onsdag 9 januari 2019

Ni konservativa Liberaler! Alliansen finns inte

Låt oss titta på vad allians betyder. Allians betyder förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse. Deltagare i en allians kallas allierad.
Liberalerna är allierat med M, C och KD. Man har en gemensam överenskommelse. Eller?
Nej, någon gemensam överenskommelse finns knappast i dag. Alltså finns inte Alliansen.
Detta framstår för mig tydligt. Men förklara för mig hur olika partier, med olika inriktningar av politiken, kan ingå allianser. Gemensam överenskommelse, samtidigt som man söker stöd för egen politik. Men koalition då? Sådan är inte på något sätt jämförbar. Koalition ingås efter det att väljarna valt mellan, förhoppningsvis tydliga alternativ, vilka inte existerar om det finns allianser. Koalition bildas efter kompromisser mellan tydliga alternativ.
Jag är förvånad över att media inte gör ens försök att belysa detta. 

Inom Liberalerna pågår nu en debatt om vilken sida man ska välja, en konservativ eller en socialliberal. Anhängare av att rösta fram en konservativ statsminister talar om Alliansen. Jag har respekt för en åsikt om att L ska inte rädas att bli beroende av SD, men jag delar inte uppfattningen. Men, jag har inte respekt för att man talar om Alliansen. Den finns inte. 
Sluta tala om Alliansen, enär den inte existerar. Tala om det konservativa blocket.

onsdag 2 januari 2019

Politisera skadorna

Både subjektiva iakttagelser och objektiv statsvetenskaplig forskning visar att den politiska styrningen av landstingen/regionerna är nästan obefintlig. Vi kan om R­egion Uppsala läsa att förvaltningar överskrider budgeten utan att åtgärder vidtas.
I detta ligger ett dubbelfel. Det är alltid ett politiskt organ, som har ansvaret, inte förvaltningar.
Den andra delen av dubbelfelet är avsaknaden av politiska beslut om åtgärder för att undvika ekonomiska avvikelsen.
Den bristande styrningen får konsekvenser för patienterna i form av att sjukvårdsorganisationen ständigt lever i ovisshet om vad som gäller.
Det finns emellertid andra och mera, för patienterna, tydliga konsekvenser. Till dessa hör patient­säkerheten. Sverige har i en internationell jämförelse en hög grad av patientsäkerhet.
Dock måste vi fortfarande se skador i vården som ett stort problem, trots att svensk sjukvård kännetecknas av hög kompetens hos personalen och av att vara sjukvårdstekniskt väl utvecklad.
Med vårdskada avses ”lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd”. Vårdskadorna har beräknats orsaka mer än 100 000 extra vårdtillfällen, mer än 600 000 extra vårddygn och cirka 50 000 extra besök i öppenvård.
Vårdskadorna beräknas orsaka kostnader på över fem och en halv miljarder kronor per år.
Sjukvårdshuvudmännen talar allt mer om vikten av att komma åt orsakerna till vårdskador och att förhindra att sådana uppstår. Men toleransen är fortfarande för stor. Inom andra högriskverksamheter har man en lägre toleransnivå än man har inom sjukvården.
Professionen arbetar dagligen med att vidta åtgärder för att undvika vårdskador. Det handlar om att utveckla ledningssystem, gen­omföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder och upprätta avvikelserapporter. Mycket handlar också om hur man ska finna former för kommunikation inom personalgruppen. Nämnas kan en minnesregel benämnd SBAR, som används vid rapportering och överlämning av patienter mellan avdelningar och som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.
För att stödja hälso- och sjukvården i arbetet att förebygga vårdskador har SKL tillhandahållit nio åtgärdspaket inom ett antal riskområden.
Även patienterna har fått en större roll för att öka patientsäkerheten. Exempel: råd ges om vad man ska iaktta före en operation och information om möjligheten att ta hjälp av Patientnämnden om man vill klaga.
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting/regioner och kommuner. (De flesta kommuner har avtalat med sitt landsting/sin region om en gemensam patientnämnd.) Man kan kostnadsfritt vända sig till nämndens experter med frågor, synpunkter eller klagomål som rör hälso- och sjukvård eller tandvård.
Patientnämndens experter gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte heller ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är i stället att beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre.
Patientnämnden svarar för information till andra politiska organ, vård- respektive sjukhusstyrelsen, och medverkar till upprättande av patientsäkerhetsberättelse till fullmäktige och Sveriges kommuner och landsting årsvis. Nämndens experter avger rapporter till berörd verksamhetschef.
Den relativt omfattande rapporteringen leder emellertid sällan eller aldrig till politiska beslut.
Rapporter till ansvariga politiska organ om brister, som framkommer i anmälningar läggs till handlingarna utan diskussion. Detta gäller även Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige. Den här ordningen, eller rättare oordningen, måste förändras. Tre förändringar kan bidra till att patientsäkerheten blir en politisk fråga och kan undanröja en del av de brister, som medför onödiga skador i vården:
1. Patientnämnden avger regelbundet rapport till landstings-/regionstyrelse om vårdskador.
2. Patientnämnden hemställer om besked från Regionstyrelsen om vilka åtgärder den avser vidta för att undanröja brister som orsakar skador
3. Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige blir ett huvudärende i vilket förslag på åtgärder med anledning av berättelsen framläggs.

måndag 31 december 2018

Längst

Hoppsan! Upptäckte att jag är Folkpartiets/Liberalernas i Uppsala hittills "längsta" kommunalråd. 

Sevéus om fredsministrar

LÄRDOMAR FRÅN AFGHANISTAN: FREDSPOLITIK
Många lärdomar kan ofta dras av misslyckanden. I fallet Afghanistan har våldskulturens medel fått stort spelrum. Liksom i Irak, Syrien och Saudiarabien, ja i land efter land.
Medmänskliga hänsyn av olika slag talar för att resurser bör omdirigeras från militärpolitik till vad vi sammanfattningsvis kan kalla fredspolitik. En sådan måste innehålla många komponenter och vara mycket långsiktig.
För att en sådan utveckling ska påbörjas behöver vi fredsdepartement med starkt engagerade fredsministrar som vill och kan ta till sig freds- och konfliktforskningens samlade rön om hur fred kan skapas och byggas med fredliga medel.
Jag hoppas att Anna Sundstrom och Greg Simons ska kunna arrangera möten i Stockholm och Uppsala under våren med Fabian Hamilton, freds- och nedrustningsminister i Corbyns skuggministär. Kontakter om detta har just påbörjats med London.
Du kan börja lära känna Hamilton genom min bok "Var är fredsministrarna?", som ditt kommunbibliotek sannolikt beställer hem om du ber att få låna den. Den kan också skaffas via www.bokus.se eller vilken annan bokhandel som helst.

fredag 21 december 2018

Jag bara skojar


Den här personen fick Karl Staaf-medaljen i guld
Nej, jag bara skojar


Politiska uppdrag
Ersättare i Gatu- och samhällsmiljönämnden 2016-2018
Ledamot patientnämnden för Uppsala län 2010-
Ordf. patientnämnden för Uppsala län 2007- 2010
Vice ordf. Mälardalsrådets miljöutskott 2003-
Ledamot Delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom 2004- 2010
Ledamot i landstingsfullmäktige i Uppsala län 2003- 2010
Vice ordf. i regionala utskottet 2003- 2004
Ersättare i landstingsstyrelsen 2003- 2006
Ersättare i styrelsen för Upplandstiftelsen 2003- 2010
Ledamot i Regionförbundet Uppsala läns fullmäktige 2003- 2010


Ledamot av Sveriges Riksdag 1998-2002
och våren 2005
Ledamot i Riksdagens Miljö-och jordbruksutskott 1998-2002
Ersättare i Riksdagens Socialurskott 1998- 2002
Ledamot i statlig utredning om flexibla mekanismer inom
miljöpolitiken 2000-2003
Ledamot i den statliga miljömålskommitten 1999-2001
Ledamot i statlig äldreberedning, Senior 2005 1999-2002
Ersättare i Riksdagens socialutskott Våren 2005

Ledamot i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1996-1998
Ledamot i Uppsala kommuns pensionärsråd 1995-1998
Ersättare i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1992-1996
Ledamot i Uppsala Tourism AB 1992-1994
Ersättare i Mälardalsrådets styrelse 1992-1994
Ledamot Arbetsförmedlingsnämnden 1992-1994
Ersättare i Stiftelsen f. samverkan universitet-näringsliv-samhälle,
STUNS 1992-1994
Ledamot i Länsstyrelsens styrelse 1991-1994
1999-2002
Ledamot i referensgrupp till socialminister B. Westerberg 1991-1994

Kommunalråd i Uppsala kommun 1989-1998
Ledamot i Uppsala kommuns kommunstyrelse 1989-1998
Ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott 1989-1998
1:e vice ordf. i kommunstyrelsen 1991-1994
Ledamot i kommunstyrelsens finansutskott 1994-1998
Ledamot i Uppsala kommuns Förvaltnings AB 1994-1998
Ledamot i utskott för vård och omsorg 1994-1996
Ledamot i kommunstyrelsens personalutskott 1994-1995
Ledamot i Uppsala Stadshus AB 1995-1998

Ombud Kommunförbundets länsavdelnings länsmöten 1989-1991

Suppleant i Länsstyrelsens styrelse 1989-1991

Vice ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1989-1991
Suppleant i Uppsala kommuns valberedning 1987-1991
Ledamot i kommunfullmäktige 1986-1998
Ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1986-1988
Ersättare i Uppsala kommunfullmäktiges valberedning 1985-1989
Suppleant i Uppsala kommuns Gatunämnd 1983-1985
Suppleant i styrelsen för Wiks folkhögskola 1980
Suppleant i Uppsala kommuns naturvårdsråd 1975-1976
Ledamot i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1974-1976
Suppleant i taxeringsnämnd 1974-1976
Suppleant i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1971-1973
Suppleant i Uppsala kommuns besvärsnämnd 1971-1973
Suppleant i Bostadsförmedlingsnämnden 1971-1973


Andra uppdrag

Ledamot i styrelsen för Stadshypotek AB Uppsala 1994-1997

Föreningsuppdrag
Ledamot i styrelsen för Peace Quest International 2001-2005
Ordf. i styrelsen för SNF:s uppsalaavdelning 2002
Ordf. i styrelsen för Folkpartiets länsförbund Uppsala län 1997-2000
Ledamot i styrelsen för Folkpartiets länsförbund 1990-1996
Ordf. i Folkpartiets kommunförening Uppsala 1982-1985
1990-1993
Ledamot i styrelsen för Folkpartiets kommunförening 1980-1993
Ordf. i styrelsen för bostadsrättsförening 1981
Ledamot i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan 1981-1982
Ledamot i styrelsen för bostadsrättsförening 1979-1980
Ordf. i Folkpartiets Uppsalaavdelning 1974
Ordf. i Folkpartiets stadsdelsförening i Gottsunda/Valsätra 1970-1973
Valledare för Folkpartiet 1973
Ledamot i Uppsala Ungdomsråd 1966-1969
Ordf. och ledamot i styrelsen för Folkpartiets ungdoms-
förbund Uppsala 1965-1970
Klubbledare i JUF/4H - klubb 1958-1960




Riksda´n 20 december

Riksdagsbeslut 20 december

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)
Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
Pengar till kommunikationer (TU1)

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) 

Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) 

Cirka 73,9 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, drygt 27 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Drygt 19,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall m.m. och drygt 10,3 miljarder går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslaget till Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas med ca 900 miljoner kronor och anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med ca 2,7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Pengar till kommunikationer (TU1) 

Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksda´n 21 december

Riksdagsbeslut 21 december

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Pengar till kommunerna (FiU3)
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)
Pengar till EU-avgiften (FiU5)
Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.
Riksdagen sa delvis säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället säger ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till kommunerna (FiU3) 

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.
Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till statsskuldsräntor (FiU4) 

Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Pengar till EU-avgiften (FiU5) 

Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.

Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2) 

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder.
Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.