Riksda´n 28 april

 

	29 april 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 29 april • Nej till motioner om planering och byggande (CU13) • Tvånget att ansluta sig till kommunala VA-nätet bör tas bort (CU14) • Riksbankens förvaltning 2020 (FiU23) • Riksdagen godkänner värdlandsavtal mellan regeringen och BIS (FiU45) • Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)
	Nej till motioner om planering och byggande (CU13)  Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.
	Tvånget att ansluta sig till kommunala VA-nätet bör tas bort (CU14)  En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.
	Riksbankens förvaltning 2020 (FiU23)  Riksdagen gav Riksbankens direktion och riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020. Resultat- och balansräkningen fastställdes enligt Riksbankens förslag. Tillgångsförvaltningen 2020 präglades av åtgärder för att mildra coronapandemins effekter på svensk ekonomi. Riksbanken redovisade en förlust på 4,3 miljarder kronor. Resultatet disponeras så att 13,3 miljarder kronor tas ur Riksbankens dispositionsfond, 2,3 miljarder kronor avsätts till Riksbankens resultatutjämningsfond och 6,8 miljarder kronor betalas in till statskassan. Pengarna ska levereras senast en vecka efter riksdagens beslut.
	Riksdagen godkänner värdlandsavtal mellan regeringen och BIS (FiU45)  Riksdagen godkände värdlandsavtalet mellan regeringen och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) och gör nödvändig lagändring för att avtalet ska gälla inför svenska domstolar och myndigheter. Riksdagen sa därmed ja till regeringens förslag. Värdlandsavtalet motsvarar vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär och avtalet har gjorts för att BIS ska etablera ett innovationscentrum i Stockholm i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Lagändringen börjar gälla när regeringen bestämmer det. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att vissa föråldrade bestämmelser om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska sluta att gälla i slutet av juni 2021.
	Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7)  Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter. Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap

Riksda´n 28 april

 

	28 april 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 28 april • EU-förslag om bindande åtgärder för ökad insyn i lönesättningen har prövats (AU15) • Regeringen bör utöka möjligheterna till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (CU10) • Översyn av om krav på skriftliga avtal ska gälla vid telefonförsäljning av lotter och andra spel (CU12) • Skyddet av kontokort och andra betalningsverktyg ska stärkas (JuU14) • Nej till motioner om fri- och rättigheter samt om förebyggande av våldsbejakande extremism (KU23) • Nej till motioner om författningsfrågor (KU24) • Regeringen ska se till att det vidtas åtgärder för att rädda alm och ask (MJU15) • Nej till motioner om naturvård och biologisk mångfald (MJU16) • Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU21) • Regeringen måste pröva alla möjligheter för att säkra vaccin mot covid-19 (SoU37) • Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU9) • Europeisk e-identifiering ska kunna användas i svenska offentliga nättjänster (TU10) • Lag om Transportstyrelsens olycksdatabas (TU11) • Nej till motioner om Mellanöstern (UU15)
	EU-förslag om bindande åtgärder för ökad insyn i lönesättningen har prövats (AU15)  EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Regeringen bör utöka möjligheterna till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (CU10)  Regeringen bör överväga eller utreda utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen. Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning av lös egendom även om egendomen inte omedelbart finns tillgänglig. Riksdagen anser att distansutmätning bör vara möjligt i en större utsträckning än i dag. På det sättet skulle myndigheten bland annat få ett nytt verktyg mot skuldsatta kriminella personer som saknar tillgångar på pappret men som har tillgångar i praktiken. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.
	Översyn av om krav på skriftliga avtal ska gälla vid telefonförsäljning av lotter och andra spel (CU12)  Riksdagen uppmanar i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ser över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och återkommer till riksdagen om det. Riksdagen uppmanar i ett annat tillkännagivande att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas. Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Dessa motioner handlar exempelvis om obeställd reklam, reklam riktad till barn, reklamationsrätt och presumtionsfrist, köp av levande djur, snabblån och märkningsfrågor.
	Skyddet av kontokort och andra betalningsverktyg ska stärkas (JuU14)  Brottsbalken ska ändras så att betalningsverktyg som kontokort och swish får ett starkare skydd mot bedrägerier och förfalskningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt beslutet ska det nya brottet olovlig befattning med betalningsverktyg göra det straffbart att • skaffa ett betalningsverktyg på olaglig väg • förvanska eller skapa ett falskt verktyg som är tänkt att användas • använda ett betalningsverktyg som är olagligt införskaffat, förvanskat eller falskt. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök och förberedelse till brottet ska vara straffbart. Lagändringarna börjar gälla den 31 maj 2021 och är en anpassning till EU:s direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg och att en brottsofferportal ska öppnas.
	Nej till motioner om fri- och rättigheter samt om förebyggande av våldsbejakande extremism (KU23)  Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om fri- och rättigheter och om förebyggande av våldsbejakande extremism. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller att åtgärder inte behövs. Motionerna handlar bland annat om förbud mot slöja, förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen, föreningsfrihet, hot och våld på grund av trosuppfattning, mänskliga rättigheter i Europa, återkallelse av medborgarskap, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.
	Nej till motioner om författningsfrågor (KU24)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om olika författningsfrågor. Motionsförslagen handlar bland annat om bidrag till politiska partier, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget, apanaget, statschefens kröning, regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden. Andra förslag rör ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän samt utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Det finns även förslag om Europaparlamentet, subsidiaritetsprövningen inom EU, internationella avtal, den kommunala revisionen, avgifter för infrastruktur, en krislagstiftning, den offentliga äganderätten och public service. Motionsförslag om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat, en ny maktutredning, ett medborgarråd för rättvis omställning och en demokratikanon har också behandlats.
	Regeringen ska se till att det vidtas åtgärder för att rädda alm och ask (MJU15)  Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.
	Nej till motioner om naturvård och biologisk mångfald (MJU16)  Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.
	Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU21)  Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
	Regeringen måste pröva alla möjligheter för att säkra vaccin mot covid-19 (SoU37)  Riksdagen anser att det är nödvändigt att regeringen prövar alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Bakgrunden är att riksdagen anser att de vaccinavtal som Sverige omfattas av, genom den EU-gemensamma upphandlingen, visat sig ha brister då leveranser både försenats och ibland helt uteblivit. Riksdagen anser att det varit otillräckligt att regeringen endast agerat genom den EU-gemensamma upphandlingen. Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.
	Nej till motioner om väg- och fordonsfrågor (TU9)  Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag om väg- och fordonsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, fordonsbesiktning, självkörande fordon, parkeringsfrågor, fordonsmålvakter, vinterväghållning och vägskyltning. Riksdagen hänvisade till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
	Europeisk e-identifiering ska kunna användas i svenska offentliga nättjänster (TU10)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. De nya bestämmelserna ska göra det möjligt att använda europeisk e-identifiering i svenska offentliga nättjänster. Detta genom att offentliga organ, med vissa undantag, blir skyldiga att ansluta sina nättjänster till en nod – en sorts förbindelsepunkt – för inkommande gränsöverskridande elektronisk identifiering. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som tillhandahåller noden. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.
	Lag om Transportstyrelsens olycksdatabas (TU11)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lag om Transportstyrelsens olycksdatabas. Lagen reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet. Transportstyrelsens olycksdatabas Swedish Traffic Accident Data Acquisition (Strada) startades i slutet av 1990-talet. I Strada sammanförs uppgifter om olyckor i vägtransportsystemet från Polismyndigheten och sjukvården. I och med den nya lagen rapporteras även olyckor i fritidssjöfart in till olycksdatabasen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2021.
	Nej till motioner om Mellanöstern (UU15)  Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern

Inte acceptabelt

 

Regionfullktige har godkänt en ekonomisk redovisning, som innehåller mycket kraftiga budgetavvikelser. Jo, om ansvariga nämnder vidtagit alla tänkbara åtgärder, men så är ju inte fallet. Nämnder lägger ekonomiska rapporter till handlingarna, även i fall med avvikelseprognoser. Den här ordningen är inte acceptabel

Uppsnabbat - Region Uppsalas politiska beslut i kortform Uppsnabbat regionfullmäktige 28 april

I detta nummer:

• Årsredovisning för 2020 godkänd

• Avgiftsfri vaccination mot TBE införs för barn och ungdom

• (V)-motion om större delaktighet för hbtq-personer fick svar

• Interpellation om trygghet i kollektivtrafiken besvarad

• Interpellation om att återupprätta förtroendet för facklig samverkan besvarad

• Interpellation om direktupphandling av sjukvård besvarad

• Interpellation om uppföljning av patientsäkerhetsrisker på akutmottagningen besvarad

• Interpellation om lokalerna vid ingång 79 besvarad

• Interpellation om vårdcentraler i Håbo kommun besvarad

• Interpellation om telefontillgängligheten vid akutpsykiatrin på Akademiska sjukhuset besvarad

• Interpellation om öppnande av tillnyktringsenhet besvarad

• Interpellation om självtester för HPV besvarad

• Interpellation om bussförares arbetsmiljö och anställningstrygghet besvarad

• Interpellation om att stärka vaccinationsarbetet besvarad

Årsredovisning för 2020 godkänd Region Uppsala gjorde under 2020 ett resultat på plus 602 miljoner kronor, enligt balanskravet. Det motsvarar ett resultat på 4,76 procent av skatter och generella statsbidrag. Eget kapital inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser förbättrades jämfört med föregående år. Det framgår av årsredovisningen, som regionfullmäktige nu godkände. Akademiska sjukhuset gjorde ett minusresultat på 654 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden gjorde ett minusresultat på 98 miljoner kronor. Som vanligt finns hela årsredovisningen att läsa på Region Uppsalas webbplats. Underskotten för sjukhusstyrelsen och trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, fastighets- och servicenämnden och kulturnämnden godkänns med uppdrag till respektive styrelse att fortsätta med arbetet för en ekonomi i balans. (V) yrkade på ett tillägg om klimatpåverkan, vilket röstades ned. (V) reserverade sig mot detta.

Avgiftsfri vaccination mot TBE införs för barn och ungdom Region Uppsala kommer att införa avgiftsfri vaccinering mot TBE för barn och ungdomar mellan 3 och 18 års ålder. Detta beslutade regionfullmäktige vid sitt möte. TBE (tickborne encephalitis) är en infektionssjukdom som sprids av fästingar, och som i vissa fall leder till allvarliga neurologiska problem. Bakgrunden är en motion från Vivianne Macdisi (S) där motionären föreslår införande av avgiftsfri TBE-vaccination för barn, och även att TBE-vaccination på längre sikt ska inkluderas i det allmänna vaccinationsprogrammet. I den delen besvarades motionen med en hänvisning till att TBE inte är en av de smittsamma sjukdomar som regeringen har föreskrivit ska ingå i de nationella vaccinationsprogrammen.

(V)-motion om större delaktighet för hbtq-personer fick svar Neil Ormerod med flera (V) har inkommit med en motion om hur Region Uppsala borde anpassa sin verksamhet för att uppnå en jämlik hälsa för hbtq-personer, samt att organisationen borde organiseras så att hbtq-personer blir mer delaktiga i regionens arbete. Motionen besvarades av regionfullmäktige. Motionärerna hade bland annat föreslagit att det ska upprättas ett råd under regionstyrelsen, med liknande konstruktion som pensionärsrådet, för hbtq-frågor. Motionärerna föreslog även ett avtal om idéburet offentligt partnerskap med RFSL Uppsala, samt att ta fram andra processer för att stärka hbtq-personers egen organisering och delaktighet. I svaret finns en genomgång av vad som görs på området, vad gäller förslagen om ett särskilt råd och ett offentligt partnerskap med RFSL Uppsala avslogs motionen. Av svaret framgår bland annat att Region Uppsala anser att det i dagsläget är mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt att använda sig av de samarbeten som finns med andra aktörer för att stärka hbtq-personers rättigheter. Region Uppsala utesluter dock inte ett framtida offentligt partnerskap. Vad gäller Region Uppsalas organisation pågår ett arbete med att utreda eventuella förändringar senast inför mandatperioden 2023 – 2026. Organisationskommittén kommer även att utreda behovet av olika råd, med hänvisning till att man inte ska föregå det arbetet avslogs tanken på att redan nu instifta ett särskilt råd för hbtq-personer. (V) reserverade sig mot beslutet. (SD) ville avslå motionen i sin helhet.

Interpellation om trygghet i kollektivtrafiken besvarad Sverker Åslund (V) ställde en interpellation till trafik- och samhällsutvecklingsnämndens ordförande Johan Örjes (C) mot bakgrund av trängseln i rusningstrafiken. Han menar att kontrollen av färdbevis kan öka risken för smittspridning och att resenärernas trygghet måste vägas mot de anställdas arbetsmiljö i samband med kontrollerna. Fråga: Hur ser vi till att smittorisken inte ökar vid biljettkontroll? Svar: Utan biljettkontroller är risken att det finns personer som går på bussen eller tåget bra för att de uppfattar det som ”gratis”. På det sättet bidrar kontrollerna till att minska trängseln och det är därmed i nuvarande situation inte minst viktiga i rusningstid. För tillfället har inte UL tagit emot synpunkter som pekar på att kunderna anser att biljettkontrollanterna arbetar på ett otryggt sätt. Sedan kontrollörerna började använda munskydd har kritiken nästan helt uteblivit kring att biljettkontrollen skulle förvärra smittspridningen. Fråga: Hur kan vi öka resenärernas upplevda trygghet vid kontroller, särskilt i rusningstid? Svar: I mars 2020 gjorde UL tillsammans med det bolag som genomför kontrollerna en risk- och konsekvensbedömning av arbetssättet som sedan påverkade utformningen av kontrollerna. Det innebär till exempel att det är högst fyra biljettkontrollörer samtidigt på en buss och att en fjärdedel av kontrollerna genomförs utanför fordonen. Det har också tagits fram instruktioner för hur personalen ska arbeta ombord på fordonet. De som utför kontrollerna ska alltid ha munskydd, de ska så långt det är möjligt använda handskar i kundmötet och schemaläggningen har anpassats för att ge fler tillfällen för handtvätt och spritning av utrustning. UL följer också upp hur bolaget arbetar med det grundläggande hygienrutinerna, till exempel att inte arbeta vid sjukdom och att tvätta händerna noga. Fråga: På vilket sätt påverkar beslutet om minskning av antalet turer inom frivolym trängseln inom kollektivtrafiken? Svar: Inför 2021 beslutade trafik- och samhällsutvecklingsnämnden om mindre justeringar i trafikutbudet med anledning av den minskade efterfrågan och de minskade intäkterna. Det skedde på linjer och tider där bedömningen var att det inte skulle riskera att leda till ökad trängsel. De turer som ligger i anslutning till de indragna turerna har inte någon gång förekommit i de rapporter som inkommer till förvaltningen om ökad trängsel.

Interpellation om att återupprätta förtroendet för facklig samverkan besvarad Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) då han oroas över brister i relationen mellan det politiska styret och fackförbunden. Ormerod anser att det finns flera exempel på situationer där styret inte visat vilja att samverka med facket utifrån deras önskemål. Han lyfter särskilt fram en debattartikel, undertecknad av Vision och Vårdförbundets representanter, som uppger att regionstyrelsens ordförande ifrågasatt den fackliga insynen och formen för samverkan. Fråga: Hur svarar du på kritiken från Vision och Vårdförbundets fackliga företrädare? Svar: Ett fungerande samarbete mellan arbetsmarknadens parter är viktigt. Varken undertecknad eller någon annan representant från majoriteten har ifrågasatt facken eller medarbetarnas rätt till inflytande eller dialog och vikten av en fungerande samverkan har påtalats i aktuella dialoger. Detta särskilt med anledning av de stora utmaningar Region Uppsala står inför efter varuförsörjningskris, pandemi och ekonomiska underskott i flera delar av verksamheten. Vi ser utmaningar i att dämpa kostnaderna, ta om hand den uppskjutna vården och medarbetarnas behov av återhämtning. Det blågröna styret har höga ambitioner när det gäller att tillvarata medarbetarna kompetens och säkerställa deras inflytande. Fråga: Vad kommer du att göra för att återupprätta förtroendet för den fackliga samverkansmodellen i Region Uppsala? Svar: Det är mycket viktigt med en förtroendefull samverkan mellan fack och arbetsgivare. Region Uppsala har de strukturer som behövs för ett fackligt inflytande men dialogen och processerna behöver hela tiden utvecklas. Därför pågår en översyn av hur samverkansprocessen ska se ut i framtiden, vilket är en process som de fackliga parterna självklart deltar i.

Interpellation om direktupphandling av sjukvård besvarad Johan Sundman (S) ställde en interpellation till Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen om hur hon ser på att en direktupphandling av vård har skett utan att det föregåtts av en §11 förhandling enligt MBL. Detta då fackförbunden inte varit överens om det förslag som lagts fram till sjukhusstyrelsen av den styrande majoriteten, vid ett tidigare sammanträde. Fråga: Anser du att direktupphandlingar är ett lämpligt sätt för att köpa vård? Svar: Det beror på situationen. För större eller mer varaktiga vårduppdrag är det inte lämpligt, då det är konkurrensupphandling som gäller.  Men för mindre, tillfälliga vårduppdrag där vi vill beta av köer med kort varsel kan direktupphandlingar vara fördelaktigt. Det är helt lagenligt och korrekt att genomföra direktupphandlingar inom vården när summan för uppdraget uppgår till maximalt 2,2 miljoner kronor, som i detta fall. Vi befinner oss i en pandemi som kraftigt belastat sjukvården utöver det vanliga. En ansenlig mängd vård har behövt skjutas upp. Ett sätt att skapa mer kapacitet på Akademiska sjukhuset är att upphandla en del enklare ingrepp som andra vårdgivare kan utföra. Sådana behov kan uppstå snabbt och vara trängande, då människor som redan fått vänta för länge kan få vänta ännu längre på att få sin operation. Så var fallet under det aktuella beslutet som interpellationen berör, och vid sådana tillfällen kan direktupphandlingar vara ett lämpligt sätt att köpa vård på.  Fråga: Kommer du välja direktupphandlingar vid fler tillfällen det kommande året istället för konkurrensupphandling? Svar: Det beror på situationen. Om det uppstår trängande behov av vård som kan tillgodoses bättre genom att snabbt avlasta sjukhuset genom direktupphandlingar, och summan understiger den lagstadgade gränsen, så kan det bli aktuellt med fler direktupphandlingar. Fråga: Anser du att det är lämpligt att gå vidare med beslut i frågor utan att vänta på att en förhandling enligt MBL är slutförd? Svar: Beslut i frågor ska ske i enlighet med det samverkansavtal som finns. Inför beslutande sammanträden utgår jag från att ansvariga tjänstemän ser till att detta sker i tid. Vi har dessa strukturer på plats för att säkerställa att förhandlingar sker enligt MBL och gällande samverkansavtal. Fråga: Vad anser du om den kritik som beslutet har fått från de samlade fackliga organisationerna? Svar: Det är olyckligt att samverkan inte hann avslutas innan beslutet togs i januari. Som klargörs i svaret ovan ska avstämning ske i avtalsenlig form inför sammanträden. Efter ytterligare dialog har regionen rett ut oenigheten i sak i den här frågan och vi har en fortsatt dialog med de fackliga organisationerna för att alla ska vara nöjda även med formerna.

Interpellation om uppföljning av patientsäkerhetsrisker på akutmottagningen besvarad Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen med anledning av IVO:s uppföljning av patientsäkerhetsrisker på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Hon oroas över anmärkningar på hur verksamheten leds, planeras och kontrolleras och att det riskerar att leda till vårdskador. Fråga: Vilka åtgärder avser du att vidta för att komma till rätta med de allvarliga patientsäkerhetsrelaterade problem som finns på akutmottagningen? Svar: Det är av yttersta vikt att komma till rätta med de problem IVO påtalat. Flera faktorer har försvårat läget, såsom underdimensionerad kapacitet och brist på vårdplatser där en dialog kommer fortsätta med IVO om att avhjälpa problemen.  Sjukhusstyrelsen fattade i höstas ett beslut om att utveckla ett kvalitetsledningssystem. Detta kommer kunna avhjälpa de brister som IVO för fram om att verksamheten inte planeras, leds och kontrolleras på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls. Regiondirektören har fått i uppdrag att återkomma med förslag i frågan. Andra åtgärder som sker är att förbättra tillsynen av patienter för att undvika vårdskador liksom principen om 60 minuter till vårdplats, som har bidragit till att minska belastningen på akutmottagningen. Ett utvecklat kvalitetsledningssystem kommer maximera effekten av detta. Att kunna frigöra fler åtgärder är en annan viktig åtgärd vilket försvåras av pandemin. Fråga: Hur ser du på huvudskyddsombudet och de fackliga organisationernas kritik mot den bristande arbetsmiljön? Svar: Jag ser allvarligt på kritiken. Den är något som vi med fortsatt dialog med fackliga organisationerna och huvudskyddsombudet, behöver ha med oss i utformningen av åtgärderna för att avlasta situationen på akuten.  Fråga: Hur ser du på att Region Uppsala inte har vidtagit åtgärder i enlighet med de rekommendationer som IVO har inkommit med tidigare? Svar: Flera åtgärder har skett och är beslutade, vilket nämns i det första svaret. Sjukhusledningen och sjukhusstyrelsen arbetar nu med att förbättra situationen. Vi är inte i mål ännu och det är därför angeläget att besluten också genomförs, och att dialogen med IVO fortsätter för att hantera samtliga problem som påtalas av dem. Jag ser fram emot en löpande dialog med IVO under våren där vi tillsammans kan gå igenom vad som gjorts mer i detalj och vad som ytterligare behöver fördjupas.

Interpellation om lokalerna vid ingång 79 besvarad Börje Wennberg (S) ställde en interpellation om lokalerna vid ingång 79 som han menar sedan länge utgjort ett arbetsmiljöproblem. Björn-Owe Björk (KD), ordförande i utskottet för hälso- och sjukvård, besvarade interpellationen. Fråga: Hur ser planeringen ut avseende nya lokaler för de verksamheter som bedrivs vid ingång 79? Svar: Regionstyrelsen tog i februari 2018 ett beslut om att lokalförsörjningsplanen för Akademiska sjukhuset skulle uppdateras. När den uppdaterade lokalförsörjningsplanen antagits finns förutsättningar för att ta fram en samlad planering för ingång 79. Genom förnyelseprogrammet för Akademiska sjukhusets lokalförsörjning: Framtidens Akademiska Sjukhus (FAS) så flyttade många verksamheter till ingång 79, vilket skedde i samband med att ingång 85 renoverades. Planen var att ordna lokalförsörjning för dessa verksamheter och befintliga verksamheter i ingång 79 vartefter FAS-programmet fortskred, exempelvis inom delar av centralblocksrenoveringen. Eftersom den fortsatta planeringen av FAS stått stilla sedan 2015 har detta ej skett. Sjukhusstyrelsen har dock arbetat med att tömma fastigheten ändå eftersom delar av fastigheten uppnått sin tekniska livslängd. Till exempel har verksamhetsområde rehabilitering och smärta flyttat delar av sin verksamhet från ingång 79 till en externt inhyrd lokal: Vipängen vid Genetikvägen. Det finns också en plan för flytt av operationsverksamheten till centralblocket och det pågår ett arbete med en extern lokal för delar av käkkirurgen. Cirka 5 500 kvm vid ingång 79 används fortfarande för olika verksamheter.

Interpellation om vårdcentraler i Håbo kommun besvarad Marcus Wennerström (S) ställde en interpellation till Malena Ranch (MP), ordförande i vårdstyrelsen om bristen på offentligt drivna vårdcentraler i Håbo. Wennerström anser att det finns få vårdcentraler i de mindre kommunerna och att det är ett resultat av LOV-reformen, vilket också försvårar för den offentliga vården att etablera sig. Speciellt tydligt är problemet i Håbo menar han, där det idag saknas en offentligt driven vårdcentral. Fråga: Vilka åtgärder avser du att vidta för att öka utbudet av offentligt ägda vårdcentraler i den södra länsdelen? Svar: I Håbo finns flera vårdcentraler; Bålstadoktorn, Praktikertjänst och Familjeläkarna Bålsta. Dessutom startade Familjeläkarna förra året en filial i Skokloster. Med sina cirka 22 000 invånare är Håbo därmed väl försedda med vårdcentraler och det finns inget akut behov av att etablera en ny vårdcentral där. Däremot finns det behov av att se över hur strukturen för den nära vården ska utvecklas framöver. Vi bor i ett växande län, där inte minst Uppsala skulle behöva flera nya vårdcentraler de kommande åren för att klara av det ökande invånarantalet. Idag är det inte tydligt vilket mandat våra förvaltningar eller nämnder har för att fatta beslut om att etablera en ny vårdcentral. Därför finns ett uppdrag i regionplan- och budget som innebär att vi under 2021 ska presentera en långsiktigt hållbar etableringsplan för den nära vården. Jag ser fram emot att delta i det arbetet och hoppas att vi därefter har en strategi för var i länet det är prioriterat med exempelvis nya vårdcentraler eller närmottagningar.

Interpellation om telefontillgängligheten vid akutpsykiatrin på Akademiska sjukhuset besvarad Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation om möjligheten att nå fram till psykiatriska akutmottagningen per telefon. Hon anser att informationen på 1177:s hemsida om att telefonen kan användas för personer med suicidtankar, inte är korrekt då det är närmast omöjligt att nå mottagningen. Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, besvarade interpellationen. Fråga: Finns det planer på att stänga ner telefonen till akutpsykiatrin och istället hänvisa till 1177? Svar: Telefonnumret finns fortfarande kvar, det är inte stängt. Man når telefonnumret genom att ringa växeln. Just nu när man ringer telefonnumret hänvisas man till 112 eller till 1177. Orsaken till att telefonnumret har tagits bort från psykiatrins hemsida är att den gett en signal om att telefonen varit en stödlinje dygnet runt och det har den aldrig varit. Fråga: När kommer telefonen till vuxenpsykiatrins akutmottagning att vara bemannad och tillgänglig för patienter i behov av telefonkontakt? Svar: Akademiska sjukhuset och psykiatrin har inget uppdrag att vara tillgänglig dygnet runt, liknande den nationella stödlinjen som fanns tidigare. Just nu finns inga planer på att utöka uppdraget till att utveckla en sådan stödlinje då den skulle kräva personal som jobbar i skift, att det finns en inspelningsfunktion av alla samtal och att det finns teknik och kompetens på plats. Fråga: Hur avser den politiska regionmajoriteten säkerställa att uppdraget om en hjälp- och stödlinje i enlighet med den av regionstyrelsen beslutade suicidpreventiva strategin, faktiskt finns tillgänglig? Svar: I suicidpreventiva strategin finns exempel på generella suicidpreventiva insatser som är relevanta för regional nivå. Men det står inte i den suicidpreventiva strategin att regionen ska erbjuda hjälp och stödlinjer på Akademiska sjukhuset. Region Uppsala kommer verka för att en nationell stödlinje ska etableras i enlighet med den rapport som Folkhälsomyndigheten har lämnat i slutet av januari 2021. Att alla regioner bygger upp sina egna stödlinjer är inte kostnadseffektivt.

Interpellation om öppnande av tillnyktringsenhet besvarad Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation rörande öppnandet av en tillnyktringsenhet vid psykiatrin. Hon lyfter fram att det annonserats ut tjänster under 2020 och att en lokal för detta har färdigställts. Dessutom har regionfullmäktige tidigare beslutat om en sådan ska finnas i regionen, påpekar Macdisi. Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, besvarade interpellationen. Fråga: När kommer tillnyktringsenheten i Region Uppsala att öppna? Svar: Öppnandet av tillnyktringsenheten har skjutits på framtiden dels på grund av covid-19 och dels på grund av det finansiella läget på Akademiska sjukhuset. Alla verksamheter på sjukhuset har stora besparingsbeting. Det går inte idag att säga ett exakt datum för när tillnyktringsenheten kommer att öppna. Just nu har det prioriterats att hålla vårdplatser på psykiatrin öppna istället för att öppna tillnyktringsenheten. Det är en prioritering som gjorts under budgetarbetet.

Interpellation om självtester för HPV besvarad Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen om hur det går med införandet av självtester för humant papillomvirus (HPV). Ormerod menar att möjligheten att testa sig själv skulle öka tillgängligheten för de kvinnor som ej kommer till provtagningarna och att det nationella vårdprogrammet säger att kvinnor som inte varit på provtagning på fem år ska erbjudas en möjlighet att testa sig själv. Fråga: Har sjukvården tillräckligt med resurser för att snabbt komma igång med att erbjuda självtester? Svar: Region Uppsala kallar alla kvinnor mellan 23 och 70 för provtagning vart tredje år, och HPV-analyser av cellprov genomförs. Självtester avses införas i regionen och är prioriterat av mödravårdsenheten. För att Region Uppsala ska kunna införa självtester behövs resurser från mikrobiologen som utför HPV-analyserna. Tyvärr har utvecklingen av dessa självtester fått vänta då mikrobiologen behövt prioritera covid-19-analyserna. Fråga: Hur kommer du verka för att självtesterna kommer igång? Svar: Så snart som mikrobiologen hinner kommer de att påbörja projektet med att kunna införa självtester för HPV. Det går dock inte att sätta något exakt datum för det under det rådande läget.

Interpellation om bussförares arbetsmiljö och anställningstrygghet besvarad Joel Näsvall (S) ställde en interpellation om hur Region Uppsala säkerställer bussförarnas anställningstrygghet vid verksamhetsövergångar samt en god arbetsmiljö. Han lyfter fram att det framkommit uppgifter i media om brister i arbetsmiljö, anställningsvillkor och fackliga rättigheter för bussförare i regionen, i samband med att en ny utövare börjat köra skolskjutsar. Interpellationen besvarades av Johan Örjes (C) ordförande i trafik- och samhällsutvecklingsnämnden. Fråga: Hur utvärderar och utreder Region Uppsala potentiella utövare av busstrafik? Svar: Det sker omfattande utvärderingar i samband med upphandlingar. Exakt hur beror på hur upphandlingen är konstruerad. Det ställs bland annat en stor mängd krav på dokumentation och planer. Förutom krav som måste uppfyllas för att vara kvalificerad i upphandlingen sker en sammanvägning av kvalitet och pris. I den aktuella upphandlingen uppfyllde det vinnande anbudet alla kvalitetskrav. Fråga: Hur säkerställer Region Uppsala förarnas anställningstrygghet vid verksamhetsövergångar? Svar: För att de särskilda skyddsregler som gäller enligt LAS och MBL för arbetstagare vid ofrivilligt arbetsgivarbyte ska gälla, så måste det först avgöras att det är en fråga om verksamhetsövergång i lagens mening eller inte. Den bedömningen ska det vinnande företaget göra. Det aktuella bussföretaget har inte bedömt detta fall som en verksamhetsövergång i lagens mening. Fråga: Hur säkerställer Region Uppsala förarnas trygghet vid byten av uppdragstagare? Svar: Region Uppsala säkerställer normalt inte tryggheten för anställda i det förlorade företaget i samband med nya upphandlingar, om det inte är så att reglerna om verksamhetsövergång gäller. Fråga: Hur länge har Region Uppsala ställt krav på kollektivavtal vid upphandling av busstrafik? Svar: Det är inte tillåtet att ställa krav på kollektivavtal vid upphandling. Samtliga trafikföretag som regionen har avtal med har dock kollektivavtal. Fråga: Hur säkerställer Region Uppsala en god arbetsmiljö för busstrafikens förare? Svar: I kollektivtrafikupphandlingar finns krav med om arbetet med arbetsmiljö i enlighet med branschens standardavtal. Trafikföretaget är arbetsgivare och har därmed ansvar för arbetsmiljön. Fråga: Hur säkerställer Region Uppsala att fackliga företrädare bland våra uppdragstagare dels kan utöva sitt fackliga uppdrag, dels ej behöver utstå negativ behandling av sin arbetsgivare med anledning av sitt fackliga uppdrag? Svar: Trafikföretagen ska följa lagar och regler och föreningsrätten är lagstadgad. Om det råder en tvist vid arbetsplatsen så ska den lösas genom lokala förhandlingar, centrala förhandlingar eller i arbetsdomstolen. Fråga: Vilka möjligheter har Region Uppsala att skärpa och ställa nya krav på utförare efter ingått trafikavtal? Svar: Vi kan inte införa nya krav under avtalstiden. Vi kan dock ha en nära dialog med företag om någon särskild fråga blir aktuell. Fråga: Vilka sanktioner har Region Uppsala vidtagit mot uppdragstagare av kollektivtrafik de senaste 10 åren? Svar: Om det med sanktioner avses till exempel viten finns det ingen sammanställning av de senaste 10 åren. Med tanke på att vite till exempel kan utgå vid inställd trafik så rör det sig om en stor mängd.

Interpellation om att stärka vaccinationsarbetet besvarad Marie-Louise Lundberg (S) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om hur arbetet med vaccinering mot covid-19 ska stärkas. Enligt Lundberg är vaccinationstakten i Uppsala och Stockholms län långsammast i landet när man jämför olika regioner. Hon oroas över att andra än de prioriterade grupperna får ta del av vaccinet och att vaccin måste kasseras i ett läge där tilldelningen redan är väldigt knapp. Fråga: Varför delar Uppsala län sista platsen tillsammans med Stockholm? Svar: Region Uppsala innehar inte sista platsen utifrån den prioriteringsordning regionerna följer utan fördelningen av vaccin sker utifrån andelen äldre i länen. Det innebär att regioner med stor andel yngre invånare inte har premierats i vaccinationsutdelningen. Under de kommande veckorna ska vaccinet istället fördelas utifrån andelen yngre som finns i varje län. Det innebär att antalet doser om prognoserna håller i sig, kommer att öka under senare delen av våren. Däremot är nyttjandegraden fortsatt hög. Sedan vaccinationsstart har 90 procent av alla levererade doser nyttjats inom en vecka, snittet för riket är 85 procent. I våras minskade nyttjandegraden av vaccin under några enskilda veckor på grund av nya riktlinjer kring Astra Zenecas vaccin om att inte ge detta till personer under 65 år. Om detta påverkar takten i vaccinationsarbetet analyseras just nu. När det gäller vaccinationstäckningen så hade fler äldre inom Säbo vaccinerats jämfört med riket i snitt per den 22 april. Samma gäller även medarbetare inom Säbo och delar av sjukvården. Vissa veckor har regionen legat över rikssnittet för påbörjad och fullgjord vaccinering i åldersgrupperna 70-79 år, 60-69 år, 80-89 år och 90 plus. Under några veckor har Region Uppsala också legat under rikssnittet i vissa åldersgrupper. Regeringen har ett delmål om att alla invånare över 65 år ska ha fått minst en dos den 16 maj och det målet uppnås i början av vecka 17 i Uppsala. Fråga: Hur avser du att agera för att stärka arbetet med vaccinationer mot Covid-19 i Uppsala län? Svar: Det är viktigt att alla som vill vaccinera sig mot covid-19 också får ett erbjudande om vaccin. Region Uppsala var den första regionen som skickade ut kallelser via post med förbokade tider till länets äldre istället för att be de allra äldsta att ansvara för den egna bokningen. Så fort vi fick information om att brev inkommit till invånare först samma dag eller efter bokad tid så ändrade vi arbetssätt och numera skickas även information om inbokad tid via sms och email. Regionen samarbetar med föreningslivet, universiteten och andra aktörer för att nå ut med information till alla grupper i samhället. Vi kommer fortsätta arbeta för att nå ut till medborgarna i takt med att leveranserna ökar. Vill du veta mer? Läs handlingar och protokoll från regionfullmäktige 28 april.