Riksda´n 23 mars

logotyp: Sveriges riksdag 23 mars 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 23 mars • Riksdagen sa ja till att låta regeringen besluta om försvarsmateriel till Ukraina (FiU38) • Nej till motioner om djurskydd (MJU9) • Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10) • Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11) • Tydligare regler för behandling av personuppgifter vid klinisk forskning (SoU23) • Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12) Riksdagen sa ja till att låta regeringen besluta om försvarsmateriel till Ukraina (FiU38) Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till. Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina. För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024–2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning. Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina. Nej till motioner om djurskydd (MJU9) Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta. Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt. Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU10) Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige. Nej till motioner om jordbrukspolitiken, jordbrukets konkurrenskraft och klimatpåverkan (MJU11) Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor. Tydligare regler för behandling av personuppgifter vid klinisk forskning (SoU23) Riksdagen har behandlat ett förslag från regeringen, som ska tydliggöra vad som gäller när personuppgifter används inför klinisk forskning. Lagändringarna ger ett rättsligt stöd för att kunna göra en så kallad antalsberäkning. Det innebär att en beräkning görs av hur många personer som uppfyller kriterierna för att kunna delta i en studie. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska gälla från 1 maj 2023. Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12) Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän. Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Riksda´n 22 mars

logotyp: Sveriges riksdag 22 mars 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 22 mars • Nej till motioner om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och personal (SoU22) • Ja till Sveriges anslutning till Nato (UU16) Nej till motioner om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och personal (SoU22) Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete. Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre. Ja till Sveriges anslutning till Nato (UU16) Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar. I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet. När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer

Riksda´n 16 mars

Nej till motioner om militära frågor (FöU4) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade bland annat om Försvarsmaktens organisation. Utskottet ser ingen anledning till att förstärka Försvarsmaktens nuvarande organisation, och heller inga skäl att i nuläget ompröva enskilda delar av krigs- eller grundorganisationen. Andra förslag handlar exempelvis om att ge Försvarsmakten större möjlighet att stödja polisen vid särskilda situationer, så som ett terrorangrepp. Riksdagen menar att Försvarsmaktens redan i dag har möjlighet att stödja polisen, och att förslag om att ytterligare utöka denna möjlighet behöver utredas grundligt

Riksda´n 15 mars

till mig Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här logotyp: Sveriges riksdag 15 mars 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 15 mars • Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11) • Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6) • Nej till motioner om inkomstbeskattning (SkU11) • Skrivelse om bistånd till internationella organisationer har behandlats (UU3) • Skrivelse om Sveriges biståndsarbete har behandlats (UU8) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU11) Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott. Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU6) Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området. Nej till motioner om inkomstbeskattning (SkU11) Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag. Riksagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik. Skrivelse om bistånd till internationella organisationer har behandlats (UU3) Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete. Skrivelse om Sveriges biståndsarbete har behandlats (UU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts. Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Kanske lägga ner

Är bloggen en bra kanal för åsiktsutbyte? Nej. Dessutom har jag räknat med någon enstaka krona som reklamintäkt, men den är ungefär noll. Måste nu fundera några dagar över en nedläggning

Svenska folket! Ifrågasätt!

Hjälp mig förstå. Hur kan hot med våld och kärnvapen skapa fred? Hur kan en förändrad roll som fredskapare, till att bli en del i en kärnvapenorganisation, förbättra Sveriges säkerhet? Försvars- och säkerhetspolitiken förefaller vara nyckfull. Men hur fås svenska folket att börja ifrågasätta

Riksda´n 8 mars

logotyp: Sveriges riksdag 8 mars 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 8 mars • Nej till motioner om skadestånd och skuldsanering (CU7) • Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9) • Nej till motioner om associationsrätt (CU11) • Ändringar i jordförvärvslagen för att hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås (CU15) • Ja till ändringar om försäkring och tjänstepension (FiU19) • Skrivelse om beslutsunderlag inför stora reformer har behandlats (FiU28) • Extra ändringsbudgetar under pandemin (FiU29) • Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3) • Nej till motioner om civilsamhället (KrU5) • Skrivelse om hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden har behandlats (SfU12) • Regeringens rapport till riksdagen om vårdfrågor (SoU8) • Nej till att bygga höghastighetsjärnväg (TU4) • Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) • Nej till motioner om förskolan (UbU4) Nej till motioner om skadestånd och skuldsanering (CU7) Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet. Nej till motioner om associationsrätt (CU11) Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området. Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald. Ändringar i jordförvärvslagen för att hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås (CU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering. Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet. Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras. De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023. Ja till ändringar om försäkring och tjänstepension (FiU19) Det behövs göras ändringar i fyra lagar som handlar om försäkring och tjänstepension. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att den svenska lagstiftningen ändras så att den blir förenlig med EU-direktivet Solvens II. Riksdagens beslut innebär ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen om tjänstepensionsföretag. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2023. Skrivelse om beslutsunderlag inför stora reformer har behandlats (FiU28) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning över hur beslutsunderlag inför stora reformer tas fram och används. Med stora reformer menas när nya verksamheter, system och regelförändringar införs som syftar till att skapa nya samhällsnyttor eller nå nya målgrupper. Den generella slutsatsen i Riksrevisionens rapport är att reformförslagen alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. Rapporten lyfter fram att en effektiv användning av statens resurser kräver välgrundade beslutsunderlag. Det skapar förutsättningar för väl övervägda beslut, minskar riskerna för oförutsedda negativa konsekvenser och ökar sannolikheten för att samhällets resurser används effektivt. Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att säkerställa att reformernas förväntade effekter, mål och kostnader redovisas tydligt och att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommenderar och har inget att invända mot dem. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Extra ändringsbudgetar under pandemin (FiU29) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den bygger på en rapport från Riksrevisionen som handlar om regeringens förslag till riksdagen under pandemin. Främst gäller rapporten de extra ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2020 och 2021. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, givet förutsättningarna, utformade de extra ändringsbudgetarna på ett lämpligt sätt. Men myndigheten understryker att om extra ändringsbudgetar blir för många finns risk för försvagad budgetdisciplin. Regeringen säger i sin skrivelse att den endast kommer att lämna extra ändringsbudgetar när det inte är möjligt att föreslå ändringar inom den ordinarie budgetprocessen. Riksdagen förordar en stram hantering av ändringar i en beslutad budget enligt riksdagsordningens bestämmelser. Dessa innebär att regeringen får lämna förslag om extra ändringsbudget endast om den anser att det finns särskilda skäl. Riksdagen anser att tydliga och transparenta beslutsunderlag är förutsättningar för att värna förtroendet för det finanspolitiska ramverket och välkomnar att regeringen strävar efter att ge sådana beslutsunderlag. Riksdagen påminner om att det avgörande är hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Riksrevisionens rapport är ett värdefullt underlag för att följa upp denna tillämpning. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU3) Riksdagen sa nej till samtliga motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar till exempel om barns och ungas rätt till kultur, inflytande och delaktighet samt trygg internetmiljö. Riksdagen anser att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om civilsamhället (KrU5) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår. Skrivelse om hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden har behandlats (SfU12) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå. Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Regeringens rapport till riksdagen om vårdfrågor (SoU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården. Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022. Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till att bygga höghastighetsjärnväg (TU4) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022–2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg. Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp. Nej till motioner om förskolan (UbU4) Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet

Riksda´n 9 mars

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 9 mars • Nej till motioner om fornminnen, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor med mera (KrU6) • Utökade satsningar på våtmarker (MJU7) • Uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in (MJU8) Nej till motioner om fornminnen, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor med mera (KrU6) Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser. Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv. Utökade satsningar på våtmarker (MJU7) Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in (MJU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in. Förslaget innebär att företag som besiktar bilar ska samla in och hantera uppgifter om bland annat bränsle- och energiförbrukning vid körning. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska genom en så kallad föreskrift informera företagen som besiktar bilar hur insamlingen och hanteringen ska gå till. De fordon som berörs av förslaget är nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registrerats från och med 1 januari 2021. Regeringens förslag bygger på en förordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från olika typer av fordon som antogs av EU i mars 2021. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2023

Mellofinalist tvingas hoppa av

Hur kan sådana här blaskor sälja? Bygger på vilseledning. Mellofinalist tvingas hoppa av. Syftet är tydligt: tvingas hoppa av Mello. Men, så är det inte. Tvingas hoppa av annat uppdrag. Sådant här är smörja

Radio Uppsala

Radio Uppland täcker halva Uppland. Men täcker hela länet. Kanske byta till Radio Uppsala

Nu får det vara nog

"Riksdagsledamöternas arvoden höjs Riksdagens arvodesnämnd har beslutat höja ledamöternas arvoden med 1 500 kronor till 73 000 kronor i månaden från och med den 1 januari 2023. I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget. Nämnden består av Jonas Malmberg, Peter Egardt och Barbro Holmberg." Ny skandal. Nästan en miljon i lön för riksdagsuppdrag. Vårt land är på väg i fel och allverlig riktning. Idrottsproffs, artister, direktörer och politiker fjärmar sig från majoriteten av svenskar. Jag vill uppmana till kraftiga protester. Så här kan det inte få fortsätta

Avskaffa friskolesystemet

Det är långt ifrån sant att skolan är kommunernas ansvar, skriver Harald Nordlund. Debatt 18 februari 2023 06:30 UNT 22 Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Den svenska skoldebatten är märklig på flera sätt. Som jag här försöker visa, har staten ett mycket stort ansvar för skolan, för kvalitet, jämlikhet och så vidare. Debatten ger emellertid ett intryck av att staten inte har något ansvar alls. ”Förstatliga skolan!”, hörs från visst politiskt håll. De som står för detta utrop vet naturligtvis att den i flera avseenden är statlig. Varför används då utropet på det sätt, som görs? Sannolikt för att utnyttja en okunnighet, hos många av oss medborgare, om att staten har det ansvar man vill ge den. Och sannolikt för att man på statlig nivå inte vet hur man ska ta sitt ansvar. Skollagen medger andra än kommuner att starta och driva skolor, förskolor och fritidshem. De flesta friskolor har en allmän inriktning, det vill säga att de har varken en konfessionell inriktning eller tillämpar waldorfpedagogik. Många friskolehuvudmän har dock en egen profil som syftar till att framhäva just vad de är bra på eller deras egna arbetssätt, för att erbjuda alternativ till den mer eller mindre enhetliga kommunala skolan. Ansökan om godkännande för att starta eller utöka en friskola görs hos Skolinspektionen. Ansökan ska innehålla de uppgifter som krävs för att visa att det finns ett tillräckligt elevunderlag för skolan i förhållande till det antal platser som söks. Ansökan ska också visa hur elevantalet är tänkt att öka, att intäkterna, skolpengen, täcker kostnaderna för verksamheten, att erforderligt antal lärare kommer att anställas, storleken på övrig personal, liksom att beskriva lokaler och undervisningsmaterial. Huvudmannen måste visa att den har en långsiktigt hållbar ekonomi och hur verksamheten ska drivas i förhållande till de gällande styrdokumenten. Det mest märkliga med systemet är att det är ett skolsystem vid sidan om. Kommunerna kan i praktiken inte hindra start av en friskola, som staten genom Skolinspektionen har godkänt. Inte heller över tillsynen av skolorna har kommunerna totala ansvaret. Härigenom har, har det visat sig, problem med granskningen av kvaliteten och med ibland oskäliga vinstuttag uppstått. Förutom den organisatoriskt svårförklarliga konstruktionen för friskolor är att det som är offentligt, solidariskt ansvar ska få utföras av bolag med vinst som ett överordnat mål. Staten styr huvudsakligen med lagar genom statliga verk och myndigheter. De brister, som finns, bottnar sällan i brist på lagstiftning och inte heller i brist på statliga organ. Staten har helt enkelt inte skaffat sig de verktyg, som behövs för att bygga det man skissat. Med andra ord: man vet inte hur man ska få efterlevnad av de lagar man stiftat. Det är här åtgärder bör sättas in, inte på förledande prat om förstatligande av det som redan är statligt ansvar. Friskolesystemet måste avskaffas, av skäl, som här har nämnts. Det innebär inte att ingen annan än kommun bör få bedriva skolverksamhet. Det måste emellertid vara upp till kommunerna att självständigt besluta om huruvida man vill köpa skoltjänster av extern utförare och att teckna avtal om upphandlingen. Kommunerna är vana vid upphandlingar. Vid köp av tjänster såsom skoltjänster är skillnaden att avtalsskrivandet är härvid mer komplicerat, liksom att finna metoder för uppföljning och ansvarsutkrävande. Skolan är ett gemensamt ansvar liksom, till exempel, sjukvården och äldreomsorgen. Vi måste förhindra att detta ansvar mer och mer flyttas till en marknad. Ansvaret ska vara den offentliga sektorns. Men ansvaret får inte gälla enbart i teorin utan måste tas i praktiken, där den stora syndaren är staten. Harald Nordlund, fd riksdagsledamot och kommunalråd

Tack UNT

Tack UNT för att ni berört frågan om Uppsala kommuns kommunikatörer. Många är dom och kostar sålunda mycket pengar. Men lika allvarligt som pengarna är den styrning av verklighetsbeskrivningen dom medför.

Polisen missar intäkter

Många är 40-skyltarna i Uppsala. Dock, på många gator, i praktiken fri hastighet. Vilka intäkter Polisen går miste om genom att inte bevaka

Två av bristerna

Två av bristerna i dagens skola: livskunskap och svenska språket

Mansröster

Lyssnar nu på Spotify. Eftersom man nästan aldrig hör mansröster i skvalradion ville jag som omväxling njuta av sådana

Inte ens framgångsrika författare

Inte ens vissa kända och framgångsrika författare behandlar svaenska språket korrekt. Det är ordföljdsfel, vart när det ska vara var, felanvändning av varken eller och vare sig eller. Inte ens? Kanske är det tvärtom, det är de okända, som skriver så att läsningen blir njutbar.