Nytt ordföljdsbrott, meddelar Språkpolisen

 I en artikel i dag:

"...men oftast beslutar man i stället att anläggningen bara får användas vissa tider..." Bara får användas? Menas nog: bara vissa tider.

Man hör ju hur eländigt det låter. Ö och är numera läten. Men hur uppstår sådant?

Centern vill försämra strandskyddet

Tre centerpartister skriver i dagens UNT och argumenterar för att medgivande om byggande strandnära ska få ges av kommunerna. Som omfrågan om bevarande av biologisk mångfald är en lokal fråga. Centerpaertisterna visar att naturvårdeninte är ett primäsrt intresse.

 Allt fler arter hotas av utrotning och hotade växter och djur ska skyddas genom stark lagstiftning, information och biotopskydd. Vi vill främja Artdatabankens viktiga arbete som även måste involvera allmänheten. För att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter behövs ökade restaureringsinsatser. Den mest värdefulla naturen måste skyddas och här spelar naturreservat och nationalparker en viktig roll. Allemansrätten ska värnas för olika typer av friluftsliv och en viktig grund för naturturism. Fjäll-, skogs- och kustområden samt sjöar och vattendrag med höga naturvärden ska ha ett starkt skydd. Ett starkt generellt strandskydd har gagnat Sverige väl, både för allmän tillgänglighet längs våra stränder och för skydd av biologisk mångfald. 

ööööööööööö äääääääääääää

 Tänker ni på det så hör ni hur illa det låter. Eländet har tyvärr spritt sig så att det snart är allmänt. De nya ä- och ö-ljuden

Fusket är nog ännu mer omfattande

 Hemlig underrättelsegrupp ska stoppa välfärdsfusket, läser jag i dag och utbrister: Äntligen.

Det finns mer att göra, avslutas artikeln med. Inget kan vara mera sant. Det tycks som om, och det uttalas från många människor, det så snart tillfälle ges så uppstår fusk. Verkligheten är nog nästan så mörk. Egoismen är så påtaglig. I både stort och smått.

Jag ser fusk varje dag och tänker att där försviner pengar, som hade behövts bättre inom äldrevården.

I artikeln nämns personlig assistent som en vanlig fuskgrund. Jo, så är det nog och min hypotes är att fuskomfattningen är ännu mer dyster än den dystra, som omtalas i artikeln. Det här är allvarligt. sprider sig lätt. Kan dom så kan jag

Krav på svenskakunskaper

 TT borde väl ha extra höga krav på kunskaper i svenska språket. Men har man det? Jag ser ofta hur Språkpolisen gör tillslag. Ett par exempel från i dag:

"I kontraktet nämns inget om att vissa fabriker bara ska tjäna vissa länder,..." Bara ska tjäna? Här borde väl stå: I kontraktet nämns inget om att vissa fabriker ska tjäna bara vissa länder.

"I fem veckor har Bion-tech-vaccinet, som bara produceras i EU..." Här borde väl stå:  I fem veckor har BionTechvaccinet, som produceras i bara EU..."

Hör ni hur illa det låter, säger Språkpolisen

 Slå på radion, slå på TV:n och ni får höra det nya ö-ljudet. Pröva själv. pröva med, till exempel, ordet skön. Har ni hört nå´t fulare?

Tjugo år sedan

 Detta skrev jag för tjugo år sedan

Lika positiv som jag är till EU som miljö- och fredsorganisation, lika negativ är jag till att unionen lägger sig i frågor, som måste ankomma på medlemmarna att hantera. Ett exempel på att anpassning till ett regelverk på EU – nivå inneburit försämringar är marknadsföring av läkemedel.

Det har framkommit att den informationsverksamhet, direkt riktad till allmänhet och konsumenter i bland annat kommersiella TV-kanaler, som läkemedelsbolagen bedriver, fungerar som reklam. Den svenska lagstiftningen som hittills har förhindrat bolagen att marknadsföra receptbelagda läkemedel direkt till konsumenten har urholkats genom anpassning till EU: s regelverk och den trenden tycks fortsätta.

Formulärets överkant

Läsning gör inte människan vis, den gör henne bara lärd. (Somerset Maugham)

Har försvaret inget miljöansvar?

 I dagens UNT finns en debattartikel av Gudrun Utas. Mycket angelägen. Kunskapen om utsläpp i atmosfären finns inte någonstans. Varför är försvaret undantaget? 

Upprustningen medför ökade utsläpp, ökat buller och ökade provokationer. Låt oss tänka tanken nedrustning och ökade diplomatiska insatser och andrafredsskapande initiativ

Dagens Språkpolistillslag

 I dagens debattartikel: "...anar vi ljuset ur tunneln..." Uttrycket lär väl lyda ljuset i tunneln.

"Att Astra Zeneca bara skulle ha lovat att göra så gott man kan..." Bara skulle ha lovat? Att Astra Zeneca skulle ha lovat att bara göra så gott man kan..., ska det väl lyda.

"Han avvisar också uppgifter om att bolagets vaccin bara skulle ha en åttaprocentig effektivitet bland äldre." ...att bolagets vaccin skulle ha bara åttaprocentig..., ska det väl lydat

Riksda´n 27 januari

 

	27 januari 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 27 januari • Regeringen bör se över krisstöd för företag (FiU38) • Villkorlig frigivning ska i högre grad bero på deltagande i förebyggande åtgärder (JuU8) • Nej till regeringens förslag om ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv (JuU11) • Domarnämnden ska säkerhetspröva chefer för domstolar (JuU12) • Tillträdesförbud ska förstärka butikers skydd mot brott och trakasserier (JuU13) • Konkurrensverkets befogenheter utökas (NU10) • Tullverket ska få utökade möjligheter att hålla kvar postförsändelser (SkU12) • Friliggande cykelvägar (TU3)
	Regeringen bör se över krisstöd för företag (FiU38)  Som en följd av coronapandemin beslutade riksdagen under 2020 om flera krisstöd för att rädda jobb och för att sunda företag ska kunna övervintra pandemin. Nu anser riksdagen att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Riksdagen riktade därför två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: • Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda. • Regeringen bör så fort som möjligt åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna föregående år. Reglerna bör ses över så att omsättningsstöd kan beviljas också för enskilda näringsidkare som fått arbetslöshetsersättning. Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ. Det betyder att utskottet har lagt fram förslagen på eget initiativ och att de inte kommer från regeringsförslag eller motioner.
	Villkorlig frigivning ska i högre grad bero på deltagande i förebyggande åtgärder (JuU8)  Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.
	Nej till regeringens förslag om ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv (JuU11)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag. Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.
	Domarnämnden ska säkerhetspröva chefer för domstolar (JuU12)  Regeringen föreslår lagändringar för säkerhetsprövning av domstolar för att värna domstolarnas och domarnas oberoende ställning. Ändringarna innebär att: • Domarnämnden ska ansvara för säkerhetsprövningen av cheferna för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Arbetsdomstolen och hyres- och arrendenämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö, • det blir tydligare att respektive domstol eller nämnd ansvarar för säkerhetsprövningen av övriga ordinarie domare och hyresråd, • Domstolsverket har rätt att yttra sig vid Domarnämndens sammanträden endast om ärendet handlar om utnämning av en chef för en domstol, • det blir tydligare att Domarnämnden ska bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att främja rekryteringen av ordinarie domare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.
	Tillträdesförbud ska förstärka butikers skydd mot brott och trakasserier (JuU13)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.
	Konkurrensverkets befogenheter utökas (NU10)  Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar. Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.
	Tullverket ska få utökade möjligheter att hålla kvar postförsändelser (SkU12)  Tullverket ska få utökade möjligheter att besluta att post ska hållas kvar av ett postföretag om det misstänks innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. I dag gäller den möjligheten bara vid misstanke om narkotika. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat också att postföretagens skyldighet att anmäla en misstanke till Tullverket ska utvidgas på samma sätt. Dessutom ska möjligheten för Tullverket att lägga en så kallad postspärr även omfatta försändelser som hanteras av kurirföretag, exempelvis UPS eller FedEx. Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2021.
	Friliggande cykelvägar (TU3)  Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan krav på kontakt med bilvägar. Dagens regler kring cykelvägar har funnits i många år och behöver bli tydligare, anser riksdagen. Tolkningen av reglerna gör till exempel att allmänna cykelvägar enbart byggs nära bilvägar. För att förbättra möjligheten att bygga cykelvägar måste gång- och cykelvägar kunna byggas separerade från bilvägar. Förslaget om tillkännagivande kom från behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 90 förslag i motioner inom cykelområdet, med hänvisning bland annat till den nationella cykelstrategin samt redan gjorda översyner och ändringar

Visst låter det dumt

 Uttala ordet lön och namnet Lööf på det nya sättet. Visst låter det dumt?

Garderingar

 Vanliga sätt att gardera sig i sitt tal:

Han var typ 18

Nå´nstans finns känslan av

Det var liksom 

Varning!

 

Finns anledning att varna. Vi har eländet även här. Tyvärr ser Kristersson och Busch inte det (eller vill inte se)

• UI.se
• Landguiden
• Utrikesmagasinet
• Butiken

• Start
• Krönikor
• Intervjuer
• In English
• Om oss

Sök bland analyser, krönikor och intervjuer

  Analyser 2021 Januari Europas ”minitrumpar” siktar på comeback efter coronan

Europeiska populistfränder. Nederländske Geert Wilders (mitten), fransyskan Marine Le Pen (t v) och tjeckiske Tomio Okamura. Foto: Ondrej Deml/CTK via AP/TT

Europas ”minitrumpar” siktar på comeback efter coronan

ANALYS. Europeiska populistpartier distanserade sig från Donald Trump efter stormningen av Kapitolium. Men de lär knappast försvagas av amerikanens sorti. När coronakrisen lagt sig kan pandemin bli bördig mark för Europas ”minitrumpar”. Det tycks de våldsamma protesterna i Nederländerna redan ge en föraning om, skriver den Brysselbaserade journalisten Sigrid Melchior.

Publicerad: 2021-01-27

Skriv ut Email Facebook LinkedIn Twitter

Under de fyra år som Donald Trump varit president i USA har hans person fungerat som en schablon för att förstå andra populister. Tidningen Der Spiegel kallade Sloveniens premiärminister Janez Janša för “slovenska Donald”, och i Tjeckien dubbades hans kollega Andrej Babiš till "tjeckiske Trump".

Trump själv kallade Boris Johnson för “Storbritannien-Trump" – en komplimang, får man anta. Men epiteten skymmer sikten: Europas många ”minitrumpar” kom nämligen före trumpismen.

Att Donald Trump blev president har visserligen tjänat som inspiration för Europas populistiska partier. Det visade att de tillhörde ett avantgarde, en global rörelse, och att deras ideologi – nationalism, kritik av multilaterala institutioner och invandringsmotstånd – kunde nå den absoluta toppen.

Politiker från ett tiotal europeiska länder, däribland Sverigedemokraterna, brittiska Torypartiet, ungerska Fidesz och polska Lag och rättvisa, har till och med nominerat Trump till Nobels fredspris 2021.

Trump inget måste

Under Trumps år i Vita huset har gränsen för vad som anses vara acceptabla offentliga uttryck förskjutits och vidgats, vilket har gynnat populistiska politiker i hela världen.

Trots detta lär effekten av Trumps presidentvalförlust 2020, och till och med stormningen av Kapitolium den 6 januari, bli begränsad på de europeiska partiernas framgångar. Anledningen är att orsakerna till deras framgångar, och den roll de spelar i sina respektive länder, är högst specifika.

Trump var "trevlig att ha", men inte något "måste" för Europas populister, säger Pawel Zerka, analytiker på den ansedda tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR).

Snabbmatsrestaurang i nederländska Rotterdam som vandaliserats i protester mot utegångsförbud i coronans spår. Foto: Peter Dejong/AP/TT

Det finns inte någon enkel definition av vad som utgör ett populistiskt parti, men helt centralt är uppfattningen om att man företräder folket mot en elit.

De flesta europeiska populistpartier tillhör ytterhögern. I EU-parlamentet samarbetar de framför allt i partigrupperna ECR, där Sverigedemokraterna och polska Lag och rättvisa sitter, och i gruppen Identitet och demokrati, där franska Marine Le Pens och italienska Matteo Salvinis partier finns representerade.

Olika i öst och väst

Andra partier sitter i de mer salongsfähiga grupperna: det tjeckiska partiet Missnöjda medborgares aktion (ANO) i parlamentets liberala grupp, och den ungerske premiärminister Viktor Orbáns Fidesz i den konservativa gruppen, exempelvis.

De förenas i sin nationalism och invandrings- och EU-motstånd. Däremot skiljer de sig åt vad gäller grad av ekonomisk liberalism och sociala värderingsfrågor, där exempelvis populistpartierna i öst, men knappast i väst, har kampen mot "genusideologi" som ett av sina huvudnummer. Bilden blir ännu mer komplicerad om man ser till inställningen till Vladimir Putin, kriget i Ukraina eller hur coronapandemin ska hanteras.

Deras ursprung är också olika: italienska Lega och belgiska Flamländskt intresse (VB) är gamla partier, sprungna ur regionalism, medan Sannfinländerna och Alternativ för Tyskland (AFD) är EU-missnöjespartier som startade efter finanskrisen 2008–2009.

Flera av de högerpopulistiska partier som varit etablerade sedan länge fick ett brett genomslag i och med flyktingvågen 2015, då över en miljon migranter – många av dem flyktingar från Syrien – kom till Europa.

Stormningen av Kapitolium

Det finns ett före och ett efter stormningen av Kapitolium. Både för USA och för västvärlden. Donald Trump går nu till historien som den första amerikanska president som vägrade att acceptera en valförlust.

Ledarna för EU-länderna och EU-institutionerna fördömde vad de såg som en attack mot demokratin och uppmanade till respekt för valresultatet. Somliga lade uttryckligen skulden på Donald Trump, bland dem Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn som kallade den amerikanske presidenten “politisk pyroman”.

Legaledaren Matteo Salvini i Italien visade på den amerikanska valdagen den 3 november i fjol sitt stöd för Donald Trump. Foto: Roberto Monaldo/LaPresse via AP/TT

Men ledarna för Europas populistiska partier var mer lågmälda: Alternativ för Tysklands ledare Tino Chrupalla och Legas Matteo Salvini fördömde själva våldshandlingarna, men undvek att koppla dem till Trumps lögner.

Det finns nyansskillnader populistledarna emellan: nederländske Geert Wilders twittrade till exempel att "resultatet av demokratiska val måste alltid respekteras, oavsett om man vinner eller förlorar".

Våldet i Washington har alltså tvingat många av Europas populistledare att markera ett visst avstånd till Trump, eller i alla fall inte aktivt försvara honom. Det gäller särskilt de partier som idag är i opposition och vill framstå som seriösa samarbetspartner i framtida regeringskoalitioner.

Så länge amerikanen kritiserade institutioner som kan kopplas till en elit gick det bra att stödja honom – det är en annan sak att undergräva själva folkviljan: ett valresultat.

Inte allierade

Även om Europas populister har glatts åt Trumps framgång och inspirerats, har de knappast varit allierade i någon praktisk mening.

Före valet till EU-parlamentet 2019 reste Trumps förre spinndoktor Steve Bannon på Europaturné, i ett försök att tråckla ihop en sammanhållen, mäktig rörelse som skulle förändra EU inifrån. Men luften pyste snabbt ur projektet. Partierna stod helt enkelt för långt ifrån varandra.

Något transatlantiskt samarbete har alltså inte förekommit mellan Trump och Europas ”minitrumpar”, med undantag för dem som sitter i regeringar och därmed haft bilaterala relationer med Trumpregeringen.

Ungerns högerpopulistiske premiärminister Viktor Orbán speglas i en glasruta vid ett EU-toppmöte i december 2020 om klimatet. Foto: Francisco Seco, Pool, AP/TT

– Polens Jarosław Kaczyński, Ungerns Viktor Orbán och Sloveniens Janez Janša förlorar en ideologisk vän i Trump och kommer dessutom att få svårt att bygga upp en motsvarande relation till Joe Biden, säger Pawel Zerka på tankesmedjan ECFR.

Janez Janša gratulerade Trump till vinsten i presidentvalet i november, innan resultatet hade offentliggjorts. Efter stormningen av Kapitolium fördömde Janša våldsamheterna, men antydde samtidigt en likvärdighet med vänsterprotester: "Demokrati förutsätter fredliga protester, men våld och dödshot – från vänster eller höger – är alltid fel", skrev Janša.

Corona testar populisterna

Faktum är att Europas populistpartier mår alldeles utmärkt idag. Två månader före parlamentsvalet i Nederländerna har Geert Wilders stöd av ungefär en fjärdedel av väljarna, och i Finland leder Sannfinländerna i mätningarna. De italienska ytterhögerpartierna Lega och Italiens bröder samlar tillsammans 40 procent av rösterna.

Skulle man se Europas populistpartier som en enda sammanhållen rörelse är den just nu väldigt stark. Det beror på att länder som fram till nyligen inte hade populistiska partier, som Spanien och Portugal, nu också har det.

Men tittar man på enskilda europeiska länder blir bilden mer komplex. I Tyskland har Alternativ för Tyskland sjunkit i mätningarna, till exempel, liksom det österrikiska Frihetspartiet.

Det verkliga testet för Europas populistiska partier blir den pågående pandemin. Under 2020 började stödet för populistiska partier i åtta europeiska länder minska, visar en opinionsmätning från Yougov. Förklaringen stavas corona.

Lika som bär? "Tjeckiske Trump", premiärminister Andrej Babiš, och hustrun Monika Babišova på besök hos Donald och Melania Trump i Vita huset 2019. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Väljarnas aptit på att experimentera med populistiska partier brukar minska under kriser. Dessutom blir populismens kärnbudskap – att det finns en konflikt mellan folket och eliten – mindre tydligt när det finns en gemensam fiende i form av ett virus.

I de flesta europeiska länder sitter de populistiska partierna i opposition. Och under pandemin har väljarnas hela fokus legat på regeringarna, som genomfört smittskyddsåtgärder och fördelat ekonomiskt stöd. EU har fått på plats ett ekonomiskt stödpaket och förhandlat fram vaccinkontrakt.

Protester i Nederländerna

Pawel Zerka på tankesmedjan ECFR säger att populisterna ännu inte har kapitaliserat på covid, men att det än finns gott om möjligheter. De kommande månaderna kan bli avgörande.

De stödprogram som sjösatts för att undvika konkurser och massarbetslöshet kan inte pågå i all oändlighet och i Sydeuropa börjar pengarna ta slut. Till det kommer vårens vaccinationskampanjer som innebär potentiellt känsliga offentliga samtal, såsom ifall vaccination ska vara obligatorisk eller inte.

Därtill finns det på många håll en uppdämd frustration över coronarestriktionerna. I helgen införde Nederländerna utegångsförbud efter klockan nio på kvällen, något som inte förekommit sedan andra världskriget. Protester mot utegångsförbudet ledde till våldsamma upplopp och hundratals gripna, och i staden Urk brände ungdomar ned en drive in-mottagning för covidtestning.

I den brittiska tidningen The Guardian liknar statsvetaren och populismexperten Matthijs Rooduijn coronaviruset vid en vulkan: "Det har slagit hårt mot populismen, men det kommer att lämna efter sig bördig mark för framtiden."

---

Sigrid Melchior
Journalist baserad i Bryssel.

Bra! Ur Naturvägledaren

 

SLU Centrum för naturvägledning cnv@slu.se via anpdm.com	09:23 (för 1 timme sedan)
till mig

Visa webbversion | Skicka vidare | Prenumerera | Skriv ut | Konsten att kommunicera allemansrätten Allemansrätten är en del av vårt kulturarv. Det ger oss tillgång till fantastiska naturupplevelser, men innebär också ett ansvar. För de flesta är allemansrätten en självklarhet, men ofta blir det ändå fel. Varför hamnade tonvis med skräp i den känsliga fjällnaturen under sommaren 2020? Och varför är det ibland så svårt att gå på toa i naturen? För att komma till rätta med problemen är det viktigt att förstå att kunskap är viktigt men inte alltid räcker för att beteenden ska bli rätt. Alla som arbetar med naturvägledning har en viktig roll när det gäller att kommunicera allemansrättens alla möjligheter och skyldigheter. Särskilt nu när naturen blivit vårt nya vardagsrum och det sker en stor satsning på Friluftslivets år 2021. I detta nummer av Naturvägledaren ger vi exempel på hur kommunikation kan utvecklas och förnyas för att nå ovana målgrupper och hantera nya företeelser som exempelvis den ökande cyklingen i naturen. Eva Sandberg, föreståndare SLU Centrum för naturvägledning