fredag 29 september 2017

Avsåg kandidera, men tyvärr inte möjligt

På söndag startar det interna provvalet hos Liberalerna. Numer ska den som vill kandidera avge en kandidatförsäkran. Kanske är det nödvändigt. Diskuteras kan vad som man ska försäkra. Oegentligheter och liknande, javisst.
Min avsikt har varit att kandidera till riksda´n, men att försäkra att stötta toppnamn till varje pris, om inte ens eget hör dit, är inte möjligt. Anta att, gud förbjude, ett toppnamn har på sin agenda krav på Svenskt NATO-medlemskap. Stötta kandidaten i fråga? Omöjligt.

Tråkigt. Flera personer har bett mig kandidera, enär jag var topp tio 1998-2002 i fråga om aktivitet och jag drev socialliberala frågor

CV
för
Harald Nordlund



Politiska uppdrag

Ersättare Gatu- och samhällsmiljönämnden 2015-
Ledamot i
Ordf. patientnämnden för Uppsala län 2007-2010
Ledamot Delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom 2004-2010
Ledamot i landstingsfullmäktige i Uppsala län 2003-2010
Vice ordf. i regionala utskottet 2003-2004
Ersättare i landstingsstyrelsen 2003-2006
Ersättare i styrelsen för Upplandstiftelsen 2003-2010
Vice ordförande i Mälardalsrådets miljöutskott 2003-
Ledamot i Regionförbundet Uppsala läns fullmäktige 2003-2010


Ledamot av Sveriges Riksdag 1998-2002
Och våren 2005
Ledamot i Riksdagens Miljö-och jordbruksutskott 1998-2002
Ledamot i statlig utredning om flexibla mekanismer inom
miljöpolitiken 2000-2003
Ledamot i den statliga miljömålskommitten 1999-2001
Ledamot i statlig äldreberedning, Senior 2005 1999-2002
Ersättare i Riksdagens socialutskott Våren 2005



Ledamot i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1996-1998

Ledamot i Uppsala kommuns pensionärsråd 1995-1998

Ersättare i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1992-1996

Ledamot i Uppsala Tourism AB 1992-1994

Ersättare i Mälardalsrådets styrelse 1992-1994

Ledamot Arbetsförmedlingsnämnden 1992-1994

Ersättare i Stiftelsen f. samverkan universitet-näringsliv-samhälle,
STUNS 1992-1994
Ledamot i Länsstyrelsens styrelse 1991-1994
1999-2002
Ledamot i referensgrupp till socialminister B. Westerberg 1991-1994

Kommunalråd i Uppsala kommun 1989-1998
Ledamot i Uppsala kommuns kommunstyrelse 1989-1998
Ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott 1989-1998
1:e vice ordf. i kommunstyrelsen 1991-1994
Ledamot i kommunstyrelsens finansutskott 1994-1998
Ledamot i Uppsala kommuns Förvaltnings AB 1994-1998
Ledamot i utskott för vård och omsorg 1994-1996
Ledamot i kommunstyrelsens personalutskott 1994-1995
Ledamot i Uppsala Stadshus AB 1995-1998

Ombud Kommunförbundets länsavdelnings länsmöten 1989-1991

Suppleant i Länsstyrelsens styrelse 1989-1991

Vice ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1989-1991

Suppleant i Uppsala kommuns valberedning 1987-1991

Ledamot i kommunfullmäktige 1986-1998

Ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1986-1988

Ersättare i Uppsala kommunfullmäktiges valberedning 1985-1989

Suppleant i Uppsala kommuns Gatunämnd 1983-1985

Suppleant i styrelsen för Wiks folkhögskola 1980

Suppleant i Uppsala kommuns naturvårdsråd 1975-1976

Ledamot i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1974-1976

Suppleant i taxeringsnämnd 1974-1976

Suppleant i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1971-1973

Suppleant i Uppsala kommuns besvärsnämnd 1971-1973

Suppleant i Bostadsförmedlingsnämnden 1971-1973


Anställningar

Uppsala kommuns Socialförvaltning 1972-1989
Avdelningschef för barnomsorg
Avdelningschef för familjerätt, familjehem, socialjour, familjeråd-
givning, behandlingshem och ungdomsmottagning
Vikarierande Socialdirektör

Statens Institut för Företagsutveckling 1969-1972
Kursledare och lärare

Länsarbetsnämnden i Uppsala 1969
Vikarierande yrkesvägledare 4 mån.
Länskommitten för Båtskärsnäs 1965
Kartläggning av samhället Båtskärsnäs 1 mån

Timlärare 1963
Högstadium i Tärendö 2,5 mån.

Timlärare 1962
Högstadium och gymnasium i Kalix 1 mån.





Föreningsuppdrag

Ledamot i styrelsen för Peace Quest International 2001-2005

Ordf. i styrelsen för SNF:s uppsalaavdelning 2002

Ordf. i styrelsen för Folkpartiets länsförbund Uppsala län 1997-2000

Ledamot i styrelsen för Folkpartiets länsförbund 1990-1996

Ordf. i Folkpartiets kommunförening Uppsala 1982-1985
1990-1993

Ledamot i styrelsen för Folkpartiets kommunförening 1980-1993

Ordf. i styrelsen för bostadsrättsförening 1981

Ledamot i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan 1981-1982

Ledamot i styrelsen för bostadsrättsförening 1979-1980

Ordf. i Folkpartiets Uppsalaavdelning 1974

Ordf. i Folkpartiets stadsdelsförening i Gottsunda/Valsätra 1970-1973

Valledare för Folkpartiet 1973

Ledamot i Uppsala Ungdomsråd 1966-1969

Ordf. och ledamot i styrelsen för Folkpartiets ungdoms-
förbund Uppsala 1965-1970

Klubbledare i JUF/4H 1958-1960








Karl Staaf - medaljen

Lästeom en person, som erhållit den fina utmärkelsen Karl Staaf - medaljen i silver. Jag vill föreslå förstatligande av beslut om vilka, som ska få utmärkelsen. För det är väl så liberaler ser på ojämlika bedömningar

måndag 25 september 2017

Till salu


Bassäng för trädgårdsfontän                          150 kr
Barnstol, trä                                                     50 kr
Isoleringspapp, Vesta Pro 2 rullar                  250 kr
Två basketkorgar                                              40 kr
Skridskor, storlek 40                                        50 kr
Kaffebryggare                                                  50 kr
Bazer 3 st                                                          50 kr/st



DAGENS REFLEKTION 25 september: Regionstyrelsen

"...en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning". Fortfarande feltänk inom regionen. Det är inte för förvaltningen utan för regionstyrelsens finansverksamhet. 

Programarbete för ett nytt produktionskök beräknas komma att kosta 17,5 miljonerkronor. Som oinitierad framstår en sådan kostnad som ofattbar. 

Uppsnabbat regionstyrelsen 29 augusti

I detta nummer:

  • Ytterligare något bättre prognos för Region Uppsala
  • Region Uppsala fördubblar sitt stöd till Röda korsets behandlingscenter
  • Region Uppsala stödjer betänkande om svensk social trygghet
  • Positivt med betänkande om personuppgiftsbehandling för forskningsändamål
  • Region Uppsala avslår motion om läkemedelsberoende
  • Program för produktionskök gick igenom även regionstyrelsen
  • Region Uppsala föreslås införa områdesansvar för vårdcentraler



Ytterligare något bättre prognos för Region Uppsala

Region Uppsalas årsprognos är nu 339 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning, vilket beror på högre intäkter för statsbidrag och skatter samt lägre pensionskostnader. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsala nu ett förbättrat prognostiserat resultat på 8 miljoner kronor.
Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med 2016. Det genomsnittliga antalet årsarbetare efter juli är 8 516, vilket är en ökning med 49 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år.

Region Uppsala fördubblar sitt stöd till Röda korsets behandlingscenter

Behovet av hjälp är stort och verksamheten avlastar även psykiatrin. Nu fördubblar Region Uppsala sitt stöd till Röda korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade flyktingar, till 1,6 miljoner kronor årligen.
Svenska Röda korset driver ett behandlingscenter i Uppsala för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatisk stress eller annan svår psykisk påverkan. Syftet med verksamheten är att flyktingarna ska utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt, som socialt och kulturellt. Sedan tidigare stödjer Region Uppsala verksamheten med 800 000 kronor årligen i vad man kallat för ett idéburet partnerskap. Tanken är bland annat att behandlingscentret ska kunna avlasta psykiatrin inom Region Uppsala.
Under år 2016 har behandlingscentret haft 202 patienter, varav 110 personer under 18 år. Behovet är enligt tjänsteutlåtandet i ärendet stort, både därför att flyktingmottagandet är stort i regionen och för att kännedomen om centret och dess verksamhet har ökat. Behandlingscentret har idag lång väntetid (sju månader i slutet av 2016) och kan endast ta emot patienter som är minst 13 år gamla. Region Uppsala ser gärna att även yngre patienter än så erbjuds vård.
Det är mot den bakgrunden som regionstyrelsen nu vid sitt sammanträde beslutade att fördubbla sitt stöd till Röda korsets behandlingscenter. Därför kommer behandlingscentret under åren 2017-2019 att stödjas av Region Uppsala med 1,6 miljoner kronor årligen. Region Uppsala tog ett liknande beslut år 2016, men då bara för ett år.
(SD) yrkade avslag och reserverade sig mot beslutet.

Region Uppsala stödjer betänkande om svensk social trygghet

Region Uppsala har fått kommentera betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5). Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag, exempelvis att det ska vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska så kallade bosättningsbaserade förmåner. Något som exempelvis kan vara att få vård som inte är nödvändig.
Dock skulle Region Uppsala gärna se bättre statistik över vad Sverige har för kostnader för vård i andra länder som debiteras Sverige, liksom vad Sverige debiterar andra stater.

Positivt med betänkande om personuppgiftsbehandling för forskningsändamål

Region Uppsala har också fått yttra sig över delbetänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50). Även här stödjer Region Uppsala i allt väsentligt förslagen, och önskar poängtera den stora betydelse som forskningen har för hälso- och sjukvården. Delbetänkandet föreslår exempelvis att dataskyddsförordningen kompletteras med en ny lag. Den nya lagens syfte är att möjliggöra personuppgiftsbehandling för forskningsändamål, samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas.
Region Uppsala anser exempelvis att det är positivt att all forskning på känsliga personuppgifter ska vara godkänd enligt lagen om etikprövning, och att en sådan bestämmelse införs. Dock vill Region Uppsala att regeringen vidare utreder kostnaden för bland annat de föreslagna insatserna med så kallad pseudonymisering (där patientens verkliga identitet döljs bakom en pseudonym), så att det blir lättare att i slutänden reglera den statliga ersättningen till landsting och regioner.

Region Uppsala avslår motion om läkemedelsberoende

Moderaterna Måns Vilhelmsson och My Borg föreslår i en motion att Region Uppsala ska ta fram en övergripande strategi för att minska läkemedelsberoende, bland annat genom att arbeta för en sammanhållen läkemedelslista (alltså en gemensam lista för alla vårdgivare i Sverige, där det framgår om patienten får läkemedel utskrivet även i något annat sammanhang).
Motionen avslogs dock med hänvisning till att Region Uppsala redan bedriver detta arbete.
(M) och (KD) yrkade bifall till motionen, och reserverade sig mot beslutet.

Program för produktionskök gick igenom även regionstyrelsen

Vid förra veckans fastighets- och servicenämnd beslutades att rekommendera regionstyrelsen och regionfullmäktige att fatta beslut om ett programarbete för ett nytt produktionskök. Ett sådant programarbete (förprojektering) antas kosta 17,5 miljoner kronor.
Enligt beslutet föreslås regionfullmäktige också att besluta att den totala investeringskostnaden för ett nytt kök får uppgå till 286 miljoner kronor. Utöver det tillkommer kostnader för tillfälliga anordningar under bygget, nedskrivningar, rivning etcetera till en kostnad som får uppgå till 59,5 miljoner kronor. Totalkostnad blir då 345,5 miljoner kronor.
Nu har även regionstyrelsen sagt ja till planerna på ett programarbete, som härnäst tas upp av regionfullmäktige.
(M), (L) och (KD) reserverade sig emot beslutet och anförde flera argument för detta. Bland annat att dagens lösning med kostsamarbete med Västmanland fungerar utmärkt, och att hyreskostnadsökningen ska finansieras inom ramen för Akademiska sjukhusets budget, vilket sjukhusstyrelsen i så fall borde besluta om. Inte heller anser reservanterna att byggprojektet ryms inom investeringsramarna som antagits av fullmäktige.
Även (C) och (SD) reserverade sig. De ville istället se att produktionsköket byggdes, men genom ett billigare alternativ med tillbyggnad.

Region Uppsala föreslås införa områdesansvar för vårdcentraler

Region Uppsala ska införa områdesansvar för vårdcentraler. Det föreslår regionstyrelsen.
Sedan 2009 har Uppsala län ett system som innebär att invånare fritt kan välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningen ligger till grund för hur mycket ersättning vårdgivarna får. 
De flesta av länets invånare är listade vid någon vårdcentral, men cirka tio procent av befolkningen, 34 000 personer, är inte listade. Nya länsinvånare, såsom inflyttade och nyfödda, blir inte listade vid en vårdcentral om inte de själva, eller i fallet nyfödda deras föräldrar, gör ett aktivt val.
Enligt förslaget införs nu områdesansvar för vårdcentraler och filialer med läkarmottagning utifrån en geografisk närhetsprincip. Den som inte själv har listat sig kommer att ingå i områdesansvaret för en närliggande vårdcentral.
Ändringen görs bland annat mot bakgrund att lagstiftningen ändras vid årsskiftet, då primärvården får ett större ansvar för patienter som skrivs ut från sjukhus. Alla patienter ska erbjudas en fast vårdkontakt. Områdesansvaret innebär att det finns en fast vårdkontakt för alla länets invånare, oavsett om man har gjort ett aktivt val eller ej.
Höjningen av den fasta ersättningen till vårdcentralerna beräknas kosta 10 miljoner kronor, som tillförs vårdstyrelsen genom ett utökat anslag. Det nya områdesansvaret föreslås börja gälla den 1 januari 2018. Frågan ska avgöras i regionfullmäktige under hösten.
(M), (KD) och (C) reserverade sig mot beslutet och yrkade på avslag. (L) yrkade på justeringar i beslutet för att klargöra att områdesansvaret vad gäller listning just är ett ickevalsalternativ och inget annat.

Modell för tilläggsbelopp


Uppsala kommun

Förslag till en likvärdig modell för tilläggsbelopp

Uppsala kommun - 2017-09-19 07:50 CEST
Utbildningsnämnden tar den 25 september ställning till förslaget att införa ett system där alla skolformer, fristående som kommunala, söker och tilldelas tilläggsbelopp på samma villkor. Förskolor och skolor kan ansöka om tilläggsbelopp för barn och elever med extraordinära behov. Förslaget innebär också att tilläggsbeloppet höjs till 200 kronor per timme.
Dagens modell innebär att tilläggsbeloppet varierar både mellan olika skolformer – förskola, skola och särskola – och beroende av om det är en kommunal eller fristående huvudman för verksamheten.
– Alla skolor, oavsett huvudman, ska ha likvärdiga förutsättningar att kunna ge stöd till barn och elever som har extraordinära behov. Därför vill vi se ett nytt system där alla skolformer, oavsett om de är kommunala eller fristående, tilldelas tilläggsbelopp på samma villkor, säger Caroline Hoffstedt (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Utbildningsförvaltningen har utrett den nuvarande modellen för tilläggsbelopp och sett att den behöver förändras för att skapa större tydlighet, transparens och likvärdighet mellan olika skolformer och olika skolhuvudmän.
Det förslag till beslut som utbildningsnämnden tar ställning till den 25 september innebär dels att ansökningar till tilldelning görs på samma villkor, dels att tilläggsbeloppet höjs till 200 kronor per timme oavsett skolform.
I utbildningsnämndens verksamhetsplan och budget för 2017 anges att den nuvarande modellen för ersättning till barn och elever med extraordinära behov av stöd ska ses över.
Förändringen ska gälla från och med höstterminen 2018.

Misstroende, försvar och migration

Jag vet inte var jag hämtat nedanstående, men jag tar risken att lägga in texten som citat

Enligt samstämmiga politiska kommentatorer var det ett svårt nederlag för alliansen i torsdags när det stod klart att de fyra partierna inte enats kring frågan om ett misstroende mot försvarsminister Peter Hultqvist (S). Längst gick Per Gudmundsson på SvD:s ledarsida: ”Ett hugg rakt mot alliansens hjärta”, skrev han efter beskedet från Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) om att man inte går vidare med ett misstroendevotum.
Det är klart att besvikelsen är stor på sina håll över att alliansen inte framstår som ett trovärdigt regeringsalternativ, vilket öppnar för ytterligare år med en S-ledd regering. Men den verkliga splittringen skedde knappast när uppgifterna om hanteringen av skandalen på Transportstyrelsen skulle tolkas. En starkare kandidat är nog den gången i vintras då Anna Kinberg Batra öppnade för samtal med SD och förordade en gemensam alliansbudget för att kunna fälla regeringen, vilket meddelades med ett sms till de tre allianskollegerna.
Försvaret, migrationen och senast tiggeriet är andra frågor där partierna gått skilda vägar. De gånger man meddelat att man är överens är lätträknade, men samsynen om ”enkla jobb” kan nämnas.
Alliansen är inte död, inte mer än motsvarigheten på den rödgröna sidan. Det stod klart efter valförlusten 2014 att de fyra partierna måste utveckla sin politik vart och ett för sig. Och nu står det klart att M/KD bitvis valt en annan väg än L och C. Det betyder inte alls att samarbete är uteslutet, inte heller i valet nästa år. Men hanteringen av SD är en fråga som först måste lösas, och bollen ligger i första hand hos den nya M-ledningen.
Sverige måste styras, och ett mittenstyre som varken behöver ta hänsyn till SD eller V har framstått som mer och mer attraktivt ju mer tid som gått under mandatperioden. Reformbehoven är stora, liksom samsynen över de forna blockgränserna. En regering som stöds av en majoritet av riksdagen, för första gången på åtta år, är definitivt att föredra och valresultatet kommer att visa vilka partier som kan ingå där.

Från riksda´n 21 september

Riksdagsbeslut 21 september

Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2)
Elever får fullfölja utbildning efter flytt

Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.
Lagen innehåller bland annat bestämmelser om
möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
rätten till tolkning och översättning
jäv
hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
hur myndigheter ska motivera sina beslut
när en myndighet får ändra ett beslut
vilka beslut som får överklagas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Elever får fullfölja utbildning efter flytt 

Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen.
Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

torsdag 21 september 2017

Allmänna rådet ska diskutera Brexit

Allmänna rådet inom EU ska diskutera Storbritanniens utträde. En inte särskilt initierad undrar ju hur mycket tid, kraft, pengar, som ska gå åt bara till den här processen. Låt inte långdragna förhandlingar sluta med att landet går ur, men behåller alla fördelar. Jag vet, så enkelt kan man inte se på frågan. Nej. Men det ligger något viktigt i frågan i alla fall

Rådet ska diskutera förhandlingsläget kring Brexit

Statssekreterare Oscar Stenström ska samråda med EU-nämnden inför möte i allmänna rådet den 25 september.
En av de frågor som rådet förväntas diskutera är Storbritanniens utträde ur EU. Diskussionen kommer att handla om läget i förhandlingarna. I dessa diskussioner deltar alla medlemsländer förutom Storbritannien. Förhandlingarna befinner sig fortfarande i första fasen där fokus ligger på de centrala utträdesfrågorna: EU-medborgarnas rättigheter, den ekonomiska uppgörelsen och den irländska gränssituationen med mera.
På dagordningen för allmänna rådet står också förberedelser inför Europeiska rådet den 19-20 oktober. Allmänna rådets underlag utgörs av ett utkast till dagordning för Europeiska rådets möte De frågor som Europeiska rådet väntas behandla är migration, digitala frågor, försvar och utrikes frågor .

DAGENS REFLEKTION 21 SEPTEMBER: Inte ens om budget en ordentlig debatt

Media kommenterar i dag statsbudgetförslaget, i första hand, utifrån en konjunkturaspekt. Om tillgängliga medel är 80 miljarder, är det då klokt att öka årliga utgifterna med 40 miljarder? Vi har nu en tydlig högkonjunktur, men lågkonjunktur lurar bakom knuten. När dyker den fram? Nja knappast förrän framåt 2019. De ökade40 miljarderna ska betalas även under lågkonjunktur. Räcker då de sparade 40 miljarderna? Många ekonomer tvivlar. Åter ökad statsskuld är då alternativet.

Oppositionen är kritisk. Det är dess uppgift brukar sägas. Jag är tveksam. Att kommentera och opponera på punkter där man har annan uppfattning är däremot dess uppgift. Spretigt, säger en partiledare. Valbudget säger någon eller flera. Valfläsk är en tredje form av kommentar.
Självklart är den en valbudget, vad annat. Valfläsk, självklart. Vilken regering använder inte budgetförslag i det syftet.

Jag är inte kapabel till att avgöra hur mycket av de 80 miljarderna man borde spara. Men för Liberalerna borde förslaget ses som positivt. Partiet har åter börjat tala om klyftotna i samhället, vilket jag välkomnar. Spretigheten syftar ju till att angripa just problemet med tilltagande klyftor. Vore snyggt om partiet kom med lite beröm, även om kritiken att man nu festar och att man inte åtgärdar arbetslöshetsproblemet kan äga sin riktighet.

Debatten borde nu handla om regeringens förslag och oppositionens alternativa förslag. Kan vi få den debatten nu?

MOTORGRÄSKLIPPARE 350 kr
HANDGRÄSKLIPPARE 150 kr
BARNSTOL I TRÄ 50 kr
SKRIDSKOR STRLK 40 100 kr
TVÅ BASKETKORGAR 50kr
TVÅ RULLAR ISOLERINGSPAPP 300 kr


tisdag 19 september 2017

DAGENS SPRÅKKOMMENTAR 19september

I en debattartikel:
"Friskolor får bara anta elever genom samma urvalskriterier som kommunmala skolor, skriver...." Bara anta?
Varför har skolan lärt ut detta. Är numera regel. Här menas nog att friskolor får anta elever bara genom samma urvalskriterier...

DAGENS REFLEKTION 19 september: Alliansen kanske inte är död

Senaste dagarna har präglats av prat och skriverier om att Alliansen är död. Jag har känt viss tillfredsställelse över detta. Min uppfattning är att alliansbildning före val är odemokratisk, i den meningen att den syftar till att dölja en del av partiernas egentliga avsikter. Man vill ha stöd för en egen politik samtiddigt som man ber väljarna stödja den gemensamma, som är en kompromiss. Ingen har ännu lyckats förklara, så att jag förstått, logiken i detta.
Jag har under de senaste dagarna trott att viljan att bryta alliansbildningen finns hos både Liberalerna och Centern. Jag, liksom många med mig, gör felet att se ett agerande från partiledares sida som besked om var hela partiet står. I frågan om Alliansen gäller detta. Är det säkert att Liberalernas och Centerns medlemmar vill se ett uppbrott? Ända fram till i går har jag levt i den tron, men är nu tveksam. Tyvärr.
I dag funderar jag över varför. Kanske kommer jag till annan slutsats så småningom, men i dag känns makt och karriärmöjligheterna vara kraftigt styrande. Detta med att man drivs av en vilja att få genomslag för en ideologisk inriktning av politiken hör nog en gången tid till. Går vi fram självständigt är chansen mindre att vi får vara med och styra. men hörni ledande politiker, vi medborgaare vill ha era tydliga berättelser. Och, hörni politiker det kan vara så att påverkan på politiken kan vara större i en oppositionsroll än i en regeringsroll. Jo, därför att ett litet partis kompromiss med ett större kan innebära utsuddning av dess politik.

Hoppet har jag inte tappat. Hoppet om att Liberalerna kastar loss från Alliansen och publicerar en tydlig berättelse

Trettiotre personer åker till Århus


En grupp ska åka till Århus. Viktigt att kommunen är öppen mot omvärlden, även i fråga om att lära och att använda positiva erfarenheter gjorda av andra.
På vilket sätt ska utbyte ske? Är den här ganska dyra formen den bästa? Är det viktigt att så många som trettiotre personer åker? 

Nej jag tycker inte det. Skicka en tjänsteman och ägna två timmar i kommunstyrelsen åt genomgång av vad Århus har gjort. Kanske under tiden ha en videouppkoppling med Århus kommune

Uppsala ska lära sig av Århus

Uppsala kommun - 2017-09-19 11:00 CEST
I början av oktober åker en grupp med kommunpolitiker, tjänstemän och representanter från Uppsala citysamverkan på studieresa till Danmarks näst största stad, Århus. På plats ska de bland annat studera Århus arbete med stadsutveckling, trivsel- och trygghetsfrågor. Dessutom är Århus under 2017 Europas kulturhuvudstad.
Uppsala kommun och Uppsala citysamverkan har de senaste åren genomfört flera resor för omvärldsbevakning till europeiska städer. Tidigare resor har bland annat gått till Stockholm och till Haag i Nederländerna. I år genomförs en tvådagarsresa till Århus i Danmark, den 4-5 oktober.
– Syftet med resan är att få tips och inspiration så att vi kan göra Uppsala till en ännu bättre och attraktivare stad. Århus är en utpräglad student- och cykelstad med ett blomstande näringsliv och har på det viset många likheter med Uppsala. Att få lära sig om arbetet bakom kulisserna med kulturhuvudstadsåret kommer också att bli spännande, säger Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande.
Totalt är det 33 personer från Uppsala som följer med på resan. Från Uppsala kommun deltar förtroendevalda från kommunstyrelsens arbetsutskott, samt kulturnämnden. Dessutom åker ett antal tjänstepersoner från kommunledningskontoret, kulturförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen med. Uppskattad kostnad för resa och uppehälle är cirka 8 000 kronor per person

söndag 17 september 2017

DAGENS REFLEKTION 17 september: Spelet i politiken

I God Morgon Världen talade man om "spelet" i dagens svenska politik. Man antydde att ordet används fel som beskrivning av vad som nu pågår. Politik är väl alltid spel, sas det.
Varför lyckades man inte förklara att spel som beteckning på dagens situation har en annan innebörd än de strategiska överväganden partierna förväntas göra.

Dagens spel handlar i hög grad om att undvika politiska samtal och i stället tala om sådant vi inte har en aning om. Jag skrev för en tid sedan en artikel om vad jag då kallade ett spel. Här en del av artikeln


"Kort efter avklarat val 2014 satte ett spel i gång. Ska Alliansen lyckas, och kommer den att vilja, fälla regeringen Löfvén. Alliansens budget fick den 3 december stöd av Sverigedemokraterna och Sverige hade regeringskris. Löfvén sa sig vilja ha nyval. Realiserades dock inte. Två dagar innan en utlysning skulle äga rum träffades mellan regeringen och Alliansen en överenskommelse, den så kallade Decemberöverenskommelsen, om underlättande av möjligheten för en minoritetsregering att få igenom sin budget. Regeringen backade då från ståndpunkten att utlysa nyval.
En tid av debatt om huruvida Decemberöverenskommelsen var demokratiskt försvarbar följde. Är inte partiers uppgift att sträva efter regeringsinnehav, något som man i överenskommelsen lovade att inte göra, blev en huvudfråga i den debatten.

Sedan Kristdemokraterna i oktober 2015 hoppade av Decemberöverenskommelsen har det mesta kretsat kring vem som efter nästa val ska vara med vem. Det nya är att Moderaterna öppnat för samarbete med Sverigedemokraterna. Reaktionen från övriga tre inom Alliansen har varit att man inte kommer att på något sätt samarbeta med Sverigedemokraterna, men att man håller fast vid Alliansen, det vill säga fortsätta att samarbeta med Moderaterna, som samarbetar med Sverigedemokraterna; en ståndpunkt, inte helt enkel att förstå. Många kommentatorer ser emellertid här början till att åtta riksdagspartier kommer att börja uppträda som åtta olika partier. Vad innebär då detta, i så fall, för förändringar? Vi får sannolikt en vitalisering av demokratin, med åtta till tio självständiga partier i nästa valrörelse.



Ett partis huvudsakliga uppgifter måste anses vara att utgöra ideologisk hemvist, skapa opinion för sin ideologi och att föra dialog med medborgarna om vägar till förverkligande av sina idéer. Utan en tydlig berättelse om vilket samhälle man vill skapa blir dialogen meningslös, och omvänt, utan dialog förblir politiken endast teoretisk. Berättelsen är den plattform, som ett parti står på och som inte är förhandlingsbar. Det är ingen överdrift att påstå att partierna i dag avstår från berättelsen. Förklaringen torde vara, när det gäller allianspartierna, just alliansbildningen.

Jag upplever att många människor i dag längtar efter en berättelse om en politik för solidariskt ansvarstagande, för spridande av en ickevåldskultur och fortsatt välfärdsbygge. Störst chans att åstadkomma detta ser jag Liberalerna ha, alldenstund berättelsen redan finns, men under ett antal år inte återgetts.

Det finns en socialliberal berättelse om friheten för varje människa att utveckla sin egen förmåga utan att hindras av annat än vad som behövs för att skydda andras frihet, om att yttrandefrihet och maktspridning är förutsättningar för utveckling, att frihetstanken leder till att människor måste kunna röra sig fritt och att handel kan bedrivas utan handelshinder. En åskådning, som tyvärr störs av sådana tankar som ligger bakom Brexit och som förfäktas av, bland andra, president Donald Trump. Men öppenhet och frihet ställer andra stora krav. Det öppna, solidariska synsättet låter sig inte kombineras med hat, hot och provokationer utan förutsätter dialog i konfliktsituationer. Det förutsätter också ständig satsning på kunskap. Friheten blir emellertid inte allas frihet om vi inte når ett hållbart samhälle, som förutom social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, handlar om ett samhälle fritt från våld. Här finns berättelsen, som bäst återges av socialliberaler. Spridning av berättelsen är opinionsbildning.

I offensiven för att nå människor med berättelsen är deras syn på förverkligandet lika viktig som berättelsen. Socialliberaler ska inte kompromissa i frågan om, till exempel, att strävan efter ekologisk hållbarhet är nödvändig. Men socialliberaler ska lyssna till och ta till sig människors synpunkter på hur man ska nå dit. Socialliberaler ska inte fråga sig om man har starkt stöd för strävan efter fred och ickevåld. Den frågan kan inte vara förhandlingsbar. Däremot ständigt och med stort öra lyssna på människors synpunkter, och ta till sig dessa, på hur vi tillsammans åstadkommer fred. Solidariteten med människor här och nu i behov av stöd, med utsatta i andra länder och med kommande generationer ifrågasätts inte av socialliberaler.
Vitaliseringen av svensk politik ligger i tydligare berättelse och i fler och konstruktiva möten mellan väljare och partiernas representanter."



fredag 15 september 2017

Så tycker partierna om vilken fråga som är viktigast


Sju av åtta partier har svarat på frågan om vilken den viktigaste politiska frågan är.Vad jag slås av är att ingen gör någon koppling till den ideologiska synen.

Socialdemokraterna
Anders Ygeman (S), gruppledare
Vi har skapat 200 000 nya jobb det senaste året, men alltför många nya svenskar saknar jobb. Att sätta dem i arbete kommer vara den viktigaste frågan framöver.
Moderaterna
Jessica Polfjärd (M), gruppledare
Sverige utmanas av en allt mer tudelad arbetsmarknad. Många får inte chansen till ett jobb. Vi vill halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och skapa förutsättningar för en halv miljon nya jobb till 2025. Samtidigt behöver polis- och trygghetskrisen lösas med kraftfulla åtgärder.
Sverigedemokraterna
Roger Hedlund (SD), bostadspolitisk talesperson
Bostadsbristen är den fråga jag vill jobba med då den påverkar samhället på många områden. Bland annat har många unga vuxna ingen möjlighet till en första bostad och företag kan få svårt att rekrytera då det saknas bostäder i fram för allt storstadsregionerna.