Haralds samhällsbrev 27

Haralds samhällsbrev nr 27 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Goda representanter

Skall inte våra valda politiska representanter i riksda'n vara en spegelbild av samhället. Alltså är det fel att någon är brottsling, då sådana finns ute i samhället.

Jag svarar: absolut fel. Vi accepterar att vi är olika, men inte att vi är brottslingar. 

Det här är en uppgift för partierna. Just nu finns exempel på när ett parti inte tar detta ansvar                 

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

L hela 3,7

 Opinionsundersökningarna är tillbaka. Liberalerna får överraskande 3,7%

Haralds samhällsbrev 26 Friskolesystemet

  Haralds samhällsbrev nr 26 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Här en debattartikel från 2023, som har relevans fortfarande

Debatt Friskolesystemet måste avskaffas

Publicerad 18 februari 2023, kl 06.30

Vi måste förhindra att mer och mer av skolan flyttas till en privat marknad, skriver Harald Nordlund.Foto: Alexander Olivera/TT

Det är långt ifrån sant att skolan är kommunernas ansvar, skriver Harald Nordlund.

Den svenska skoldebatten är märklig på flera sätt. Som jag här försöker visa, har staten ett mycket stort ansvar för skolan, för kvalitet, jämlikhet och så vidare. Debatten ger emellertid ett intryck av att staten inte har något ansvar alls. ”Förstatliga skolan!”, hörs från visst politiskt håll. De som står för detta utrop vet naturligtvis att den i flera avseenden är statlig. Varför används då utropet på det sätt, som görs? Sannolikt för att utnyttja en okunnighet, hos många av oss medborgare, om att staten har det ansvar man vill ge den. Och sannolikt för att man på statlig nivå inte vet hur man ska ta sitt ansvar. Skollagen medger andra än kommuner att starta och driva skolor, förskolor och fritidshem. De flesta friskolor har en allmän inriktning, det vill säga att de har varken en konfessionell inriktning eller tillämpar waldorfpedagogik. Många friskolehuvudmän har dock en egen profil som syftar till att framhäva just vad de är bra på eller deras egna arbetssätt, för att erbjuda alternativ till den mer eller mindre enhetliga kommunala skolan.

Ansökan om godkännande för att starta eller utöka en friskola görs hos Skolinspektionen. Ansökan ska innehålla de uppgifter som krävs för att visa att det finns ett tillräckligt elevunderlag för skolan i förhållande till det antal platser som söks. Ansökan ska också visa hur elevantalet är tänkt att öka, att intäkterna, skolpengen, täcker kostnaderna för verksamheten, att erforderligt antal lärare kommer att anställas, storleken på övrig personal, liksom att beskriva lokaler och undervisningsmaterial. Huvudmannen måste visa att den har en långsiktigt hållbar ekonomi och hur verksamheten ska drivas i förhållande till de gällande styrdokumenten. 

Det mest märkliga med systemet är att det är ett skolsystem vid sidan om. Kommunerna kan i praktiken inte hindra start av en friskola, som staten genom Skolinspektionen har godkänt. Inte heller över tillsynen av skolorna har kommunerna totala ansvaret. Härigenom har, har det visat sig, problem med granskningen av kvaliteten och med ibland oskäliga vinstuttag uppstått.

Förutom den organisatoriskt svårförklarliga konstruktionen för friskolor är att det som är offentligt, solidariskt ansvar ska få utföras av bolag med vinst som ett överordnat mål.

Staten styr huvudsakligen med lagar genom statliga verk och myndigheter. De brister, som finns, bottnar sällan i brist på lagstiftning och inte heller i brist på statliga organ. Staten har helt enkelt inte skaffat sig de verktyg, som behövs för att bygga det man skissat. Med andra ord: man vet inte hur man ska få efterlevnad av de lagar man stiftat. Det är här åtgärder bör sättas in, inte på förledande prat om förstatligande av det som redan är statligt ansvar.

Friskolesystemet måste avskaffas, av skäl, som här har nämnts. Det innebär inte att ingen annan än kommun bör få bedriva skolverksamhet. Det måste emellertid vara upp till kommunerna att självständigt besluta om huruvida man vill köpa skoltjänster av extern utförare och att teckna avtal om upphandlingen. Kommunerna är vana vid upphandlingar. Vid köp av tjänster såsom skoltjänster är skillnaden att avtalsskrivandet är härvid mer komplicerat, liksom att finna metoder för uppföljning och ansvarsutkrävande.

Skolan är ett gemensamt ansvar liksom, till exempel, sjukvården och äldreomsorgen. Vi måste förhindra att detta ansvar mer och mer flyttas till en marknad. Ansvaret ska vara den offentliga sektorns. Men ansvaret får inte gälla enbart i teorin utan måste tas i praktiken, där den stora syndaren är staten.

Skriven av

Harald Nordlund, fd riksdagsledamot och kommunalråd

                                                                 

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 24 ofrivillig ensamhet

 Haralds samhällsbrev nr 24 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Ofrivillig ensamhet

Definitionen på ofrivillig ensamhet kan vara: skillnaden mellan den mängd social kontakt som man vill ha och den mängd man får. Det är alltså stor skillnad mellan självvald avskildhet och ofrivillig ensamhet. Bland yngre är den sociala isoleringen mindre vanlig än bland äldre.

I gruppen 16-24 år är andelen 1% medan den i gruppen 75-84 år är andelen ensamma cirka 10%.  Det här kan inte få fortsätta. Ansvaret åvilar alla i samhället, men kommunerna får anses ha ett särrskilt ansvar.

                                                                 

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 25 Hur avskaffa stök

  Haralds samhällsbrev nr 25 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Hur avskaffa stök

Numera står det klart att en av de viktigaste förklaringarna till det öksde stöket i dagens skola är bristen på tidig uppfostran. 

"Skolpartiet Liberalernas handlar till stor del om sådant som att söka igenom elevers väskor och att skapa hjälpklasser.  Men är det så enkelt? Jag anser att det är annat som behövs. Samhället måste ta ansvar för att denna brist i uppfostran undanröjs. 

Vem om inte skolan ska ta det ansvaret alldenstund ökade emotionella färdigheter förbättrar förmågan till intellektuell inlärning.

Vägen framåt måste handla om ett skolämne Livskunskap. Från förskolan till och med hela grundskolan måste ämnet vara regelbundet återkommande.

Kristersson får nog det hopplösa uppdraget

Troligen röstas M. Andersson ner som regeringsbildare. Uppdraget går då till U. Kristersson, som även han misslyckas. 

Det som nu framstår som den mest troliga regeringsbildningen är en Socialdemokratisk minoritetsregering. Ingen ideallösning, men den bästa i nuläget

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-0

Haralds samhällsbrev 23 Vi måste höja våra röster

   

Haralds samhällsbrev 23 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Vi måste höja våra röster

Ibland slås jag av tanken att jag lever i fel tid. Jag menar att min förmåga att förstå samtiden vore bättre om den fick verka i en svunnen tid. Men jag inser ju att det i hög grad handlar om just min förmåga. 

Jag har inte förrmågan att se och förstå anledningarna till mångfalden av mördande som pågår. Mängder av barn dödas dagligen. Fattar du inte att det handlar om maktbegär?, säger säkert någon. Men makt över vem och vad? Och vad ska man använda den till?

Jag är säker på att en stor majoritet av jordens befolkning lever med en visshet om att om våldet upphörde skulle lycka kunna skapas för de flesta. Jo, jag fattar, sjukdomar drabbar många, men vi skulle hantera dessa bättre om vi levde i harmoni med varandra.

Om det är sant att de flesta människorna på jorden vill ha fred, varför råder den inte. Varför förmår vi inte åstadkomma den? Jo, vår samlade kraft, trots att vi är så många, är svagare än girigheten hos ett fåtal.

Finns ingen annan väg än att vi höjer våra röster. Nu räcker det. Vi kräver demokratiska styrelseskick, vi kräver fred

Tips till Sveriges socialliberaler       

I Uppsala kommun, Enköpings kommun, Knivsta kommun och Uppsala län finns partiet Liberalt initiativ. Det bildades efter att Liberalerna förklarat värderingsmässig samhörighet med Sverigedemokraterna.

Min förhoppning är att partiet ska få efterföljd i hela Sverige                                                          

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 22 Regeringsbildning

 Haralds samhällsbrev 22 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Regeringsbildning

Vart tog KD vägen. Under valrörelsen var det Ebba Busch överallt.

Hon höll ju en dörr öppen, ibland i alla fall, för samarbete med S, men tycks ha stängt den, ja kanske låst och kastat nyckeln.

I nuläget finns inget annan lösning än en S-C-MP-minoritetsregering. V torde inte, när det blir riktigt allvar kunna stödja en M-SD-L-KD-minoritetsregering. Detta torde vara vad M. Andersson kalkylerar med.

                                                                    

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 21 Ett liv med politik

 Haralds samhällsbrev 21  

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

    

Harald Nordlund <harald.nordlund@gmail.com>	11:17 (för 8 minuter sedan)
till Ann-Marie

Livsresan från Pålänge i Norrbotten har format Harald Nordlunds politiska engagemang.
FOTO: ALVA KLEDZIK

Uppsala blev platsen för mitt engagemang

DEBATT

För sextio år sedan kom jag till Uppsala från Pålänge i Norrbotten. Jag visste inte då att resan skulle bli början på ett helt liv i politikens tjänst och att jag en dag skulle känna både stolthet och besvikelse över den politiska rörelse jag anslutit mig till., skriver Harald Nordlund.

Det var en lång resa. Inte bara geografiskt. För en ung människa innebar den också en förflyttning till en ny värld, med nya idéer, nya människor och nya möjligheter. Uppsala blev början på en livslång resa som kom att handla om samhällsfrågor, politik och socialliberalism.

Mitt politiska intresse hade väckts redan hemma i Norrbotten. Inte genom en hemmiljö som präglades av politik, utan genom en av den tidens få informationskanaler, radion. Jag minns hur jag lyssnade på debatterna mellan Tage Erlander och Bertil Ohlin. Det var en tid då politiken i hög grad handlade om idéer och om vilken sorts samhälle vi ville bygga.

För mig blev det liberala engagemanget en övertygelse om att frihet och ansvar måste höra samman. Individens frihet är viktig, men den kan inte skiljas från ansvaret för andra människor och för det samhälle vi tillsammans formar. Rättsstaten, demokratin och alla människors lika värde blev självklara delar av min politiska övertygelse.

Sedan följde ett långt politiskt engagemang som kommunalråd, kommunfullmäktige- och regionfullmäktigeledamot och som riksdagsledamot. Därutöver ett stort antal nämnduppdrag.

Det är svårt att efter ett helt livs engagemang inte känna besvikelse när det parti och den politiska rörelse man identifierat sig med förändras. För mig har socialliberalismen aldrig varit bara en etikett. Den har varit en idé om att förena personlig frihet med socialt ansvar, marknadsekonomi med social trygghet och förändring med respekt för människors lika värde.

I Uppsala har det uppstått en reaktion på det socialliberala partiets insomnande: ett återuppväckt lokalt och regionalt socialliberalt parti, Liberalt initiativ. Partiets sikte är nu inställt på att låta de socialliberala idéerna få nytt liv och spridning.

Jag ser en parallell mellan den pessimism som infann sig när Liberalerna förklarade värderingsmässig samhörighet med ett högerextremt parti och den pessimism som länge präglat den del av landet där jag har min uppväxt. Båda har nu vänts till något positivt.

Norrbotten, som jag lämnade för sextio år sedan, är i dag en av Sveriges viktigaste regioner för den industriella utvecklingen. Fossilfri stålproduktion, gruvor, vätgas och förnybar energi har gjort att blickarna åter riktas mot norra Sverige.

Uppsala är en kunskapsstad. Universiteten och forskningen ger staden en särskild roll i Sverige. Luleå tekniska universitet har samtidigt en stark position inom teknik och industriell utveckling.

Det borde finnas stora möjligheter till ett närmare samarbete mellan Uppsala och Norrbotten, inom forskning och utveckling, men också genom att idéer och erfarenheter får mötas. Kanske kan det också bidra till att de socialliberala idéerna får nytt liv och spridning.

Och kanske är det också en lärdom från resan från Pålänge till Uppsala: idéer kan förändras, partier kan förändras och politiska förutsättningar kan förändras.

Men en övertygelse kan också bestå.

Min har gjort det.

Harald Nordlund, fd kommunalråd och riksdagsledamot (fd FP)                                                                  

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. (Swish: 076-016 32 44)

Mall

  

Haralds samhällsbrev  

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

                                                                      

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 20 Språkfel

 

Haralds samhällsbrev 20 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Två vanligt förekommande språkfel i media

"På UKK är arbetsuppgifterna snarlika de som hen hade på kommunen"                                     ...Snarlika dem...

"Jag har bara arbetat där i ett år"                                                                                                    Jag har arbetat där i bara ett år        

Mest rimligt         

I dagsläget ser det omöjligt ut att bilda en rödgrön regering. Mest rimliga lösningar är en lösning liknande den nuvarande på Tidösidan, nämligen S, MP och V med något slag av avtal med V. Alternativ lösning är en ren S-regering. En fundering är dock: vart tog KD:s "konstruktiva" resonemang om att vara lösningsorienterat och inte fastlåst vägen?

Någon lösning med L inblandat i finns inte. Fastklistringen vid SD är för stark för detta     

Att vara tacksam

Jag har mycket att tacka, det parti jag fått fördelen att representera, för. Men nu finns inte partiet. Borde jag då ha kvarstått för att visa tacksamhet? Min slutsats är att då den jag bör tacka är död kan jag inte belastas med tacksamhetsskuld                                                                        

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. (Swish: 076-016 32 44)