onsdag 22 maj 2019

Facebook hindrar Skiftet

"Förra veckan stoppade Facebook Skiftets annonser. Utan någon förklaring vägrade nätjätten publicera våra annonser för att fler skulle komma på våra tre demonstrationer mot rasism. Vi tänker inte låta oss hindras igen"

EU är en fredsorganisation- eller var tänkt att vara

Hoten mot klimatet och den biologiska mångfalden är stora, nästan omöjliga att stå emot. Klimatdebatten är central i EP-valrörelsen Hoten mot och sambandet med den biologiska mångfalden tycks emellertid politikerna inte ha förstått.
Lika illa är det med en av de frågor för vilka EU bildades, nämligen fredsfrågan. Jag har lyssnat på ett flertal debatter. Den enda jag hört säga att EP måste ägna sig åt diplomati, samtal och dialog i stället för att provocera med att tillskapa gemensamma försvarssystem, är Malin Björk, V.
Märkligt och oansvarigt.
Höjda avgifter för Sverige med kanske upp till 15 miljarder kronor kanske kommer att gå till inom EU gemensamma vapensystem, med ökad spänning som följd.

tisdag 21 maj 2019

Bra jobbat, Skiftet



Det här är vår största succé någonsin. I söndags gick över tusen Skiftet-aktiva ut i sina kvarter och hängde upp dörrhängare på sina grannars dörrar som uppmanar dem att rösta för klimatet på söndag. Vissa satte sig till och med i bilen och åkte runt i alla närliggande byar!
Såhär såg det ut från Kiruna till Ystad:

Maj är en särskild månad. Solen kommer fram, Sverige vaknar till liv och då kommer protestviljan. Därför tog tusentals Skiftet-aktiva fram en smart demonstrationsplan för att få media att lyssna: Snygga demonstrationer med flaggor, banderoller, vimplar och plakat i Stockholm, Göteborg och Malmö den 19:e maj. Datumet var ett genidrag då det kopplade ihop oss med demonstrationer i hela Europa.
Planen lyckades Harald! Vi trängde igenom mediebruset och fick fram vårt budskap på bästa sändningstid i SVT-rapport och TV4-Nyheterna. [1] Hundratusentals svenskar vet nu att vår rörelse finns och att vi inte tänker låta klimatförnekare och rasister ta över EU.

Det kan ibland kännas som att Sverige inte riktigt ligger i Europa. Men i söndags kändes det som att vi var sammankopplade över kontinenten. På frihetstorget i Bukarest samlades 15 000 rumäner för att säga att de älskar Europa, i Berlin endes tiotusentals bakom banderollen Ett Europa för alla och i Wien samlades tusentals för samma sak på gator, torg och till och med dansgolv.
Det var bara ett par exempel och över 200 000 samlades över kontinenten mot klimatförnekare och rasister. Det gjorde att våra demonstrationer nådde ned i tysk, österrikisk och kanske till och med fransk press! [2] Skiftet-rörelsen har internationellt genomslag.

Vi visade vår rörelses muskler som vi tränat upp gemensamt. Men jobbet är inte riktigt färdigt än.
Nu gäller det att få folk går från ord till handling. Nu måste vi få folk att sig till valstugorna. Nu måste vi rösta fram politiker vi har möjlighet att påverka för att få en värld som är hållbar, rättvis och som vi kan stå för. Om inte vi går och röstar låter vi andra bestämma vår framtid åt oss.
Skriv under ditt vallöfte, att du ska gå och rösta, för att få mer information om hur du kan rösta och uppmana dina vänner att göra samma sak

lördag 18 maj 2019

Karolinska ännu värre än Akademiska

Det är minst lika illa med Karolinska som med Akademiska. Karolinska lägger ett varsel på 550 tjänster. Men hallå. Antalet anställda har ju med kvaliteten att göra. Då måste väl detta vara en fråga för sjukhusets styrelse.
Jag såg en intervju med styrelsens ordförande. Passiv. Nu måste sjukhusledningenvidta åtgärder var politikerns besked. skrämmande.

Karolinska sjukhuset
EkonomiTT
”April månads siffror visar att kraftigare åtgärder behövs för att vända situationen. Därför läggs nu ett varsel på 550 tjänster”, skriver sjukhuset.
Det ackumulerade resultatet för april månad visar enligt sjukhuset ett underskott på 620 miljoner kronor och enligt sjukhusledningen behövs nu drygt en miljard sparas i år – trots tillskotet på 725 miljoner kronor från Region Stockholm för året.
”Jag förstår att det skapar mycket oro för många medarbetare, men vi behöver ta kontroll över situationen”, skriver sjukhusdirektör Björn Zoëga i en kommentar.
Nästa steg är nu att identifiera vilka bland de anställda som blir övertaliga, göra en konsekvensbedömning och samverka med fackliga företrädare.
”Vi kommer att arbeta så snabbt vi kan så att medarbetare ska få besked så fort som möjligt”, skriver Zoëga.
Hyres- och it-kostnader ska också ses över, enligt sjukhusdirektören

Riksda´n 16 maj


16 maj 2019

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 16 maj

Ja till ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar (FiU39)
Riksdagen uppmanar regeringen att se över flera hälso- och sjukvårdsfrågor (SoU8)
Övergångstiden som handläggare inom socialtjänsten får utföra vissa uppgifter förlängs (SoU21)
Förändringar i lagar om läkemedel (SoU22)
Skrivelse om EU:s verksamhet under 2018 (UU10)

Ja till ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar (FiU39) 

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.
Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Riksdagen uppmanar regeringen att se över flera hälso- och sjukvårdsfrågor (SoU8) 

Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.
Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Övergångstiden som handläggare inom socialtjänsten får utföra vissa uppgifter förlängs (SoU21) 

Sedan den 1 juli 2014 ska handläggare som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som rör barn och unga ha en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Det finns övergångsbestämmelser som säger att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 för att utföra den här typen av arbetsuppgifter är behöriga till och med den 30 juni 2019. Nu förlängs övergångstiden så att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 blir behöriga att utföra uppgifterna fram till och med den 30 juni 2022.
Socialstyrelsens föreskrifter på området ändrades så sent som den 1 februari 2018. Arbetsgivare och arbetstagare har haft svårt att få till godkännanden och kompletteringar av utbildningar utifrån föreskrifterna och det är därför övergångstiden förlängs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringar i lagar om läkemedel (SoU22) 

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Skrivelse om EU:s verksamhet under 2018 (UU10) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2018. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Den tar även upp beslut och händelser i unionens samarbete och täcker hela EU:s verksamhet.
Riksdagen konstaterar att EU står inför komplexa och långsiktiga politiska utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader både inom EU och globalt. Riksdagen anser att i ett osäkert omvärldsläge är det avgörande med ett starkt och enigt EU.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de behandlade motionsförslagen om EU-frågor.

Språkfel

"Nu råder det kris på Karolinska universitetssjukhuset som behöver göra kraftiga åtgärder för att få bukt på situationen. "
Göra åtgärder är ett tårta på tårtaspråkfel.
Får bukt på. Uttrycket lyder: få bukt med

Det blir allt sämre svenska i medierna

torsdag 16 maj 2019

Riksda´n 15 maj


15 maj 2019

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 15 maj

Nya EU-regler om aktieägares rättigheter (CU16)
Ja till stärkt ordning och säkerhet i domstolen (JuU23)
Hårdare straff för subventionsmissbruk (JuU24)
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU22)
Ett nationellt säkerhetsråd för krisledning bör inrättas (KU28)
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och mediefrågor (KU29)
Vissa bestämmelser om budgetprocessen bör ses över (KU30)
Åtta verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder har granskats (KU34)
Sekretess kring bostadsanpassningsbidrag förtydligas (KU36)
Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU10)
Nej till motioner om allmänna kulturfrågor (KrU12)
Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas (SkU18)
Nej till motioner om kulturskaparnas villkor (KrU11)

Nya EU-regler om aktieägares rättigheter (CU16) 

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.
Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Ja till stärkt ordning och säkerhet i domstolen (JuU23) 

Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.
Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Hårdare straff för subventionsmissbruk (JuU24) 

Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU22) 

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Ett nationellt säkerhetsråd för krisledning bör inrättas (KU28) 

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.
Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och mediefrågor (KU29) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att det inte finns skäl att ändra på gällande regler.
Motionerna handlar exempelvis om
stärkt skydd för journalister och medieredaktioner,
meddelarfrihet vid förundersökningar,  
mediestöd,
public-serviceföretagens verksamhet på internet samt
granskningsnämnden för radio och tv.

Vissa bestämmelser om budgetprocessen bör ses över (KU30) 

Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.
Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.

Åtta verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder har granskats (KU34) 

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2018 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) samt Statsrådsarvodesnämnden.
Riksdagen beslutade om en ändring i instruktionen till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), som innebär att nämnden ska redovisa sina kostnader i sin årliga verksamhetsredogörelse. Riksdagen lade verksamhetsredogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Sekretess kring bostadsanpassningsbidrag förtydligas (KU36) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förtydliganden i den del i offentlighet- och sekretesslagen som handlar om bostadsanpassningsbidrag.
Anledningen är att en ny lag har ersatt den gamla lagen om bostadsanpassningsbidrag. Den nya lagen namnger vissa bidrag som tidigare gick under samlingsnamnet bostadsanpassningsbidrag, exempelvis bidrag till reparationer. Dessutom har nya bidragsformer tillkommit. Sekretess ska gälla även för de här ärendena om en person kan drabbas negativt av om en uppgift röjs.
Bostadsanpassningsbidraget gäller för personer med funktionsnedsättning som vill kunna anpassa sin bostad.
Regeringen föreslår också vissa rättelser i offentlighet- och sekretesslagen.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019.

Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU10) 

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.
Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.

Nej till motioner om allmänna kulturfrågor (KrU12) 

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas (SkU18)

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Nej till motioner om kulturskaparnas villkor (KrU11) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser

SNF om partiernas miljöambitioner

Inför valet till EU-parlamentet 2019 har Naturskyddsföreningen gjort två granskningar. I den första rapporten, Blåslampor och bromsklossar, granskar vi svenska EU- parlamentarikers miljöinsatser mellan 2014 och 2019. Den visar att det finns stora skillnader mellan de olika parlamentarikerna i hur de har agerat i viktiga miljöpolitiska frågor.
I den senaste rapporten "Löften i elfte timmen – granskning av partiernas miljöambitioner inför EU-valet" 2019 blickar vi istället framåt. Naturskyddsföreningen har låtit de partier som suttit i EU-parlamentet sedan 2014 ta ställning till 18 miljöpolitiska förslag som vi ser som angelägna för en skarpare miljöpolitik inom EU. Förslagen spänner över en bredd av olika miljöområden och i enkäten har partierna också besvarat vilka tre miljöfrågor de anser är viktigast för EU-parlamentet att prioritera under kommande mandatperiod. Vi har också granskat om och hur partierna lyfter miljöfrågor i sina valplattformar.

Stora löften i en avörande tid

Den nya rapporten visar att många partier lovar mycket för de närmaste fem åren. Här nedan sammanställer vi hur många av Naturskyddsföreningens förslag de svenska partierna ställer sig bakom. För att få en bredare bild av partiernas miljöinsatser hittills kan den tidigare rapporten Blåslampor och bromsklossar vara ett bra komplement. Partierna är sorterade efter det antal förslag de ställer sig bakom och därefter i bokstavsordning: 

Feministiskt initiativ: höga ambitioner och röstar för miljön

Feministiskt initiativ är ett av tre partier som ställer sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Ingen jämförelse med tidigare granskning kan göras då partiet för första gången valdes in i EU-parlamentet i valet 2014, och svarade därför inte på Naturskyddsföreningens enkät inför föregående val.
I Naturskyddsföreningens rapport Blåslampor och bromsklossar, som granskar de svenska EU-parlamentarikernas insatser 2014-2019  var partiets enda ledamot, Soraya Post, den enda av Sveriges parlamentariker som lagt 100 procent bra miljöröster. Däremot har hon inte själv drivit miljöfrågor tillräckligt aktivt för att nå det högsta betyget utmärkt, och fick därför ett bra miljöbetyg. I Feministiskt initiativs valplattform är klimatpolitiken ur ett rättviseperspektiv en av partiets fokusfrågor inför EU-valet, då de menar att kvinnor och urfolk drabbas hårdast av klimat- och miljöförändringar. I valplattformen presenterar de även förslag på bättre tågbokningssystem samt ökat jordbruksstöd till ekologiskt, småskaligt och vegetabiliskt jordbruk

Miljöpartiet: håller miljöfanan högt och levererar på sina löften

Miljöpartiet ställer sig bakom samtliga 18 förslag. Inför förra EU-valet ställde sig partiets nu sittande parlamentariker bakom 13 till 14 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. Under den gångna mandatperioden har partiet levt upp till sina höga ambitioner. Deras parlamentsledamöter har lagt mellan 94 och 97 procent bra miljöröster och fick betygen bra respektive utmärkt. Två av deras ledamöter, Jakop Dalunde och Linnéa Engström, tillhör den handfull svenska parlamentariker som utmärkt sig genom att ha varit mycket drivande i miljöpolitiken, speciellt inom fiskeri-, energi- och transportfrågor. I Miljöpartiets valmanifest är klimat och miljö ett av två fokusområden. De presenterar en lång rad förslag, exempelvis en 100-procentig omställning till förnybar energi och att driva på för ett globalt kemikalieavtal. 

Vänsterpartiet: höga ambitioner  och en drivande miljöröst

Vänsterpartiet är det tredje partiet som ställer sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens miljöpolitiska förslag inför kommande mandatperiod. Malin Björk, som är partiets enda parlamentsledamot och toppar partiets lista inför EU-valet, ställde sig bakom 13 av 15 förslag 2014. För sina insatser under den gångna mandatperioden fick hon utmärkt miljöbetyg, då hon röstat bra i 91 procent av de granskade omröstningarna och aktivt engagerat sig för miljön. Hon har därigenom visat att det går att vara en stark miljöröst utan att sitta i ett miljörelaterat utskott. I Vänsterpartiets valplattform är klimat en av fem fokusfrågor och partiet föreslår bland annat att flygskatt införs i alla EU-länder och en reformering av EU:s utsläppshandelssystem.

Liberalerna: lovar mycket men måste leverera mer

Liberalerna ställer sig bakom 17 av Naturskyddsföreningens 18 miljöpolitiska förslag, och är därmed det borgerliga parti som visar högst ambitionsnivå inom miljöpolitiken. Det enda förslag de inte ställer sig bakom är ett förbud mot bottentrålning. Inför valet 2014 ställde sig de två nu sittande liberala parlamentarikerna bakom 10 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I vår granskning av den gångna mandatperioden fick de två liberala parlamentarikerna emellertid bara ett okej miljöbetyg, eftersom de bara lagt en bra miljöröst i 53 till 56 procent av de granskade omröstningarna och inte har varit märkbart aktiva i miljöpolitiska frågor. Nu lovar Liberalerna mycket, men för att leva upp till sina löften måste de växla upp sitt arbete med miljöfrågor i EU-parlamentet rejält. I partiets valplattform är miljö och klimat ett av sju fokusområden och de föreslår exempelvis säljstopp av fossila bränslen 2030 och ett EU-gemensamt pantsystem. 

Socialdemokraterna: ökad ambition i både ord  och handling

Socialdemokraterna ställer sig också bakom 17 av 18 miljöpolitiska förslag. Inför valet 2014 ställde sig partiets nu sittande parlamentariker bakom 10 till 11 av 15 förslag. I Naturskyddsföreningens granskning av mandatperioden blev utfallet något bättre och de landade på mellan 78 och 81 procent bra miljöröster. Fyra av fem socialdemokratiska ledamöter fick miljöbetyget bra. Jytte Guteland har stuckit ut som drivande i miljöfrågor, inte minst rörande klimat och miljögifter, och fick därför utmärkt miljöbetyg. Socialdemokraterna har visat att de i hög grad håller sina miljölöften på EU-nivå och deras höjda ambitionsnivå är därför lovande. I Socialdemokraternas valplattform ligger fokus främst på en skarpare och rättvisare klimatpolitik, och åtgärder för en cirkulär ekonomi. Exempelvis vill de ställa hårdare krav på stora utsläppare och sätta högre klimatmål. 

Moderaterna: lovar mer men har levererat lite 

Moderaterna ställer sig bakom 14 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Resultatet innebär en rejäl ambitionsökning jämfört med tidigare löften och agerande. Inför valet 2014 ställde sig partiet bakom endast 4 av 15 förslag. Deras tre parlamentsledamöter fick dåligt miljöbetyg för den gångna mandatperioden. De har endast röstat bra i 25 till 28 procent av de granskade omröstningarna och har överlag drivit en politik som inte är gynnsam för miljön. Partiet har exempelvis inte lagt en enda bra miljöröst i de klimatrelaterade omröstningar vi har granskat. Moderaterna hade inte släppt sin valplattform inför EU-valet när rapporten Löften i elfte timmen skickades på tryck, men i debattartiklar och i tal förespråkar de att EU ska fördubbla sina budgetsatsningar på kärnkraft och lägga ett större fokus på hållbar tillväxt i EU:s långtidsbudget

Centerpartiet: okej ambitionsnivå och ett  tydligt klimatfokus

Centerpartiet ställer sig bakom 12 av Naturskyddsföreningens 18 förslag inför kommande mandatperiod. Inför valet 2014 ställde sig partiet bakom 11 av 15 förslag. Centerpartiet ställer sig bakom alla förslag som rör miljögifter och nästan alla klimatförslag. På områden som rör biologisk mångfald är de mindre ambitiösa och motsätter sig bland annat förslag om att införa förbud mot bottentrålning och ålfiske inom EU.I Naturskyddsföreningens granskning av mandatperioden 2014-2019 fick partiets enda parlamentsledamot tillika toppnamn inför valet, Fredrick Federley, miljöbetyget bra. Federley har bara lagt en bra miljöröst i 59 procent av de granskade miljöomröstningarna, men har samtidigt uppvisat ett brett miljöengagemang och varit drivande i klimat- och energifrågor. I Centerpartiets valplattform inför EU-valet har de ett tydligt fokus på klimatfrågor. De presenterar till exempel förslag om att ta bort subventioner till fossila bränslen och att öka satsningarna på förnybar energi.

Kristdemokraterna : lovar mer men har mycket att bevisa 

Kristdemokraterna ställer sig bakom 11 av 18 förslag, vilket är en tydlig ambitionsökning jämfört med 2014 då de ställde sig bakom 6 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. Partiet motsätter sig bland annat en skärpning av EU:s klimatmål till en 70-procentig utsläppsminskning senast 2030. Kristdemokraterna säger paradoxalt nog nej till detta samtidigt som de svarar att en av de viktigaste miljöfrågorna för EU är att intensifiera arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. För sina insatser under den gångna mandatperioden fick partiets granskade parlamentsledamot, Lars Adaktusson, dåligt miljöbetyg och hamnade på delad sistaplats med Sverigedemokraterna. Adaktusson lade en bra miljöröst i 22 procent av de granskade omröstningarna och har inte heller arbetat för en skärpt miljöpolitik. I partiets europapolitiska program inför valet är ”Ett hållbart Europa” ett av sex fokusområden, där de bland annat föreslår en utökning av EU:s utsläppshandelssystem och en fortsatt utveckling av energiunionen. 

Sverigedemokraterna: gör lika lite som de lovar 

Sverigedemokraterna har sämst miljöambitioner av alla tillfrågade partier och ställer sig endast bakom 4 av 18 förslag. Partiet röstades för första gången in i parlamentet 2014 och fick därför inte svara på Naturskyddsföreningens enkät inför det valet. Partiet ställer sig inte bakom några förslag om klimat eller fiskeripolitik och har inte heller röstat bra i dessa frågor under den gångna mandatperioden. I vår granskning av hur partiet agerat i parlamentet 2014-2019 fick partiets två parlamentsledamöter dåligt miljöbetyg då de bara röstade bra i 22 procent av de granskade omröstningarna och uppvisade ett nästan obefintligt engagemang för en skärpt miljöpolitik. I Sverigedemokraternas valplattform är ”Jakt, miljö och klimat” ett av elva fokusområden. Partiet föreslår bland annat en utfasning av palmolja på den europeiska marknaden och vill motverka en EU-gemensam koldioxidskatt

tisdag 14 maj 2019

KU lägger sig i


Det är klart att detta ärregeringens eget ansvar. Kanske KU kan hitta något annat att ägna sig åt

logotyp: Sveriges riksdag
10 maj 2019

Aktuellt

Ett nationellt säkerhetsråd för krisledning bör inrättas

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser konstitutionsutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.
Sveriges krisberedskap bygger på ansvarsprincipen. Det innebär att den myndighet som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden även har det under en kris. Katastrofkommissionen som granskade krishanteringen efter tsunamikatastrofen 2004 fann dock att det finns vissa svagheter med ansvarsprincipen. Bland annat kan signaler från en myndighet som inte förmår att lösa en kris på egen hand dröja. Katastrofkommissionen kom fram till att närhet till statsministern är viktigt för att ge krisledningen auktoritet i förhållande till fackdepartementen inom Regeringskansliet.
Om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning fanns vid Statsrådsberedningen skulle krisledningen få en tydligare ställning högt upp i hierarkin, anser konstitutionsutskottet. Det nya nationella säkerhetsrådet bör ledas av statsministern och vara knutpunkten i den centrala krisledningsorganisationen. Rådet bör ha som uppgift att arbeta med frågor som rör rikets säkerhet i bred bemärkelse. Det bör också fånga upp strategiska säkerhetsfrågor som inte naturligt hör hemma på ett enskilt fackdepartement.

S, V och MP har en reservation

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget eftersom de anser att det är regeringens uppgift att avgöra hur Regeringskansliet ska vara organiserat.

Ett sammanträde för detta

Ett sammanträde för detta

uppsnabbat@regionuppsala.se

11:56 (för 57 minuter sedan)
till mig

Uppsnabbat fastighets- och servicenämnden 14 maj

I detta nummer: 

  • Personaluppföljning för fastighets- och servicenämndens förvaltningar
  • Upphandling av städ- och vaktmästeritjänster initieras


Personaluppföljning för fastighets- och servicenämndens förvaltningar

Fastighets- och servicenämnden fick på sitt sammanträde idag en personaluppföljning från nämndens två förvaltningar, Fastighet och service och Resurscentrum. Förvaltningarna redovisade status på inhyrd personal, konsulter, vakanser och visstidsanställningar, arbetstid, fördjupning av sjukfrånvaro och frisktal.
Bland annat redovisade Fastighet och service en minskning av inhyrd personal med 57%. Det har anställts fem stycken nya medarbetare på projektavdelningen vilket på sikt leder till att fem stycken konsulttjänster kan avvecklas.
Resurscentrum redogjorde bland annat för att de har ett fåtal vakanser som ännu inte återbesatts. Anledningen till detta är dels utmaning i att rekrytera viss specialistpersonal men också att det i vissa fall väntas in inriktningsbeslut som kan komma att påverka kompetensprofilen.

Upphandling av städ- och vaktmästeritjänst initieras

En upphandling av städ- och vaktmästeritjänster kommer att initieras, detta beslutade fastighets- och servicenämnden. Dagens avtal löper till den sista september 2021, den kommande avtalsperioden inleds alltså den 1 oktober 2021 och omfattar minst tre år med möjlighet till förlängning.
Geografiskt delas uppdraget upp i maximalt fem områden, där Akademiska sjukhuset utgör ett eget område. Detta beror på sjukhusets stora yta och komplexiteten i uppdraget.
Nuvarande årlig kostnad för den upphandlade tjänsten inom städ och vaktmästeri uppgår till över 80 miljoner kronor per år