. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår. Nej till motioner om förskolan (UbU8) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar. Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12) Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredninga

Tjänar du pengar på att blogga?,frågade en kompis

jo, 3 öre per mån. ungefär

Har du ett råd?

Jag trodde ju att en blogg skulle ge någon krona i intäkt. Har du något tips?

Till stor hjälp

Du kan visst ägna dig åt politik. Ett bra stöd: "15 steg och du är politiker" Beställs från bod.se

Även du sportkommentator

Spelar det någon roll? Dom är ju där för att kommentera sporthändelser. Kanske inte. Men många lyssnare och tittare har begränsade kunskaper i svenska språket. Dessa fås att tro att minuter i plural heter minutrar. För att inte nämna vart och var. Vart är bollen? Var heter det Nåja inte bara sportkommentatorer, som har glömt sin grammatik, men få har lika stor påverkan

Riksda´n 15 februari

Logotyp: Sveriges riksdag 15 februari 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 15 februari Nej till motioner om arbetsrätt (AU5) Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11) Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14) Nej till motioner om terrorism (JuU15) Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6) Nej till motioner om arbetsrätt (AU5) Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet. Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11) Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024. Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14) Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Nej till motioner om terrorism (JuU15) Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete. Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6) Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024

Liberalerna! Lämna!

Såg et TV-inslag med en av de ledande SD-politikerna uttala sig om miljöpolitiken.Man blir ängslig. Sänk ambitionerna, är budskapet. Och i detta sällskap finns Liberalerna, som ibland påstår sig vara socialliberaler. Nu tryter mitt tålamod Liberalerna! Lämna brunsmeten.

Bli politiker

Fler behöver engagera sig politiskt. Men vad är viktigt att tänka på? Ett bra stöd får du i: "15 steg och du är politiker" Beställs genom: bod.se

Riksda´n 7 februari

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 7 februari Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8) Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6) Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6) Ändringar i regelverket om överlämnande enligt arresteringsorder (JuU5) Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8) Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024. Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna. Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen. Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan. Ändringar i regelverket om överlämnande enligt arresteringsorder (JuU5) Den svenska lagstiftningen som rör samarbetet kring överlämnande av misstänkta och dömda personer mellan EU:s medlemsstater och inom Norden ska anpassas till den rättsutveckling som har skett inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens beslut. Ändringarna innebär bland annat att domstol i större utsträckning än i dag ska kunna göra en bedömning utifrån omständigheterna i ett enskilt fall om det finns skäl att vägra ett överlämnande enligt en arresteringsorder. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024. Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Riksda´n 24 januari

Riksdagsbeslut 24 januari Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2) Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12) En ny moderniserad dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (SfU7) EU-förslag om internprissättning kritiseras (SkU16) Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024. En ny moderniserad dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (SfU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära. Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024. EU-förslag om internprissättning kritiseras (SkU16) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Politik: SD:s marionetter

Tänk att ha sådant inflytande på politiken utan att sitta i regeringen. Ja, SD sitter nästan i regeringen genom den märkliga och demokratiskt tveksamma konstruktionen, Tidöavtalet. I definitionen av marionett ingår följande: "...så att de ser ut att röra sig av egen vilja." Men många av oss er att SD har trådar, som man styr med.

Språket: nämen , vad svårt detta blivit

UNT-journalist ställer i en artikel följande fråga:"Var ska man ta vägen då, om det inte finns skyddsrum där man bor?" Vart ska man ta vägen ska det lyda

Språket: Borde ni i SD veta

Två SD-are skriver i en debattartikel:"Centern i Region Uppsala har nu ett vägval att göra de måste visa vart de hör hemma-..." Borde veta att det heter: var de hör hemma.

Jacob Rinne

Kan IKEA så kan väl jag, menar Jacob Rinne. Vadå mänskliga rättigheter. Mina mångmiljonintäkter är väl viktigare

Historiskt misstag

Den helt ändrade rollen för Sverige, från att vara fredförespråkare och aktivt för avskaffande av kärnvapen, till medlem i kärnvapenorganisation, torde komma att visa sig vara ett stort misstag

Vanligt beteende

Han kom gående.Såg inget omkring sig. Blicken stadigt på mobilen. Stoppar plötsligt mobilen i fickan. Går tio meter och mobilen plockas upp ur fickan. Nej, inget ovanligt. Mycket vanligt beteende. Vad gör detta med oss?

ÖB

Egna intressen främst. Men att landets Överbefälhavare inte tar srörre ansvar Än vad Bydén gör är bedrövligt. Vi gavs uppfattningen att kriget står vid dörren. Bedrövligt, Detta dåliga omdöme visar sig nu även i fråga om sitt eget företag. Enligt mediauppgifter utnyttjar han försvarsmaktens lokaler för sitt företag. Hur kan det tillåtas? Är det så att även arbetstid ägnas föregtaget.

Politik: Kort steg

Jag har länge påstått att steget mellan KD och SD är kort. Illustreras nu genom Sara Skyttedals korta kliv från just KD till SD

Språket: ordföljd igen

I en insändare står: "En annan negativ sak är att minst 30 procent av lärarna inte är utbildade i Friskolor och ofta ger för höga betyg." Här är svårt att veta vad som menas. Troligen: ...att minst 30 procent av lärarna i friskolor inte är utbildade... I samma insändare: "...Friskolesystemet som endast finns här i Europpa." Ska nog lyda: ...Friskolesysyemet, som finns endast här i Europa.

Politik: Skillnaden är inte stor

Sara Skyttedal går till SD. Hon byter ju inte politisk inriktning. Med med sin personlighet passar hon dock ännu bättre där

Språket: Ordföljd är viktig

"(artikeln kan endast läsas i sin helhet av tidningens prenumeranter)" Kan endast läsas? Vad gör man annars med en artikel?

Politik: Partiledarna kan inte stava ideologi

Lyssnade på partiledardebatt i riksda´n i går. Bedrövligt. Inga markeringar av ideologiska skillnader, bara försök till skuldbeläggande. Att flera av partierna saknar en tydlig ideologi är uppenbart, men det här var illa

Språket: de, dom, dem

De är ett personligt pronomen tredje person pluralis. De finns som nominativ, de, som genitiv, deras, som dativ, dem och som ackusativ, dem De är. Åt dem. Av dem. Ordet dom används som talspråk i nominativ, dativ och ackusativ T. ex. dem är, är felaktigt

Politik: Vi är lättlurade.

Historien uppvisar många exempel på hur invånare i olika länder låtit lura sig, det vill säga, inte förmått eller velat se vad som är enskilda politikers eller partiers egentliga syften. Kanske ska vi lära mer av historien. Jag förstår inte, till exempel, att amerikanerna är beredda att på nytt välja Trump som president. Jag förstår inte heller det faktum att mer än var femte väljare i Sverige sympatyiserar med SD. Vi måste vara mindre ytliga och vinnlägga oss om att förstå vad som finns bakom vad som sägs

Språket: ordföljden har betydelse

Han har endast närvarat vid två möten. Vad betyder det? Jo, här står ju att han inte varit aktiv utan endast närvarat vid två möten. Men med dagens språkbruk betyder det att han varit närvarande vid endast två möten. Viktigt att tänka på.

Politik: ålderism

Med ålderism menas diskriminering p.g.a. ålder. Men sådan finns väl inte i välfärdslandet Sverige. Jo, tyvärr. Över 70 räknas man inte. Men vi är många, som om vi organiserar oss kan åstadkomma förändring. Gå med i, t.ex, SPF

Politik: Bara skrämsel. Eller?

Jag såg och hörde ÖB uttala sig om krigshot vi Folk och Försvars konferens. Mitt intryck var: Putin är på väg att skicka soldater till angrepp på Sverige. Se genast till att bunkra upp förnödenheter. Ni har inte lång tid på er. Nej, han sa inte så. Men mitt intryck... Jag tycker inte man gör så här, om man är seriös. Sverige! Vi har inget resultat. Men vad vi vet är att inget omedelbart krigshot föreligger. Vi vet också att ett NATO-medlemskap provocerar. Vi vet också att Sveriges anseende påverkas av att rollen som fredskapare och som förespråkare av diplomati i konfliktlösning nu är historia. Jo anledning till oro finns, men inte på det sätt ÖB, och för övrigt regeringsrepresentanter, gjorde.

Språket: varken...eller

Han varken läser tidningar eller böcker. Jo, visst förstår man, men likväl språkligt fel. Rätt: antingen: han läser varken tidningar eller böcker eller han varken läser tidningar eller läser böcker

Politik: Tänk om...

Tänk om Trump går och blir president i USA på nytt. Vad gör vi då? Som medlem i samma krigsorganisation? Som NATO-medlem blir vi tvingade till att visa solidaritet med USA. Vad ger vi oss in på?

Språket: öööööö

Ni har hört namnet Lööf uttalas på senare tid. Annie borde reagera. Lööööf. Låter förfärligt.

Språket: Imperfektum

"Det beror på kontext och sammanhang, resonerande rektorerna.", läser jag. Den här formen för imperfektum har blivit allt vanligare. Den riktiga formen är resonerade. Varifrån kommer alla märkliga språkliga förändringar? Mest vidrigt är det nya ö-ljudet, tätt följt av vart, i stället för var.

Politik: krigshot

Man kan undra. Man måste undra. Vad vill ledande politiker och ÖB åstadkomma med den offensiv man nu visar. Knappast kan syftet vara att skrämma oss. Få mer pengar till vapen? I så fall bedrövligt. Påverka NATO-frågan? Ska inte uteslutas. Jag har läst en del frå konferensen Folk och Försvar. Inte ett ord om fredskapande insatser och diplomati. Nej, bara vapenskrammel och Natoargumentation, som provocerar vissa. Den tiden har flytt då Sverige gick i spetsen för kampen mot kärnvapen och mot krig. I dag en nation, som är på väg att få kärnvapen inom landets gränser och en nation vars fredsskapande röster har tystnat helt.

Politik: oroande

Gruppen manliga 18-29 år är stor bland SD-sympatisörerna. Motsvarande grupp kvinnor är mycket mindre. Nu måste vi se till att få många kvinnor att engagera sig politiskt

Språket: För ens

I en debattartikel läser jag: " ... för ens..." Tror man menar: förrän.