Politik: 2024

Att 2023 får ses som ett dystert år, motsäger nog ett fåtal. Klimatet, krigen och inrikespolitiskt dödsryckningar för det parti jag tillhört hela mitt vuxna liv. Bara några tecken. Prat säger Trump, Bolsonaro och Åkesson om klimatet och vi kommer tillbaka säger Pehrsson. Vi kan redan nu se facit om klimatet. Dubaikonferensen visar att viljan är för svag och för L gäller att makten är viktigare än ideologin. Men vi får inte ge upp. Tillsammans gör vi 2024 till ett år då vi högljutt varje dag säger ifrån. Det räcker nu.

Språket: mä

Kom med. Nej, nu gäller kom mä. Varför blir det så här?

Politik: människosyn

Är det verkligen en sådan människosyn, som den SD har, som ni anser ska prägla svensk politik?

Mobilabonnemang

Jag har bytt mobilabonnemang från Tre till Fello. Mycket billigare

Politik: ångern kommer

Ofattbara nästan en fjärdedel av väljarna kan komma att rösta på SD. En dag torde dessa komma att upptäcka partiets verkliga ambitioner. Må dom inte göra det för sent.

Språket: genitiv

Mobiloperatören Tre skriver: "Tre's kundservice". I svenska språket har vi inte apostrof i genitivformen

Två skrifter

Om du redan ägnar dig åt politik eller om du funderar på att börja. Viktiga stöd: Skriften 15 steg och du är politiker Från bod.se 79 kr e-bok 49 kr Skriften Politiker! Varför styr ni inte, ni håller ju i ratten Från bod.se 93 kr e-bok 39 kr Från harald.nordlund@gmail.com båda skrifterna 49 kr/st +porto

Politik: vi har fått sämre än vi förtjänar

Läser i dag i en debattartikel, bland annat att partiernas uppgifter är att göra som folket vill att man ska göra. Tänk om folk vill olika saker. Och, då behöver vi inte flera partier. Ett politiskt parti ska stå för en tydligt beskriven politik, som presenteras för väljarna. Att ett parti med nämnda syn på sin roll stöds av nästan en fjärdedel av väljarna gör mig bekymrad. Förtjänar vi verkligen inte bättre än så här?

Språket: minutrarna rinner iväg

Kan ingen på TV-kanalerna tala om för kommentatorer av sport att pluralis bestämd form av minut heter minuterna? Pluralis obestämd form minuter. Motsvarande för sekund: sekunder respektive sekunderna.

Politik: Tänk om

Tänk om det är så att det vi tror ökar Sveriges säkerhet, NATO-medlemskap, egentligen ökar hotet mor Sverige. Vår roll som fredskapare och förespråkanre av diplomati i konfliktlösning är nu helt utsuddad. I stället är vi på väg in i en kärnvapenorganisatioon. Vidden och effekten av denna provokation har vi ännu inte sett. Jag hoppas mina farhågor inte besannas, men knappast något övertygar mig nu

Språket: bara några minutrar kvar

Sportreportrarna tycks mig vara sämst. Det är sekundrar och minutrar. Nog fick väl även de lära sig att det heter sekunder och minuter. I bestämd form sekunderna och minuterna

Politik: inte vägvisare

Att vara vägvisare torde vara en lukrativ roll. Att gå före i klimatpolitiken ger fördelar i fråga om vår miljö. Men, betydelsen av ryktet i världen, om att vara bäst, är nog större än vad vi anar. Har regeringen inga ambitioner om att vara bäst? Mycket trist

Språket: under eller över

"Betydelsen kan inte underskattas." Jag tror skribenten menar överskattas

Riksda´n 20 december

Logotyp: Sveriges riksdag 20 december 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 20 december 21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 174 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) 20,4 miljarder till utgiftsområdet statsskuldsräntor (FiU4) 40,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) 9,5 miljarder till näringslivet (NU1) Riksdagen kritisk till EU-förslag om huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag (SkU10) Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5) 21 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Riksdagen sa ja till till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 174 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Totalt går cirka 174 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 167,8 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 5,7 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 20,4 miljarder till utgiftsområdet statsskuldsräntor (FiU4) Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 40,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 9,5 miljarder till näringslivet (NU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko­no­­miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen kritisk till EU-förslag om huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag (SkU10) EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor. Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist. Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan (UbU5) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Riksda´n 13 december

Logotyp: Sveriges riksdag 13 december 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 13 december 6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1) Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4) 117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 106 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6) 110,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 6 miljarder till bostads- och konsumentområdet (CU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024. Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Skärpta straff för hantering av skjutvapen och explosiva varor (JuU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024. 117 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 106 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Totalt cirka 106 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner. Mest pengar, 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkring. Pengarna ska användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning, samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner. Det näst största anslaget, 33 miljarder kronor, går till barnbidrag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i föräldraförsäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler och om förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6) Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024. 110,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Totalt cirka 110,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Av de 34 olika anslagen inom området går mest pengar, cirka 35,5 miljarder kronor, till bidrag för läkemedelsförmånerna. Drygt 26 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 11 miljarder kronor till bidrag till folkhälsa och sjukvård. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt säga nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Politik: Folkomröstning måste vara tydlig

Det blir en folkomröstning om Uppsalas fortsatta utbyggnad. Eller är det inte så? Kanske handlar folkomröstningen om ja eller nej till spårväg? Denna oklarhet kanske är menad. Men, varför i så fall? Tänk om det är så illa att man vill kunna tolka resultatet som man vill. Hemska tanke.

Språket: i nästan varje artikel

"Enligt uppgifer till nyhetssajten Politico Europe väcktes idén om att Orban tillfälligt skulle gå ut av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz." Bör lyda: ...väcktes, av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, idén om att...

Politik: Ingen enkel reparation

Tänk om mina farhågor blir besannade. Vi blir medlem i NATO. Putin blir så provocerad att han ser till att rikta allvarliga sabotage mot oss och kanske krigshandlingar, just på grund av alliansanslutningen

Språket. Alla fick lära sig det

Om en negation föregår skall det heta vare sig... eller. I annat fall varken...eller.

Politik: Inte konstigt

Vi ser en värld, som är utsatt för klimatförändringar, som hotar allt levande på jorden och vi ser krig och våld, som skördar otaliga människoliv. I dag har jag pessimistiska tankar på allvar. Klimatförhandlingar har visat antingen brist på kunskap eller nonchalans inför kommande generationer. Krigen härjar och våldet sprider sig. Vilka arbetar för fred och avrustning? Sverige har gjort det, men har lämnat den rollen. Nu vill man ingå i en allians, för vilken konfliktlösning innebär vapenanvändning och placering av kärnvapen på svensk mark. Är vissa av världens beslutsfattare dumma eller ses pengar som viktigare än jordens överlevnad? Ja, även pengarnas roll får ses som tecken på dumhet

Språket: böjningar

I dag läser jag: "Det har kunnat konstaterats efter statistik från olika laboratorier..." Rätt formulering, antingen: Det har kunnat konstateras, eller: Det har konstaterats...

Politik: ändrad roll

Sveriges roll i världen har ändrats radikalt. Från att ha varit en aktör för fredskapande och för kärnvapenavveckling är landet nu på väg in i en allians, som förfogar över stora mängder kärnvapen. Kärnvapen kan nu komma att placeras på svensk mark. Den ändrade rollen kan komma att öka hotet mot Sverige. En dyster utveckling.

Språket: Fel ordföljd hör man ju

"Den norska mediekoncernen Schibsted - som bland annat äger Aftonbladet och asvenska Dagbladet - vill sälja av sina nyhetsmedier..." Dubbelfel av TT. Rätt ordföljd och ordval: Den norska mediekoncernen Schibsted, som äger, bland andra, Aftonbladet och Svenska Dagbladet....

Allvarlig diskriminering

SPF Seniorernas krav på slopandet av de övre åldersgränserna i väljarundersökningar har gett resultat. Mauritza Klingspor ANNONS SVT slopar den övre åldersgränsen i sina väljarundersökningar, skriver Senioren. Tidigare fattade även SR samma beslut, efter att SPF Seniorerna ställt krav på att de båda public service-bolagen slutar ha en övre åldersgräns i sina väljarundersökningar. Är du senior och skulle vilja jobba extra? Klicka här. SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson ser positivt på beslutet. – Det är glädjande att även SVT öppnar upp för alla äldre åldersgrupper. Det är viktigt att SVT, som är ett public serviceföretag i samhällets tjänst, är med och motverkar ålderism, säger hon. Från och med december kommer public service-bolaget att lägga till en telefonundersökning till den måntaliga väljarbarometern, som utgörs av Sifos webbpanel med personer från 18 till 84 år. På så vis ska de nå den tidigare exkluderade gruppen 85 år och äldre. Åldersdiskrimineringen hos public service har tidigare uppmärksammats av News55 och Jan Scherman, som valde att anmäla SR och SVT till Diskrimineringsombudsmannen.

Riksda`n 6 december

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 6 december 126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) 19 miljarder till rikets styrelse (KU1) 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 har granskats (UU5) 126 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 19 miljarder till rikets styrelse (KU1) Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet. Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) Cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Mest pengar, 1,5 miljarder kronor, ska gå till avgifter till internationella organisationer. Det är avgifter till organisationer som Förenta nationerna, Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med flera. Riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 har granskats (UU5) Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande. EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna

Politik: Hur länge?

Hur länge ska SD få styra svensk politik?

Språket: genitiv

"Gör allt ni ja för att få igenom Rockström och Gaffneys krav." Saknas väl genitiv-s på Rockström.

Politik: avtal inom politiken

Varför reagerar jag starkt mot företeelsen avtal inom politiken? Jo, för att jag anser att de försvagar demokratin. Tidöavtalet, januariavtalet, decemberöverenskommelsen. Alla tre är avtal, som ger signalen dels att man står utanför enstyrande konstellation, dels är med i denna. Tydlighet måste råda om att antingen är ett parti i opposition eller inår i en styrande majoritet eller minoritet. Väljarna måste se kunna tydligt vad som gäller.

Språket: Fel ordföljd kan ge missförstånd

"Vissa kvällar får vi bara besök av en kvinna och andra kvällar måste vi..." Den mest troliga är att man menar att vissa kvällar kommer bara en kvinna, men här står faktiskt att man man bara får besök av en kvinna, vilket är något helt annat

Riksda´n 7 december

Logotyp: Sveriges riksdag 7 december 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 7 december 76 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) 16,6 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) 60 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 13,8 miljarder kronor till migrationsområdet (SfU4) 16,8 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1) 76 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag. Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården. Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 16,6 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) Totalt cirka 16,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa därmed nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner. Mest pengar, drygt 2,4 miljarder kronor, går till statsbidrag till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bland annat ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten. 60 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 13,8 miljarder kronor till migrationsområdet (SfU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser. Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler. Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här besutet avser steg två i beslutsprocessen. 16,8 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1) Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen

Politik: skolan

Bra av skolministern att fokusera på statens misslyckande med styrningen av skolan. Inga nya politiska beslut krävs. Skollagen är tillräcklig. Skandal att det inte redan sker

Språket: ordföljd

i artikel i dag: "Han och Riksbanken har bland annat noterat Hur matpriserna..." Bör lyda: Han och Riksbanken har noterat, bland annat, hur matpriserna...

Språket: tautologi

Anledningen är orsaker, som hittills är okända Felet heter tårta på tårta eller tautologi

Politik: Var är du Johan?

I en tid när regeringens politik styrs av Sverigedemokraterna är det parti, som vill kalla sigsocialliberalt helt tyst. För den socialliberala ideologin och för Liberalerna som parti är inget annat än en oppositionsroll nu rimlig

Språket: vanligt fel

"Det är ju uppenbart att vare sig skattesänkningar eller privatiseringar är lösningen"(DN i går)0 Varken eller ska det lyda

Politik: avtal i politiken

"Räkna med fler avtal i politiken", läser jag i dag. Ett otyg. Ett förakt för demokratin. Då politikerna inte vill se problemet bör andra krafter se till att fastslå det odemokratiska i företeelsen. Ett part är antingen i opposition eller en del av en regering.

Politik: Tystnad från L

Oerhört skrämmande signaler från SD. L måste nu lämna samarbetet. SD är inte ett regeringsparti, men nästan. Partiet har ett kansli i regeringskansliet. Ingår i regeringen, men ändå inte. Demkratiförakt, kallar jag det.

Språket: varken...eller

...varken spelar fotboll eller bandy. Ska lyda antingen: ... varken spelar fotboll eller spelar bandy, eller: ...spelar varken fotboll eller bandy.

Språket: kasus

Är mitt intryck korrekt? Blir språket allt mer slarvigt? Jag såg han igår. Visst lärde vi oss i skolan vilka våra kasus är.

Politik: förebyggande

Enkel lösning. Satsa på förebyggande insatser. Men tänk om någon politiker kunde berätta om vad man menar. Eller kan det vara så illa att man tror att fritidsgårdar är lösningen på problemet brist på uppfostran?