Haralds samhällsbrev 16

Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Det återkommer ständigt i medierna: Akademiska sjukhuset går med underskott. Akademiska överskrider sin budget. Akademiska måste spara. Men vem är egentligen ansvarig inför oss medborgare? Frågan är viktigare än den kan tyckas vara. Akademiska sjukhuset är en förvaltning inom Region Uppsala. Den politiska nämnd som ansvarar för sjukhusets uppdrag är Sjukhusstyrelsen. Akademiska skriver själv på sin webbplats: ”Sjukhusstyrelsen, vår politiska nämnd, har tilldelat Akademiska sjukhuset fyra uppdrag.” Självklart har sjukhusledningen ansvar för hur verksamheten bedrivs och för att hålla ordning på ekonomin. Ansvaret gäller emellertid inför det politiska organet. De politiska besluten om uppdrag, ekonomiska ramar och styrning fattas inte av sjukhuset. Detta framgår också av regionens egna handlingar. När Region Uppsala i januari redovisade 2025 års resultat angavs att Akademiska sjukhuset hade ett underskott på 826 miljoner kronor jämfört med budget. När regionens revisorer senare granskade regionens ekonomi riktade de sin kritik mot Sjukhusstyrelsen, den politiskt ansvariga Sjukhusstyrelsen. I revisionsberättelsen anges att styrelsen hade ett utfall på minus 748 miljoner kronor jämfört med regionfullmäktiges budget. Revisorerna bedömde att de åtgärder som styrelsen vidtagit inte varit tillräckliga. Det är alltså skillnad på var underskottet uppstår och vem som har det politiska ansvaret. Det är här mediernas beskrivning blir intressant. När ekonomiska problem inom Uppsala kommun rapporteras anges oftast den ansvariga nämnden. Läsaren får veta vilken politisk instans som har ansvaret. Varför sker inte samma sak när det gäller Akademiska sjukhuset? Jag efterlyser inte att medierna ska sluta skriva om underskottet för Akademiska sjukhuset. Tvärtom. Underskotten måste granskas. Men rapporteringen bör samtidigt göra det möjligt för medborgarna att förstå den politiska ansvarskedjan. Hur ska vi annars vid val kunna utkräva ansvar? Om Akademiska inte klarar sin budget är det relevant att fråga varför. Men det är också relevant att fråga vilken politisk styrelse som har beslutat om uppdraget, budgeten och den ekonomiska styrningen. Annars riskerar ansvaret att hamna på den verksamhet där kostnaderna syns, medan den politiska nivå som faktiskt har ansvaret inför oss medborgare undslipper sitt ansvar. Skriv gärna att verksamheten vid Akademiska uppvisar ett underskott. Men skriv också vem som har det politiska ansvaret. Skriven av Harald Nordlund, tidigare riksdagsledamot, kommunalråd och landstingspolitiker (FP)

Haralds samhällsbrev 15

 Rekommenderas

Klimatgranskaren

https://mail.google.com/mail/u/0/#inbox/FMfcgzQhWfXrZfnwVJqSwVTmmpddhWQZ

Dagens arena

https://dagensarena.se

Haralds samhällsbrev 14

 Läste just nu en text, i UNT, om tidigare folkpartisten, nu centerpartisten, Birgitta Ohlsson. Tänk om fler var som hon. 

Birgitta Ohlsson är en sann socialliberal. Hon, liksom många av oss, kunde inte kvarstå i ett parti, som på ett demokatiskt tvivelaktigt sätt, över en natt, ändrade politisk inriktning. Man rent av förklarat värderingsmässig gemenskap med högerextremism.

Med fler som Birgitta skulle svenska politiska bilden vara en annan. Kanske hade vi fått uppleva en presskonferens med Magdalena Andersson, Birgitta Ohlsson och Elisabet Thand Ringkvist. 

Haralds samhällsbrev nr 13

 Detta med att media inte kan korrekt peka ut det politiska ansvaret inom offentlig sektor får anses vara ett demokratiskt problem. Vi ser det i fråga om ansvaret för ekonomin vid Akademiska sjukhuset och vi ser det i fråga om statens ansvar för styrningen inom skolan och sjukvården.

Haralds samhällsbrev 12

 Jag har lite svårt att förlika mig med den sorts efterhandskonstruktioner, som tar si g uttryck i förklaringar såsom att valresultatet var en följd av en bragd, när resultatet egentligen var en katastrof. 

Man räknar nog med att väljarna inte ser bakom det som sägs. Nog ett misstag.

 Haralds samhällsbrev nr 11

Tankar om politik, demokrati och samhälle – utan partipolitiska slagord.                 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

Steg 4 - Du tar reda på hur partiet är organiserat 

” Det är när gräsrötterna sluter sig samman som de bildar en gräsmatta.” (Ordspråk) De politiska partierna är grupper av personer, som organiserat sig för att påverka samhällsutvecklingen i en viss riktning. I första hand tänker vi på partier, som verkar i hela landet. Dock finns även enbart lokalt eller regionalt organiserade partier De politiska partierna är ideella föreningar. Man fastställer stadgar och tillsätter styrelser. Partierna ska * sprida kunskap om den ideologi partierna står för, och * vara ett stort lyssnande öra, som aktivt fångar in synpunkter för förverkligandet av ideologin. De olika partierna är vanligen organiserade så att man har lokalföreningar, organisation på länsnivå och organisation på riksnivå. I fall där lokalföreningarna är fler än en finns vanligen 8 mellan lokalföreningarna, en samarbetsorganisation på kommunal nivå. 

Medlemmarna är vanligtvis anslutna i lokalföreningarna. Ledningen av partiet har en styrelse i varje förening. Den beslutar om löpande frågor. I principiella frågor, om politiskt program och om nominering av kandidater till olika uppdrag beslutar medlemmarna, antingen genom utsedda ombud eller genom medlemsmöte. Fadder Ditt deltagande i partiet underlättas om du har kunskap om hur partiet fungerar. Kanske din reaktion, i början, blir att du känner dig ensam. Du vill att någon, som varit med en tid berättar om partiet och hur man arbetar. Om du känner någon i partiet, som varit med en tid ta kontakt med den personen eller säg till en ledande person i partiet att du vill ha en fadder. Det är viktigt att finna en kanal för att lufta tankar, inte minst, tveksamheter. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44 

Nå´att fundera över

 "Svenska väljarna har gett partiet ett förtroende." Jovisst, men står förtroendet i proportion till valresultatet är det inte mycket att ha.

Socialliberalism kan inte förenas med vare sig Vänsterpartiets eller Sverigedemokraternas politik. 

Socialliberalismen är i kris.  Fanns en chans inför valrörelsen genom att Liberalerna gick in i en självständig oppositionsroll

S+C+det tidigare L ( inte det, som är ideologiskt intimt kopplat till SD) skulle vara bra för vårt land; dock orealistiskt eftersom det sistnämnda inte finns

Nästa regering blir en socialdemokratisk minoritetsregering

Haralds samhällsbrev nr 10

Haralds samhällsbrev nr 10 

Tankar om politik, demokrati och samhälle – utan partipolitiska slagord.                 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

Steg 3  av 15 på vägen till att bli politiker

Du deltar i aktiviteter

 ”En vandring på tusen mil börjar alltid med ett steg.” (ordspråk) 

När du nu är medlem i "ditt" parti får du möjlighet att delta i olika aktiviteter, de aktiviteter som intresserar dig. Men inte bara det. Lyssna på medmänniskor och samtala om samhällsfrågor. Berätta att du blivit medlem i "ditt" parti. Var dig själv, försök inte spela en roll. När du går på möten ska du inte falla in i mönstret; det mönster som handlar om att bara höras. Yttra dig när du har något att säga. Våga ställa frågor. Det är personer, med karriären som det viktigaste, som hörs och syns. Men det är inte dessa som i långa loppet inger bästa förtroendet. Du är nu en del av partiet. Du kommer att få inbjudningar till olika aktiviteter. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44 

Haralds samhällsbrev nr 9

Haralds samhällsbrev nr 9

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.                           

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

Logiskt av S

S har, kanske bara tillfälligt, avsagt sig uppdraget att bilda regering. Motiveringen är att det nu bildats en ny konstellation i riksda´n, bestående av M och V. Förklaringen är lite krystad, men likväl förståelig. Det här var ett sätt att låta Ulf Kristersson misslyckas, även han, med att bilda en majotitetsregering.

Nästa steg, eller ett av kommande, torde bli att riksda´n får ta ställning till en minoritetsregering med S. Jag anar denna strategi hos S.

Steg 2   på vägen mot politikt engagemang 

Du kontaktar Ditt parti ”Politik är det möjligas konst.” (Otto von Bismarck) När du är klar över vilket parti du vill stödja och använda som kanal för att påverka, kontaktar du partiet. Du har funnit den ideologiska plattform som bäst överensstämmer med dina åsikter. Säg: Jag vill bli medlem. Jag vill delta aktivt. Jag är intresserad av främst ....Jag vill få information om aktiviteter.

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44               

Haralds samhällsbrev nr 8

Haralds samhällsbrev nr 82609 27

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Engagera dig politiskt

Du som funderar på att engagera dig i politiskt arbete, ägna mycket tid åt att landa i var du står idémässigt. Och varför du vill engagera dig. Finner du att orsaken är karriärmöjlighrterna. 

står för grönt, alternativt och libertariansk (Jämför med Nyliberal) TAN står för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt. Försök placera dig någonstans i en av de fyra kvadranterna. När du vet någorlunda väl var du står ideologiskt och du nu har läst igenom och känner till olika partiprogram är du redo att välja parti. Vid eventuella frågetecken, ta kontakt med politiker ur partier du tvekar mellan. Du får då svar på dina frågor och hjälp med att ta dig vidare till nästa steg, om så behövs. Viktigt i det här skedet är att sätta sig in i vad politiskt arbete är. Politikerrollen handlar om det partiinterna arbetet med stora och små frågor, programarbete m.m., om utåtriktat arbete med kontakter med andra människor och om arbete i nämnder och i fullmäktige (riksdag på nationell nivå och EU-parlament på EUnivå). Ibland kommer du att, av aktiva politiker, få rådet att att satsa på en hjärtefråga och rent av välja parti efter denna. Att välja parti efter en fråga vill jag avråda från. Det är den ideologiska grunden, som måste vägleda dig.

På den andra vägen vill de flesta medborgarna se sina politiker vandra. De som du får färdas med där är mycket mer stimulerande. Men den är också mer krävande. De ideala drivkrafterna är att vilja ha ett bra samhälle och bära på känslan att det är ett etiskt medborgaruppdrag att ta ansvar för sitt samhälle och att skapa tillit till styrelseformen demokrati. Ideologisk hemvist Det har blivit vanligt att medier, främst tidningar, tillhandahåller 3 valkompasser. Sådana kan vara intressanta att använda, men bör inte ensamt användas som metod för partival, då du därigenom avstår från sökandet efter ideologisk hemvist. Använd däremot de ideologiska skalorna. Den vanligaste benämns Höger-Vänsterskalan, en vågrät linje i ett koordinatsystem. Schematiskt uttryckt står höger för marknadsliberalism och kapitalism och vänster för fördelningspolitik och socialism. En annan  

När du vet någorlunda väl var du står ideologiskt och du nu har läst igenom och känner till olika partiprogram är du redo att välja parti. Vid eventuella frågetecken, ta kontakt med politiker ur partier du tvekar mellan. Du får då svar på dina frågor och hjälp med att ta dig vidare till nästa steg, om så behövs. Viktigt i det här skedet är att sätta sig in i vad politiskt arbete är. Politikerrollen handlar om det partiinterna arbetet med stora och små frågor, programarbete m.m., om utåtriktat arbete med kontakter med andra människor och om arbete i nämnder och i fullmäktige (riksdag på nationell nivå och EU-parlament på EUnivå). Ibland kommer du att, av aktiva politiker, få rådet att att satsa på en hjärtefråga och rent av välja parti efter denna. Att välja parti efter en fråga vill jag avråda från. Det är den ideologiska grunden, som måste vägleda dig.

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44