Hinner bli mindre aktuell.

 Debattartiklar är färskvara. Blir dock ofta, av försteliga skäl, liggande hos tidningen ganska länge utan publicering och kan då hinna bli mindre aktuella. 

Nej, jag har inget råd att ge. Går ju bara att bedöma aktualiteten

Riksda´n 6 maj

 

6 maj 2026
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 6 maj Konventioner om arbetsmiljö godkänns (AU15) Kommuner ska kunna bli skyldiga att ge hyresgarantier (CU37) Tillstånd för explosiva varor ska kontrolleras hårdare (FöU13) Domstolsprocessen ska bli mer rättssäker och effektiv (JuU9) Barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård (JuU30) Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 har behandlats (JuU31) Skrivelse om integritet och teknik 2020–2024 (KU36) Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19) Nya regler för stärkt konkurrens i privat och offentlig säljverksamhet (NU22) Nya regler inom det skatterättsliga företrädaransvaret (SkU21) Strängare regler mot momsbedrägerier (SkU22) Yrkeshögskolan ska stärkas (UbU17) Konventioner om arbetsmiljö godkänns (AU15) Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö.  Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. Organisationens mål är bland annat att verka för social rättvisa och humana arbetsvillkor. Riksdagen delar regeringens bedömning om att det är viktigt att Sverige ansluter sig till konventionerna. Ingen ska behöva utsättas för våld eller trakasserier på sin arbetsplats. Dessutom delar riksdagen regeringens uppfattning om att svensk rätt redan i dag uppfyller kraven som finns i konventionerna. Kommuner ska kunna bli skyldiga att ge hyresgarantier (CU37) Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden. Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.  Tillstånd för explosiva varor ska kontrolleras hårdare (FöU13) Kontrollen av explosiva och brandfarliga varor ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att motverka sprängdåden i samhället och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor föreslår regeringen flera åtgärder. En tillståndspliktig verksamhet ska snarast anmäla till tillståndsmyndigheten om personer som deltagit i eller haft inflytande över verksamheten slutat. Polismyndigheten ska kunna överklaga ett beslut om tillstånd till brandfarliga och explosiva varor samt beslut om att godkänna föreståndare och deltagare i verksamhet med explosiva varor. Därutöver föreslår regeringen att Försvarets radioanstalt och tillsynsmyndigheterna enligt cybersäkerhetslagen ska kunna utbyta information utan hinder av sekretessen i det internationella samarbetet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Domstolsprocessen ska bli mer rättssäker och effektiv (JuU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv. Förslagen innebär bland annat följande: Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag. De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs. Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket.  Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.  Barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård (JuU30) För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.  Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026. Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 har behandlats (JuU31) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.  Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen. Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen. Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.  Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.   Skrivelse om integritet och teknik 2020–2024 (KU36) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Integritetsskyddsmyndighetens rapport om utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik. I skrivelsen till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Integritetsskyddsmyndigheten gör i sin redovisning. Riksdagen anser, i likhet med regeringen, att Integritetsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.  Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.  De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026. Nya regler för stärkt konkurrens i privat och offentlig säljverksamhet (NU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.  Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens.  De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027. Nya regler inom det skatterättsliga företrädaransvaret (SkU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet. Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift.  Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026. Strängare regler mot momsbedrägerier (SkU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande. Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.  De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.   Yrkeshögskolan ska stärkas (UbU17) Yrkeshögskolan ska stärkas och det ska skapas förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I dag är möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom yrkeshögskolan begränsade, enligt regeringen. Det beror på att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan normalt ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan. Detta ska nu ändras så att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan framöver även ska kunna bygga på de kunskaper som elever får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Förslaget gör det därmed möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar. I dag är det även oklart vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Därför ska det tydliggöras vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Dessutom ska det av lagen framgå att en ledningsgrupp hos utbildningsanordnaren ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart. Reglerna om att en utbildning in­om yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper börjar gälla den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen börjar gälla den 1 juli 2026.

Ordföljden är viktig

  ”SEK kommer endast stärkas marginellt från nuvarande nivåer”,

skriver Realtid

Nja, endast stärkas? Jag tror man menar :  ”SEK kommer stärkas endast  marginellt från nuvarande nivåer”

Så agerar riktiga socialliberaler

 Så agerar riktiga socialliberaler. Jennie Claesson lämnar nu både partiet Liberalerna och sin kommunalrådspost. Malin Sjöberg Högrell lämnar efter valet.

Mest sannolika regeringskonstellationen

 Om Tidöpartierna vinner valet uppstår problem. De reaktionära partierna SD och L kommer att ställa krav på tydlig blåbrun politik, något som KD och M får jobbigt med att acceptera.

Vi kan nu urskilja olika block:

1. L+SD

2. M+KD

3. S+C+Mp

4. V

Regeringsbildning genom något slag av formering inom 2. Och 3. 

I dag mest sannolika regeringskonstellationen:

S+C+MP+KD

Succe, tack vare...

 Miljöpartiet är att gratulera. Partiet har en ledare, som är kunnig, följer en ideologisk kompass och har trevlig framtoning. Inte alla partier, som har dessa fördelar.

MP torde komma att göra succe i valet, tack vare Amanda Lind

Vi ska gå hand i hand...

 Vi ska gå hand i hand genom livet du och jag.

Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson har en samstämmighet i en reaktionär syn på politiken.

Förhindra spridning 

Lind blommar

 Partiledardebatt. Vem vann? Frågan är nog fel ställd. 

Vilken politik attraheras jag av? Vilket intryck ger partiledarna?

MP och S redovisar en politik för solidaritet. C:s vurmande för vinster i välfärden medför svårigheter att se partiets påstådda socialliberala inriktning.

Kan inte låta bli att imponeras av Amanda Linds charm kunskaper och seriositet.

Vad vet han?

 Det är inte E. TÖRNBMOMS UTTALANDE OM vem som är hans statsministerfavorit som gör att han känns olämplig som politisk utfrågare.

Vad vet han om politik?

Efter partiledardebatten

Efter partiledardebatten: 

 Uppställningen i lokalerna fortsätter att vilseleda. Många väljare fås säker att tro att regeringen kommer att bestå av antingen den ena sidan i studion eller den andra sidan. Fel, fel, fel.

 Retorisk skicklighet döljer KD-agenda. 

 Amanda Lind visade intellektuell skärpa. Och dessutom sympatisk framtoning. 

 C:s vurmande för vinster i välfärden fråntar mig intresset för partiet. 

 M. Andersson bättre denna gång. Ja riktigt bra. 

 U. Kristersson obekväm med SD. Jag anar konflikter mellan M och SD efter en ev. Tidöseger. 

 S. Mohamsson imponerade inte. Vid en eller två knapptryckningar läste hon av M:s och KD:s tryckning innan hon själv tryckte. Min sorg över L:s vägval fortsätter att göra ont. Upphörandet av 60-årigt medlemskap var dock oundvikligt.