Riksda´n 24 april

Logotyp: Sveriges riksdag 24 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 24 april Nej till motioner om familjerätt (CU9) Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17) Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20) Polisanställda får stärkt skydd (JuU28) Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6) Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9) Nej till motioner om kultur för alla (KrU10) Nej till motioner om naturvård (MJU12) Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13) Anpassningar till EU:s regler om medicinteknik (SoU23) Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Nej till motioner om högskolan (UbU14) Nej till motioner om familjerätt (CU9) Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området. Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19) Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Polisanställda får stärkt skydd (JuU28) Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029. Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda. Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9) Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024. Nej till motioner om kultur för alla (KrU10) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor. Nej till motioner om naturvård (MJU12) Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön. Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete. Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13) Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete. Anpassningar till EU:s regler om medicinteknik (SoU23) Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner med mera och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till ändringar i förordningarna som har beslutats av EU. De nya reglerna berör medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Lagförslagen börjar gälla den 26 maj 2024. Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor. Nej till motioner om högskolan (UbU14) Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete

Riksda´n 25 april

Logotyp: Sveriges riksdag 25 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 25 april Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8) Extra ändringsbudget för 2024 – Ja till åtgärder i samband med SAS rekonstruktion (FiU35) Trafikutskottet kritiskt mot EU-förslag om inlandssjöfart (TU21) Vitbok om exportkontroll av vissa produkter (UU3) Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8) Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi. Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Extra ändringsbudget för 2024 – Ja till åtgärder i samband med SAS rekonstruktion (FiU35) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier. Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten. Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning. Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning. Trafikutskottet kritiskt mot EU-förslag om inlandssjöfart (TU21) EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande. Vitbok om exportkontroll av vissa produkter (UU3) Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skärpning SvD

SvD skriver:"...nato-invånare" Invånare i NATO? Alltså hur illa kan det bli? Jamen, spelar väl ingen roll. Det gör det visst. Är det okunnighet hos tidningen eller finns en slug tanke bakom?

Insändare i dag

Höj kraven på sjukhusstyrelsen Att tillsätta en arbetsgrupp visar inte på handlingskraft, skriver Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. Foto: Johanna Färlin Insändare 2024-04-20 08:30 Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Sjukhusstyrelsens överskridande av sin budget är enormt stort. Sjukhusstyrelsen har ansvaret för verksamheterna vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Det är styrelsens verksamhet vid Akademiska sjukhuset som orsakar den ofattbara obalansen. Det som man ser ut att ha tappat greppet om avser man nu att lösa med en arbetsgrupp. Denna ska ta fram idéer om hur kostnaderna ska kunna nedbringas. Men arbetsgruppen finns sedan tidigare, nämligen styrelsen själv. Skillnaden mellan arbetsgrupp och styrelse är att arbetsgrupp tar fram idéer, men har ingen beslutanderätt medan styrelsen kan och ska fatta beslut. Innan beslut fattas ska en styrelse eller nämnd, vilket bör ses som en självklarhet, lyssna på så många som möjligt. Kanske alltför vanligt, inom offentlig sektor, är att när politikerna tappat greppet, man tillsätter arbetsgrupp, ser över organisationen, tillsätter en utredning eller tillgriper kombinationer av dessa. Kanske ett sätt att visa handlingskraft. I Sveriges kommuner och regioners ”Reglemente för styrelse och nämnder” framgår tydligt nämnders och styrelsers ansvar. Reglementet leder fram till slutsatsen att de tillgängliga verktygen är ändrad kvantitet, ändrad kvalitet, ändade kostnader, inom ramen för av fullmäktige fattade beslut. Är verktygen inte användbara återstår att vända sig till fullmäktige för ändring av uppdragen till nämnden eller styrelsen. Vad som kännetecknar sjukhusstyrelsens i region Uppsala hantering av ekonomin är att, när rapport om överskridande av budget lämnas, denna läggs till handlingarna, sammanträde efter sammanträde, utan beslut om åtgärder. Skuldberget växer och växer. Inför en genomgången politikerutbildning som krav för att inneha ett fullmäktige- styrelse- eller nämnduppdrag. Byt ut den nämnd eller styrelse, som inte fullgör sitt uppdrag Kommentar till insändaren Ett krav på genomgången politikerutbildning ska gälla alla politiska uppdrag inom offentlig sektor, inte bara Sjukhusstyrelsen

Hur uppstod de?

I ett debattinlägg i dag:"Om man verkligen menar att folket ska få bestämma vart det ska byggas..." "Vart det ska byggas i en kommun bör inte vara..." Hur uppstod denna sammanblandning av var och vart? Samma fråga kan ställas om de nya ä- och ö-ljuden

Skrifter

"Femton steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker, ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Riksda´n 18 april

Logotyp: Sveriges riksdag 18 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 18 april Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området. Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågo

Riksda´n 17 april

Logotyp: Sveriges riksdag 17 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 17 april Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpninge

Nu är det bråttom

I dag läser jag i tidningen om flera åtgärder m.a.a. olika oegentligheter. Allt handlar om kameror, vakter repressalier. När ska vi få en riktig diskusson om åtgärder för att förhindra att vi människor beter oss så illa som vi gör? När ska vi inse att problemet heter brister i inlärning av vad medmänsklighet är? Varför har våra beslutsfattare så svårt att inse att nu krävsnågot annat än "lappa och laga. Kort sagt: Inför i förskola och skola ettläroämne, som handlar om livskunskap. Nu är det bråttom

Svårt få svar

Jag har lite svårt att förlika mig med konstaterandet att det är så svårt, ja omöjligt, att av centrala politiker få svar på frågor man ställer till dem (talspråk: dom). Stora örat? Bara prat. Lyssnande partiet? Bara prat. Vi finns för dig. Bara prat.

Mobilisera för demokratin

Jag känner viss oro över att allt färre unga vill delta i det politiska livet. Vad händer med demokratin? och vilka blir följderna av tilltagande tecken på efterfrågan på auktoritära krafter. Nu behöver vi mobilisera alla demokratiska som går att finna

Språket har betydelse

Spelar det någon roll hur vi pratar, huruvida vi har ett korrekt språk? Är huvudsaken att vi förstår? Spelar det någon roll att visäger: trevligt att ha fått varit med när det heter att ha fått vara med? Jo, jag påstår att det spelar roll. Om vi tillåter språket försämras allt mer uppstår allt fler missförstånd. "Han har bara ätit i dag". Vad betyder det? Ja det står ju att han har inte gjort något annat i dag än att äta, men uttalandet meningen var nog att vi ska veta att han ätit bara i dag. Slutsats: Satsa på svenskan i journalistutbildningen. Nysvenskar lär sig i hög grad av media och i dag i för hög grad lär sig fel.

Du kan vara vad som heelst

Vem som helst får ställa upp för Folklistan. Spelar ingen roll vad man har för åsikter

Var finns fredskapande krafterna?

FN ska arbeta för fred på jorden. NATO arbetar för upprustning.Många länder är medlemmar i båda. Hur kombinerar man dessa roller? Nästan en omöjlighet. Vilken roll är viktigast? I en tid när krig rasar tycks slutsatsen vara att nu krävs mer vapen, fler soldater. Diplomatin får vänta tills segern, tills tusen och åter tusen människor mist livet, är vunnen. Tänk om det borde vara tvärtom. Att fredsansträngningarna alltid måste gå före. Men var finns FN, var finns fredsorganisationerna och var finns det Sverige, som varit pådrivande för kärnvapnens avskaffande och för diplomati i konfliktlösning?

Riksda´n 11 april

Logotyp: Sveriges riksdag 11 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 11 april Nej till motioner om militära frågor (FöU4) Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7) Nej till motioner om cykelfrågor (TU12) Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU13) Nej till motioner om militära frågor (FöU4) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om Försvarsmaktens organisation och förmåga och Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU7) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning. Nej till motioner om cykelfrågor (TU12) Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete. Nej till motioner om vägtrafik och fordon (TU13) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning

Inte bara stå med sitt namn

Om man står med sitt namn under en debattartikel bör man åtminstone ha läst artikeln. Är inte möjligt att tre personer missar uppenbart skrivfel

Viktigt

https://www.youtube.com/watch?v=GJdTJRHLR00

Så enkelt, men tydligen komplicerat

Ge kommunerna makten i frågan om friskolor Problemen med friskolor skulle kunna lösas om kommunerna fick mer självbestämmande, skriver Harald Nordlund. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Foto: Lisa Selander Insändare 2024-04-05 09:00 Harald Nordlund, Uppsala Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Visst framstår debatten om friskolor som komplicerad. Ska möjligheterna till vinst begränsas? Vad är skälig vinst? Hur kan en extern utförares verksamhet avbrytas? Komplicerat? Onödigt komplicerat. Onödigt av den anledningen att det bör vara en självklarhet att den som har ansvaret, kommunen, är den som avgör huruvida och av vem kommunen ska ”köpa” skolverksamhet. Köpet sker då genom att kommunen, av extern utförare, upphandlar. Offentlig upphandling är reglerad i lag, lagen om offentlig upphandling, LOU. Det kan finnas flera skäl för en kommun att vilja upphandla en skolverksamhet. En förening, till exempel, kan bidra med nya idéer och sålunda öka mångfalden och valmöjligheterna. Men, varför en så livlig debatt, i friskolefrågan? Jo, eftersom det vid sidan om kommunens ansvar för skolorna finns en annan ordning. En ordning inom vilken, till exempel, en förening eller ett vinstdrivande företag har rätten att utan medgivande av eller önskan från kommunen starta en skola. Staten negligerar sålunda i ett stort antal fall kommunens synpunkter. Vi har två parallella system; ett inom vilket kommunen självständigt beslutar om vilka skolor man ska ha, var skolorna ska vara belägna och finansiering av skolorna och ett annat system inom vilket staten ger utförare utanför offentliga sektorn rätt att starta och bedriva skolverksamhet. Verksamhet som kommunen tvingas bekosta. Argumenten för att kommunerna inte ska få ha hela ansvaret handlar om att det medför att politiken styr i vilken omfattning externa utförare ska få finnas. I kommun A tycker politikerna att all skolverksamhet ska bedrivas av kommunen medan i kommun B, många externa skolor ska få finnas. Men här görs en kullerbytta. Är det inte av det skälet vi har kommunala val, nämligen att den politiska inriktning, som valet pekat ut, ska gälla. Varför annars kommunala val? Den enkla och självklara lösningen på ett komplicerat problem: ge kommunerna rätten att besluta om huruvida annan än kommunen ska äga och driva skolor.

Vadå offentlighetsprincipen

Varför vill politikerna inte se vad som behövs när det gäller friskolorna. Kommunerna har ansvaret för skolorna. Vill en kommun köpa en skoltjänstär det upp till den kommunen. Upphandling görs enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Konstigare behöver det inte vara. Sluta med oväsentligt snack

Pajaser ges enorm publicitet. Pajaseri utan innehåll

MINUTER!

Kommentatorer på SVT Sport tror att det heter minutrar. Men, visst har dom journalistutbildning?

Riksda´n 10 april

Logotyp: Sveriges riksdag 10 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 10 april Nej till motioner om planering och byggande (CU15) Bilförsäljare måste informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (CU19) Finansutskottet har behandlat en rapport från Riksrevisionen om Riksbankens tillgångsköp (FiU16) Polisen får befogenheter att söka efter vapen i säkerhetszoner (JuU13) Nej till motioner om förenklade regler för företag (NU10) Nej till motioner om näringspolitik (NU11) Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14) Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15) Nej till motioner om planering och byggande (CU15) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk. Bilförsäljare måste informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (CU19) Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar. Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024. Finansutskottet har behandlat en rapport från Riksrevisionen om Riksbankens tillgångsköp (FiU16) Riksdagen har behandlat en redogörelse från Riksrevisionen om en granskning av Riksbankens omfattande tillgångsköp, köp av värdepapper, under perioden 2015–2021. Frågan som ligger till grund för granskningen är om tillgångsköpen har varit effektiva och transparenta. Riksrevisionens övergripande bedömning är att tillgångsköpen inte har varit ett effektivt verktyg för att påverka inflationen. Det saknas enligt Riksrevisionen stöd för att inflationen påverkats på ett påtagligt sätt. Tillgångsköpen har samtidigt medfört betydande kostnader för Riksbanken som kommer att påverka statens finanser. Köpen har dock genomförts på ett transparent sätt med ett gediget beslutsunderlag som grund. Tillgångsköpen i början av pandemin bedömer Riksrevisionen som mer effektiva eftersom de bidrog till att upprätthålla den finansiella stabiliteten och på så sätt minska pandemins negativa påverkan på ekonomin. Riksbanksdirektionen håller med Riksrevisionen om att det råder osäkerhet om tillgångsköpens effekter, men betonar att det inte betyder att effekterna är oviktiga. Riksdagen understryker vikten av att Riksbankens beslut granskas och utvärderas, eftersom det syftar till att främja myndighetens effektivitet, måluppfyllelse och legitimitet. Det är enligt utskottet bra att Riksbanken avser att fortsätta utvärdera erfarenheterna från tillgångsköpen under perioden som gått, så att nya kunskaper kan bidra till hur penningpolitiken utformas i framtiden. Vidare lägger riksdagen Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Polisen får befogenheter att söka efter vapen i säkerhetszoner (JuU13) Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område. Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt. Nej till motioner om förenklade regler för företag (NU10) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt. Nej till motioner om näringspolitik (NU11) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU14) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU15) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter

Oförenligt

Socialliberalism helt oförenlig med brunt och mörkblått

Se upp

Ska vi se Folklistan som bara ett litet skämt utan betydelse? Nej, vi bör se partiet som farligt. Vem som helst får ställa upp på listan. Är du nazist: välkommen

Spelar ingen roll vad du tycker

Hur eländig får politiken bli? "Vem som helst får ställa upp på vår lista" Betyder i klartext att vad man har för åsikter spelar ingen roll.

Mitt tålamod tryter

Jag tror och hoppas att inom Liberalerna funderas på hur man ska kunna lämna Tidösamarbetet. Jag känner att mitt tålamod nu tryter

Ett drömresultat i EU-valet

En del av ett drömresultat i EU-valet är att Folkistan inte får någon plats i parlamentet, men tar röster från KD så att inte det heller får någon plats.

Skrifter

"15 steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker?" Beställs från bod.se

Mellan...och

Mellan kl. 15-16.Fe, fel. Mellan kl. 15 och kl. 16 eller klockan 15-16

Ett absurt system

Vad beror det på att så många politiker vill ha kvar friskolesystemet ? Frågan gäller även LOV. Är det okunnighet? Man kan lätt fås att tro det, enär argumentet heter valmöjlighet. Ta bort LOV och valmöjligheter finns fortfarande. Valmöjlighet handlar inte bara om att få välja mellen olika externa utförare utan även att välja mellan olika kommunala utförare. Hur stor omfattning ska externt utförd social aervice ha? Det beror på vilka politiska beslut, som politikerna i respektive kommun fattar. Men med nuvarande systen har politikerna inget att säga till om i fråga om andra utförare än kommunala.Detta kallar jag ett absurt system

Insändare om friskolor

Ge kommunerna makten i frågan om friskolor Problemen med friskolor skulle kunna lösas om kommunerna fick mer självbestämmande, skriver Harald Nordlund. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Harald Nordlund tycker landets kommuner ska få besluta huruvida andra aktörer ska få driva skolor. Foto: Lisa Selander Insändare 2024-04-05 09:00 Harald Nordlund, Uppsala Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Visst framstår debatten om friskolor som komplicerad. Ska möjligheterna till vinst begränsas? Vad är skälig vinst? Hur kan en extern utförares verksamhet avbrytas? Komplicerat? Onödigt komplicerat. Onödigt av den anledningen att det bör vara en självklarhet att den som har ansvaret, kommunen, är den som avgör huruvida och av vem kommunen ska ”köpa” skolverksamhet. Köpet sker då genom att kommunen, av extern utförare, upphandlar. Offentlig upphandling är reglerad i lag, lagen om offentlig upphandling, LOU. Det kan finnas flera skäl för en kommun att vilja upphandla en skolverksamhet. En förening, till exempel, kan bidra med nya idéer och sålunda öka mångfalden och valmöjligheterna. Men, varför en så livlig debatt, i friskolefrågan? Jo, eftersom det vid sidan om kommunens ansvar för skolorna finns en annan ordning. En ordning inom vilken, till exempel, en förening eller ett vinstdrivande företag har rätten att utan medgivande av eller önskan från kommunen starta en skola. Staten negligerar sålunda i ett stort antal fall kommunens synpunkter. Vi har två parallella system; ett inom vilket kommunen självständigt beslutar om vilka skolor man ska ha, var skolorna ska vara belägna och finansiering av skolorna och ett annat system inom vilket staten ger utförare utanför offentliga sektorn rätt att starta och bedriva skolverksamhet. Verksamhet som kommunen tvingas bekosta. Argumenten för att kommunerna inte ska få ha hela ansvaret handlar om att det medför att politiken styr i vilken omfattning externa utförare ska få finnas. I kommun A tycker politikerna att all skolverksamhet ska bedrivas av kommunen medan i kommun B, många externa skolor ska få finnas. Men här görs en kullerbytta. Är det inte av det skälet vi har kommunala val, nämligen att den politiska inriktning, som valet pekat ut, ska gälla. Varför annars kommunala val? Den enkla och självklara lösningen på ett komplicerat problem: ge kommunerna rätten att besluta om huruvida annan än kommunen ska äga och driva skolor

Riksda´n 4 april

Logotyp: Sveriges riksdag 4 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 4 april Reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas (MJU11) Skrivelse och motioner om elmarknadsfrågor har behandlats (NU9) Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU13) Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 har behandlats (SkU18) Reglerna kring småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas (MJU11) Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs. Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Skrivelse och motioner om elmarknadsfrågor har behandlats (NU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar. Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster. Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna. Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU13) EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation. Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen. Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 har behandlats (SkU18) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023. Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.

Riksda´n 3 april

Logotyp: Sveriges riksdag 3 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 3 april Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8) Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13) Nej till motioner om författningsfrågor (KU16) Nej till motioner om fiske (MJU10) Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12) Förbud mot upphettade tobaksvaror med karaktäristisk smak (SoU9) Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11) Nej till motioner om folkhälsa (SoU15) Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU18) Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU15) Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur och ungas levnadsvillkor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU13) Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet. Nej till motioner om författningsfrågor (KU16) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om fiske (MJU10) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om fiskeripolitiken. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fiskekvoter, fiskeredskap, svensk fiskerinäring, fiskerikontroll och fritidsfiske. Att riksdagen avslår alla motionerna beror i första hand på att arbete pågår inom området. Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU12) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår. Förbud mot upphettade tobaksvaror med karaktäristisk smak (SoU9) Det blir förbjudet med upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphettade tobaksvaror är något som hettas upp för att producera ett utsläpp som innehåller nikotin och andra kemikalier och som sedan inandas av användarna. Beroende på dess egenskaper, så kan det vara en rökfri tobaksvara eller en sådan man röker. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak. Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och föreslås börja gälla den 1 maj 2024. Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om folkhälsa (SoU15) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de frågor som förslagen tar upp. Motionerna handlar bland annat om vaccinations- och allergifrågor, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU18) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om insatser och placeringsformer för barn och unga. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU15) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om Mellanöstern och Nordafrika som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagens bedömningar och ställningstaganden baseras på den aktuella situationen i regionerna samt på den information finns tillgänglig för närvarande

Mansröst

I går hörde jag, på radion, sång med mansröst

För blivande politiker

Politik på Gott och Ont 15 steg och du är politiker Politiker! Varför styr ni inte Beställs: bod.se

Hur uttalar du ordet blötsnö?

Har ni hört hur man på Radio Uppland uttalar ordet blötsnö? Spelar väl ingen roll? Jo, låter brdrövligt

Hela 17%

17% av Liberalernas väljare är nöjda med dess Tidösamarbete, enligt en undersökning. Förvånande många. Jag skulle ha gissat omkring 1%, motsvarande partiledning och partistyrelse.

Utan effekt

Pensionärsorganisationerna i Uppsala måste finna vägar för att påverka politiken. I dag omständligt och med dålig effeķt