torsdag 21 oktober 2021

Språkets förfulning

 Så länge det finns en journalist, som inte vet skillnaden mellan var och vart så är det en för mycket.

Likaså beträffande uttrycket ta vara på. Ta tillvara på torde vara vanligare än de korrekta ta vara på eller ta tillvara.

För övrigt: jag vänjer mig inte med det nya ö-ljudet. Låter förfärligt

För få äldre i riksda´n

 

SVERIGE 15 OKTOBER 2021 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En situation där åldersgruppen 65+ utgör 20 procent av befolkningen, men har en representation i riksdagen med två procent är inte acceptabel. Inför valet 2022 måste denna snedhet i representationen undanröjas.

De politiska partierna ägnar sig åt att odla ålderismen och därmed också diskriminering av äldre. Nej, kan det vara möjligt? Från alla partier hör vi ju upprepas hur viktig kampen mot ålderism är. Med ålderism menas vanligen den syn på äldre, som innebär att alla äldre är på ett visst sätt; ett synsätt, som lätt leder till diskriminering.

I debatten ses seniorer som endast en grupp vårdbehövande. Vården är visserligen en av de välfärdsfrågor, som kräver rejäla insatser från politiken, men detta faktum får inte skymma vetskapen om att en stor majoritet av personer i åldern 65+ är friska som bär en stor mängd erfarenhet och kunskap, och som inte tas tillvara.

Nu är upp till bevis från de politiska partierna. Nomineringarna inför valen nästa år pågår nu. Det är i dessa som det avgörs om, till exempel, det faktum att endast två procent av riksdagsledamöterna utgörs av personer i åldersgruppen 65+, kommer att förändras. Åldersgruppen 65+ i befolkningen utgör nämligen 20 procent. Nog är det befogat att tala om åldersdiskriminering. SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson har jämfört med inställningen till fördelning mellan kvinnor och män. Samma inställning till kvinnors representation som till seniorers skulle innebära att endast tolv procent av riksdagsledamöterna skulle vara kvinnor. Vem skulle acceptera det i dag?

Jo, vi har en andel seniorer på riksdagslistan, som motsvarar antal äldre i befolkningen, hävdas ibland från partierna. Problemet är att många av dessa inte står på valbar plats.Vi kommer att bevaka, hur intresserade ni är i de politiska partierna av att tillvarata seniorers kompetens, i nomineringarna till riksdagen.

För styrelsen SPF Luthagen

Riksda´n 20 oktober

 

logotyp: Sveriges riksdag

20 oktober 2021

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 20 oktober

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)
Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6)

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) 

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att ytterligare belysa revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i september 2021 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Riksrevisorn talade på temat ansvarsfördelning och lyfte fram iakttagelser från det gångna årets revision som visar hur otydlig ansvarsfördelning och otydliga ansvarsförhållanden påverkat effektiviteten i den statliga verksamheten.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta

tisdag 19 oktober 2021

Opolitiskt politiskt part

 Partiet Lokala partier i Uppsala län är ett nytt parti i valet nästa år, valet till Regionfullmäktige. En företrädare för partiet har till UNT sagt att partiet är partipolitiskt obundet. Nu blev det svårt att hänga med. Ett politiskt parti, som är partipolitiskt obundet?

Man skall registrera sig (eller har registrerat sig) som ett politiskt parti, man ska ägna sig åt politik, men man är inte ett politiskt parti. Är kunskapen lika dålig i de politiska frågorna som dom är i fråga om vad ett politiskt parti är, lär det inte bli mycket uträttat i Regionfullmäktige.

söndag 17 oktober 2021

Dagens språkåsikt

 I en artikel i dag:

"...detta oavsett vilken typ av bibliotekarierollman vill bli..." Oman vill ha ordet bibiliotekarieroll, är lämpligaste formuleringen: ...oavsett vilken typ av bibliotekarieroll man vill spela...Men man blir inte en roll.

"Det fick man framförallt höra när man berättade för pesoner vad man skulle plugga." Fel ordföljd. Bör lyda: Det fick man höra framförallt när man berättade för personer vad man skulle plugga. Ordet personer inte heller väl valt.Varför inte: ...när man berättade för andra vad man skulle plugga.

"Konkurrensen har endast minskat bland agronomer och lantmästare..." Konkurrensen har endast minskat...? Ska lyda: Konkurrensen har minskat endast bland agronomer och lantmästare..

fredag 15 oktober 2021

Ingen partiledare ägnar sig ett dugg åt fredsfrågor


Jag skulle bli förvånad om signalen från medborgarna inte skulle bli att det bästa sättet att stärka försvaret mot våld, terror och krig är att förbereda världen för fred, vilket kan betyda att ett mycket aktivt svenskt medlemskap i OSSE är långt viktigare för världen än ett förstärkt svenskt engagemang i NATO. Om vi frågade

Dagens vålds- och krigskultur måste bytas mot en ickevåldskultur. Det åstadkoms emellertid inte så länge man sätter tilltro till våldet som konfliktlösningsmetod. Det krävs ett långsiktigt arbete för folkbildning, upplysning och forskning för fred och att använda kunskapen och forskningen. Uppsala universitet har mycket att bidra med. Ett problem är att våra politiker inte är intresserade. Man tycks tro att kulturförändring är inte möjlig.

När jag skriver ned detta kommer jag att tänka på ett land i Centralamerika, Costa Rica. Landet har en författning, som anger, bland annat, att landet inte ska ha någon armé. Man har haft fred ända sedan författningen antogs, 1949. I grannländerna har oroligheterna varit många.

Helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation


Visst är det konstigt

 Visst är det konstigt. Kommunen sätter upp 40-skyltar och Polisen säger att man inte har tid att bevaka. Men i kommunen är man nöjd, man har ju beslutat om vad som ska gälla. Jaså, säger man, kör bilister fortare än 40 km/tim. Det hade vi ingen aning om. Vad ska ni göra åt det? Nja, vi har satt upp skyltar, det får räcka.

40 gäller i teorin. 60-80 i praktiken. Och ansvariga är nöjda. Visst är det konstigt.

torsdag 14 oktober 2021

Nu måste vi reagera

 Nu börjar det igen. Det dånar över bostadsområden. Militärer och vissa politiker sträcker på sig. Nu får vi leka igen. Leka krig. Och det ska ske intill storstadens Uppsala centrum. jo så är det. Visst låter det otroligt, men det är sant.

Det har blivit något självklart i uttalanden om hotbilden mot Sverige. Få ifrågasätter riktigheten i detta. Men vad grundas uttalandena på? Jo, framgångsrik lobbying för mer resurser till försvaret. Jo, hotet har ökat, säger man. Hur ser ni det? Jo, ryska provokationer. Va? Ryssland har väl alltid provocerat. Jovisst, men nu har man lyckats, genom att peka på ryska flygövningar, skrämma upp våra politiker.

Vilken handlingskraft! I stället för att laga hål i välfärdsbygget öser man miljarder kronor över militärerna. Och vi accepterar.

Nu måste vi reagera

onsdag 13 oktober 2021

Riksda´n 13 oktober

 


logotyp: Sveriges riksdag

13 oktober 2021

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 13 oktober

Svenska lagar anpassas till EU-regler om gräsrotsfinansiering (FiU7)
Granskning av framtida inkomster från energi- och miljöskatter (FiU8)
Tillfälligt minskad skatt för arbetsinkomster för år 2021 och 2022 (SkU2)
Skattereduktion för investeringar i inventarier under år 2021 (SkU3)

Svenska lagar anpassas till EU-regler om gräsrotsfinansiering (FiU7) 

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till EU-regler om gräsrotsfinansiering. EU-reglerna ska underlätta finansiering av företag genom gräsrotsfinansieringstjänster mellan länder i hela EU.

Gräsrotsfinansiering är en metod för att finansiera projekt där mindre belopp samlas in från ett större antal personer. Överföringen av pengar sker med hjälp av leverantörer av så kallade gräsrotsfinansieringstjänster, ofta via en plattform på internet.

EU-reglerna omfattar krav på tjänsternas organisation, drift, öppenhet och marknadsföringskommunikation samt godkännande och tillsyn av leverantörerna. Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen ansvara för tillsynen av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 10 november 2021.

Granskning av framtida inkomster från energi- och miljöskatter (FiU8) 

Riksrevisionen har granskat om regeringen har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i sina långsiktiga prognoser för ekonomin. Riksrevisionen anser att regeringen överskattar inkomsterna från miljö- och energiskatter i framtiden. Regeringen bör därför utveckla metoden för att beräkna inkomsterna på lång sikt, så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Annars finns det risk att regeringens underlag till riksdagen ger en felaktig bild över de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen tycker att det är viktigt att regeringens bedömningar är så korrekta som möjligt. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer ändra sin beräkningsmetod för inkomsterna från energi- och miljöskatter utifrån granskningen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Tillfälligt minskad skatt för arbetsinkomster för år 2021 och 2022 (SkU2) 

Regeringen har föreslagit en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för åren 2021 och 2022. Tanken är att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin.

Den som har arbetsinkomster som är högre än 60 000 kr och som är lägre än 500 000 kr om året ska kunna få skatteminskningen, som ska ske med en fast summa. Då blir minskningen av skatten procentuellt störst för personer med låga inkomster, men även de som har medelhöga inkomster får den.

Vid arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor ska skatteminskningen vara 2 250 kronor, som är det högsta beloppet. Mellan 60 000 kr och 240 000 kr trappas skattereduktionen upp och mellan 300 000 kr och 500 000 kr trappas den ned.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna ska användas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. De ska sluta gälla den 31 december 2022.

Skattereduktion för investeringar i inventarier under år 2021 (SkU3) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny, tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021.

Coronapandemin har lett till att investeringstakten hos företagen minskat, enligt regeringen. Denna lag hjälper till att tidigarelägga och öka investeringar i maskiner och andra inventarier och på så sätt bidra till en återhämtning av ekonomin.

Skatteavdraget får göras av fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och som investerar i sin verksamhet genom att köpa inventarier under år 2021. Skattereduktionen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarierna.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2022 till och med år 2024

Blien ännu bättre politiker

  Ni håller ju i ratten

Varför inte ett seminarium i ämnet. Jag kommer gärna.

Kontakta mig på harald.nordlund@gmail.com