måndag 18 november 2019

Dagens språkpåpekande 18 november

Vad beror de många särskrivningarna på? Hurnstark är engelskans påverkan? Jag läste nyss om Uppsala bänken i samband med ett visst partimöte. Naturligtvis ska det stå Uppsalabänken.

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör vårt språk.

Fusket skadar vårt välfärdssystem

Läser i dag om fusket i välfärdssystemet. Man tar sig för pannan. Bra att det skrivs om eländet, men ger inga goda signaler till unga människor. Varför anstränga sig när det är så enkelt att skaffa ansenliga summor på annat sätt.
Visste inte att det är så illa som nu beskrivs, men att det är illa har jag förstått för länge sedan. Jag har på den här platsen försökt slå larm, men jag når p.g.a. få besökare, inte fram. Jag ser nästan varje dag hur våra gemensamma resurser går åt på ett regelvidrigt sätt. 
Jag hävdar, utan att kunna eller vilja belägga påståendet, att vår välfärd skulle inte ha de brister den har om vi alla vore ärliga.
Är någon förvånad över att kriminella utanför våra gränser lockas hit?
Visst, jag har förstått att det är en del lagar, som måste ändras. Men varför i herrans namn har det inte skett redan?

torsdag 14 november 2019

Riksda´n 13 november


 

Riksdagsbeslut 13 november

Skrivelse om byggnaders energiprestanda har granskats (CU3)
Ny lag om tjänstepensionsföretag införs (FiU12)
Regler för pensionsstiftelser ändras för att genomföra EU-direktiv (FiU13)
Ändrade regler ska underlätta för den som vill flytta sin pensionsförsäkring (FiU14)
Myndigheters inköp har granskats (FiU17)
Livstidsstraff ska oftare komma i fråga vid mord (JuU4)
Vissa myndigheter ska få kamerabevaka utan tillstånd (JuU5)
Ändringar i lagar om naturgas och beredskapslagring av olja (NU8)
Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4)
Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal ändras (SkU6)

Skrivelse om byggnaders energiprestanda har granskats (CU3) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.
Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.
Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ny lag om tjänstepensionsföretag införs (FiU12) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.
Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller
solvens inklusive kapitalkrav
information
egenföretagares försäkringar
tilläggsförsäkringar.
Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Regler för pensionsstiftelser ändras för att genomföra EU-direktiv (FiU13) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner.
För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer.
Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden.
Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.
Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.

Ändrade regler ska underlätta för den som vill flytta sin pensionsförsäkring (FiU14) 

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Myndigheters inköp har granskats (FiU17) 

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor.
Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Livstidsstraff ska oftare komma i fråga vid mord (JuU4) 

Regeringen föreslår att straffet för mord ska skärpas. Enligt förslaget ska det stå i straffbestämmelsen att rätten särskilt ska beakta om gärningen har föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller på annat sätt varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att mord och vissa andra allvarliga brott inte längre ska kunna preskriberas, om inte den person som begick brottet var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

Vissa myndigheter ska få kamerabevaka utan tillstånd (JuU5) 

Kustbevakningen, Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla integritetsskyddet ska myndigheterna även fortsättningsvis bara få kamerabevaka om intresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Myndigheterna ska själva göra avvägningen, och även dokumentera detta. Datainspektionen ska ansvara för tillsyn och även kunna ta ut en avgift av den myndighet som inte dokumenterar sitt beslut.
Syftet med förändringarna är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Ändringar i lagar om naturgas och beredskapslagring av olja (NU8) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4) 

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.
Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal ändras (SkU6) 

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.
Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla

Riksda´n 14 november

Riksdagsbeslut 14 november

Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)
Straffet för köp av sexuell handling av barn förstärks (JuU7)
Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål (JuU11)
Rapport om säkra samlingar på museer har granskats (KrU4)
Skolinspektionen bör prioritera och utveckla uppföljningen av brister i skolor (UbU3)

Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15) 

Regeringen har föreslagit att EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv genomförs i den svenska lagstiftningen. Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. En virtuell valuta är en form av oreglerad digital valuta som inte ges ut eller kontrolleras av en centralbank.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Straffet för köp av sexuell handling av barn förstärks (JuU7) 

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål (JuU11) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att migrationsdomstolarna fortsatt ska ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

Rapport om säkra samlingar på museer har granskats (KrU4) 

Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.
Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Skolinspektionen bör prioritera och utveckla uppföljningen av brister i skolor (UbU3) 

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med uppföljning av tillsyn. Riksdagen menar att det är viktigt att myndigheten säkerställer att avvikelser på skolor har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att liknande problem uppstår igen.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Skolinspektionen inte alltid kontrollerar att fel är avhjälpta innan ett uppföljningsärende avslutas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar, men menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och att det pågår ytterligare insatser för att förbättra uppföljningsarbetet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

måndag 11 november 2019

Dagens språkpåpekande 11 november

I dagens UNT:
"Hon har både haft en pappa och en man som begått självmord."
Ska lyda:
Hon har haft både en pappa och en man...

lördag 9 november 2019

Aj, aj KD

Ordspråket "Kasta inte sten om dusitteri glashus", går ofta att tillämpa på KD. Ebba Busch Thor höjer styrkan i rösten och anklagar regeringen.
EBT företräder ett parti, som har en politik för dyrare vård för äldre över 85, dyrare tandvård, avgifter för mammografi o.s.v.

Dagens språkpåpekande 9 november

Det här otyget med ordföljd, som kan skapa missförstånd fortsätter.
I dagens tidning (UNT): "Enligt Jonas Ettemo är det nu bara säkert att åka på den södra delen , som legat i skugga."
Bara säkert? Här menas nog " ....bara på den södra delen". Men så står det inte.

måndag 4 november 2019

Överskrider budget, utan politiskt ansvar


uppsnabbat@regionuppsala.se

15:29 (för 1 timme sedan)
till mig

Uppsnabbat regionstyrelsen 4 november

I detta nummer: 

  • Prognos på minus 148 miljoner kronor
  • Region Uppsalas klimatväxling ger effekt
  • Hållbarhetslöften för minskad klimatpåverkan antagna
  • Regionstyrelsen initierar en upphandling av IT-partner
  • Initiativ om återöppnande av HBTQ-psykologmottagning besvarat
  • Inriktning för vårdcentrumutveckling godkändes
  • Förstudier för vårdcentrum i bland annat Tierp
  • Region Uppsala yttrar sig över utredning om komvux för elever med svenska som andraspråk
  • Bra med krav på demokratiska värderingar
  • Positivt med Region Gävleborgs utvecklingsstrategi


Prognos på minus 148 miljoner kronor

Det prognostiserade årsresultatet för Region Uppsala uppgår efter september månad till minus 148 miljoner kronor. Detta är en försämring med 84 miljoner kronor sedan augusti månad. Något som huvudsakligen beror på att Akademiska sjukhuset justerar ner sin årsprognos med 102 miljoner. Nej, det är inte Akademiska som justerat ner. Det är Sjukhusstyrelsen!
De främsta förklaringarna till det är ökade personalkostnader, samt ökade kostnader för köpt vård och läkemedel. Detta i kombination med att planerade kostnadsdämpande åtgärder inom framförallt personalkostnader inte ger tillräcklig effekt. Vilka beslut fattades? Man kan inte bara konstatera att man inte klarar sina uppdrag. Man måste göra något för att leva upp till sitt ansvar

Region Uppsalas klimatväxling ger effekt

Mellan år 2018 och år 2019 minskade Region Uppsalas flygresor till destinationer med införd klimatväxling med 26 procent. Det är ett av resultaten av Region Uppsalas interna klimatväxling, där flygresor till Region Uppsalas vanligaste destinationer blivit 30 procent dyrare. Pengarna som kommer in går i första hand till utrustning för digitala möten (en mötesform som minskar behovet av resor). För destinationerna har tågresorna ökat med 36 procent under samma tid.
Regionstyrelsen beslutade i november 2017 att införa en intern klimatväxling från och med 2018. Syftet var att motivera till mer klimatsmarta resor. Klimatväxling infördes för flygresor till och från Göteborg, Malmö och Umeå. Dessa orter är de vanligaste destinationerna för Region Uppsalas flygresor. Den interna klimatväxlingen innebär en höjning av priset för flygresor (inkluderat buss och taxiresor till och från flygplatserna) med 30 procent.
I samband med delårsbokslutet redovisas nu siffror för utvecklingen av flygresor. Mellan 2017 och 2019 minskade antalet flygresor till Malmö från 429 till 292, resor till Umeå från 254 till 129 och resor till Göteborg från 210 till 180.
Totalt genererade klimatväxlingen 504 000 kronor under 2018. Och de pengar som kommer in går till satsningar som i sig ska minska behovet av resor eller underlätta klimatanpassade resor. I år går pengarna i första hand till utrustningspaket för digitala möten. I andra hand går pengarna efter ansökan från Region Uppsalas verksamheter till insatser för klimatfrämjande åtgärder. Det kan exempelvis röra sig om merkostnader för utlandsresor med tåg, istället för flyg.

Hållbarhetslöften för minskad klimatpåverkan antagna

Vid sitt möte antog regionstyrelsen föreslagna hållbarhetslöften för minskad klimatpåverkan i Uppsala län. Det är Länsstyrelsen i Uppsala län som har bjudit in Region Uppsala att anta hållbarhetslöften, i enlighet med Länsstyrelsens "Färdplan för ett hållbart län – åtgärder för att minska klimatpåverkan".
Åtgärdsprogrammet gäller för åren 2019 – 2022 och innehåller 21 prioriterade åtgärder för klimatarbetet inom fyra olika fokusområden. Åtgärderna ska bidra till att nå bland annat de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Inom området "Transporter och arbetsmaskiner" finns exempelvis åtgärder som att öka gång och cykling, att underlätta för besökare, kunder och föreningsaktiva att resa fossilfritt samt att arbeta för fossilfria tjänstefordon.
Enligt tjänsteutlåtandet ryms hållbarhetslöftena inom de åtgärder som redan föreslås genomföras inom ramen för miljöprogrammet 2019 – 2022, länstransportplanen samt den regionala cykelstrategin. Inga tillkommande kostnader följer därför med hållbarhetslöftena.

Regionstyrelsen initierar en upphandling av IT-partner

Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte att initiera en upphandling av IT-partner, för det som kallas för den hållbara och moderna arbetsplatsen.
Region Uppsala behöver, enligt tjänsteutlåtandet, ta ett helhetsgrepp för att hitta de bästa lösningarna vad gäller kostnader, miljö och hållbarhet. Mellan juni 2019 och juni 2020 går ett flertal upphandlade avtal ut. Det gäller surfplattor, datorer, bildskärmar, digital diktering, mobila och fasta telefoner och medicintekniska datorer – samt tillbehör och tillhörande tjänster för dessa produktkategorier.
I augusti 2020 går även avtalet ut som gäller återtag (återvinning av gammal IT-utrustning).
Beslutet ersätter ett tidigare fattat beslut i regionstyrelsen, då man i juni beslutade att initiera en upphandling av "datorer, surfplattor, skärmar och tillhörande tillbehör samt tjänster". Detta då flera produktområden nu har lagts samman och det behövs ett nytt beslut om initiering.

Initiativ om återöppnande av HBTQ-psykologmottagning besvarat

I augusti lämnade (S) in ett initiativärende om att regionstyrelsen ska verka för att återöppna den speciella HBTQ-mottagningen som tidigare drevs i Uppsala med pengar från riktade statsbidrag.
I det svar som nu regionstyrelsen antog konstateras bland annat att de pengar som finns genom statsbidrag till så kallad brukardelaktighet i år går till bland annat brukarrevisionsbyrån i Uppsala län (BRiU).
I svaret poängteras också att anställda inom Region Uppsala ska utbildas kring normer och bemötandekompetens utifrån diskrimineringslagstiftningen. Målsättningen med det pågående arbetet med Effektiv och nära vård 2030 är bland annat att vården ska vara effektiv, sammanhållen och tillgänglig. Det ska vara enkelt och tydligt för invånarna var de ska söka vård. Att upprätta fristående verksamheter kring olika målgrupper motverkar den målsättningen.
Med den motiveringen ansågs initiativet besvarat.
(S) och (V) reserverade sig mot beslutet.

Inriktning för vårdcentrumutveckling godkändes

Vid sitt möte godkände regionstyrelsen inriktningen för länets vårdcentrumutveckling.
Vårdcentrum är en del av den utvecklingsprocess som heter Effektiv och nära vård 2030, och bland annat innebär en mindre sjukhustung vård. Vårdcentrum beskrivs som en nod för framtida hälsocentraler inom ett geografiskt område. Här ska vård- och omsorgsverksamhet från både Region Uppsala och kommuner koncentreras, arbetet ska ske nätverksbaserat.
Enligt den inriktning som nu antogs ingår regional och kommunal hälso- och sjukvård i en gemensam vårdkedja. Prioriterade målgrupper för ett vårdcentrum är patienter med komplexa behov, exempelvis barn och unga med psykisk ohälsa, multisjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar.
Inriktningen är att det, utifrån befolkningsunderlaget, i ett första steg ska finnas vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping och Uppsala kommun. I ett andra steg är inriktningen att det ska finnas vårdcentrum i Knivsta och Håbo kommun. I Heby och Älvkarleby ska det finnas så kallade hälsocentraler, med ett förstärkt geografiskt hälsoansvar. I övrigt knyts Heby kommun till vårdcentrum i Uppsala och Älvkarleby kommun knyts till vårdcentrum i Tierp.

Förstudier för vårdcentrum i bland annat Tierp

Regiondirektören får i uppdrag att beställa förstudier för om- och nybyggnation av ett antal vårdcentrum. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Det rör sig på kort sikt om vårdcentrum på Samariterhemmet i Uppsala och vårdcentrum i Tierp, och på lång sikt för ett vårdcentrum i de centrala delarna av Uppsala – samt för Tierp. Att det behövs två förstudier för Tierp beror på att den på kort sikt tar sikte på vårdcentrum i befintliga lokaler, medan den på lång sikt handlar om eventuell ny- och tillbyggnad.
Vårdcentrum är alltså ett slags noder där det kommer att bedrivas både vård som idag bedrivs på vårdcentraler, och viss vård som idag bedrivs på sjukhus. Därtill även vård som idag bedrivs i kommunal regi.
Vårdcentrum är en del av Effektiv och nära vård 2030, regionfullmäktige ställde sig bakom dess målbild och strategier i juni 2018.
(S) och (V) hade velat se en förstudie även för vårdcentrum i Gottsunda.

Region Uppsala yttrar sig över utredning om komvux för elever med svenska som andraspråk

Region Uppsala har yttrat sig över Utbildningsdepartementets utredning På väg – mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk.
Region Uppsala instämmer i mycket av utredningens förslag men lämnar också ett antal synpunkter och kommentarer. Exempelvis att det skulle kunna vara bra att koncentrera vissa utbildningar och språkgrupper till ett geografiskt område (ort eller kommun) för att öka möjligheterna att upprätthålla en god kvalitet inom svenskundervisningen. Det råder idag en stor brist på behöriga lärare.
Som vanligt kan hela yttrandet läsas på regionuppsala.se, under Demokrati och insyn, Politik, Regionstyrelsen.

Bra med krav på demokratiska värderingar

Region Uppsala har yttrat sig över betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). Tanken med utredningen är att offentliga medel bara ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar.
Region Uppsala instämmer i utredningens förslag och anser att utredningen är ett mycket bra stöd för bidragsgivning på regional nivå, även om den är framtagen med sikte på statliga bidrag. Betänkandet redovisar bland annat tydligt vilka handlingar som innebär att bidrag inte får lämnas. Exempelvis att en organisation uppmanar medlemmar eller allmänhet att inte följa svensk lag, eller medvetet vilseleder eller sprider felaktig information i syfte att underminera demokratin.
Enligt tjänsteutlåtandet är det också positivt att utredningen innehåller ett förslag om att staten kan stödja handläggare i regioner och kommuner i bedömningarna av demokrativillkor för bidragsgivning.

Positivt med Region Gävleborgs utvecklingsstrategi

Region Uppsala har fått yttra sig över Region Gävleborgs förslag till regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län.
Region Uppsala ser positivt på att Gävleborg definierar det regionala utvecklingsarbetet som det långsiktiga, strukturförändrande arbete som bidrar till hållbar regional utveckling och tillväxt. Bedömningen är att strategin uttrycker en tydlig koppling till Agenda 2030 och det regionala utvecklingsuppdraget.
Tjänsteutlåtandet konstaterar också att flera av de utmaningar som Gävleborg står inför ligger i linje med utpekade målområden i nuvarande regional utvecklingsstrategi för Uppsala län, något som skapar bra förutsättningar för dialog

lördag 2 november 2019

Tar inte politiskt ansvar. Uppsnabbat Vårdstyrelsen


uppsnabbat@regionuppsala.se

mån 28 okt. 17:47 (för 2 dagar sedan)
till mig

Uppsnabbat vårdstyrelsen 28 oktober

I detta nyhetsbrev:

  • Region Uppsala utreder Alunda vårdcentral
  • Vårdstyrelsens månadsrapport för september
  • Ändringar i förfrågningsunderlag för vårdcentral och barnmorskemottagning
  •  Teambaserad rehabilitering till Samariterhemmet från 2021
  • Svar på initiativärende om krav att använda Akademiskas laboratorium
  •  Närakuten byggs om
  •  Folktandvården beviljas utbildning


Region Uppsala utreder Alunda vårdcentral

Region Uppsala ska utreda en eventuell ny lokalisering för Alunda vårdcentral. Vårdstyrelsen beslutade att avsätta 450 000 kronor för en förstudie.
Den nuvarande vårdcentralen har varit evakuerad sedan i mars, sedan medarbetarna fått fysiska besvär av inomhusmiljön.
Förstudien ska bland annat belysa hur behoven ser ut och om vårdcentralen ska byggas i egen regi eller hyras. En lägesrapport ska ges i mars.

Vårdstyrelsens månadsrapport för september

Nära vård och hälsa lämnar en årsprognos på minus 5 miljoner kronor. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för september. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar en positiv prognos på plus 8 miljoner kronor, vilket är i enlighet med budget. En mer korrekt skrivning vore: Vårdstyrelsen överskrider budget för primärvården med 5 miljoner kronor
När det gäller tillgängligheten klarade den primärvård som drivs i offentlig regi att erbjuda 72 procent av patienterna medicinsk bedömning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar.  I fråga omtillgänglighet når Vårdstyrelsen 72 procents måluppfyllelse inom både eget och externt utförandeÄven hos de privata vårdcentralerna gjordes 72 procent av besöken inom vårdgarantins tre dagar.
Under september hade de offentliga verksamheterna en telefontillgänglighet på 84 procent, det vill säga den andel av patienterna som kom fram samma dag. De privata verksamheternas telefontillgänglighet låg på 92 procent. Se kommentarer ovan
Medelväntetiden till 1177 Vårdguiden på telefon var i augusti 13 minuter, den lägsta nivån sedan tjänsten togs över i egen regi.

Ändringar i förfrågningsunderlag för vårdcentral och barnmorskemottagning

Vårdstyrelsen fastställde ändringar i förfrågningsunderlagen för vårdcentral respektive barnmorskemottagning. Syftet med ändringarna är att förenkla, förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag
Den största förändringen är att avtalstiden ändras från fyra år till tillsvidareavtal.
De nya förfrågningsunderlagen börjar gälla den 1 januari 2020.
Till sammanträdet i november ska ett förslag till system för vite och sanktioner tas fram som ett komplement till förfrågningsunderlaget. Vite för utförande i egen regi är feltänkt.
Vite ger signalen sänkt kvalitet, då vinstaspekten inte finns i egen drift
Vårdstyrelsen beslutade också att sätta av 2,4 miljoner kronor i vårdstyrelsens budget för samtliga vårdcentralers gemensamma fortbildning.
(S) yrkade på ett tillägg om att man ska följa upp hur vårdgivarna bedriver samverkan genom så kallade samordnade individuella planer. Detta avslogs men hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att se över hur arbetet kan förbättras.
(V) yrkade på att man skulle behålla avtalstiden fyra år. Detta avslogs.

Teambaserad rehabilitering till Samariterhemmet från 2021

Den teambaserade rehabiliteringen vid långvarig smärta i primärvården ska från år 2021 koncentreras till Samariterhemmet i Uppsala. Det beslutade vårdstyrelsen.
Fram tills dess bedrivs den teambaserade rehabiliteringen, liksom tidigare, vid de vårdcentraler i länet som har uppdraget.
Beslutet att koncentrera vårdformen till en plats motiveras av att det är en avancerad, komplex och resurskrävande behandling. För att säkerställa kompetens och kvalitet behöver vårdgivare utföra behandlingen regelbundet och ha tillräckligt patientunderlag för en effektiv vård.

Svar på initiativärende om krav att använda Akademiskas laboratorium

I ett initiativärende hade (KD), (M), (L) och (C) begärt en skriftlig redovisning av varför verksamheterna inom primärvårdsvalen ska använda sig av laboratoriet på Akademiska sjukhuset samt hur väntetiderna ser ut för olika analyser och provsvar. Detta svar redovisades på vårdstyrelsen och ärendet ansågs därmed besvarat.

Närakuten byggs om

Närakuten i Uppsala ska byggas om för att få ett bättre patientflöde. Kostnaderna delas mellan Uppsala Närakut Aleris och Region Uppsala, där Region Uppsalas del uppgår till 185 000 kronor efter beslut i vårdstyrelsen.

Folktandvården beviljas utbildning

Vårdstyrelsen beviljade en ansökan om att Folktandvården ska arrangera en utbildningsdag för sina anställda på temat samarbete. Kostnaden för utbildningen beräknas uppgå till 317 000 kronor. Men hur finansierar man detta? Prognosen är ju negativ för Vårdstyrelsen. Finansiering måste anges!

Om att bli politiker




40 sidor
om att bli politiker
Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.
Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com
eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal
Jag kontaktar dig omgående

Pris 37 kr eller 35 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.
(Porto ett ex. 18 kr)


Beställning från förlag

Med hälsningar
från
Harald