Inte heller Regionstyrelsen tar sitt ansvar

Ett minus på 589 miljoner lägger man till handlingarna. Skandal!

uppsnabbat@regionuppsala.se	14:16 (för 1 timme sedan)
till mig

Uppsnabbat regionstyrelsen 28 april I detta nummer:  Prognos på minus 589 miljoner kronor Initiativ om att senarelägga budgetprocessen avslogs Förslag till ny Regional utvecklingsstrategi går på remiss Revisorer får svar om det regionala utvecklingsarbetet Regional satsning på Gamla Uppsala som besöksmål Region Uppsala begär ekonomisk kompensation Prognos på minus 589 miljoner kronor Effekten av coronaviruset slår hårt mot Region Uppsalas ekonomi. Det framgår av den ekonomiska månadsrapporten. Enligt den nya prognosen kommer Region Uppsala att göra ett resultat på minus 589 miljoner kronor under 2020. Med anledning av det extraordinära läget har flera av Region Uppsalas styrelser och nämnder reviderat sina årsprognoser i månadsrapporten för mars. Enligt budgeten skulle Region Uppsala ha gjort ett resultat på plus 45 miljoner kronor under 2020. Men efter mars månad ligger det prognostiserade årsresultatet, enligt balanskravet, på minus 589 miljoner kronor, vilket är 634 miljoner kronor sämre än budget. Jämfört med föregående månad har prognosen försämrats med 269 miljoner. Den försämrade prognosen har flera orsaker. Bland annat har resandet med kollektivtrafiken minskat kraftigt. Den minskade biljettförsäljningen bedöms ge ett minus på 312 miljoner kronor under året. Intäkterna för riks- och regionvård väntas också minska, men det är för tidigt för att man ska kunna bedöma hur stor minskningen är. Av månadsrapporten för mars framgår att osäkerheten i prognosen är stor. Det är ännu inte klart vilka effekter pandemin får för verksamheterna, vare sig på kort eller längre sikt. Ekonomin kommer att påverkas av att arbetslösheten väntas öka, och av att planerad vård skjuts upp, vilket ger ökade kostnader i framtiden. (S) yrkade på att regiondirektören skulle få i uppdrag att se över befintliga avtal, i syfte att minska kostnader, och reserverade sig mot att detta yrkande avslogs. Initiativ om att senarelägga budgetprocessen avslogs Helena Proos (S) och Vivianne Macdisi (S) inkom i mars med ett initiativ om att Region Uppsalas budgetprocess borde senareläggas. Detta på grund av situationen med coronaviruset. Av svaret framgår att Region Uppsalas budgetarbete för planperioden 2021 – 2023 startade under senhösten 2019, och att ett intensivt arbete pågått under vintern och våren. Trots osäkerheten kring ekonomin och skatteunderlaget är det, enligt handlingarna, viktigt med fortsatt fokus på hur verksamheten kan utvecklas och anpassas efter rådande omständigheter. Här är arbetet med budgetprocessen viktigt, varför majoriteten röstade emot initiativet. (S) reserverade sig emot beslutet. Förslag till ny Regional utvecklingsstrategi går på remiss Vid sitt möte fastställde regionstyrelsen remissversionen av Region Uppsalas nya Regionala utvecklingsstrategi (RUS), och bestämde att denna nu ska gå på remiss. Det nya förslaget till Regional utvecklingsstrategi är närmare kopplad till Agenda 2030 (FN:s globala mål för hållbar utveckling), och ska enligt handlingarna därför också kunna fungera som länets gemensamma Agenda 2030-strategi. Region Uppsala är ansvariga för att utarbeta och fastställa en strategi för Uppsala läns regionala utveckling och samordna insatserna för genomförandet av denna strategi. En process för revidering av nuvarande RUS har skett under 2019 och 2020. Dialog har i samband med detta skett med bland annat länsstyrelsen, länets kommuner och näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Nu går alltså förslaget på remiss, remissperioden pågår från den 5 maj till den 30 oktober. Johnny Svahn (S) yrkade på tillägg av interna remissinstanser, vilket röstades ned. (SD) yrkade på att fler indikatorer så som skattekraftens utveckling skulle läggas till, vilket röstades ner. Något som (SD) och Simon Alm (-) reserverade sig mot.  Revisorer får svar om det regionala utvecklingsarbetet Region Uppsalas revisorer har granskat om regionen bedriver ett ändamålsenligt arbete utifrån det regionala utvecklingsansvaret. Den övergripande slutsatsen är att regionstyrelsen i flera avseenden bedriver ett målinriktat arbete när det gäller det regionala utvecklingsarbetet. Arbetet sker i linje med gällande regelverk. Dock påpekar revisorerna att arbetet inte fullt ut bedrivs ändamålsenligt. Ledning och styrning är inte tillräckligt aktiv och tydlig, det saknas också en sammanhållen uppföljning. Därför lämnar revisorerna ett antal rekommendationer, bland annat att regionstyrelsen bör klargöra hur en tydligare ledning och styrning kan åstadkommas. Av svaret, som regionstyrelsen nu klubbade, framgår bland annat att inför antagandet av en ny Regional utvecklingsstrategi (RUS) så kommer en genomförandeplan samt ett system för löpande uppföljning tas fram. Som vanligt kan revisorernas rapport och svaret i sin helhet läsas på Region Uppsalas webbplats (detta under Demokrati och insyn, Politik, regionstyrelsen och aktuellt datum). Regional satsning på Gamla Uppsala som besöksmål Gamla Uppsala museum kan framöver bli en del av Region Uppsalas verksamhet. Regionstyrelsen tog idag ett beslut om att inleda förhandlingar med Riksantikvarieämbetet om ett övertagande av driften. Även andra beslut togs för att lyfta Gamla Uppsala som besöksmål. Regiondirektören har fått uppdraget att förhandla med Riksantikvarieämbetet om att ta över driften av museet och ska också inleda en dialog med Uppsala kommun och andra intressenter om gemensamma prioriteringar för att främja besöksnäringen i området. Det styrande dokumentet för kulturverksamheten i Region Uppsala är den regionala kulturplanen (fastställd av regionfullmäktige). Enligt kulturplanen är det önskvärt med en kulturhistorisk och regional satsning på området kring Gamla Uppsala. Nu föreslås alltså ett övertagande av Gamla Uppsala Museum från och med år 2022, museet föreslås då driftas av Stiftelsen Upplandsmuseet (istället för som idag av Riksantikvarieämbetet). Upplandsmuseet är redan idag verksamma på platsen, genom friluftsmuseet Disagården, och enligt handlingarna i ärendet kan en samlad aktör ge samordningsvinster. En bärande tanke är också att all ny kunskap om Gamla Uppsala som kommit i dagen de senaste åren ska kunna presenteras på ett attraktivt sätt i moderna utställningar som kan ta vara på digitaliseringens möjligheter. En grundförutsättning för ett övertagande av museet är, också detta enligt handlingarna i ärendet, att den nuvarande statliga finansieringen av Gamla Uppsala museum följer med från staten. (SD) meddelade att de kommer att lämna ett särskilt yttrande. Region Uppsala begär ekonomisk kompensation I en skrivelse till finansminister Magdalena Andersson (S) begär nu Region Uppsala kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av arbetet med att bekämpa det nya coronaviruset. Skrivelsen är undertecknad av regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M), och klubbades idag tisdag av regionstyrelsen. Covid-19, sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset, sätter just nu hälso- och sjukvården under hård press. Region Uppsala ställer in en stor del av den elektiva (planerade icke-akuta) sjukvården. Nya intensivvårdsplatser skapas och personal inom vården får nya arbetsuppgifter. Samtidigt innebär Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridning att sjukskrivningar bland medarbetarna har ökat, att resandet med kollektivtrafik har minskat och att besöken i såväl öppenvård som slutenvård och tandvård har minskat. Även Region Uppsalas kulturverksamheter tappar intäkter.  Av skrivelsen till regeringen framgår att Region Uppsala är den region som säljer mest vård i landet. Region Uppsala säljer vård för knappt 2,5 miljarder kronor per år, vilket kan jämföras med exempelvis Region Stockholm cirka 1,8 miljarder, VGR cirka 1,8 miljarder och Skåne cirka 1,4 miljarder. I Uppsala län bor det cirka 385 000 invånare. Det innebär att en stor del av den vård som produceras i Region Uppsala görs för invånare utanför länets gränser. För Region Uppsala är den pågående pandemin extra känslig utifrån perspektivet förlorade intäkter för såld vård. Bedömningen är i dagsläget att Region Uppsala kommer förlora intäkter motsvarande 400 - 600 miljoner kronor under 2020. Även inom kollektivtrafiken slår pandemin hårt. För Region Uppsalas del är bedömningen på helårsbasis ett intäktsbortfall på 374 miljoner kronor. Inom tandvården genomförs just nu bara akuta besök. På helårsbasis är beräkningen en intäktsförlust på 16 miljoner kronor. Utöver detta kommer, även detta enligt skrivelsen till regeringen, förlorade skatteintäkter. Dessa är i dagsläget svåra att beräkna, men ett scenario är att minskningen blir minst 104 miljoner kronor för 2020. Region Uppsala begär alltså ekonomisk kompensation för merkostnader och uteblivna intäkter inom sjukvården, tandvården, kulturen och kollektivtrafiken, samt ökade statsbidrag för att kunna hantera den ökade vårdskulden.

Inte heller Vårdstyrelsen tar sitt ansvar

Man prognostiserar ett underskott på 30 miljoner kronor och
lägger konstaterandet till handlingarna.
Detta är inte att ta sitt ansvar

uppsnabbat@regionuppsala.se	mån 27 apr. 16:28 (för 20 timmar sedan)
till mig

Uppsnabbat vårdstyrelsen 27 april I detta nummer:  Prognos på minus 28 miljoner kronor Specialisttandvården behöver nya lokaler Prognos på minus 28 miljoner kronor I spåren av arbetet med coronaviruset är nu den ekonomiska prognosen för vårdstyrelsen, och dess förvaltningar Folktandvården och Nära vård och hälsa, minus 28 miljoner kronor för år 2020.  Det är en negativ avvikelse mot budgeten på 42,6 miljoner kronor. Vårdstyrelsen lämnar en prognos på plus 7 miljoner kronor, detta då det görs färre besök inom primärvården, vilket i det korta perspektivet leder till mindre utbetalda pengar för besök. Folktandvården lämnar en prognos på minus 5 miljoner kronor och Nära vård och hälsa en prognos på minus 30 miljoner kronor. Den huvudsakliga orsaken till försämringen är alltså det pågående arbetet med det nya coronaviruset.

Riksda´n 23 april

23 april 2020 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 23 april • Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU12) • Ett nytt konto- och värdefackssystem införs i Sverige (FiU33) • Skrivelse om det kommunala utjämningssystemet har granskats (FiU39) • Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU12) • Nej till motioner om nedrustningsfrågor (UU9) Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU12)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om ideellt skadestånd, fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, betalningsplanens längd vid skuldsanering, åtgärder mot överskuldsättning och åtgärder mot otillåtna bosättningar. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat på grund av att utredningar och annat arbete redan pågår. En annan anledning är att några av förslagen tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare. Ett nytt konto- och värdefackssystem införs i Sverige (FiU33)  Regeringen har föreslagit ett nytt konto- och värdefackssystem som ska underlätta för nationella finansunderrättelseenheter när de utreder penningtvätt och finansiering av terrorism. Det nya tekniska systemet ska skötas av Skatteverket. Det ska förbättra de svenska myndigheternas tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värdefack och uppgifterna ska vara direkt tillgängliga för sökning. Uppgifter om tillgodohavanden och överföringar på konton omfattas inte av systemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 september 2020. Det innebär att ett ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv genomförs i Sverige. Skrivelse om det kommunala utjämningssystemet har granskats (FiU39)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet. Riksrevisionen har analyserat om systemet är utformat så att det ger samtliga kommuner ekonomiska möjligheter att ge invånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utjämningssystemet inte ger kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar, och myndigheten rekommenderar därför vissa förändringar i systemet. Regeringens bedömning är att de ändringar i kostnadsutjämningssystemet som trädde i kraft den 1 januari 2020 kommer att bidra till att systemet i större utsträckning än tidigare beaktar strukturella behovs- och kostnadsskillnader och därigenom skapar mer likvärdiga förutsättningar för kommuner. Därför avser regeringen för närvarande inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, men anser att det finns ett behov av att med jämna mellanrum se över det kommunalekonomiska systemet och att Riksrevisionens rapport kan vara ett värdefullt underlag vid en sådan översyn. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till två följdmotioner och två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU12)  Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om övergripande miljöfrågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om miljömålssystemet, äganderättsfrågor, tillståndsprövning och miljöfarlig verksamhet samt riktvärden för buller. Nej till motioner om nedrustningsfrågor (UU9)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om olika nedrustningsfrågor. Anledningen till detta är bland annat pågående arbete inom existerande internationella överenskommelser på området.

Riksda´n 22 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 22 april • Undantag från bland annat bygglov vid samhällsfarlig smittspridning (CU27) • Nej till motioner om civilt försvar och krisberedskap (FöU7) • Regeringen behöver värna småskalig vattenkraft (NU14) • Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU15) • Sjöfartsverket och farledsavgifterna bör ses över (TU8) • Nej till motioner om cykelfrågor (TU9) • Förare av vissa fordon behöver inte längre yrkeskompetensbevis (TU10) • Tester med självkörande bilar bör underlättas och dispenser för tung trafik förenklas (TU11) • Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU15) • Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (UbU17)
	Undantag från bland annat bygglov vid samhällsfarlig smittspridning (CU27)  Regeringen ska kunna tillåta undantag i plan- och bygglagen (PBL) vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom, som covid-19. Syftet är att snabbt få exempelvis fältsjukhus och provtagningstält på plats om de vanliga sjukvårdslokalerna inte räcker till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt plan- och bygglagen krävs bygglov för att uppföra en ny byggnad eller för att använda en byggnad till något annat än den är avsedd för. Men i en situation som vid spridningen av det nya coronaviruset menar regeringen att det inte finns tid att vänta in en bygglovsprocess för att få nödvändiga lokaler på plats. Förutom bygglov gäller undantagen bland annat rivningslov och marklov (lov att exempelvis höja eller sänka marken genom att schakta). Lagändringen börjar gälla 1 maj 2020. Regeringen kommer att få meddela undantag retroaktivt från och med 15 mars 2020.
	Nej till motioner om civilt försvar och krisberedskap (FöU7)  Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden. Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.
	Regeringen behöver värna småskalig vattenkraft (NU14)  Den småskaliga vattenkraften är viktig för Sveriges förnybara elförsörjning. Därför bör regeringens fortsatta arbete på området inriktas på att värna den småskaliga produktionen. Minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader behöver vara vägledande för det arbetet. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
	Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU15)  Regeringen bör agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, som kött och skinn. Dels genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, dels genom att verka för att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Sverige hade tidigare ett undantag från EU:s försäljningsförbud och kunde sälja sälprodukter fram till 2015 då undantaget upphävdes. Riksdagen anser att förbudet mot handel med sälprodukter skapar etiska problem eftersom den säl som jagas inte kan omhändertas annat än för jägarens eget bruk. Från och med i år kommer jakten dessutom att utökas; utöver skyddsjakt är det nu tillåtet med licensjakt på säl för att hålla efter beståndet. Jakten behövs för att skydda fisket och därmed behövs även fortsatta möjligheter till handel med sälprodukter. Förslagen om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om handelsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. De handlar om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande.
	Sjöfartsverket och farledsavgifterna bör ses över (TU8)  Riksdagen har behandlat ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om sjöfartsfrågor. I samband med det riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör utreda Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande. • Regeringen bör se över den så kallade miljödifferentieringen av farledsavgifter för att säkra att avgifterna uppmuntrar till klimatågärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, miljöfrågor samt farleds- och lotsavgifter.
	Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.
	Förare av vissa fordon behöver inte längre yrkeskompetensbevis (TU10)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om kompetens och utbildning för yrkesförare av lastbilar och bussar. Ändringarna innebär bland annat att förare av vissa fordon inte längre omfattas av lagen om yrkesförarkompetens och därmed inte kommer att behöva yrkeskompetensbevis. Undantaget kommer till exempel att gälla vissa förare som inte har som huvudsaklig sysselsättning att framföra fordon och som utför transporter inom bland annat jordbruks- och fiskeriföretag. Lagändringarna börjar gälla den 23 maj 2020.
	Tester med självkörande bilar bör underlättas och dispenser för tung trafik förenklas (TU11)  Riksdagen har behandlat ungefär 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen flera uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör arbeta för att det inte ska tas ut avgifter för tillstånd att ha virkesupplag vid allmän väg och att administrationen förenklas för skogsföretag som söker sådana tillstånd. • Regeringen bör arbeta för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö. • Regeringen bör arbeta för att hanteringen av dispenser för tunga transporter underlättas och förenklas. Det första förslaget om tillkännagivande som gäller virkesupplag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i trafikutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. De andra förslagen om självkörande bilar och tunga transporter kommer från förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat en fossilfri fordonsflotta, fossilfri tankning och laddning, enskilda vägar samt långa och tunga lastbilar.
	Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU15)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
	Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (UbU17)  Riksdagen godkände protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning, Cern, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning

Bräkande ä- och ö-ljud

Tyvärr kan jag inte i skrift illustrera hur fult de nya bräkande ä- och ö-ljuden låter. Undrar hur förändringen har uppstått. Räcker det med att en kändis häver ur sig något för att det ska bli allmängiltigt? Har TV-kanalerna givit reportrar och programledare direktiv om att delta i förfulningenav språket?

Ur UNT

Ur UNT söndag
" De riktlinjer som restaurangägare och besökare idag haratt förhålla sig till är exempelvis att hålla avstånd, att bara äta och dricka vid restaurangens bord..."
Man fåe bara äta och dricka. Vad är det man inte får göra vid borden?

"...ska man ringa per telefon..."
Hur ringer man om man inte gör det per telefon?

"...så ska man inte tveka på..."
Heter det inte tveka om?

"...ta tillvara på..." (Insändare)
Det ska väl stå antingen ta tillvara eller ta vara på?

Ur UNT måndag
"Både för deras egen och hela samhällets skull..."
Det ska väl stå antingen både för deras egen och för
hela samhällets skull eller för både deras egen och hela
samhällets skull?

"En anledning tros bero på..."
Ska väl stå en anledning tros vara

"...tidsskriften..."
Skaväl stavas tidskriften?

Ur UNT tisdag
"De stora effekterna för Akademiska sjukhuset kom först
under april..."
Det är väl för Sjukhusstyrelsen effekterna kom?

"Vilka åtgärder planerar ni? Vi tittar på det just nu."
Borde man väl påbörjat för länge sedan?

Riksda´n 16 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 april • Nej till tillståndskrav för vapenmagasin (JuU17) • Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU28) • Nej till motioner om hur riksdagen ska arbeta (KU9) • Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor (KU14) • Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15) • Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU17) • Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU18) • Nej till motioner om pensioner (SfU19) • Granskning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och LSS (SoU14) • Ja till tillfälliga ändringar i smittskyddslagen (SoU20) • Regeringen bör utreda ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (Sou21)
	Nej till tillståndskrav för vapenmagasin (JuU17)  Regeringen har föreslagit nya regler om vapenmagasin för att minska skjutvapenvåldet i kriminella miljöer. Förslaget innebär att det ska krävas tillstånd för att ha, förvara och transportera löstagbara magasin, oavsett storlek och kapacitet. Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Anledningen är att nackdelarna som ett tillståndskrav innebär för jägare och sportskyttar bedöms väga tyngre än de positiva effekter som det kan få i kampen mot skjutvapenvåldet.
	Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU28)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om arbete mot radikalisering, villkorlig frigivning och kriminalvårdens behandlingsprogram. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat att frågorna redan är uppmärksammade.
	Nej till motioner om hur riksdagen ska arbeta (KU9)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar exempelvis om riksmötets öppnande, utskottsorganisationen, val av talman, vice talmän och utskottspresidier och applåder i riksdagens kammare.
	Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor (KU14)  Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat de utredningar och det arbete som redan pågår inom de områden som förslagen berör. Förslagen handlar exempelvis om stärkt skydd för journalister, om hur granskningsnämnden för radio och tv utses och om dess verksamhet samt om stöd till medier.
	Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU15)  Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om kommunala och regionala frågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om den kommunala självstyrelsen, ett nytt frikommunförsök, kommunindelningen, villkoren för förtroendevalda, byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige, delegation av beslutanderätt, partistöd och icke tillsatta mandat samt representationen i styrelsen, nämnder och utskott.
	Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU17)  Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
	Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU18)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom flera av områdena. Motionerna handlar exempelvis om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.
	Nej till motioner om pensioner (SfU19)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om pensioner. Förslagen handlar bland annat om inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg och efterlevandepension.
	Granskning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och LSS (SoU14)  Kommuner som inte verkställer vissa beslutade insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inom tre månader måste rapportera detta, bland annat till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommunerna riskerar annars att få betala en särskild avgift. Riksrevisionen har granskat om åtgärderna rapporteringsskyldighet och särskild avgift är effektiva för att hantera problemet med beslut som inte verkställs. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ja till tillfälliga ändringar i smittskyddslagen (SoU20)  Smittskyddslagen ändras tillfälligt för att regeringen ska kunna vidta särskilda åtgärder mot det nya coronaviruset.  Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det införs bestämmelser i smittskyddslagen som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, får rätt att utfärda vissa föreskrifter om särskilda åtgärder. Föreskrifterna kan till exempel gälla tillfällig nedstängning av exempelvis köpcentrum och restauranger. Om regeringen utfärdar någon av föreskrifterna ska de i varje enskilt fall omedelbart prövas av riksdagen. Riksdagen föreslår också ett förtydligande tillägg som innebär att regeringen endast får utfärda föreskrifterna om det inte går att vänta på riksdagens beslut.
	Regeringen bör utreda ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (Sou21)  Regeringen bör utreda vilka grupper i arbetsför ålder som riskerar att bli särskilt sjuka i covid-19 och hur de kan få ersättning om de bör vara hemma från arbetet. Det tycker riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Syftet är att skydda särskilt sårbara grupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån för att undvika smitta. Enligt riksdagen bör regeringen ge en myndighet i uppdrag att • senast 21 april 2020 definiera grupper i arbetsför ålder som bedöms riskera att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset • utreda om gravida kvinnor kan anses tillhöra en sådan grupp under någon del av graviditeten • analysera om det ur ett smittskyddsperspektiv finns behov av att de som bor med personer i riskgrupper tillfälligt också behöver avstå från att arbeta utanför hemmet. Regeringen bör därefter snarast återkomma med ett förslag som säkrar att personer i ovan nämnda grupper får ett effektivt skydd via socialförsäkringssystemet under en begränsad tid. Förslaget om tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.