SJ säljer resor, som man inte tar ansvar för

 SJ säljer biljetter för resor med konkurrenter. Tar ändå inte ansvar för resorna.

Hur kan man från politiskt håll acceptera detta? Där inte kunden i centrum

Sätt sportkommentatorerna i svenskundervisning

 Men så oerhört fult dom låter, dom nya ä- och ö-ljuden. Och varför talar så många om att vara mäd?

Sportreportrarna har inte fått lära sig att sekund, minut inte heter sekundrar respektive minutrar i pluralis. Sätt sportfolket i media i svenskundervisning. Sekunder ochminuter och inget annat

Uselt av lournalister, statsvetare och politiker

 Statsvetare och journalister berättar nu för oss, på löpande band, vad som kommer att ske för att komma ur regeringskrisen. Vad jag främst reagerar över är att man inteser till att bidra med kunskaper om partiernas roller. Nu måste man kompromissa, det handlar om att ge och ta har blivit mantran.

Är det för mycket begärt att kräva av personer, som rimligen är väl insatta i politikens villkor att sprida kunskap om partiernas roller? Varför lyckas man inte berätta om att partierna står på var sin ideologiska plattform från vilken man inte kan kliva av, det vill säga inte kan kompromissa om. För att ändra en byggsten i en ideologisk plattform krävs beslut av av partiets högsta beslutande organ. Det är den ideologiska plattformen, som anger orsakerna till att partiet finns. Vad man kan och bör vara beredda att kompromissa om ärsakfrågor, som inte står i strid men någon av stenarna i plattformen.

Det är märkligt och ger anledning till stark kritik av experterna i media. Det är faktiskt en viktig demokratisk fråga. Man bidrar faktiskt till att skapa ett förakt för politiken.

Det här är också ett ansvar för partierna. Varför viker vi oss inte? Varför är vi inte beredda att kompromissa? Svaret kanske är att en kompromiss står i strid med en av anledningarna till att partiet finns.

Uselt är ingen överdrift om journalisters, statsvetares och politikers ovilja eller oförmåga i fråga om bibringa oss medborgare denna grundläggande kunskap om vårt politiskasystem

Nu är spelet snart över

 Senast måndag midnatt ska avgöras huruvidavi får extra val eller talmansrundor. Partierna leker nu något slags spelteoretiskt experiment. Om vi säger följande kommer dom nog att säga så här.

Inget parti vill ha extra val, men trots det kan det bli så. Men vänta nu. Alla är emot, men ändå... Det låter ju inte klokt. Så illa kan det inte vara med svensk inrikespolitik. Därför tror jag på talmansrundor. Stefan Löfvén får fortsätta som statsminister i koalition med Centern efter stöd av 175 ledamöter. Vänsterpartiet kommer att deklarera, efter ytterligare ett köttben, att man nått sitt mål och kommer att stödja Löfvén som statsminister. Nja, tänker du, tjurskalligheten hos ett par av partierna förhindrar denna lösning. Ja, då blir det väl en annan lösning. Ty, extra val måste vara uteslutet, eftersom alla partier är emot.

Tog lång tid innan första körkortet drogs in - två minuter

 Det tog åtta minuter innan första körkortet drogs in, i samband med hastighetskontroll någonstans vid E6. Det förvånar mig att det tog så lång tid. Man har nog inte räknat av den tid det tog att sätta upp utrustningen. Verkliga tiden gissar jag var femton sekunder. Min förmodan grundar jag på erfarenheter på E4 mellan Uppsala och Stockholm.

Om Polisen skulle komma på tanken att kolla hastigheten på vissa 40-sträckor i Uppsala skulle tiden för första indragna körkortet nog understiga den på E6. Men då ska det osannolika att kontroller görs, inträffa.

Varifrån kommer språkförstörelsen?

 Rubrik i gårdagens UNT:"Flickor upprörda - endast stipendium till "ynglingar"" Här står att ynglingar får endast stipendium. Dock inser jag att flickors upprördhet inte orsakas av att ynlingar får endast stipendium. Läser artikeln och inser att rubriken borde lyda: Flickor upprörda - stipendium till endast "ynglingar".

I en TT-artikel (som ju UNT är ansvarig för genom sin publicering) läser jag: "Tv- och radiokanaler i Ungern ska nu endast få visa dylikt material mellan klockan 22 och 05,..." Man ska få endast visa. Vad kan man göra förutom att visa? Här menas sannolikt: TV- och radiokanaler ska få visa dylikt material endast mellan klockan 22 och 05,...

Isamma artikel: "Premiärminister Viktor Orban försvarar lagen och menar att lagen endast är till för att skydda minderåriga." Lagen är väl till för att skydda endast minderåriga. Eller?

I torsdagens UNT: "Sköterskan avslöjades på bar gärning..." Uttrycket lyder: ...togs på bar gärning.

I samma tidning: "Den före detta moderatpolitikern Matilda Hübinette har bara tillhört Knivsta.nu i ett år." Har bara tillhört? Nog menasväl här (men så står det inte): Den före detta moderatpolitikern Matilda Hübinette har tillhört Knivsta.nu i bara ett år.

Borde anmäla kommunen till JO

 Uppsala kommun menar uppenbarligen ingenting med begränsade hastigheter. Man tycks anse att man gjort sitt då man satt upp skyltar med begränsningsangivelser.  Kanske borde man överväga att anmäla kommunen till JO. Kommunen vet att verkliga hastigheten är mycket över den på vägskyltarna angivna, men man bryr sig inte. Jo, jag vet, det är en polisiär fråga att övervaka, men kommunen harinformationen att övervakning inte kommer att ske, men trots det sätter man upp skyltarna. Grund för klander

Språkpolisens tillslag 24 juni

 Ur dagens tidning:

Ledaren skriver, bland annat: "Utredaren ska varken titta på effekterna av kriminaliseringen av eget bruk, som trädde i kraft 1988, eller straffsatserna för narkotikabrott...." Det finns två korekta formuleringar, i stället för detta felaktiga.

1. Utredaren ska titta på varken effekterna av kriminaliseringen av eget bruk, som trädde i kraft 1988, eller straffsatserna för narkotikabrott...

2. Utredaren ska varken titta på effekterna av kriminaliseringen av eget bruk, som trädde i kraft 1988, eller titta på strffasatserna för narkotikabrott...

I en annan artikel: "Den före detta moderatpolitikern Matilda Hübinette har bara tillhört Knivsta.nu i ett år." Har hon bara tillhört? Korrekt formulering: Den före detta moderatpolitikern Matilda Hübinette hat tillhört Knivsta.nu i bara ett år.

I en TT-artikel: "Allt blir inte dyrare" Inte allt blir dyrare, vore mer korrekt.

Riksda´n 23 juni

 

	23 juni 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 23 juni • Extra ändringsbudget: Förlängda ersättningar i sjukförsäkringen och stöd till företag, kultur och idrott på grund av corona (FiU52) • Tullverket ska få utökad möjlighet att ingripa mot brott (JuU37) • Kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs (JuU38) • Enklare att bygga ut elnätet (NU22) • Polisen bör kunna tvångstesta personer för covid-19 efter utvisningsbeslut (SfU29)
	Extra ändringsbudget: Förlängda ersättningar i sjukförsäkringen och stöd till företag, kultur och idrott på grund av corona (FiU52)  Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapademin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021: • Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader. • Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag. • Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd. • Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning. • Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över • reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga • reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin • flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.
	Tullverket ska få utökad möjlighet att ingripa mot brott (JuU37)  Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att • skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller • ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor • överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen. Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.
	Kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs (JuU38)  En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.
	Enklare att bygga ut elnätet (NU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.
	Polisen bör kunna tvångstesta personer för covid-19 efter utvisningsbeslut (SfU29)  Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan. Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera. Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar. Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet. Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslu

Finns en risk att åka fast?

 Kan det vara så att 40-skyltarna inte syns tillräckligt tydligt? Ty, inte kan det väl vara så att vi bilister ser skyltarna, men inte bryr oss? Helt barock är kanske inte den tanken. Men, nej. Det är ju väldigt kostsamt att åka fast för fortkörning. Men finns risk för att åka fast? Nej, knappast. Kommunen bryr sig inte. Den har satt upp begränsskyltarna och Polisen ha inte tid att ägna sig åt sådana triviala frågor som fortkörning. Alltså samhället gör vad det kan. Ja, att det helt misslyckas kan väl ingen rå för.

Konsekvenser: stora olycksrisker och minskad respekt för samhällets åtgärder.

Hittade en medalj

 Jag gick igenom några lådor. Upptäckte en Karl Staaf-medalj. Men, tänkte jag, den borde väl ligga framme. Men var då? Jo, väl synlig för alla som befinner sig i huset. Den är ju ett bevis på omfattande och betydande insatser för partiet. Har ju ägnat hela vuxna livet åt partiet. Ledde till denna medalj, i brons. Men varför ska den synas, tänkte jag sedan. Jag hittar inget svar och lägger därför tillbaka den i lådan. Kan ju vara så att bilden av ens insatser överträffar en medalj i brons. Kan det vara så? Utmärkelser tenderar vanligen att snarare överdriva insatser än att undervärdera dem. Jo, det känns rätt att den ligger osynlig även fortsättningsvis. Ett sättatt låta den egna vissheten dominera.

Tre exempel på tveksam ordföljd

Ur dagens UNT 

"Den senaste veckan har nio patienter lagts in på sjukhus med covid-19." Sjukhus med covid-19? Mer korrekt:...nio patienter med covid-19 lagts in på sjukhus.

"Men jag tar bara droger då och då" Bara droger? Menas nog: Men jag tar droger bara då och då.

"Sedan dess har de bland annat medverkat i Uppsala innovation centres affärsutvecklingsprogram UIC Business Build." Bland annat medverkat? Menas nog: Sedan dess har de medverkat i bland annat Uppsala innovation....

Ska de mörkblå ta över?

 Högerblocket måste väl börja formera sig. M, SD, KD och L utgör nu motpol till en vänster- eller mittenkonstellation i svensk politik. I kommentarerna nämns svårigheterna att få till en ickereaktionär regering vara näst intill oöverkomliga.  Men hur ska det konservativa blocket kunna åstadkomma bildandet av en regering. Kan knappast vara möjligt. L ska samsas med krafter, som vill inskränka demokratin. Jag ryser. 

Ett extraval kan knappast förpassa Busch och Åkesson ut i kylan. Jag ryser.

Riksda´n 22 juni

 

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 22 juni 2021 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 22 juni • Reglerna om föräldraskap moderniseras (CU16) • Ja till att underlätta för skuldsatta och till digitala ansökningar hos Kronofogdemyndigheten (CU21) • Nya regler för detaljplaneläggning (CU22) • Byggherrar skyldiga att lämna klimatdeklaration (CU23) • Plan- och bygglagen ändras för att genomföra ett EU-direktiv (CU24) • Flera uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU30) • Polismyndighetens arbete i utsatta områden har granskats (JuU32) • Skrivelse om barns och ungas läsning har behandlats (KrU7) • Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU8) • Renskötselutredning bör ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars jakt- och fiskebehov (MJU22) • Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel ska öka (MJU23) • Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28) • Tullagen ändras (SkU27) • Regeringens redovisning av skatteutgifter har granskats (SkU29) • Ja till satsning på järnvägar och vägar och uppmaning till regeringen om laddinfrastruktur (TU16) • Nej till motioner om högskolan (UbU14) • Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15) Reglerna om föräldraskap moderniseras (CU16)  Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet: • Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik. • Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan. • Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022. Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Ja till att underlätta för skuldsatta och till digitala ansökningar hos Kronofogdemyndigheten (CU21)  Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld. Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten. En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden. De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Nya regler för detaljplaneläggning (CU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att: • Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon tar ett privat initiativ till planläggning, en så kallad planintressent. • Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. • Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen. Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Byggherrar skyldiga att lämna klimatdeklaration (CU23)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet. Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk. Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson. De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022. Plan- och bygglagen ändras för att genomföra ett EU-direktiv (CU24)  Regeringen har föreslagit ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv i Sverige. MKB står för miljökonsekvensbeskrivning. Lagändringarna innebär bland annat att • ett MKB-projekt som väntas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning • regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan • den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats • miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen. En anledning till att ändringarna görs är att EU-kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Flera uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU30)  Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att: • Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden • Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen • Begreppet ”synnerliga skäl” i vapenlagen bör förtydligas • Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas • Kraven för vapenlicens bör förtydligas • Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas • Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över • Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass • Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen • Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Polismyndighetens arbete i utsatta områden har granskats (JuU32)  Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att • öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden • följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden • se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden. I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden. Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om barns och ungas läsning har behandlats (KrU7)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om barns och ungas läsning. Skrivelsen tar upp frågor som rör bland annat vikten av läsning, samling för läsande, små barns språkutveckling, barns och ungas läsning samt bibliotekens läsfrämjande arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner inom området, detta främst med hänvisning till insatser som görs, pågående beredningar och att vissa förslag till viss del är tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om punktskrift, faktorer som hindrar läsning, biblioteksfrågor, läsförståelsen i utanförskapsområden, kompetensutveckling för lärare, uppdrag till bibliotek att stödja äldre inom ny teknik samt e-böcker. Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU8)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett sextiotal förslag i motioner inom området, detta bland annat med hänvisning till genomförda insatser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om ungdomars hälsa, utbildning, arbetsmarknad, boende och fritid. Renskötselutredning bör ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars jakt- och fiskebehov (MJU22)  Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen. Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism. Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021. Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor: • Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur. • Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget. • Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden. Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner. Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel ska öka (MJU23)  För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar. Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna. Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28)  För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna innebär bland annat att • uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade • permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda • det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd • försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige • en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om • kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd • möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder • ett mer effektivt och sammanhållet återvändande. Tullagen ändras (SkU27)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tullagen. Ändringarna kom från ändrade EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel. Tullverket ska dessutom på begäran lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter (IPS). En bestämmelse om avlämning av avfall från fartyg upphävdes också. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021. Regeringens redovisning av skatteutgifter har granskats (SkU29)  Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2020-2023. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar inkomsterna i statens budget, till exempel i form av förmånliga skatteregler eller minskade momssatser. Redovisningen synliggör de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Mot bakgrund av att det råder en stor osäkerhet kring covid-19-pandemins effekter gör regeringen bedömningen att de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år kommer att vara extra stora. Tillfälliga ändringar som presenterats i olika ändringsbudgetar som införts med anledning av covid-19-pandemin och som beslutats av riksdagen, beskrivs i ett särskilt avsnitt i skrivelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen under våren 2021, liksom under våren 2020, presenterat ett stort antal åtgärder till följd av covid-19-pandemin. Detta för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ja till satsning på järnvägar och vägar och uppmaning till regeringen om laddinfrastruktur (TU16)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022–2033. Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur. • Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen. • Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar. Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner. Nej till motioner om högskolan (UbU14)  Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är vidtagna eller att arbete redan pågår inom de områden som förslagen berör. Motionerna handlar bland annat om rekrytering och tillträde till högskolan, dimensionering av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa övergripande studentfrågor. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15)  Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om kvalitet av den kommunala vuxenutbildningen, organisation och utbud av vuxenutbildningen och svenska för invandrare. Riksdagen hänvisar till redan gällande bestämmelser och att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.