måndag 28 januari 2019

Sjukhusstyrelsen fortsätter att inte ta sitt ansvar

Nu, politiker, måste ni sluta skylla på de anställda. Och vad är sjukhusstyrelsens egen verksamhet? Sjukvården är väl egen verksamhet? Här menar man nog med "egen" nämnd- och förvaltningskostnader. Men benämningen bidrar ytterligare till att för politikerna avsäga sig sitt ansvar. V:s förslag borde man ha tillmötesgått alldenstund man inte fattade andra beslut i syfte att förhindraatt man gör av med mer pengar än men har rätt till


Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 28 januari

I detta nyhetsbrev:

  • Sjukhusstyrelsens budget för 2019 fastställd
  • Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utsett


Sjukhusstyrelsens budget för 2019 fastställd

Sjukhusstyrelsen fastställde budgeten för 2019. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet och Lasarettet i Enköping budgeterar nollresultat, medan Akademiska sjukhusets har ett budgeterat underskott på minus 100 miljoner kronor, där man tagit hänsyn till det negativa resultatet för 2018. Akademiska sjukhusets kostnader för lokaler kommer att öka kraftigt under 2019, vilket hänger samman med inflyttningen i den nya vårdbyggnaden, ingång 100/101.
En nyhet är att budgeten för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping från och med 2019 kommer att redovisas fördelad per verksamhetsområde. Syftet med detta är att öka transparensen och underlätta för sjukhusstyrelsen att följa upp förvaltningarnas ekonomiska utveckling.
Sjukhusstyrelsen fastställde även verksamhetsuppdragen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
(V) yrkade på att sjukhusstyrelsen skulle informera regionstyrelsen om att styrelsen kommer att ha svårt att uppnå verksamhetsuppdraget med föreslagen budget och att styrelsen skulle föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige om ett ekonomiskt tillskott på 100 miljoner kronor till sjukhusstyrelsens förvaltningar. Yrkandet avslogs.

Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utsett

Sjukhusstyrelsen valde ledamöter till arbetsutskottet för mandatperioden 2019-2022. I utskottet ingår: Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande, Mimmi Westerlund (KD), Johan Sundman (S), Cecilia Linder (M) och Ylva Stadell (S).


Om Uppsnabbat

Du får detta e-postmeddelande eftersom din e-postadress är anmäld som prenumerant på Region Uppsalas nyhetsbrev Uppsnabbat. För att avanmäla dig eller förändra din prenumeration använd dig av formuläret på http://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Nyhetsbrev/
Huvudansvarig för Uppsnabbat är Jessica Elgenstierna, jessica.elgenstierna@regionuppsala.se

uppsnabbat@regionuppsala.se

15:58 (37 minuter sedan)
till mig

Uppsnabbat trafik och samhällsutvecklingsnämnden 28 januari

I detta nummer:

  • Budget på drygt två miljarder kronor
  • Ledamöter i arbetsutskottet utsedda



Budget på drygt två miljarder kronor

I december 2018 beslutade regionfullmäktige att anslaget för trafik och samhällsutvecklingsnämnden och dess förvaltning Trafik och samhälle för år 2019 uppgår till 1 091, 3 miljoner kronor. Biljettintäkter och övriga intäkter beräknas uppgå till 1 045 miljoner kronor, vilket ger en total budget på 2 137 miljoner kronor.
Verksamhetens kostnader består i huvudsak av ersättning till de trafikföretag som kör den buss- och tågtrafik som nämnden beställer. Totalt beräknas trafikkostnaderna öka med 71 miljoner kronor och det baseras dels på avtalade index, dels på viss utökning i stadsbusstrafiken i Uppsala.
Totalt beräknas budgeten för Trafik och samhälle resultera i ett nollresultat för år 2019.
Trafik och samhällsutvecklingsnämnden fastställde nu denna budget.

Ledamöter i arbetsutskottet utsedda

Trafik och samhällsutvecklingsnämnden beslutade vid sitt möte vilka ledamöter som ska sitta i nämndens arbetsutskott. Johan Örjes (C) blir ordförande, Jenny Lundström (MP) 1:e vice ordförande och Susanne Eriksson (S) 2:e vice ordförande. Därutöver är Gustaf Hoffstedt (M) och Bengt-Olov Eriksson (S) ledamöter i arbetsutskottet.
(SD) önskade bli adjungerade, ett förslag som röstades ned. (SD) reserverade sig emot beslutet.

torsdag 24 januari 2019

Regionstyrelsemöte med magert innehåll


Regionstyrelsen har sammanträtt, utan att ha uppe kriserna, som Sjukhusstyrelsen 
tis 22 jan. 15:13 (2 dagar sedan)

brottas med.

Uppsnabbat regionstyrelsen 22 januari

I detta nummer:

  • Politisk viljeinriktning för vård av stroke antagen
  • Arbetstidsmodeller ska ses över
  • Bra med långsiktig reglering av forskningsdatabaser


Bra med långsiktig reglering av forskningsdatabaser

Region Uppsala har yttrat sig över remissen Rätt att forska – Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (SOU 2018:36).
I betänkandet lämnas förslag till en lag om forskningsdatabaser med syftet att ge bättre förutsättningar för registerbaserad forskning. Här finns även förslag om reglering av ett nationellt biobanksregister, och vad gäller forskningssamarbeten inom EU. Samtidigt ska lagstiftningen ge ett gott skydd för den personliga integriteten.
Region Uppsala är positiv till förslagen, i sitt remissvar. Samtidigt påpekar Region Uppsala att det är viktigt att regeringen i den fortsatta beredningen av ärendet analyserar de kostnader som förslagen kommer att innebära. En sådan analys kommer att bli en bra grund när man sedan ska reglera den statliga ersättningen till regionerna.

Arbetstidsmodeller ska ses över

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att anmoda sjukhusstyrelsen att se till att Akademiska sjukhuset genomför förändringar i de nuvarande arbetstidsmodellerna, i enlighet med behov som framkommit då dessa modeller analyserats. En redovisning över vidtagna åtgärder ska vara färdig till regionstyrelsens möte den 26 februari.

Politisk viljeinriktning för vård av stroke antagen

Regionstyrelsen antog vid sitt möte en politisk viljeinriktning för vård av stroke. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (med sju medverkande regioner) stod bakom en rekommendation om att göra just detta.
Syftet är att bidra till en mer likvärdig vård vid stroke. Av stor vikt är också att utveckla samverkan med kommunerna för att säkerställa en tidig och uthållig rehabilitering, när patienten efter sjukhusvård övergår i kommunal vård och omsorg.
En analys som genomförts visar att vården i Region Uppsala för strokepatienter skulle kunna förbättras genom att fler patienter skulle läggas in direkt på särskild strokeenhet, att fler skulle ges tillgång till rehabilitering efter stroke – och att fler rökande patienter skulle sluta röka efter stroke.

Från riksda´n om regeringsbildningen


logotyp: Sveriges riksdag
22 januari 2019

Aktuellt

 

Höstens regeringsbildning klar

Stefan Löfven (S) är ny statsminister i en regering som består av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Själva regeringsskiftet ägde rum måndagen den 21 januari inför statschefen vid en särskild konselj på Kungliga slottet. Tidigare samma dag presenterade Stefan Löfven regeringsförklaringen och anmälde i kammaren vilka ministrar som ingår i den nya regeringen.
Fredagen den 18 januari prövade riksdagen talmannens förslag att utse Stefan Löfven till statsminister. Av riksdagens 349 ledamöter röstade 115 ja och 153 nej. Av ledamöterna var det 77 som avstod från att rösta. Eftersom färre än hälften av ledamöterna, det vill säga färre än 175, röstade nej hade riksdagen godkänt talmannens förslag.
Voteringsprotokoll(pdf, 1 MB)

Regeringsförklaring och skifteskonselj

Regeringsskiftet ägde rum vid en särskild konselj på slottet måndagen den 21 januari där kungen var ordförande. Kronprinsessan, talman Andreas Norlén och den nya regeringen deltog. Vid konseljen redogjorde talmannen för regeringsbildningsprocessen och riksdagens beslut. Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum. Därmed är talmannens arbete med regeringsbildningen avslutat.
- Ett unikt stycke svensk politisk historia har skrivits sedan valet i höstas. Regeringsbildningen har med svenska mått mätt varit rekordlång. Jag kan nu konstatera att den processen är avslutad, Sverige har fått en regering och det vanliga parlamentariska arbetet fortsätter i riksdagen, säger talman Andreas Norlén.
Regeringsförklaringen på regeringens webbplats 
Riksdagen i bilder: Sverige har fått en ny regering 

Ny regering

Tidigare samma dag presenterade den nya statsministern huvuddragen i regeringens politik, regeringsförklaringen, i riksdagen. Statsministern anmälde även de övriga ministrarna till riksdagen. Ministrarna representerar Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Sveriges nya regering på regeringens webbplats 

Första partiledardebatten

En partiledardebatt hålls den 30 januari. Då får partiledarna för alla riksdagspartierna chansen att argumentera för den politik de vill föra.

Bakgrund

Riksdagsvalet ägde rum den 9 september 2018. Den 25 september hölls en statsministeromröstning i riksdagens kammare. Resultatet visade att Stefan Löfven inte hade tillräckligt stöd i den nyvalda riksdagen eftersom fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot honom. Till dess att den nya regeringen tillträdde ledde Stefan Löfven en övergångsregering.

Riksdagen valde talman

Valet av talman Andreas Norlén blev klart den 24 september genom val i riksdagen. Talmannen påbörjade omedelbart därefter sitt arbete med att ta fram ett förslag till statsminister.

Riksdagen sa ja till Stefan Löfven

Totalt har riksdagen under hösten prövat tre förslag till statsminister som talmannen har lämnat: Ulf Kristersson (M) den 14 november, Stefan Löfven (S) den 14 december och återigen Stefan Löfven den 18 januari. Talmannens två första förslag förkastades av riksdagen. Den tredje prövningen resulterade i att Stefan Löfven valdes till statsminister eftersom färre än hälften av ledamöterna, det vill säga färre än 175, röstade emot förslaget.
Så bildas en ny regering 
Mer om valet 2018 

Sändningar

Prövningen av senaste förslaget till statsminister, regeringsförklaringen, anmälan om vilka ministrar som ska ingå i regeringen och ett flertal pressträffar och val till utskott med mera går att se i efterhand via webb-tv. Regeringsförklaringen tolkades till teckenspråk och engelska

Riksda´n 23 januari


 

Riksdagsbeslut 23 januari

Rapport om JO:s verksamhet (KU11)
Nystart för en stärkt minoritetspolitik (KU13)

Rapport om JO:s verksamhet (KU11) 

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nystart för en stärkt minoritetspolitik (KU13) 

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.
Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.
Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

lördag 19 januari 2019

Skolan måste få ämnet Livskunskap

Skolan skall i all verksamhet genomsyras av, bland annat, socialt och emotionellt lärande. Gör den det? Nej. Vi får dagligen bevis på brister.
Behovet av utveckling av livskompetens ökar samtidigt som brister i fråga om livskompetens förefaller öka. Mycket talar för att det är bråttom att göra något åt detta.Det är föräldrars ansvar, säger en del. Må så vara, men kvar står oacceptabla brister. Ett viktigt steg är att på skolschemat införa Livskunskap som skolämne. 

Wallström och Hultqvist, stå emot alla krav på NATO-anslutning

Östersjöområdet har blivit ett område där spänningen mellan Ryssland och NATO har ökat. Tänk tanken att Sverige och Finland var medlemmar i NATO. Skulle det bidra till att minska spänningen? Ingen kan väl tro det. Spänningen skulle öka, liksom risken för allvarliga incidenter. Säkerheten för Sverige skulle, kan man alltså utgå från, försämras.
Om krig mellan Ryssland och NATO skulle uppstå i vår region, och Sverige var medlem i NATO, skulle Sverige hamna i en fullständigt katastrofal konflikt. 

Man gör inte en förhandling

Göra en förhandling
Bifall på
ö- och ä-ljuden

Under loppet av fem minuter kunde jag höra dessa tre språkliga eländen på TV. Man gör inte en förhandling. Man, t.ex., genomför.
Bifall på ska lyda bifall till
Inneljuden på ö och ä låter bedrövliga, men detta är naturligtvis något subjektivt

SNF om miljön i överenskommelsen

Detta skrevs innan det blev klart med statsministerfrågan. 

Positiva besked för miljö och klimat i S, MP, C, L-överenskommelse 
Förra veckan kom ett förslag till överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som kan ligga till grund för en regeringsbildning.

Naturskyddsföreningen har tittat på de delar som rör miljöpolitiken och konstaterar att överenskommelsen innehåller förslag som kan gynna klimat, biologisk mångfald och landsbygd. Men det finns problematiska skrivningar om strandskydd, skog och naturvård.

Naturskyddsföreningen har tidigare kommenterat miljöeffekterna av den redan antagna riksdagsbudgeten (framtagen av Moderaterna och Kristdemokraterna) i en debattartikel. Statsministeromröstningen ska äga rum fredagen den 18 januari. 

onsdag 9 januari 2019

Ni konservativa Liberaler! Alliansen finns inte

Låt oss titta på vad allians betyder. Allians betyder förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse. Deltagare i en allians kallas allierad.
Liberalerna är allierat med M, C och KD. Man har en gemensam överenskommelse. Eller?
Nej, någon gemensam överenskommelse finns knappast i dag. Alltså finns inte Alliansen.
Detta framstår för mig tydligt. Men förklara för mig hur olika partier, med olika inriktningar av politiken, kan ingå allianser. Gemensam överenskommelse, samtidigt som man söker stöd för egen politik. Men koalition då? Sådan är inte på något sätt jämförbar. Koalition ingås efter det att väljarna valt mellan, förhoppningsvis tydliga alternativ, vilka inte existerar om det finns allianser. Koalition bildas efter kompromisser mellan tydliga alternativ.
Jag är förvånad över att media inte gör ens försök att belysa detta. 

Inom Liberalerna pågår nu en debatt om vilken sida man ska välja, en konservativ eller en socialliberal. Anhängare av att rösta fram en konservativ statsminister talar om Alliansen. Jag har respekt för en åsikt om att L ska inte rädas att bli beroende av SD, men jag delar inte uppfattningen. Men, jag har inte respekt för att man talar om Alliansen. Den finns inte. 
Sluta tala om Alliansen, enär den inte existerar. Tala om det konservativa blocket.

onsdag 2 januari 2019

Politisera skadorna

Både subjektiva iakttagelser och objektiv statsvetenskaplig forskning visar att den politiska styrningen av landstingen/regionerna är nästan obefintlig. Vi kan om R­egion Uppsala läsa att förvaltningar överskrider budgeten utan att åtgärder vidtas.
I detta ligger ett dubbelfel. Det är alltid ett politiskt organ, som har ansvaret, inte förvaltningar.
Den andra delen av dubbelfelet är avsaknaden av politiska beslut om åtgärder för att undvika ekonomiska avvikelsen.
Den bristande styrningen får konsekvenser för patienterna i form av att sjukvårdsorganisationen ständigt lever i ovisshet om vad som gäller.
Det finns emellertid andra och mera, för patienterna, tydliga konsekvenser. Till dessa hör patient­säkerheten. Sverige har i en internationell jämförelse en hög grad av patientsäkerhet.
Dock måste vi fortfarande se skador i vården som ett stort problem, trots att svensk sjukvård kännetecknas av hög kompetens hos personalen och av att vara sjukvårdstekniskt väl utvecklad.
Med vårdskada avses ”lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd”. Vårdskadorna har beräknats orsaka mer än 100 000 extra vårdtillfällen, mer än 600 000 extra vårddygn och cirka 50 000 extra besök i öppenvård.
Vårdskadorna beräknas orsaka kostnader på över fem och en halv miljarder kronor per år.
Sjukvårdshuvudmännen talar allt mer om vikten av att komma åt orsakerna till vårdskador och att förhindra att sådana uppstår. Men toleransen är fortfarande för stor. Inom andra högriskverksamheter har man en lägre toleransnivå än man har inom sjukvården.
Professionen arbetar dagligen med att vidta åtgärder för att undvika vårdskador. Det handlar om att utveckla ledningssystem, gen­omföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder och upprätta avvikelserapporter. Mycket handlar också om hur man ska finna former för kommunikation inom personalgruppen. Nämnas kan en minnesregel benämnd SBAR, som används vid rapportering och överlämning av patienter mellan avdelningar och som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.
För att stödja hälso- och sjukvården i arbetet att förebygga vårdskador har SKL tillhandahållit nio åtgärdspaket inom ett antal riskområden.
Även patienterna har fått en större roll för att öka patientsäkerheten. Exempel: råd ges om vad man ska iaktta före en operation och information om möjligheten att ta hjälp av Patientnämnden om man vill klaga.
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting/regioner och kommuner. (De flesta kommuner har avtalat med sitt landsting/sin region om en gemensam patientnämnd.) Man kan kostnadsfritt vända sig till nämndens experter med frågor, synpunkter eller klagomål som rör hälso- och sjukvård eller tandvård.
Patientnämndens experter gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte heller ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är i stället att beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre.
Patientnämnden svarar för information till andra politiska organ, vård- respektive sjukhusstyrelsen, och medverkar till upprättande av patientsäkerhetsberättelse till fullmäktige och Sveriges kommuner och landsting årsvis. Nämndens experter avger rapporter till berörd verksamhetschef.
Den relativt omfattande rapporteringen leder emellertid sällan eller aldrig till politiska beslut.
Rapporter till ansvariga politiska organ om brister, som framkommer i anmälningar läggs till handlingarna utan diskussion. Detta gäller även Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige. Den här ordningen, eller rättare oordningen, måste förändras. Tre förändringar kan bidra till att patientsäkerheten blir en politisk fråga och kan undanröja en del av de brister, som medför onödiga skador i vården:
1. Patientnämnden avger regelbundet rapport till landstings-/regionstyrelse om vårdskador.
2. Patientnämnden hemställer om besked från Regionstyrelsen om vilka åtgärder den avser vidta för att undanröja brister som orsakar skador
3. Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige blir ett huvudärende i vilket förslag på åtgärder med anledning av berättelsen framläggs.