måndag 18 mars 2019

Varför skriver inte våra tidningar om detta?

Ersättning utan redovisningskrav

Jag bara udrar: hur kan man ha ett sådant system?

EU-politiker spenderar miljarder utan redovisningskrav

En stor journalistisk granskning visar att många EU-parlamentariker inte använder sina omfattande ersättningar på rätt sätt.
Ett europeiskt journalistnätverk har bett alla EU-parlamentariker svara på hur de spenderar den månatliga ersättning om drygt 42 000 kronor som ska gå till bland annat kontor och underhåll. Men bara 133 av de nuvarande 748 ledamöterna har redovisat för hyran av kontor i sina hemländer, enligt nätverkets rapport.
I vissa fall uppgav ledamöterna att de hyrde en lokal av sitt eget parti vilket innebär att EU-pengarna går direkt in i partikassan. Närmare 250 ledamöter sade att de inte hade något kontor, vägrade uppge var det ligger eller att den uppgivna adressen inte kunde spåras. Andra stoppade ersättningen direkt i egna bankkonton. En del ledamöter vägrade helt svara på journalisternas frågor.
De 42 000 kronorna som ledamöterna automatiskt får utbetalade varje månad blir sammanlagt närmare 380 miljoner kronor per år i oredovisade utgifter. Det motsvarar nästan två miljarder kronor under en mandatperiod.
– Detta är vad som händer när EU-parlamentarikerna tillsammans spenderar [motsvarande 380 miljoner kronor] av skattebetalarnas pengar varje år utan att behöva tillhandahålla ett enda kvitto, sade Nicholas Aiossa på korruptionsgranskningsorganistionen Transparency Internationals EU-kontor i ett uttalande på onsdagen.
Ledamöterna har möjlighet att betala tillbaka pengar som inte används till sitt syfte – kontorshyra, kontorsmaterial, mobilabonnemang, datorer och så vidare. Men enligt EU-parlamentet har så få som mellan fem och tjugo ledamöter gjort det sedan 2010 för en total summa på mellan knappt en till sex miljoner kronor per år. Det motsvarar som högst 1,5 procent av de utbetalade ersättningarna.
– Denna ersättning har ett regelverk och är inte avsedd som en extralön, ett sätt att göra sig rikare eller subventionera nationella politiska partier på, sade Nicholas Aiossa.
Enligt EU-parlamentets regelverk får ledamöterna hyra kontor av sina partier så länge det sker till marknadspriser, men att granska att det går rätt till är omöjligt eftersom ersättningen inte behöver redovisas.
EU-parlamentet kräver ofta större öppenhet i EU-kommissionen och ministerrådet. Men när det gäller just dessa ersättningars redovisning säger man nej. Ledamöterna har minst två gånger avvisat idén på att utgifterna ska redovisas. I våras röstade EU-parlamentarikerna mot att offentliggöra hur de spenderar ersättningarna. För två år sedan ägde en liknande omröstning rum, även då sade en majoritet nej.
I slutet av 2015 gick journalisterna till EU-domstolen för att begära ut de redovisningar som finns för att se hur ledamöterna använder sina olika ersättningar. EU-parlamentet vägrar lämna ut dem med hänvisning till den personliga integriteten.
Europaportalen har i dag onsdag bett de svenska Europaparlamentarikerna att ange vad de använder ersättningen för allmänna utgifter till. Vi återkommer med en redogörelse för det.

söndag 17 mars 2019

Skaplig ersättning

Lönen 80 000 kronor per månad                       
I nivå med vad Sveriges statsminister                                                                                      tjänar

Traktamente ca 3000 per närvarodag                 
Går knappast med lyxigt hotellboende 
och dyra restauranger klara av att göra                                                                                
av med

Kostnadsersättning ca 40 000                           
Ingenskyldighet att redovisa hur
ersättningen används

Reseersättning verklig kostnad plus tillägg    
Varför tillägg. Ingen har synpunkter på
om en ledamot åker taxi vart den än ska

Ersättning utan redovisningskrav

Jag bara udrar: hur kan man ha ett sådant system?

EU-politiker spenderar miljarder utan redovisningskrav

En stor journalistisk granskning visar att många EU-parlamentariker inte använder sina omfattande ersättningar på rätt sätt.
Ett europeiskt journalistnätverk har bett alla EU-parlamentariker svara på hur de spenderar den månatliga ersättning om drygt 42 000 kronor som ska gå till bland annat kontor och underhåll. Men bara 133 av de nuvarande 748 ledamöterna har redovisat för hyran av kontor i sina hemländer, enligt nätverkets rapport.
I vissa fall uppgav ledamöterna att de hyrde en lokal av sitt eget parti vilket innebär att EU-pengarna går direkt in i partikassan. Närmare 250 ledamöter sade att de inte hade något kontor, vägrade uppge var det ligger eller att den uppgivna adressen inte kunde spåras. Andra stoppade ersättningen direkt i egna bankkonton. En del ledamöter vägrade helt svara på journalisternas frågor.
De 42 000 kronorna som ledamöterna automatiskt får utbetalade varje månad blir sammanlagt närmare 380 miljoner kronor per år i oredovisade utgifter. Det motsvarar nästan två miljarder kronor under en mandatperiod.
– Detta är vad som händer när EU-parlamentarikerna tillsammans spenderar [motsvarande 380 miljoner kronor] av skattebetalarnas pengar varje år utan att behöva tillhandahålla ett enda kvitto, sade Nicholas Aiossa på korruptionsgranskningsorganistionen Transparency Internationals EU-kontor i ett uttalande på onsdagen.
Ledamöterna har möjlighet att betala tillbaka pengar som inte används till sitt syfte – kontorshyra, kontorsmaterial, mobilabonnemang, datorer och så vidare. Men enligt EU-parlamentet har så få som mellan fem och tjugo ledamöter gjort det sedan 2010 för en total summa på mellan knappt en till sex miljoner kronor per år. Det motsvarar som högst 1,5 procent av de utbetalade ersättningarna.
– Denna ersättning har ett regelverk och är inte avsedd som en extralön, ett sätt att göra sig rikare eller subventionera nationella politiska partier på, sade Nicholas Aiossa.
Enligt EU-parlamentets regelverk får ledamöterna hyra kontor av sina partier så länge det sker till marknadspriser, men att granska att det går rätt till är omöjligt eftersom ersättningen inte behöver redovisas.
EU-parlamentet kräver ofta större öppenhet i EU-kommissionen och ministerrådet. Men när det gäller just dessa ersättningars redovisning säger man nej. Ledamöterna har minst två gånger avvisat idén på att utgifterna ska redovisas. I våras röstade EU-parlamentarikerna mot att offentliggöra hur de spenderar ersättningarna. För två år sedan ägde en liknande omröstning rum, även då sade en majoritet nej.
I slutet av 2015 gick journalisterna till EU-domstolen för att begära ut de redovisningar som finns för att se hur ledamöterna använder sina olika ersättningar. EU-parlamentet vägrar lämna ut dem med hänvisning till den personliga integriteten.
Europaportalen har i dag onsdag bett de svenska Europaparlamentarikerna att ange vad de använder ersättningen för allmänna utgifter till. Vi återkommer med en redogörelse för det.

lördag 16 mars 2019

https://www.unt.se/asikt/debatt/regionpolitiker-utan-sjukdomsinsikt-5239175.aspx

En bok om hur man blir politiker

https://www.bod.se/bokshop/catalogsearch/result/?q=15+steg+och+du+%C3%A4r+politiker

Jag skickar dig boken. 50 kr

harald.nordlund@gmail.com

Riksda´n 13 mars

Riksdagsbeslut 13 mars

Ja till mer pengar till Europeiska investeringsbanken (FiU33)
Möjlighet för företag i Storbritannien att bedriva värdepappersrörelse utan tillstånd (FiU35)
Skyddet av integritet vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har granskats (FöU5)
Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna har granskats (KU15)
KU har granskat rapporter om parlamentens roll inom EU (KU23)
Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)
Granskning av förslag om EU:s inre marknad i en värld som förändras (NU10)
Vägavgifter förändras för tunga fordon (SkU9)
Nej till motioner om företagande, kapital och fastigheter (SkU11)
Nej till motioner om punktskatt (SkU12)
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU13)
Skatteavdraget för fackföreningsavgifter avskaffas (SkU15)
Ja till ändringar i tobakslagen (SoU17)
Ny lag för hamnverksamhet ska komplettera EU-förordning (TU8)

Ja till mer pengar till Europeiska investeringsbanken (FiU33) 

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.
Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.
För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Möjlighet för företag i Storbritannien att bedriva värdepappersrörelse utan tillstånd (FiU35) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Skyddet av integritet vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har granskats (FöU5) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.
Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.
Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.
Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna har granskats (KU15) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.
Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har granskat rapporter om parlamentens roll inom EU (KU23) 

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.
KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.
KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7) 

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Granskning av förslag om EU:s inre marknad i en värld som förändras (NU10) 

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.
Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Vägavgifter förändras för tunga fordon (SkU9) 

Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon sedan dess.
Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Nej till motioner om företagande, kapital och fastigheter (SkU11) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om företagande, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, beskattning vid generationsskifte och skogskonton.

Nej till motioner om punktskatt (SkU12) 

Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU13) 

Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.

Skatteavdraget för fackföreningsavgifter avskaffas (SkU15) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.

Ja till ändringar i tobakslagen (SoU17) 

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.
Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Ny lag för hamnverksamhet ska komplettera EU-förordning (TU8) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och en lagändring som ska komplettera bestämmelserna i EU:s nya hamntjänstförordning.
Den nya lagen innehåller bland annat regler om skyldigheter för hamnledningar. Exempelvis är hamnledningen skyldig att ersätta en hamntjänstleverantör om skada har uppkommit för att ledningen inte har följt hamntjänstförordningen.
Syftet med de tvingande EU-reglerna är att förenkla för dem som vill erbjuda hamntjänster och att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 24 mars 2019, samma dag som också EU-förordningen börjar gälla i Sverige.

onsdag 13 mars 2019

Regionpolitiker utan sjukdomsinsikt


I förrgår läste jag en debattartikel, i UNT, skriven av två KD-politiker. Man pekar på problem inom sjukvården. För att lösa problemen krävs att staten tar över den dagliga driften. Man berör inte det faktum att staten har ansvaret för att sjukvården är, till exempel, jämlik. Ett ansvar, som staten helt misslyckas med. I det läget föreslår KD att staten ska få ansvaret för även driftfrågorna. Helt ologiskt.

Till detta kommer, vad jag trodde de flesta politiker har klart för sig, att om man ska genomföra en stor omorganisation kan denna inte göras i en krissituation. Vad skulle bli följden om Akademiska sjukhuset utsattes för en sådan påfrestning. Jag ryser. 

KD-artikeln oroar, eftersom skribenterna inte har förstått vilket ansvar man har


Regionpolitiker utan sjukdomsinsikt

Så långt bakåt i tiden jag kan minnas har den vanligaste lösningen på problem med politisk styrning varit organisatoriska förändringar.
Brister i lokala demokratin ledde till kommundelsnämnder
Brister i jämlik service ledde till avskaffande av kommundelsnämnderna
Brister i statens tillämpning av sin egen lagstiftning inom skolan och sjukvården har lett till tal om att staten ska få ansvar för även daglig drift av skolorna och sjukvården.
Brister i styrningen inom landstingen/regionerna har lett till tal om att föra ansvaret för daglig drift av sjukvården till staten
O.s.v.
Aldrig diskuteras hur bristerna i eget ansvar ska avhjälpas.
En illustration till detta är en artikel, skriven av två Kristdemokrater, i UNT 11 mars. En av skribenterna är landstingsråd. När han själv och hans politikerkolleger i Region Uppsala inte tar sitt ansvar anger man statligt övertagande som lösning. Den stat, som misslyckas med sin styrning.

Visst är motiverat att då och då ompröva organisationslösningar, men först måste grundproblemet lösas. Grundproblemet måste beskrivas som politikernas oförmåga att spela sin roll, att styra. När regionpolitiker i Uppsala lägger rapport om tvåhundramiljonersöverskridande av budget, till handlingarna, utan beslut om åtgärder, då har man ett problem; ett problem, som inte handlar om organisation utan om den egna rollen och hur man tar sitt eget ansvar.

Hur löses då detta grundproblem, frånvaron av sjukdomsinsikt? Jo, politiker måste göras medvetna om vad politisk styrning innebär. Ingen bör få besätta en politisk förtroendepost utan genomgången utbildning i politisk styrning. Först därefter blir organisationsdiskussioner meningsfulla.