söndag 31 oktober 2021

Kommunens kostnader kan minskas med stora belopp

 Förmodligen är det lättare  så här på stort avstånd från kommunala politiska beslut, än om man ska ta ansvaret, att ha synpunkter. jovisst, men avstånd kan inte vara skäl för att låta bli. Nu sitter jag och tänker på de många möjligheterna att minska kostnaderna i kommunen. Börja med att ta bort 100 kommunikatörer. Minska antalet kommunalråd med åtta. Ta bort alla de råd, som tar bort ansvaret från berörda nämnder utan att lägga det på råden. Satsa på att komma åt fusk och stölder. 

Det här är inga småpengar


fredag 29 oktober 2021

Insändare idag

 

Vad menar partierna med förebyggande insatser?

Alltför många föräldrar klarar inte sin uppfostrande roll och samhället måste ta över, skriver Harald Nordlund.

Fler poliser. Hårdare straff. Så löd partiledarnas lösning på problemet kriminalitet, i partiledardebatten för några veckor sedan. Ett par av partiledarna nämnde visserligen förebyggande insatser som viktig åtgärd, men utan att säga ett enda ord om vad det förebyggande ska bestå av.

Vi har en situation där kriminaliteten inte visar tecken på att minska och där ordningsproblemen i skolor fortsätter att vara ett stort problem. Vad borde då, åtminstone någon av, partiledarna sagt? Jo, man borde konstaterat att alltför många föräldrar inte klarar sin uppfostrande roll och att samhället därför måste ta över. Samhället, vi tillsammans måste, till exempel, lära barnen att alla människor har lika värde, undervisa om mänskliga rättigheter, skola in barnen i en ickevåldskultur, lära barnen se våldets konsekvenser och respektera andra människor. Med andra ord: ge barnen kunskap om livet, sprida livskunskap.

Livskunskap var för ett tiotal år sedan ett ganska flitigt använt begrepp, främst i betydelsen något som man borde få mer av i skolan. Många skolor kom att i olika form införa livskunskap i undervisningen, men med olika benämningar, till exempel, EQ – socialt och emotionellt lärande.

Skolan har många och stora uppgifter att fullgöra, men utan rik EQ-förmåga försvåras IQ-inlärningen. På skolschemat måste införas ett särskilt ämne, Livskunskap, och i kursplanen för förskolan göra uppdraget om socialt och emotionellt lärande ännu tydligare.

Kanske ser vi i dag effekterna av misstaget att inte ersätta nedtoningen av religionskunskapen, som ju är en form av livskunskap, med just ett ämne Livskunskap.

Är det politiska beslut om detta vi ska hoppas på eller ska hoppet stå till våra pedagoger? Av den politiska debatten att döma är svaret givet.

torsdag 28 oktober 2021

Riksda´n 28 oktober

 


logotyp: Sveriges riksdag

28 oktober 2021

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 28 oktober

Förslag till ändring av EU-lag om växthusgaser från skog och mark har prövats (MJU10)
EU:s sociala klimatfond bör inte omfatta direkta inkomststöd (MJU11)

Förslag till ändring av EU-lag om växthusgaser från skog och mark har prövats (MJU10) 

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ändring av EU:s så kallade LULUCF-förordning, som gäller utsläpp och upptag av koldioxid samt utsläpp av växthusgaserna metan och kväve från användning av mark, skog och biomassa under perioden 2021–2030. Syftet är att sektorn bättre ska bidra till EU:s klimatmål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.

Riksdagen har i ett utlåtande prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU:s sociala klimatfond bör inte omfatta direkta inkomststöd (MJU11) 

EU-kommissionen vill inrätta en social klimatfond för att mildra konsekvenserna för vissa ekonomiskt utsatta grupper och företag när utsläppshandeln utökas till att även omfatta byggnader och vägtransporter. Pengar från fonden ska exempelvis användas till investeringar i energisnål uppvärmning och infrastruktur, men också till direkta inkomststöd.

Riksdagen är kritisk till den del av förslaget som rör de direkta inkomststöden. Bland annat menar riksdagen att åtgärden inte nödvändigtvis minskar utsläppen och därför inte kan sägas entydigt bidra till de gemensamma målen.
Därmed anser riksdagen att den delen av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen lämnar sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande

onsdag 27 oktober 2021

Varför lagar om man inte använder dem?

 Det förefaller vara helt ointressant för Uppsala kommun hur höga hastigheterna på gatornaär. Huvudsaken är att man satt upp begränsningsskyltar. Kör bilisterna fortare än 40 km/tim? Ja, ja,men det är ju en polisiär fråga. Och, Polisen har inte alls tid med trafikövervakning.

Polisen är statlig. Staten tar uppenbarligen inte sitt ansvar. Då måste vi kommunalisera Polisen, ty det är väl så slutsataser dras i dag. Nej, men staten måste bli bättre på sin styrande uppgift. Staten har ett stort ansvar för styrningen av skolan och av sjukvården liksom av Polisen, för vilken man har ansvar för även dagliga driftfrågorna. 

Från statligt håll fortsätter man att tro, eller låtsas tro, att lagarna till hundra procent påverkar verkligheten. Men staten saknar kunskap om hur verktygen ska användas. Skolan är ojämlik, sjukvården är ojämlik, trafikregler efterlevs inte, våldet härskar trots att lagar säger motsatsen. Pengar saknas, säger man. Absolut inte. Pengar finns, men på fel ställen. Det gäller att omfördela och att avskaffa allt fusk och alla onödiga kostnader.

Vad skulle hända med Sverige om hälften av de statliga verken lades ner? Bara ett av ett stort antal exempel.

tisdag 26 oktober 2021

Nej, nej. Det är sjukhusstyrelsen

 

Det handlar inte om Akademiska sjukhuset. Det handlar om Sjukhusstyrelsen.

Allvarligt att man i Regionen inte vet vem som har budgetansvaret

Region Uppsalas logotyp
Uppsnabbat
- Region Uppsalas politiska beslut i kortform
Uppsnabbat regionstyrelsen 26 oktober
I detta nummer:
Prognos om plus 266 miljoner kronor
Avsiktsförklaring kring regionpendel
Hållbarhetslöften för vatten antagna
Initiativ om kriskommission besvarad
Initiativ om sjukhusbiblioteket besvarades
Prognos om plus 266 miljoner kronor

Region Uppsalas årsprognos enligt balanskravet uppgår vid september månads slut till plus 266 miljoner kronor. Detta är en förbättring med 222 miljoner kronor sedan föregående månad.

Prognosen påverkas positivt av engångsposter så som reavinster vid fondbyten, en förlikningsintäkt samt högre skatteintäkter då ekonomin efter pandemin har återhämtat sig snabbare än tidigare prognostiserat. Exkluderas dessa engångsposter har flera styrelser och nämnder fortsatt stora prognostiserade underskott. Akademiska sjukhuset har en prognos på minus 630 miljoner kronor per september månad.

Avsiktsförklaring kring regionpendel

Region Uppsala ingår en avsiktsförklaring med Trafikverket och Region Stockholm, gällande utveckling av Upplands Väsby station och Regionpendel. Detta beslutade regionstyrelsen.

Bakgrunden är, enligt tjänsteutlåtandet, att Uppsala-Stockholm-Södertälje är en av de hårdast belastade sträckorna i pendeltågstrafiken med en förväntad fortsatt stark resandetillväxt. I Region Stockholms Kollektivtrafikplan 2050 föreslås den nuvarande regionaltåglinjen Uppsala-Knivsta-Märsta-Stockholm utvecklas till ett regionpendelkoncept med ett tillkommande uppehåll i Upplands Väsby. Detta kommer att kräva viss ombyggnad av infrastrukturen.

Avsiktsförklaringen som regionstyrelsen nu tog beslut om syftar till att parterna gemensamt ska verka för att utveckla trafikering och infrastruktur mellan Uppsala och Stockholm för att öka järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft. En framtida tanke är en uppdelning av Mälartågstrafiken i två separata linjer mellan Uppsala och Stockholm. Dels Uppsala-Knivsta-Arlanda-Stockholm-Eskilstuna, dels Uppsala-Knivsta-Märsta-Upplands Väsby-Stockholm.

Hållbarhetslöften för vatten antagna

Vid sitt möte antog regionstyrelsen Hållbarhetslöften för ”Färdplan för ett hållbart län – åtgärder för vatten”.

Det är länsstyrelsen i Uppsala län som ligger bakom färdplanen. Enligt tjänsteutlåtandet är vatten en grundläggande naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Denna färdplan är den tredje i en serie av fyra planerade åtgärdsprogram som med olika teman bidrar till att uppnå de nationella miljömålen, och därmed även de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Åtgärderna för vatten syftar till att öka takten i genomförandet av åtgärder som bidrar till hållbar vattenanvändning och minskad påverkan på länets vatten, både när det gäller ytvatten och grundvatten. Åtgärdsprogrammet, som finns på Region Uppsalas webbplats, beskriver 13 åtgärder inom fem fokusområden.

Initiativ om kriskommission besvarad

I september inkom Helena Proos (S) och Vivianne Macdisi (S) med ett initiativärende till regionstyrelsen, om att tillsätta en kriskommission beståendes av arbetsutskotten i regionstyrelsen och sjukhusstyrelsen, med uppdrag att hitta lösningar på de utmaningar som Akademiska sjukhuset och akutmottagningen står inför.

Vid sitt möte avslog regionstyrelsen initiativet. Av svaret framgår bland annat att regiondirektören givit hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att tillsammans med sjukhusdirektören snarast ta fram ett regionövergripande åtgärdspaket för att förbättra vårdplatssituationen på Akademiska sjukhuset.

Ett åtgärdspaket presenterades den 15 oktober, åtgärderna berör flera vårdförvaltningar. Bland annat kommer sjukhusstyrelsen i november att presentera förslag till beslut som förbättrar vårdplatsläget. Då det redan finns ett åtgärdspaket, samt två nämnder som följer upp arbetet, ansåg inte regionstyrelsen att det finns behov av en kriskommission.

(S) och (V) reserverade sig mot beslutet. 

Initiativ om sjukhusbiblioteket besvarades

I september inkom Neil Ormerod (V) och Birgitta Mogård (V) med ett initiativ till regionstyrelsen om att regiondirektören skulle få i uppdrag att utreda hur det kan säkerställas att Akademiska sjukhusets patienter, och deras anhöriga, får tillgång till både bibliotek och bibliotekarie. Detta då kulturnämnden fattat beslut om förändringar i verksamheten.

Av svaret framgår bland annat att biblioteket fram till 2015 drevs av Uppsala kommun, och att det inte är en del av Akademiska sjukhusets kärnuppdrag. De senaste åren har antalet utlån vid sjukhusbiblioteket minskat stadigt, redan innan pandemin. Enligt tjänsteutlåtandet kan kortare vårdtider, färre vårdplatser och en ökad tillgång på digitala medier vara några av förklaringarna. Samtidigt som utlåningen minskat är kostnaderna konstanta, med löner och lokaler som de största budgetposterna. Resurserna för utveckling är mycket begränsade.

I svaret konstateras också att det enligt Bibliotekslagen inte är lagstadgat för regioner att driva sjukhusbibliotek, och antalet sådana bibliotek har minskat de senaste tio åren. Kommunerna har lagstadgad biblioteksverksamhet, och länets största folkbibliotek (Uppsala stadsbibliotek) ligger på relativt kort avstånd från Akademiska sjukhuset.

Därför har Region Uppsalas kulturnämnd fattat ett beslut i september om att ge kulturdirektören i uppdrag att omvandla sjukhusbibliotekets verksamhet så att den del av verksamheten som riktar sig till barn och unga, samt kultur i vården-arrangemang, bibehålls i viss förändrad form. Detta uppdrag ska vara återrapporterat senast i maj 2022.

Med anledning av detta avslogs motionen, något som (V) och (S) reserverade sig mot

måndag 25 oktober 2021

Inte ansvarstagande

 

Sjukhusstyrelsen överskrider budget med 620 miljoner kronor. Hör och häpna; prognosen leder inte till något slag av beslut. Skandal. Sjukhusstyrelsen tar inte sittansvar. En styrelse, som inte vill vidta något slag av åtgärd ien sådan här situation ska inte beviljas ansvarsfrihet

Region Uppsalas logotyp
Uppsnabbat
- Region Uppsalas politiska beslut i kortform
Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 25 oktober
I detta nummer:
Flytt av bassjukvård utreds vidare
Oförändrade prognoser för sjukhusen
Riktlinjer för mat och måltider på sjukhusen antagna
Initiativ om att utreda akutsjukvården avslogs
Flytt av bassjukvård utreds vidare

Region Uppsala ska fortsätta att utreda möjligheten att flytta ut viss bassjukvård från Akademiska sjukhuset till andra vårdgivare. Det beslutade sjukhusstyrelsen.

Syftet med att flytta viss vård är att vården ska kunna bedrivas mer effektivt och att förbättra tillgängligheten. Exempel på vårdgivare som skulle kunna ta över vård är Lasarettet i Enköping, Nära vård och hälsa, andra regioner inom Sjukvårdsregion Mellansverige och privata vårdgivare.

Sjukhusstyrelsens beslut innebär att man går vidare och gör en fördjupad utredning av områdena ögonsjukdomar, öronsjukdomar och hudsjukdomar. Man ska också börja utreda möjligheten att flytta ut bassjukvård inom slutenvårdsområdena kirurgi och ortopedi.

En återrapport ska ges till sjukhusstyrelsen i februari 2022.

(S) och (V) lämnade särskilda yttranden.

Oförändrade prognoser för sjukhusen

 Akademiska sjukhuset beräknas göra ett underskott under 2021 på minus 630 miljoner kronor och Lasarettet i Enköping väntas göra ett plusresultat på 10 miljoner kronor. Det framgår av sjukhusstyrelsens månadsrapport för september. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månad.

Riktlinjer för mat och måltider på sjukhusen antagna

Sjukhusstyrelsen beslutade att anta riktlinjer för mat och måltid på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.

Syftet med riktlinjerna är att sjukhusen ska bidra till hållbara matvanor genom att förenkla möjligheterna att göra näringsriktiga, hälsosamma och miljömedvetna måltidsval. Akademiska sjukhuset ska enligt riktlinjerna vara ett föredöme när det gäller mat och näring som främjar hälsa och bidrar till en hållbar utveckling.

Alla verksamheter omfattas av riktlinjerna, även till exempel fika som beställs till möten, caféer, kiosker och automater.

Initiativ om att utreda akutsjukvården avslogs

(S) föreslog i ett initiativ att en utredning ska göras om att göra akutsjukvården till ett eget verksamhetsområde inom Akademiska sjukhuset. Enligt förslaget skulle man också utreda möjligheten att skapa egna vårdplatser, till exempel kirurgisk, medicinsk och geriatrisk akutvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning.

Sjukhusstyrelsen avslog initiativet med hänvisning till att det är förvaltningscheferna som besitter den verksamhetsmässiga kompetensen och ansvarar för att organisera verksamheten.

(S), (V) och (SD) yrkade på att ärendet skulle återremitteras. Detta avslogs

Är du mäd?

 Är du mäd?

Jo, bäd för mig

Jag känner mig inte häl

En oart, sprid inte denna säd

Nyhäter från P4 Uppland

Polisen informerar innan om när man avser att överraska

 Är detta en bra strategi?

I dag en stort uppslagen artikel om nykterhetskontroll av bilister. Är det inte så att en anledning till att några kör med alkohol eller någon drog i kroppen är att man vet att ingen kontroll görs.Och nu när kontroll planeras förvarnar man.

En parallell till detta är om det skulle inträffa att Polisen ägnar sig åt hastighetskontroll meddelas i god tid innan vid vilka gator och vägar och vilken dag kontroll kommer att göras. Den enda dagen kan de flesta hålla hastigheten och hålla sig nykter. 

Inte konstigt att den gata jag nu blickar ut över och som har begränsning till 40 km/tim har en vanlig hastighet på uppskattningsvis 70 km/tim

söndag 24 oktober 2021

Bättre kan ni journalister

 "Extinction Rebellion är en organisation som funnits sedan 2018 och som både finns i Sverige och runt om i världen." 

Finns två korrekta formuleringar, i stället för ovanstående felaktiga:

* ...och som finns i både Sverige och runt om i världen

* ..och som både finns i Sverige och finns runt om i världen

Medan politikerna bara pratar

 


COP26 – Nu måste världen leverera om klimatet

ANALYS. Världens klimatåtgärder ligger fortfarande långt efter vad som behövs för att hindra en global katastrof. Som aldrig förr krävs omedelbara och kraftfulla insatser.
Parisavtalet satte målet. Vid FN:s stundande toppmöte i Glasgow måste världen gå från ord till handling. Förhoppningsvis kan erfarenheterna från pandemin bidra till global krisinsikt, skriver Gunilla Reischl, programchef vid Utrikespolitiska institutet.

Publicerad: 2021-10-22

När nu forskare, aktivister och världsledare samlas till FN:s klimattoppmöte i Glasgow från den 31 oktober är förväntningarna höga. COP26 har till och med kallats sista chansen för klimatet. Världen har under året sett dödliga översvämningar i delar av Tyskland och Kina, och stekande hetta och skogsbränder i västra USA och Kanada. Även Gävle har stått under vatten. För att ta några exempel. Medvetenheten om klimatförändringarnas allvar har ökat. De flesta regioner i världen upplever nu allt allvarligare klimatpåverkan. Varje ökning av uppvärmningen trappar upp riskerna. Att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader är centralt för att undvika katastrofala konsekvenser. 

COP26 skulle egentligen ha ägt rum förra året men sköts upp på grund av pandemin. Sedan det förra klimattoppmötet i december 2019 har knappt 5 miljoner människor avlidit i covid-19. Möjligen kan pandemin ha bidragit till en ökad förståelse för hur sammankopplade våra samhällen är och hur utsatta vi är för globala risker. Det skulle i så fall kunna leda till en större krisinsikt även i klimatfrågan, vilket vi dock inte sett hittills

Det har också funnits en förhoppning om att de ekonomiska återhämtningspaketen för att hantera konsekvenserna av pandemin ska kunna användas för att skynda på omställningen (även om prioriteringarna i paketen inte alltid pekar i den riktningen). Sedan COP25 2019 har även det politiska landskapet förändrats, främst genom att USA under president Joe Biden åter är en del av det internationella klimatsamarbetet. Kina har, liksom flera andra viktiga länder, tillkännagivit ett mål om klimatneutralitet.

image0ne3p.pngKina hör till de länder som drabbats av svåra översvämningar i år. Så här kunde det se ut i Henanprovinsen i juli. Foto: Dake Kang/AP/TT

”Rött alarm”

FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport har ett tydligt budskap om att klimatet förändras i allt snabbare takt och att människan orsakar förändringarna. Redan nu har den genomsnittliga globala medeltemperaturen ökat med 1,1 grader. För varje år blir tiden mer knapp att vända utsläppskurvan. Problemet är att det finns en stor skillnad mellan vetenskapen å ena sidan och nationell och internationell politik å andra sidan. Politiken överensstämmer inte med vetenskapen.
– Rött alarm för mänskligheten, kallar FN:s generalsekreterare António Guterres IPCC-rapporten.

Förra veckan släppte Internationella energirådet (IEA) sin rapport World Energy Outlook, där det konstateras att samtliga fossila energislag måste minska snabbt om utsläppsmålen ska nås. IEA beräknar att uppvärmningen till år 2100 blir 2,6 grader och därefter fortsätter stiga. Om samtliga nationella klimatlöften infrias kommer uppvärmningen till år 2100 begränsas till 2,1 grader. Då måste efterfrågan på fossila bränslen kulminera år 2025.

IPCC:s och IEA:s rapporter visar på brådskan med att agera och hur stor utmaningen är med att komma till rätta med klimatförändringarna. IPCC understryker i sin rapport att det fortfarande är möjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål men att det kommer kräva omedelbar och kraftfull handling, en handlingskraft som inte tidigare skådats. Parisavtalet är den första globala överenskommelsen i klimatpolitikens historia. Nu ska avtalet genomföras och för det behöver länderna komma överens om avtalets detaljer. COP26 handlar om att öka ambitionsnivån i klimatpolitiken och om att konkretisera detaljerna i Parisavtalet. Eller som COP26:s ordförande Alok Sharma uttryckt det:
– Paris lovade. Glasgow måste leverera.

Parisavtalets mål är att uppvärmningen ska hållas under 2 grader och helst max 1,5 grader. För att klara målet måste de globala utsläppen halveras till år 2030 och nå nettonoll år 2050. Länderna lämnar in nationella klimatplaner där de anger hur stora utsläppsminskningar de förbinder sig att göra de kommande åren. De nationella planerna ska förnyas vart femte år för att successivt höja ambitionen. Tanken är att man stegvis ökar takten i ambitionshöjningen och därmed omställningen.

imageitay1.pngHär skyddas världens största träd, General Sherman, i Kalifornien från en av de många stora bränder som härjat i regionen efter sommarens extremhetta. Foto: Gary Kazanjian/AP/TT

Mångmiljardbistånd för klimat

Just att höja ambitionen är centralt: förtroendet för avtalet och klimatpolitiken vilar på detta. Hittills har ländernas klimatplaner inte räckt till för att hålla temperaturmålen. Ambitionshöjningen är inte en del av själva förhandlingarna vid mötet. COP26 är ett tillfälle, eller test, för att se hur vi ligger till och hur den här processen fungerar i praktiken, eftersom de planer som hittills inkommit inte räcker för att nå 1,5-gradersmålet. Istället går uppvärmningen mot betydligt högre gradantal med allvarliga konsekvenser för samhällen, människor och natur över hela världen.

Vid COP26 kommer man också att diskutera hur länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter och i synnerhet finansieringen av klimatåtgärder i fattigare länder. Finansiering är en av de viktigaste frågorna vid mötet. Vid Paris förband sig de rika länderna att bidra med 100 miljarder dollar per år i bistånd till fattigare länders klimatåtgärder. Vid COP26 ska man besluta om hur finansieringen efter 2025 ska se ut. Finansieringsfrågan är nära kopplad till rättvisefrågor och oerhört central för en trovärdig klimatpolitik. Många av de fattigare ländernas klimatplaner är också villkorade av att de får finansiering.

De officiella siffrorna för 2020 kommer inte att finnas tillgängliga förrän 2022, men det är klart att målet inte nåddes förra året. President Biden kom nyligen med ett löfte om att fördubbla sin klimatfinansiering, vilket även ett par andra länder gjort. Finansieringen kommer dock vara en av de svåra frågorna vid förhandlingarna, och är som sagt en fråga om trovärdighet och förtroende mellan rika och fattiga länder.

imagernum4.pngDags att akut minska utsläppen. Kolbearbetningsanläggning i Shanxiprovinsen i centrala Kina. Foto: Sam McNeil/AP/TT

Från ord till handling

Att stärka förmågan att anpassa sig till effekterna av klimatförändringar är ytterligare ett viktigt element i COP26, och dessutom ett av målen i Parisavtalet. Anpassning handlar om hur människor och samhällen kan anpassa sig till de klimatförändringar som redan sker, till exempel skogsbränder och översvämningar.

En närliggande fråga handlar om dagordningspunkten ”förlust och skada” som orsakas av klimatförändringarna: hur man hanterar ekonomiska och icke-ekonomiska skador som inte kan undvikas genom anpassning. Det kan till exempel handla om hur lågt belägna önationer ska kompenseras när havsnivån höjs. Det här är ytterligare en av de frågor som har varit svåra att lösa vid tidigare förhandlingar.  

Frågan är vad COP26 behöver uppnå för att anses framgångsrikt. Det står redan klart att mötet inte kommer att lyckas med att få fram klimatplaner med den ambition som behövs för att klara 1,5-graders målet. Istället siktar man på att hålla målbilden vid liv och diskutera så många vägar dit som möjligt. COP26 är en del av en större process, och allt står och faller inte med ett möte. Förhandlingarna behöver ge konkreta resultat som man kan bygga vidare på. Det behövs dock också tecken på att man kan överbrygga glappet mellan ord och handling för att behålla trovärdigheten för klimatpolitiken och hålla engagemanget vid liv.


Gunilla Reischl
Seniorforskare och chef vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet

torsdag 21 oktober 2021

Språkets förfulning

 Så länge det finns en journalist, som inte vet skillnaden mellan var och vart så är det en för mycket.

Likaså beträffande uttrycket ta vara på. Ta tillvara på torde vara vanligare än de korrekta ta vara på eller ta tillvara.

För övrigt: jag vänjer mig inte med det nya ö-ljudet. Låter förfärligt

För få äldre i riksda´n

 

SVERIGE 15 OKTOBER 2021 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En situation där åldersgruppen 65+ utgör 20 procent av befolkningen, men har en representation i riksdagen med två procent är inte acceptabel. Inför valet 2022 måste denna snedhet i representationen undanröjas.

De politiska partierna ägnar sig åt att odla ålderismen och därmed också diskriminering av äldre. Nej, kan det vara möjligt? Från alla partier hör vi ju upprepas hur viktig kampen mot ålderism är. Med ålderism menas vanligen den syn på äldre, som innebär att alla äldre är på ett visst sätt; ett synsätt, som lätt leder till diskriminering.

I debatten ses seniorer som endast en grupp vårdbehövande. Vården är visserligen en av de välfärdsfrågor, som kräver rejäla insatser från politiken, men detta faktum får inte skymma vetskapen om att en stor majoritet av personer i åldern 65+ är friska som bär en stor mängd erfarenhet och kunskap, och som inte tas tillvara.

Nu är upp till bevis från de politiska partierna. Nomineringarna inför valen nästa år pågår nu. Det är i dessa som det avgörs om, till exempel, det faktum att endast två procent av riksdagsledamöterna utgörs av personer i åldersgruppen 65+, kommer att förändras. Åldersgruppen 65+ i befolkningen utgör nämligen 20 procent. Nog är det befogat att tala om åldersdiskriminering. SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson har jämfört med inställningen till fördelning mellan kvinnor och män. Samma inställning till kvinnors representation som till seniorers skulle innebära att endast tolv procent av riksdagsledamöterna skulle vara kvinnor. Vem skulle acceptera det i dag?

Jo, vi har en andel seniorer på riksdagslistan, som motsvarar antal äldre i befolkningen, hävdas ibland från partierna. Problemet är att många av dessa inte står på valbar plats.Vi kommer att bevaka, hur intresserade ni är i de politiska partierna av att tillvarata seniorers kompetens, i nomineringarna till riksdagen.

För styrelsen SPF Luthagen

Riksda´n 20 oktober

 

logotyp: Sveriges riksdag

20 oktober 2021

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 20 oktober

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)
Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6)

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) 

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att ytterligare belysa revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i september 2021 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Riksrevisorn talade på temat ansvarsfördelning och lyfte fram iakttagelser från det gångna årets revision som visar hur otydlig ansvarsfördelning och otydliga ansvarsförhållanden påverkat effektiviteten i den statliga verksamheten.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta

tisdag 19 oktober 2021

Opolitiskt politiskt part

 Partiet Lokala partier i Uppsala län är ett nytt parti i valet nästa år, valet till Regionfullmäktige. En företrädare för partiet har till UNT sagt att partiet är partipolitiskt obundet. Nu blev det svårt att hänga med. Ett politiskt parti, som är partipolitiskt obundet?

Man skall registrera sig (eller har registrerat sig) som ett politiskt parti, man ska ägna sig åt politik, men man är inte ett politiskt parti. Är kunskapen lika dålig i de politiska frågorna som dom är i fråga om vad ett politiskt parti är, lär det inte bli mycket uträttat i Regionfullmäktige.

söndag 17 oktober 2021

Dagens språkåsikt

 I en artikel i dag:

"...detta oavsett vilken typ av bibliotekarierollman vill bli..." Oman vill ha ordet bibiliotekarieroll, är lämpligaste formuleringen: ...oavsett vilken typ av bibliotekarieroll man vill spela...Men man blir inte en roll.

"Det fick man framförallt höra när man berättade för pesoner vad man skulle plugga." Fel ordföljd. Bör lyda: Det fick man höra framförallt när man berättade för personer vad man skulle plugga. Ordet personer inte heller väl valt.Varför inte: ...när man berättade för andra vad man skulle plugga.

"Konkurrensen har endast minskat bland agronomer och lantmästare..." Konkurrensen har endast minskat...? Ska lyda: Konkurrensen har minskat endast bland agronomer och lantmästare..

fredag 15 oktober 2021

Ingen partiledare ägnar sig ett dugg åt fredsfrågor


Jag skulle bli förvånad om signalen från medborgarna inte skulle bli att det bästa sättet att stärka försvaret mot våld, terror och krig är att förbereda världen för fred, vilket kan betyda att ett mycket aktivt svenskt medlemskap i OSSE är långt viktigare för världen än ett förstärkt svenskt engagemang i NATO. Om vi frågade

Dagens vålds- och krigskultur måste bytas mot en ickevåldskultur. Det åstadkoms emellertid inte så länge man sätter tilltro till våldet som konfliktlösningsmetod. Det krävs ett långsiktigt arbete för folkbildning, upplysning och forskning för fred och att använda kunskapen och forskningen. Uppsala universitet har mycket att bidra med. Ett problem är att våra politiker inte är intresserade. Man tycks tro att kulturförändring är inte möjlig.

När jag skriver ned detta kommer jag att tänka på ett land i Centralamerika, Costa Rica. Landet har en författning, som anger, bland annat, att landet inte ska ha någon armé. Man har haft fred ända sedan författningen antogs, 1949. I grannländerna har oroligheterna varit många.

Helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation