Fredsdepartement i USA?

Nedanstående hämtat från Fredskulturnätverket (Valentin Sevéus)

FÖRSLAGET OM FREDSDEPARTEMENT I USA

Det förslag om återkommande sedan 1920-talet väckts i USAs kongress om ett fredsdepartement tycks vara den mest genomarbetade lagtext om detta som hittills finns.

Det känns angeläget att många i FredsKulturNätverket trots allas vår brist på tid bekantar sig åtminstone något med detta förslag. Här följer en sammanfattning. Enligt första meningen ska ett fredsdepartement (Department of Peacebuilding) skapas och ledas av en fredsminister (Secretary of Peacebuilding). Uppgiften är bland annat att verka för fredskultur (a culture of peace).

Införd i hus (02/26/2015)
Avdelning för fredsbyggande act från 2015
-------------------------------------------------------
Inrättar en avdelning för fredsbyggande i den verkställande grenen, som ska ledas av en sekreterare i fredsbyggande, som är avsedd för fredsskapande, fredsskapande och studier och främjande av villkor som främjar både inhemsk och internationell fred och en kultur.

Europaparlamentet, som är ett strategiskt politiskt mål, och (2) utveckling av en politik som främjar nationella och internationella konfliktförebyggande åtgärder, icke-våld, medling, medling , fredlig konfliktlösning och strukturerad medling.

1) byrån för fredsbyggande, (2) byrån för inrikes fredsskapande verksamhet, (3) byrån för internationell fredsskapande verksamhet, (4) byrån för den internationella fredsbyggande verksamheten, (1) byrån för fred, (2) byrån för fredsskapande åtgärder, (3) Teknik för fred, (5) kontoret för vapenkontroll och nedrustning, (6) byrån för fredsbyggande information och forskning, (7) byrån för de mänskliga rättigheterna och de ekonomiska rättigheterna och (8) Det mellanstatliga rådgivande rådet för fred.

Inrätta en federal interna för fred för att samordna verksamheten inom avdelningen med andra federala organ.

Uppmanar försvarsministern och utrikesministern att samråda med sekreteraren om icke-våld mot konflikter när en konflikt mellan förenta staterna och någon annan regering eller enhet är nära förestående eller inträffar.

Uppmanar sekreteraren att uppmuntra medborgarna att observera och fira fredens och strävan att skapa fred på fred, vilket ska inbegripa diskussioner om den och de resultat som uppnåtts i den liv.

https://peacealliance.org/issues-advocacy/department-of-peace/

 · 

Betygsätt den här översättningen

Riksda´n 28 november

	Riksdagsbeslut 28 november • Reglerna för AP-fondernas placeringar ändras (FiU14) • Lagar anpassas till EU:s förordning om referensvärden (FiU18) • Svenska finansiella företag får möjlighet att vara deltagare i avvecklingssystem utanför EU och EES (FiU29) • Rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser och höjd beredskap (FöU2) • Nej till regeringsförslag om ändrade regler för att hålla utlänningar i förvar (SfU10) • Rapport om översyn av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning har granskats (SfU12) • Allmänna arvsfondens redovisning för 2017 har granskats (SoU2) • Allmäntjänstgöring tas bort från läkarutbildningen (SoU5) • Regeringens planer för äldreomsorgen har granskats (SoU6)
	Reglerna för AP-fondernas placeringar ändras (FiU14) I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att • AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas • kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent • det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort • det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Lagar anpassas till EU:s förordning om referensvärden (FiU18)  Den nuvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden upphävs och ersätts med en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler och att EU:s förordning om referensvärden ska kunna tillämpas i Sverige. Flera andra lagar, som till exempel lagen om handel med finansiella instrument, ska också ändras för att anpassas till EU-reglerna. Syftet med EU:s förordning är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Svenska finansiella företag får möjlighet att vara deltagare i avvecklingssystem utanför EU och EES (FiU29)  Svenska banker och andra finansiella företag ska kunna delta i system för finansiella transaktioner, så kallade avvecklingssystem, i länder utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och som inte omfattas av EU:s regler. Sådana system ska kunna ha samma skydd mot rättsliga risker som EU:s regelverk ger system inom EU. Syftet med regeringens förslag till lagändringar är att möjliggöra för svenska banker att fortsätta att delta i vissa internationella system för finansiella transaktioner även om Storbritannien lämnar EU utan att ansluta sig till EES. Regeringens förslag omfattar också vissa ändringar i svensk lag för att Finansinspektionen enligt gällande EU-regler ska kunna besluta om produktingripanden, alltså ingripanden mot riskfyllda och svårbedömda produkter på finansmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna om system för finansiella transaktioner börjar gälla den 1 januari 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2019.
	Rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser och höjd beredskap (FöU2)  Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att • klargöra mål, krav och ansvar • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området. Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport. Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nej till regeringsförslag om ändrade regler för att hålla utlänningar i förvar (SfU10)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess. Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt. Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.
	Rapport om översyn av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning har granskats (SfU12)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Allmänna arvsfondens redovisning för 2017 har granskats (SoU2)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2017. Regeringen anser att Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med att förstärka den interna styrningen, kontrollen och effektiviseringen av fondens handläggning. Dessutom finns ett utvecklingsbehov när det gäller utvärdering och informationsgivning. Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem. Under 2017 kom det in 804,5 miljoner kronor till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med drygt 170 miljoner kronor jämfört med 2016. Under 2017 fördelades 597 miljoner kronor, varav drygt 64 procent gick till regionala och lokala projekt. Riksdagen delar regeringens bedömningar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Allmäntjänstgöring tas bort från läkarutbildningen (SoU5)  Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.
	Regeringens planer för äldreomsorgen har granskats (SoU6)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället. Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning. Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron. I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll. Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Nya regionfullmäktige startar inte förtroendeingivande

"Årsprognosen för hela Region Uppsala är enligt delårsrapporten 54 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor sämre än budget." Rapporten godkändes. Inga andra beslut.
Nya fullmäktige startar inte förtroendeingivande. Hur kan man godkänna ett fel på 116 miljoner kronor. Tydligen ingen ändring i den politiska styrningen, det vill säga fortsatt ingen styrning.

Uppsnabbat regionfullmäktige 28 november

I detta nyhetsbrev:

• Nytt presidium utsett
• Ny valberedning utsedd
• Nya revisorer utsedda
• Nya regionråd valda
• Ny regionstyrelse utsedd
• Oförändrad skatt för 2019
• Region Uppsalas delårrapport godkändes
• Samverkansavtal och reglemente för ambulansdirigeringsnämnden godkänt
• Avtal och reglemente för gemensamma kostnämnden godkänt
• Verksamhetsplan och budget för Kommunalförbundet avancerad strålbehandling godkänd
• Redovisning av lokalt partistöd för 2017
• Likabehandlingspolicy för Region Uppsala antagen
• Motion om att göra det möjligt att avsäga sig pappersutskick besvarad
• Motion om att öka AT-platserna avslogs
• Motion om att ta ansvar för regionens klimatutsläpp avslogs
• Förslag att införa SMS-livräddare utreds vidare
• Reglemente och arbetsordning för styrelser och nämnder fastställda
• Sammanträdestider för regionfullmäktige

Nytt presidium utsett

Regionfullmäktige utsåg nytt presidium för perioden 28 november 2018–14 oktober 2022.

Erik Weiman (M), ordförande, Annika Krispinsson (C), 1:e vice ordförande, Börje Wennberg (S), 2:e vice ordförande.

Ny valberedning utsedd

Regionfullmäktige utsåg valberedning för perioden 28 november 2018–14 oktober 2022.

Följande ledamöter valdes: Stefan Olsson (M), ordförande, Börje Wennberg (S), vice ordförande, Johan Örjes (C), Björn-Owe Björk (KD), Malin Sjöberg Högrell (L), Hans Wennberg (MP), David Perez (SD) och Neil Ormerod (V). Dessutom valdes 8 ersättare.

Nya revisorer utsedda

Regionfullmäktige utsåg sex revisorer för mandatperioden 2019-2022.

Följande revisorer valdes: Anders Toll (S), ordförande, Cecilia Forss (M), vice ordförande, Berit Danielsson (C), Sarah Havneraas (KD), Knut Rexed (S) och Gabriel Söderberg (S).

Nya regionråd valda

Regionfullmäktige utsåg regionråd och oppositionsråd för mandatperioden 2019-2022.

Regionråd:

Stefan Olsson (M), Emilie Orring (M), Johan Örjes (C), Björn-Owe Björk (KD), Malin Sjöberg Högrell (L), Malena Ranch (MP)

Oppositionsråd:

Börje Wennberg (S), Helena Proos (S), Vivianne Macdisi (S), Simon Alm (SD), David Perez (SD), Neil Ormerod (V)

Ny regionstyrelse utsedd

Regionfullmäktige utsåg ledamöterna i den nya regionstyrelsen. Regionstyrelsen tillträder den 28 november.

Regionstyrelsen:

Stefan Olsson (M) ordförande, Björn-Owe Björk (KD), 1:e vice ordförande, Helena Proos (S), 2:e vice ordförande, Emilie Orring (M), Monica Avås (M), Allan Kruuka (M), Johan Örjes (C), Örjan Berglund (C), Mimmi Westerlund (KD), Ulrika Ljungman (L), Annika Forssell (MP), Börje Wennberg (S), Vivianne Macdisi (S), Majlene Westerberg (S), Johnny Svahn (S) Simon Alm (SD), David Perez (SD), Neil Ormerod (V) och Sofia Burman Rogozinska (V).

Dessutom valdes 10 ersättare.

Oförändrad skatt för 2019

Regionfullmäktige beslutade att skattesatsen för 2019 ska bli samma som under 2018, det vill säga 11,71 kronor per hundra kronor.

(V) reserverade sig och yrkade på att skattesatsen skulle höjas till 12,01 kronor per hundra kronor.

Region Uppsalas delårsrapport godkändes

Region Uppsalas delårsrapport för januari till augusti 2018 godkändes av regionfullmäktige.

I delårsrapporten följs ett antal indikatorer upp, som mäter hur Region Uppsala uppfyller olika mål. Enligt prognosen kommer målvärdena att uppnås för 55 procent av de strategiska målen, för 11 procent uppnås målvärdena inte och för 34 procent är prognosen osäker.

Årsprognosen för hela Region Uppsala är enligt delårsrapporten 54 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor sämre än budget.

Samverkansavtal och reglemente för ambulansdirigeringsnämnden godkänt

Ett reviderat samarbetsavtal och reglemente för den gemensamma ambulansdirigeringsnämnden godkändes av regionfullmäktige. Det nya avtalet gäller perioden 2019-2022 och inkluderar Region Uppsala, Region Västmanland och Region Sörmland.

Avtal och reglemente för gemensamma kostnämnden godkänt

Ett reviderat avtal och reglemente för den gemensamma kostnämnden godkändes av regionfullmäktige. Det nya avtalet gäller perioden 2019-2022 och inkluderar Region Uppsala, Region Västmanland och Region Sörmland. Avtalet har 6 månaders uppsägningstid.

Verksamhetsplan och budget för Kommunalförbundet avancerad strålbehandling godkändes

Regionfullmäktige godkände verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för 2019. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de regioner som har ett universitetssjukhus.

Redovisning av lokalt partistöd för 2017

Regionfullmäktige godkände redovisningar från de politiska partierna av hur det lokala partistödet för 2017 har använts. Partistödet används till exempel för att finansiera lokaler, administration och utbildning. Hur stort stödet är styrs av antalet mandat.

För 2017 redovisade partierna hur de använt följande belopp: (S): 2 296 800 kr, (C): 478 500 kr, (L): 478 500 kr, (V): 561 600, (MP): 669 900, (KD): 382 800, (M): 1 339 800 kr, (SD): 574 200 kr.

Likabehandlingspolicy för Region Uppsala antagen

(SD) yrkade på att ett begreppet normkritik skulle utgå ur policyn. Detta avslogs.

Regionfullmäktige beslutade att anta en likabehandlingspolicy för Region Uppsala. Policyn ersätter den likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan som tidigare gällt.

I den nya policyn förtydligas att arbetet med likabehandling ska bedrivas både på övergripande nivå och på arbetsplatserna. Den fastställer att arbetet med likabehandling ska ske inom ramen för befintliga processer för ledning, styrning och uppföljning och att arbetet ska inkludera både ett arbetsgivarperspektiv och invånarperspektiv. I policyn förtydligas vilket ansvar som förtroendevalda, chefer, medarbetare och privata aktörer har för likabehandlingsarbetet.

Den nya policyn börjar gälla omgående. Regionstyrelsen kommer under 2019 att besluta om riktlinjer för hur likabehandlingsarbetet ska bedrivas i praktiken.

(SD) yrkade på att ett begreppet normkritik skulle utgå ur policyn. Detta avslogs.

Motion om att göra det möjligt att avsäga sig pappersutskick besvarad

I en motion från (M) föreslogs att Region Uppsala ska göra det möjligt att avsäga sig pappersutskick för provsvar inom mammografi och cellprov. I redovisningen av ärendet beskrivs det utvecklingsarbete som detta skulle kräva. Ett utredningsarbete redan påbörjat.

Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att fortsätta utreda frågan och ansåg motionen besvarad.

Motion om att öka AT-platserna avslogs

Kajsa Dovstad, Lena Lundberg, Carl Nettelblad och Lina Nordquist, samtliga (L), föreslog i en motion att Region Uppsala ska öka antalet AT-platser till 55.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2017 att öka antalet AT-läkare till 40 under 2018. Bedömningen är att verksamheterna bör få möjlighet att hantera den redan beslutade ökningen och att höja kvaliteten på AT-utbildningen, som avspeglas i rankningen från Sveriges yngre läkarförening. När detta är gjort kan man göra ett nytt ställningstagande, om det är möjligt att öka antalet AT-läkare ytterligare.

Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen.

Motion om att ta ansvar för regionens klimatutsläpp avslogs

Sören Bergqvist och Sofia Rogozinska, båda (V), föreslog i en motion att Region Uppsala ska anslutas till Fly Green Fund och att beslutet skrivs in i kommande miljöprogram och resepolicy. Fly Green Fund är en ekonomisk förening utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera sitt klimatavtryck vid flygresor.

Regionfullmäktige beslutade att avslå motionen mot bakgrund av skrivningar i kommunallagen som innebär att det är tveksamt att Region Uppsala ansluter sig till Fly Green Fund.

I december 2017 beslutade regionstyrelsen om en intern klimatväxling för flygresor till Göteborg, Malmö och Umeå. Priset för flygresor höjt och intäkterna används till interna, klimatförbättrande åtgärder.

(V) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Förslag att införa SMS-livräddare utreds vidare

I en motion från (M) föreslogs att Region Uppsala ska införa så kallade SMS-livräddare. Detta koncept innebär att frivilliga som utbildats i hjärt-lungräddning larmas med SMS till hjärtstopp i deras omedelbara närhet.

Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att fortsätta utreda frågan, med ambitionen att införa SMS-livräddare i Region Uppsala.

Sammanträdestider för regionfullmäktige

Regionfullmäktige beslutade om sammanträdestider för 2019 och 2020.

Sammanträdestider 2019:

13 februari, 24 april, 10-11 juni, 26 september, 20 november

Sammanträdestider 2020:

26 februari, 22 april, 10-11 juni, 23 september, 25 november

Reglemente och arbetsordning för styrelser och nämnder fastställda

Regionfullmäktige fastställde reglemente och arbetsordning för styrelser och nämnder i Region Uppsala.

Regionfullmäktige beslutade också att regionstyrelsens personalutskott ska heta Utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning. Frågor om forskning och innovationer ska enligt beslutet beredas i regionstyrelsens arbetsutskott. Detta är en ändring jämfört med tidigare fattade beslutet om politisk organisation för mandatperioden 2019-2022.

(V) yrkade på att trafik- och samhällsutvecklingsnämnden ska ha 15 ledamöter och 10 ersättare. Detta avslogs.

Inte heller regionstyrelsen tar sitt ansvar

"Om inte de pågående åtgärderna får effekt under de kommande månaderna finns risk att Region Uppsala kommer att leverera ett negativt resultat 2018." Va? Läser jag rätt? Oacceptabel passivitet. Ansvarigt politiskt organ måste se till att efterleva av fullmäktige fattade beslut. Klarar man inte det ska man avgå. Nu får det vara slut på misskötseln

13:55 (2 timmar sedan)

Uppsnabbat regionstyrelsen 27 november I detta nummer: Plusresultat på 86 miljoner enligt prognos Nytt reglemente för läkemedelskommittén Politisk viljeinriktning för vård av demens antagen Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom antagen Tandvårdsgivare som missbrukar systemet bör kunna avanslutas Positivt med förslag om komvux Maskinellt packade tabletter bra för patientsäkerheten Bra med möjlighet att screena för fler sjukdomar Plusresultat på 86 miljoner enligt prognos Prognosen för Region Uppsala per oktober är 86 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 23 miljoner kronor jämfört med september månad. Prognosen är dock 84 miljoner sämre än budgeten för 2018. Regionkontoret förbättrar sin prognos med 16 miljoner kronor, vilket bland annat beror på en ökad rabatt avseende smittskyddsläkemedel. Nära vård och hälsa, Folktandvården och Resurscentrum förbättrar även de sina prognoser med totalt 6 miljoner. Region Uppsalas årsprognos på 86 miljoner kronor bygger på att Akademiska sjukhuset får en positiv intäktsutveckling samt att planerade kostnadsåtgärder, som minskning av inhyrd personal och köpt vård, får effekt under årets kvarvarande månader. Akademiska sjukhuset ser dock ingen tydlig vändning i den ekonomiska utvecklingen i utfallet för oktober. Om inte de pågående åtgärderna får effekt under de kommande månaderna finns risk att Region Uppsala kommer att leverera ett negativt resultat 2018. Nytt reglemente för läkemedelskommittén Alla regioner och landsting i Sverige har en läkemedelskommitté, som jobbar för en rationell läkemedelsanvändning. Det innebär bland annat att läkemedel vägs av mot andra behandlingar, och att de väljs ut i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid sitt möte antog regionstyrelsen nu ett delvis nytt reglemente. Nu får hälso- och sjukvårdsdirektören själv besluta om ledamöter till kommittén, tidigare togs dessa beslut av regionstyrelsen. Därtill byttes ett par funktioner ut mot nya funktioner.   Politisk viljeinriktning för vård av demens antagen Regionstyrelsen antog vid sitt möte en politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (med sju medverkande regioner/landsting) stod bakom en rekommendation om att göra just detta. Bakgrunden är att det finns skillnader i praxis för hur vård och omsorg bedrivs, samtidigt som Socialstyrelsen har riktlinjer och rekommendationer för bland annat basal demensutredning, diagnostik av munhälsa och ätproblem, stöd till anhöriga med mera. Syftet med viljeinriktningen är att få till stånd en mer likvärdig vård och omsorg, där inriktningen kan fungera som ett underlag för styrning och ledning av hälso- och sjukvården, exempelvis vad gäller prioriteringar. Samverkansnämnden trycker också på behovet av att fortsätta att utveckla samverkan med kommunerna, för att säkerställa en sammanhållen vårdkedja. Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom antagen Regionstyrelsen antog även en politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom. Även här har Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ställt sig bakom en rekommendation om att göra det, med ambitionen att få en mer gemensam praxis för hur vården ska bedrivas. I en analys konstateras att det råder brist på KBT-terapeuter, såväl i Uppsala som i hela landet. Brist på distriktsläkare och specialister inom området är ett annat problem. En möjlighet kan vara att organisera om vården. Exempelvis att inrätta tjänster för KBT-terapeuter på de större vårdcentralerna/framtida vårdcentrum. Socialstyrelsens bedömning är att de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna generellt sett innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården. På sikt förväntas dock de ökande kostnaderna balanseras av minskande kostnader i form av exempelvis ett minskat behov av slutenvård för patienter som lider av depression och ångest. Tandvårdsgivare som missbrukar systemet bör kunna avanslutas Region Uppsala har fått yttra sig över Socialdepartementets förslag Utökade möjligheter att avansluta tandvårdsgivare som misskött sig från det statliga tandvårdsstödet. Bakgrunden är att Försäkringskassan idag endast har begränsade möjligheter att stänga av tandläkare som missbrukar det statliga tandvårdsstödet. Det kan röra sig om överrapportering av fler eller dyrare åtgärder för att få extra ersättning från systemet, eller i ett fåtal fall om kopplingar till organiseras brottslighet. Nu föreslås från regeringen att Försäkringskassan ska få rätt att avansluta tandvårdsgivare som allvarligt missbrukar tandvårdsstödet. Region Uppsala har inget att invända emot att Försäkringskassan får denna möjlighet. Positivt med förslag om komvux Region Uppsala har yttrat sig över Utbildningsdepartementets remiss En andra och en annan chans – ett komvux i tiden. Utredningen föreslår bland annat att skollagen ändras och förtydligar att komvux inte bara stödjer vuxandes lärande, utan även är en bas för arbetslivets kompetensförsörjning. Urvalsreglerna bör ändras för komvuxstudier på gymnasial nivå, så att den som har störst behov utifrån etablering på arbetsmarknaden, pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval ska prioriteras framför de med kort utbildning. Därtill bör särvux (för personer med intellektuell funktionsnedsättning) bli en del av komvux och kallas ”kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning”. Region Uppsala är i huvudsak positiv till utredningen förslag, vilka innebär ökad möjlighet till yrkesväxling och att arbetslivets kompetensförsörjningsbehov tillkommer som uttalat mål för komvux. Positivt är även bland annat förslaget att särvux blir en del av ett sammanhållet komvux. Maskinellt packade tabletter bra för patientsäkerheten Region Uppsala har svarat på Socialdepartementets remiss Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel med mera (SOU 2018:43). Utredningen har bland annat haft i uppdrag att se över marknaden och regelverket för maskinell dosdispensering (där en maskin packar rätt läkemedel i rätt antal tabletter per doseringstillfälle), samt lämna förslag till en effektiv och patientsäker distribution av prövningsläkemedel till försökspersoner. Även bland annat lagerberedning och extemporeläkemedel berörs (specialtillverkade läkemedel för enskild patient eller patientgrupp). Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningen, och delar bland annat bedömningen att maskinell dosdispensering kan förbättra patientsäkerheten. Dock har Region Uppsala en del påpekanden, bland annat att antibiotikasprutor och färdiga så kallade smärtkassetter inte bör klassas som lagerberedning, då det kan innebära att tillgängligheten starkt begränsas. Bra med möjlighet att screena för fler sjukdomar Region Uppsala har fått yttra sig till Socialdepartementet över Utkast till lagrådsremiss om vissa ändringar i PKU-biobanken. I remissen föreslås bland annat att den så kallade PKU-screeningen på nyfödda barn, för att identifiera allvarliga medfödda sjukdomar, även ska kunna omfatta andra sjukdomar än ämnesomsättningssjukdomar. Detta genom ett bemyndigande för regeringen, eller den myndighet regeringen beslutar, att meddela föreskrifter om vilka sjukdomar som får inkluderas i PKU-screeningen. Region Uppsala ställer sig positiv till förslagen i utredningen. Dock har Region Uppsala några synpunkter. Bland annat att det kan vara bra att förtydliga varför det kan vara bra att erbjuda även äldre barn, som inte screenades som nyfödda, PKU-screening. Detta då vissa sjukdomar kan vara symptomfria till dess att personen råkar ut för en så kallad metabol kris, exempelvis i samband med en kraftig infektion eller mycket hård träning

Nu måste Regionens politiker skärpa sig

"Nära vård och hälsa beräknas göra ett underskott under 2018 på minus 5,3 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 1,5 miljoner"  
Fel! Det är vårdstyrelsen som överskrider budget. Underskott på minus...? Två negationer vilket innebär pluss. Så menas nog inte, dock
Som vanligt inget beslut för att rätta till det fel, soVårdstyrelsen gjort, nämligen att göra av med mer pengar än man har. Nu måste regionens politiker börja skärpa sig och ta sitt ansvar

uppsnabbat@regionuppsala.se	15:28 (4 timmar sedan)
till mig

Uppsnabbat vårdstyrelsen 19 november I detta nyhetsbrev: Vinnare av Hälsofrämjandepriset 2018 utsedda Vårdstyrelsens månadsrapport för oktober Verksamhetsuppdrag för vårdstyrelsen 2019-2021 Vinnare av Hälsofrämjandepriset 2018 utsedda Vårdstyrelsen har utsett pristagarna för 2018 års Hälsofrämjandepris. Priset belönar insatser för att utveckla ett hälsofrämjande bemötande inom hälso- och sjukvården. Årets pris går till: Psykosmottagningens arbetsgrupp för hälsa samt verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset för arbetet med att aktivt integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i behandlingen till patienter med psykossjukdomar (60 000 kronor). Diabetesteamet på Svartbäckens vårdcentral, Nära vård och hälsa för teambaserat systematiskt hälsoinriktat arbete till patienter med prediabetes (30 000 kronor). Sjuksköterskorna på rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset för integrerat hälsoinriktat arbete med levnadsvanor i rehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar, stroke och Multipel skleros (10 000 kronor). Vårdstyrelsens månadsrapport för oktober Nära vård och hälsa beräknas göra ett underskott under 2018 på minus 5,3 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 1,5 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för oktober. Även Folktandvården har förbättrat sitt resultat och lämnar nu en plusprognos på 2,1 miljoner kronor. 87 procent av patienterna som kontaktade en av Region Uppsalas egna vårdcentraler under oktober kom fram samma dag och 80 procent fick tid för läkarbesök inom sju dagar. Hos privata vårdcentraler kom 93 procent fram samma dag och 85 procent fick läkarbesök inom sju dagar. Väntetiden till telefontjänsten 1177 Vårdguiden var i snitt 19 minuter. Verksamhetsuppdrag för vårdstyrelsen 2019-2021 Vårdstyrelsen fastställde verksamhetsuppdrag för vårdstyrelsens område inklusive Nära vård och hälsa och Folktandvården. Verksamhetsuppdraget gäller 2019-2021 med årlig revidering.

Beslut i riksda´n 21 november

	Riksdagsbeslut 21 november • Utländska barnäktenskap ska inte erkännas i Sverige (CU4) • Statens arbete med finansiell stabilitet har granskats (FiU12) • Regeringens styrning av affärsverken har granskats (FiU13) • Lagändringar ska underlätta hanteringen av banker i kris (FiU16) • Ja till kompletterande lag om värdepapperisering (FiU28) • Rättssäkerheten ska stärkas i förvaltningsdomstolarna (JuU5) • Lagen om skiljeförfarande moderniseras (JuU6) • Direktförverkande i samband med ordningsbot återinförs i lagstiftningen (JuU7) • Offentlighets- och sekretesslagen justeras (KU8) • Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet (KU9) • Skyddet för valhemligheten förbättras (KU12) • EU:s nya ungdomsstrategi har granskats (KrU5) • Skrivelse om återkrav av bostadsbidrag har granskats (SfU9) • Fler familjekonstellationer får rätt till föräldrapenning (SfU11) • En strategi för svensk rymdverksamhet har granskats (UbU3) • En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön (UbU4) • Lagar kring behandling av personuppgifter för forskningsändamål ändras (UbU5)
	Utländska barnäktenskap ska inte erkännas i Sverige (CU4)  Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap.  Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet. Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Statens arbete med finansiell stabilitet har granskats (FiU12)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av arbetet med finansiell stabilitet och hur statens makrotillsyn har fungerat. Granskningen handlar om åren 2007-2017 och berör både regeringens och Finansinspektionens arbete. Enligt Riksrevisionen fungerar makrotillsynen i allt väsentligt så som det är tänkt, men med vissa undantag. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar målet för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. När makrotillsynsåtgärder kräver regeringens medgivande borde regeringen också redovisa sina ställningstaganden skriftligt, anser revisionen. Det samarbete som finns mellan berörda myndigheter om sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten fungerar väl. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens synpunkter. Regeringen tycker inte att målen för makrotillsynen är otydliga men håller med revisionen om vikten av transparens. När det gäller de makrotillsynsåtgärder som kräver regeringens medgivande kommer regeringen därför framöver även redovisa sina ställningstaganden skriftligt. Riksdagen instämmer i vikten av transparens och tydlighet i genomförandet av makrotillsynen. Riksdagen utgår ifrån att regeringen kontinuerligt ser över hur den styr sina myndigheter så att det riksdagsbundna målet om finansiell stabilitet kan uppnås. I det arbetet är det rimligt att regeringen tar till sig det som Riksrevisionen säger om ett tydligare mål för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Regeringens styrning av affärsverken har granskats (FiU13)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken. Affärsverk är statliga verksamheter som exempelvis ansvarar för att bygga ut och underhålla infrastruktur. Det finns tre affärsverk: Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av affärsverken. Enligt Riksrevisionen bör regeringen låta se över regelverket för affärsverken för att säkerställa att det är relevant och aktuellt. Bland annat bör regeringen utarbeta kriterier för när affärsverksformen är lämplig för verksamheten. Sådana kriterier finns exempelvis för statligt ägda bolag. Dessutom bör regeringen utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål. Enligt skrivelsen håller regeringen inte med om Riksrevisionens sammanfattande slutsats att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har utvecklat och anpassat styrningen av affärsverken. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer är värdefulla och kan komma att ingå i underlaget för framtida beslut. Riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är viktigt med öppenhet när det gäller regeringens styrning av affärsverken. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	Lagändringar ska underlätta hanteringen av banker i kris (FiU16)  Lagar som rör förmånsrätt och turordning vid konkurser ändras för att anpassas till EU:s krishanteringsdirektiv. Förslaget innebär att en ny fordringsklass införs i förmånsrättsordningen, och i vilken ordning den kommer. Dessutom blir det tydligare hur skuldnedskrivningsverktyget ska användas och vilka skulder som ska prioriteras när det gäller så kallade kvalificerade skulder. Syftet med EU-direktivet är att öka bankernas motståndskraft, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 29 december 2018.
	Ja till kompletterande lag om värdepapperisering (FiU28)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om värdepapperisering. Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis investerare. Kompletteringen som nu görs innebär bland annat att Finansinspektionen blir ansvarig myndighet för ramverket och att inspektionen får ta ut avgifter för att pröva olika ansökningar med koppling till värdepapperisering. Kompletteringarna krävs för att de tvingande EU-reglerna ska kunna börja gälla i Sverige den 1 januari 2019. De tvingande EU-reglerna syftar till att skapa ett EU-övergripande ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen som berör så kallade volalitetsjusteringar. Volalitetsjusteringar syftar till att motverka att företag gör investeringar som späder på en lågkonjunktur eller förstärker en högkonjunktur på ett sätt som blir problematiskt för det finansiella systemet. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.
	Rättssäkerheten ska stärkas i förvaltningsdomstolarna (JuU5)  Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.
	Lagen om skiljeförfarande moderniseras (JuU6)  Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån. Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.
	Direktförverkande i samband med ordningsbot återinförs i lagstiftningen (JuU7)  Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Offentlighets- och sekretesslagen justeras (KU8)  Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.
	Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet (KU9)  Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget. Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
	Skyddet för valhemligheten förbättras (KU12)  I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	EU:s nya ungdomsstrategi har granskats (KrU5)  EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på en ny ungdomsstrategi vars syfte är att ge ungdomar mer makt över sina egna liv, uppmuntra ungdomar till att vara aktiva medborgare, bidra till att förebygga socialt utanförskap bland ungdomar och bidra till att de politiska besluten påverkar ungdomar i en mer positiv riktning. Detta ska enligt kommissionens förslag uppnås bland annat med hjälp av en ungdomssamordnare inom EU som ska ge ungdomar en röst vid utformningen av EU:s politik, en kartläggning av EU:s satsningar på ungdomar och en förstärkning av kopplingen mellan EU:s ungdomspolitik och EU-program som Erasmus plus. Riksdagen har granskat kommissionens meddelande om EU:s nya ungdomsstrategi och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skrivelse om återkrav av bostadsbidrag har granskats (SfU9)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om återkrav av bostadsbidrag. Regeringens skrivelse handlar om en rapport som Riksrevisionen har lämnat, där det konstateras att det finns problem med det sätt på vilket bostadsbidraget handläggs. I dag blir ungefär en tredjedel av alla som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. Riksrevisionen menar att det är svårt att komma tillrätta med det här problemet med de nuvarande reglerna för bostadsbidrag Regeringen tycker att det finns skäl att se över reglerna för bostadsbidrag och meddelar i skrivelsen att en översyn av regelverket pågår för att bland annat minska risken för skuldsättning och krav på återbetalning.
	Fler familjekonstellationer får rätt till föräldrapenning (SfU11)  En förälders sambo ska kunna få föräldrapenning och vara föräldraledig, utan krav på tidigare äktenskap eller gemensamma barn med föräldern. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En förälder kan i dag överlåta dagar med föräldrapenning, alltså pengar som en försäkrad person kan få för att vara hemma med barn istället för att exempelvis arbeta eller studera, till en sambo. Detta förutsatt att föräldern och sambon antingen har eller har haft barn tillsammans eller att de har varit gifta. Regeringens förslag innebär att kravet på tidigare äktenskap eller gemensamma barn tas bort i föräldraförsäkringen och att en förälders sambo därmed likställs med en förälder. Även rätten till föräldraledighet från arbetet föreslås anpassas på motsvarande sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 med vissa övergångsbestämmelser. Regeringen föreslår också att 90 dagar ska reserveras för vardera föräldern när det gäller föräldrapenning på grundnivå, vilken till exempel betalas ut till föräldrar som saknar eller har låg inkomst. I dag gäller den reserverade tiden endast föräldrapenning på sjukpenningnivå, vilket är den högsta nivån av föräldrapenning. Riksdagen anser att föräldraförsäkringen ska ge utrymme för familjens fria val och tid tillsammans samt vara flexibel och tycker att regeringens förslag går i motsatt riktning. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag och ja till förslag i tre motioner.
	En strategi för svensk rymdverksamhet har granskats (UbU3)  Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden. Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.
	En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön (UbU4)  Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar. Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Lagar kring behandling av personuppgifter för forskningsändamål ändras (UbU5)  Lagar om hur personuppgifter får användas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna innebär att både offentliga och privata forskningsutförare fortsatt ska kunna behandla personuppgifter för forskningsändamål som är ändamålsenlig samtidigt som den enskildes rättigheter skyddas. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019. Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med förslag på lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att kunna använda personuppgifter i forskningen. I dag kan offentliga forskningsutförare använda personuppgifter i forskning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse medan privata utförare behöver tillstånd för detta. Privata forskningsutförare har även möjlighet att bedriva forskning med bland annat samtycke