Vårdstyrelsen 26 augusti

Uppsnabbat från vårdstyrelsen den 26 augusti 26.8.2026 15:12:40 | Region Uppsala | Pressmeddelande Vårdcentraler som står för läkarkompetens till LSS-boenden får ersättning Inom Uppsala län sker ett gradvis införande av ett strukturerat läkaruppdrag vid LSS-boenden och socialpsykiatriboenden. Det finns ny lagstiftning på området sedan den 1 juli 2026, och ersättning utgår för 8 boendeplatser per läkartimme. Det gradvisa införandet har påbörjats under 2025 med tre vårdcentraler. Vid sitt möte beslutade nu vårdstyrelsen om att ersättning ska utgå till de vårdcentraler som hjälper LSS-boenden och socialpsykiatriboenden med läkarkompetens. Detta med start under hösten 2026. Samtidigt kommer ytterligare tio vårdcentraler att bli aktuella för att hålla boendena med läkare. Under perioden september till december 2026 beräknas kostnaden till 130 000 kronor. Initiativ om förstärkta influensavacciner besvarades I februari inkom Gustaf Hoffstedt (M), Christina Sääf (M), Malin Sjöberg Högrell (L), Karolina Hilding (L), Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) och Ingvild Segersam (KD) med initiativet Utredning av verksamhetspåverkan och genomförbarhet för att erbjuda förstärkt influensavacciner till äldre. Av svaret framgår bland annat att ett utökat bruk av förstärkt influensavaccin till äldre i Region Uppsala bedöms ge en begränsad medicinsk nytta i form av något färre vårdtillfällen. Samtidigt innebär det betydligt ökade kostnader och en ökad organisatorisk komplexitet i genomförandet av säsongsvaccinationerna. Vaccinpriserna för förstärkt vaccin jämfört med standardvaccin är 6,5 gånger högre i aktuell upphandling. Initiativ om närakuter besvarades I mars inkom Anna-Karin vaz Contreiras (KD) med ett initiativ som föreslår att Region Uppsala ska utreda om den kommande upphandlingen av närakut i Uppsala även kan omfatta etablering i Tierp, Östhammar och Enköping. I Uppsala finns en upphandlad närakut som har öppet klockan 07–23 veckans alla dagar. Upphandlingen går ut den 31 maj 2029 och nytt ställningstagande till upphandling beslutas av vårdstyrelsen 2028, om maximal förlängning av avtalstiden utnyttjas. I Enköping finns en jourmottagning som drivs av Nära vård och hälsa kvällstid. I Östhammar och Tierp finns jourmottagningar som är öppna kväll och helg, veckans alla dagar. Nattetid bemannas jourerna med undersköterska och sjuksköterska fysiskt på plats, samt med läkare som utgår från Sjukvårdens larmcentral digitalt. Av svaret framgår att vårdstyrelsen inte bör fatta beslut om att inrätta nya närakuter i nuläget. Detta då nuvarande vårdutbud bedöms vara tillräckligt utifrån dagens söktryck och organisation. Med detta ansågs initiativet besvarat. (KD) yrkade på att initiativet skulle bifallas och reserverade sig mot beslutet. Initiativ om att tydliggöra ansvaret för primärvård besvarades I april väckte Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) ett initiativ om att tydliggöra primärvårdsansvaret. I initiativet föreslås att vårdstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso - och sjukvårdsdirektören att ta fram och fastställa ett gränsdragningsdokument som tydligt definierar primärvårdens vårdansvar gentemot övrig sjukvård. Av svaret framgår att Region Uppsala ser behovet av tydlig ansvarsfördelning, men att frågan redan hanteras inom pågående arbeten. Bland annat genom nivåstrukturering, kunskapsstyrning samt utveckling av förenklade kontaktvägar. Mot denna bakgrund bedöms ytterligare uppdrag inte nödvändigt, enligt svaret. (KD) ville att initiativet skulle bifallas och reserverade sig mot beslutet. Initiativ om att Våga fråga avslogs I februari inkom Malin Sjöberg Högrell (då med partibeteckningen L) med initiativet ”Våga fråga – för ett tryggare Uppsala fritt från våld”. I initiativet föreslogs bland annat att det skulle säkerställas att samtliga vårdcentraler får tvingande fält i journalsystemet för frågor om våld. I svaret konstateras i den delen att det skulle innebära att frågan skulle ställas på rutin av alla, till alla. Det nationella kunskapsstödet från Socialstyrelsen föreslår i stället att frågor om våld bör ställas till specifika patienter baserat på de symptom, skador och beteendemönster som de uppvisar. Det vill säga att frågorna ska ställas på indikation. Därför avslogs initiativet i denna del. Initiativet innehåller även flera andra delar, bland annat rörande utbildningar om våld i nära relationer till alla medarbetare i primärvården. Här nämner svaret att Region Uppsala i dagsläget erbjuder fem utbildningar rörande våld i nära relationer som är olika omfattande. Utbildningarna är valfria att ta del av och respektive förvaltningsdirektör beslutar om vilka utbildningar som ska vara obligatoriska. I dessa delar ansågs initiativet besvarat med hänvisning till redan pågående arbete. Som vanligt kan både initiativet och svaret läsas i sin helhet i de handlingar som medföljer detta utskick. (L) och (KD) ville bifalla initiativet och reserverade sig mot beslutet. Initiativ om ökad kunskap om överenskommelse besvarades I februari inkom Jesper Olsson (SD) och Veronica Mattsson (SD) med ett initiativ om ökad kunskap om samverkansöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvård och industri, för ett starkare life science arbete. I initiativet föreslås bland annat att kännedomen om den nationella överenskommelsen ska undersökas. Av svaret framgår att initiativärendets huvudsakliga syfte redan anses vara omhändertaget. Initiativ om ägar- och styrfunktion för primärvården avslogs I april inkom Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) och Invild Segersam (KD) med ett initiativ om att utreda förutsättningarna för att inrätta en samlad ägar- och styrfunktion för hela primärvården i Uppsala län. Vid sitt möte avslog vårdstyrelsen initiativet. Enligt svaret bedriver Region Uppsala en samlad och långtgående styrning av primärvården genom politiskt beslutade mål och uppdrag, vårdvalets (LOV) förfrågningsunderlag och avtal, ersättningsmodell samt systematisk uppföljning i dialog med både regiondrivna och fristående vårdcentraler. Därför ansågs initiativets förslag om att utreda förutsättningarna för inrättande av en ny ägar- och styrfunktion inte ligga i linje med regionens nuvarande styrmodell. (KD) yrkade på att initiativet skulle bifallas och reserverade sig mot beslutet. Thea Andersson (L) valdes in i arbetsutskottet Thea Andersson (L) väljs in i vårdstyrelsens arbetsutskott. Hon utses också till vårdstyrelsens andra vice ordförande i detta arbetsutskott. Detta beslutade vårdstyrelsen vid sitt möte.

Även vi måste vara på vår vakt

Det tog tid innan man insåg vad Hitlers avsikter var. Kanske förvånande. När man upptäckte det var det för sent. Men då har väl många lärt av detta? Nja, lärdomen borde vara tydligare. Antalet länder med auktoritär styrning är skrämmande stort. Men, man måste upptäcka hotet innan sådana krafter kommit till makten. Även vi i Sverige måste vara på vår vakt

Oroande inlägg

Jag blir orolig av sådana inlägg såsom:men man behöver ju inte samarbeta om annat än man är överens om. Alltså i samarbetet mellan SD och L. Att inte inse att genom att se till att SD kanske får 15-20 ministerposterman man medverkar till att i stort sett hela SD:s politik blir verklighet, är oerhört oroande.

Både demokrati och föreningsfrihet

Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot föreningsfriheten När staten börjar avgöra vilka åsikter och organisationer som är tillräckligt demokratiska riskerar den att underminera just den frihet den säger sig försvara. Demokratin behöver försvaras mot våldsbejakande extremism och mot organisationer som motarbetar de grundläggande fri- och rättigheterna. Det råder det bred enighet om. Men därför måste också de verktyg vi använder tåla rättsstatens högsta krav. Det så kallade demokrativillkoret har på kort tid blivit ett självklart inslag i svensk bidragspolitik. Statliga och kommunala stöd ska inte gå till verksamheter som strider mot demokratins idéer. Ambitionen är rimlig. Problemet uppstår när villkoret blir otydligt, godtyckligt och politiskt. Debatten har ofta kretsat kring organisationer som Ibn Rushd och Islamic Relief. De väcker starka känslor, men just därför är de också dåliga utgångspunkter för lagstiftning. Svåra fall får inte skapa principer som senare kan användas mot helt andra föreningar. Föreningsfriheten i regeringsformen skyddar inte bara populära organisationer. Den skyddar också sådana vars värderingar många ogillar. Staten ska ingripa mot brott och olaglig verksamhet – inte mot lagliga åsikter eller löst definierade värdegemenskaper. Det avgörande är därför inte vilka som granskas, utan hur granskningen sker. Finns tydliga rättssäkra kriterier? Kan besluten överklagas? Bedöms handlingar eller associationer? Ju vagare svaren är, desto större blir risken att demokrativillkoret utvecklas till ett politiskt urvalsinstrument. En stark demokrati kännetecknas inte av att staten belönar rätt åsikter. Den kännetecknas av att den skyddar medborgarnas frihet även när det är obekvämt. Demokrativillkoret behövs – men det måste underordnas rättsstatens principer. Annars riskerar vi att försvara demokratin genom att försvaga en av dess mest grundläggande friheter: föreningsfriheten.

Vill vi ha ett sådant Sverige?

Vad vi vet är att utspelen och löftena under valrörelsen i många fall är lite värda. Men vill vi ha ett Sverige där Public service lagts ner? Vill vi ha ett Sverige där det är skillnad på människa och människa? Vill vi ha ett Sverige, som styrs auktoritärt?

Inför valet 26

Hur ska du veta hur du ska rösta? Alla lovar och lovar. Det råd vi får i media är att använda en valkompass. Mitt råd, för det första, är att inte använda valkompass. Mitt råd, för det andra, är att gå in i sig själv och ställa frågan: hur ser mitt Idealsverige ut? Och utifrån detta välja parti. Partiernas vallöften är ointressanta. Liberalt initiativ, det nya partiet i kommunerna Uppsala, Knivsta och Enköping och i Region Uppsala. partiet står för en politik byggd på socialliberal ideologi.

Demokrativillkoret och föreningsfriheten

Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot föreningsfriheten När staten börjar avgöra vilka åsikter och organisationer som är tillräckligt demokratiska riskerar den att underminera just den frihet den säger sig försvara. Demokratin behöver försvaras mot våldsbejakande extremism och mot organisationer som motarbetar de grundläggande fri- och rättigheterna. Det råder det bred enighet om. Men därför måste också de verktyg vi använder tåla rättsstatens högsta krav. Det så kallade demokrativillkoret har på kort tid blivit ett självklart inslag i svensk bidragspolitik. Statliga och kommunala stöd ska inte gå till verksamheter som strider mot demokratins idéer. Ambitionen är rimlig. Problemet uppstår när villkoret blir otydligt, godtyckligt och politiskt. Debatten har ofta kretsat kring organisationer som Ibn Rushd och Islamic Relief. De väcker starka känslor, men just därför är de också dåliga utgångspunkter för lagstiftning. Svåra fall får inte skapa principer som senare kan användas mot helt andra föreningar. Föreningsfriheten i regeringsformen skyddar inte bara populära organisationer. Den skyddar också sådana vars värderingar många ogillar. Staten ska ingripa mot brott och olaglig verksamhet – inte mot lagliga åsikter eller löst definierade värdegemenskaper. Det avgörande är därför inte vilka som granskas, utan hur granskningen sker. Finns tydliga rättssäkra kriterier? Kan besluten överklagas? Bedöms handlingar eller associationer? Ju vagare svaren är, desto större blir risken att demokrativillkoret utvecklas till ett politiskt urvalsinstrument. En stark demokrati kännetecknas inte av att staten belönar rätt åsikter. Den kännetecknas av att den skyddar medborgarnas frihet även när det är obekvämt. Demokrativillkoret behövs – men det måste underordnas rättsstatens principer. Annars riskerar vi att försvara demokratin genom att försvaga en av dess mest grundläggande friheter: föreningsfriheten. Harald Nordlund Uppsala

Inför valet 25

Använd inte valkompasserna. Dessa handlar om valutspel. Säger inget om vägens riktning. Få partier redovisar emellertid denna. Ideologiskt tydligast måste SD anses vara. Främlingsfientlighet, skillnad mellan människa och människa och begränsningar av demokratin. Gäller väl även L, vars ledare förklarat värdemässig gemenskap med SD.

Inför valet 24

Många av de frågor som är politiska är av sådan art att de kräver vetenskapliga underlag. Klimatfrågan är en sådan. Men det måste väl finnas utrymme för tyckande? Jovisst. Men då måste vi kräva svar på varför man vill frångå vetenskapliga rön. Vi anser att vetenskapen missat att... Vi anser att ... och därmed gå emot vetenskapen Vi anser att frågan är oviktig De partier, som är klimatförnekare, måste krävas på besked på dessa punkter. F.n. är dessa partier ett hot mot vår överlevnad på jorden

Inför valet 23

Efter 60 års medlemskap i socialliberalt parti har grunden för sådant medlemskap ryckts undan. I Uppsala har uppstått nytt socialliberalt parti. Liberalt initiativ. Leijonborg talade som partiledare ibland om sociallibdralismen. Nu prisar han ett parti, som står så långt man kan komma från denna ideologi. Hur är sådant möjligt? vi måste inför valet göra allt vi kan för att inse vad som finns bakom skicklig retorik och vackra leenden. Jag såg i går kväll något, som skrämde mig, en partiledare, som tydligt visade en människosyn, långt från synen om alla människors lika värde. Ser ni inför valet, som jag gör, tydliga auktoritära drag bakom Åkessons retorik. Med SD-ministrar i en kommande regering får vi räkna med stora inskränkningar i vår demokrati Inför valet: ha detta klart när valsedeln stoppas i kuvertet