"Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten"
"15 steg och du är politiker"
Beställs: bod.se
"Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten"
"15 steg och du är politiker"
Beställs: bod.se
Det känns viktigare än någonsin att reagera mot högerextremismen. Gång på gång kommer uttalanden, som är häpnadsväckande. Och övriga högerpartier är tysta. Ynkligt.
Ett nytt parti i valet till Regionfullmäktige och till kommunfullmäktige i Uppsala, Knivsta och Enköping; LIBERALT INITIATIV
SD-kramen var fel ur alla aspekter. Nja inte om den bara var ett uttryck för en spontan känsla just då. Men den symboliserade så mycket. En åsiktsgemenskap. Denna övergick till att bli en underdånighet.
Ett parti hade plötsligt bytt fot.
Om detta parti gick nu inte att tala om socialliberalism. Under en veckas tid skedde förvandlingen, utan den demokratiska gång, som är fastställd. Ett beslut fattat av partiledaren med en uppbackning av partistyrelsen, trots att den sortens beslut ska fattas av Landsmötet.
Nu påbörjar jag projektet "Partiet som försvann"
https://www.adlibris.com/sv/bok/vi-sag-det-inte-komma-att-missa-fortranga-och-bortforklara-samhallshot-9789144153230?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=AR-SE%3A+BOK+-+pMAX+-+Generic+-+Student&dema_id=17628772778&gad_source=1&gad_campaignid=17347392476&gbraid=0AAAAAD_BAOeJERRjKGR2TaO3jrUFeSaWN&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0xKTqSWtLc9kA9infvSzWyyVBIz4mpC2xAL_v-qZvP2zGGCDV6AkKUaAoc7EALw_wcB
AdLibris
Föreningsfrihet och demokrativillkor – två sidor av samma demokrati
Hur försvarar man demokratin utan att samtidigt inskränka de friheter som demokratin är till för att skydda? Det är den fråga som kommuner, regioner och statliga myndigheter allt oftare ställs inför när de ska tillämpa demokrativillkoret. Demokrativillkoret är egentligen tre och handlar om att offentliga medel ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Det finns tre separata demokrativillkor som rör olika delar av en organisation: syfte, demokratisk uppbyggnad och verksamhet.
Men samtidigt finns en annan grundläggande princip som inte får hamna i skymundan, nämligen föreningsfriheten.
Här uppstår en svår men viktig balans. Samhället har ingen skyldighet att finansiera varje förening. Däremot har det ett ansvar att behandla föreningar rättssäkert och förutsebart. Demokrativillkoret får inte utvecklas till ett verktyg där bedömningar blir godtyckliga eller där organisationer döms utifrån lösa misstankar, mediala opinioner eller enskilda företrädares uttalanden utan tydlig koppling till organisationens verksamhet. Frågan är inte längre en juridisk detalj utan en tydlig del av den svenska politiska debatten. Regeringar av olika politisk färg har successivt skärpt kraven på att offentliga bidrag bara ska gå till organisationer som respekterar demokratins grundläggande värderingar. Samtidigt har flera remissinstanser och företrädare för civilsamhället påtalat att reglerna måste vara tydliga och rättssäkra. Annars riskerar bedömningarna att bli oförutsägbara och i förlängningen påverka föreningsfriheten.
Under senare år har flera organisationer med olika ideologisk och religiös bakgrund fått sina bidrag granskade eller indragna med hänvisning till demokrativillkoret. Det visar hur svårt det är att förena en nödvändig kontroll av offentliga medel med ett starkt skydd för föreningsfriheten."
Oavsett hur man bedömer dessa enskilda fall visar de hur svårt det är att tillämpa demokrativillkoret i praktiken. Samma fakta kan leda till olika slutsatser beroende på vilken myndighet eller kommun som gör bedömningen. Det är inte hållbart.
Kommuner och regioner behöver tydliga kriterier. Beslut måste vila på dokumenterade omständigheter och kunna granskas rättsligt. Annars riskerar förtroendet för både bidragssystemet och demokratin att försvagas.
Den offentliga sektorn har ett dubbelt ansvar. Den ska värna demokratin mot krafter som vill begränsa människors fri- och rättigheter. Men den ska samtidigt värna de rättsstatliga principer som demokratin bygger på. Föreningsfrihet innebär inte rätt till offentliga bidrag, men den innebär rätt till likabehandling och rättssäker prövning.
Demokratin blir inte starkare av godtycke. Tvärtom. Just när vi försvarar demokratin måste vi vara som mest noggranna med rättssäkerheten.
Den verkliga utmaningen är därför inte att välja mellan demokrativillkor och föreningsfrihet. Utmaningen är att förena dem.
Det är först när båda principerna respekteras som vi fullt ut lever upp till den demokratiska rättsstatens ideal. Offentliga aktörer måste balansera strikta demokrativillkor för bidrag med föreningsfriheten, där dagens otydliga system kritiseras för inkonsekventa bedömningar. För att bibehålla förtroendet krävs tydliga kriterier och beslut baserade på dokumenterade fakta, snarare än godtyckliga tolkningar.
Röstfisket pågår för fullt på nätet. Något, som är seriöst, annat som är vidrigt.
Hur tycker ni man ska ge uttryck för sin avsky för det vidriga? Jo,man kan protestera mot sådana inlägg, men hur?
Kanske är det bästa att ge uttryck för, inte bara, vilket parti man delar ideologisk uppfattning med, utan också berömma de kandidater man tycker uppträder korrekt. Om vi blir många, som följer en sådan inriktning, får vi en bra valrörelse
Ser på morgonen fram mot att läsa min papperstidning. Något nytt? Jo, någon helsida om en knäskada på en fotbollsspelare och försäljning, av en idrottsutövare, för 150 milj. kr. Annars? Nej, men tidningen hör till kaffekoppen