Debattartikel

Denna artikel var publicerad i UNT 20 februari Debatt Politiken behöver lyssna på seniorerna Tre valfrågor är särskilt viktiga för de seniora väljarna, skriver Harald Nordlund. Jag hoppas att få se en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som, genom i många fall hårt slit, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag, skriver Harald Nordlund. Jag hoppas att få se en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som, genom i många fall hårt slit, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag, skriver Harald Nordlund. Foto: Pontus Lundahl/TT Debatt 2026-02-20 05:00 Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Flera är de frågor som seniorer förväntar sig att årets valdebatter ska komma att handla om och i sin tur leda till politiska utfästelser. Förvisso har även andra grupper i samhället behov, som behöver tillgodoses. Dock vill jag uttrycka en förhoppning om en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som genom, i många fall hårt slit, under ledsagning av hög moral och god etik, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag. Jag vill peka på tre förhållanden, som pensionärsorganisationen SPF Seniorerna anser vara viktiga att påverka politikerna i. Förverkligande av eventuella vallöften torde emellertid komma att kräva att seniorerna får en rimlig representation i riksdagen efter valet. Partierna tycks emellertid fortsätta att, i riksdagsvalet, nominera kandidater på valbara platser, i en omfattning, som är långt från den andel av väljarkåren som utgörs av åldrarna 65+. Av röstberättigade i Sverige utgör 65+ nästan 29 procent medan andelen av riksdagens ledamöter är omkring mellan två och tre procent. Det innebär att av 349 ledamöter är nio i åldrarna 65+. Budskapet i denna artikel är därför: ”Kryssa seniorer”. Betydelsen av kryss på valsedlarna är stor, kryss, som kan komma att innebära att för seniorer viktiga politiska frågor får större plats i riksdagen. Motsvarande skevhet som för riksdagen gäller inte för kommun- och regionfullmäktige i landet. För Uppsala kommunfullmäktige finns dock en tydlig underrepresentation för 65+. Viktigt att vi väljare är uppmärksamma på antalet 65+ på valbar plats, inte bara antalet på valsedeln. Inte ännu finns principen om fast läkarkontakt konsekvent genomförd. Bristen speglar en syn på seniorer, som har att anpassa sig till systemet, i stället för att vara så mycket som möjligt involverade i beslut om den egna vården. Ständiga byten av läkarkontakt skapar en besvärande oro för den äldre. Vi förutsätts alla använda digitala verktyg i kontakter med vården. Den begränsning detta innebär, främst för äldre, är mycket frustrerande. Tryck 1, tryck 2, tryck * får alltför många att ge upp försöket att nå fram till vården. Tillgänglighet i tid och närhet blir till ett meningslöst slagord. Valdebatten måste handla om bland annat detta, i stället för att fly från verkliga problem. Genom prat om att en misslyckad statlig styrning ska leda till statligt ansvar för även dagliga driftfrågorna är ett sätt att slippa ta ansvar för verkliga problemen. Boendefrågan har en stor betydelse för seniorers livskvalitet. SPF Seniorerna uttrycker det med orden ”Fler seniorboenden att åldras i med trygghet” med underrubriken ”Ett hem att åldras i med trygghet och gemenskap”. För Uppsalas politiker behöver detta verkligen påpekas, inte bara en gång, utan ständigt upprepas. Vid planerandet av nya seniorboenden måste kravet vara att seniorers synpunkter inhämtas. Faktorer, som att bostäderna måste vara funktionellt utformade med gemensamhetslokaler och att offentliga miljöer, transporter och service måste anpassas till seniorers behov. ”En pension senioren kan leva på”. Ska det behöva sägas? Svårt att finna något mer självklart för att man ska kunna tala om ett värdigt liv på äldre dar. SPF Seniorerna har formulerat tre krav: 1. Höjd inkomstpension. 2. Jämlika kostnader för vård, omsorg, boende, hemtjänst, läkemedel och hjälpmedel. 3. Möjligheter till arbete och delaktighet för dem som vill och kan fortsätta arbeta som pensionär. Men ålderismen då? En oacceptabel företeelse. Genom politiska beslut i enlighet med här framförda synpunkter skulle en stor del av grunden till ålderismen komma att rivas. Kopiera länk Dela artikel

Dåligt av KD

"Låt folket bestämma". Visst låter det rimligt. Uttrycket återkommer då och då. Men vad säger det? Är det något man uttrycker när man inte vill ta ställning? Med man avser jag politikerna. När KD i dag i en debattartikel argumenterar för en folkomröstning i spårvägsfrågan ger man läsarna en bild av att politiska beslut, i stort sett alltid, inte är folkets beslut. Folkomröstningar är sällan att föredra, då de inte möjliggör ansvarsutkrävande. Jo, en folkomröstning kan vara rådgivande. Men, betyder inte det att partier inte har någon uppfattning? KD:s artikel är inget annat än populism. Partiet använder en fråga, där man tror sig ha många med sig, för att ta hem politiska poänger. KD vet att deras ide om folkomröstning är orealistisk. Låt oss slippa sådant.

GC-VÄGARNA I UPPSALA

Märkliga regler på gc-vägar i Uppsala. viss sträcka med uppdelning gång-cykel. Sedan följer gemensam bana. Och sedan uppdelad. Vem tror på ordning med ett sådant system

Lönestatistik

SCB för statistik över, till exempel löner för olika yrkesgrupper, men inte för idrottsproffs och artister. Varför?

Se upp innan det är för sent

Kanske är Sverige inte det land vi tror att det är. Ett land där de flesta har en tro på människors lika värde, en solidarisk syn på förhållandet mellan individer och mellan grupper. Var femte väljare är beredd att rösta på främlingsfientlighet och tvivelaktig vandel. Vi måste försöka höra även det som inte sägs. Vi måste lära av historien. Ledare med förmåga att förblinda medborgarna kan vara mycket farliga. Vi måste vakna nu. Efter valet kan vi ha tagit ett stort steg mot ett mer auktoritärt samhälle. V måste försöka förstå vad som hotar oss.

Var ligger Sveits?

Så många gånger vi hört och sett om felaktigt uttal av namet Schweitz. likväl fortsätter sportkommentatorer att tala om Sveits.

Riksda´n 17 februari

Riksdagsbeslut 17 februari Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17) Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3) Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22) Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23) Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13) Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24) Nej till motioner om studiestöd (UbU14) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17) Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett utökat förbud mot spel på kredit. Syftet med förslaget är att motverka skuldsättning hos den som spelar om pengar. Förbudet innebär att spelombud och de som har licens att tillhandahålla spel online (licenshavare) varken får tillåta eller medverka till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska också vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Lagen börjar gälla den 1 maj 2026. Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22) Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23) Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete. Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13) Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor. Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete. Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller. Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24) Regionerna ska få möjlighet att anställa sjukhusfysiker som gör specialiseringstjänstgöring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En sjukhusfysiker arbetar inom hälso- och sjukvården med de områden där strålning används, till exempel bildgivande diagnostik och strålbehandling. Regionerna ska få göra dessa anställningar i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av sjukhusfysiker med specialistkompetens. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Nej till motioner om studiestöd (UbU14) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Till Simona

Bara en rättelse till S. Mohamsson: Bondeförbundet har bytt namn till Centerpartiet. Men många att hålla reda på

Sätt sportkommentatorerna i svenskakurs

Varför envisas sportkommentatorerna med att tala om kilometrar, när det heter kilometer även i pluralis. Att man inte vet skillnaden mellan var och vart är en annan gåta. Flera av dem talar dessutom om landet Sweitsch, var nu det ligger

KD vill omorganisera i stället för att ta politiskt ansvar

Kristdemokraterna är ett märkligt parti. När staten inte gör vad den ska i fråga om styrningen av sjukvården och skolan vill KD att staten ska få ansvaret för även dagliga driftfrågorna. Staten ska få ansvaret för att, till exempel tillsätta skolpersonal, i, till exempel, Kalix. Staten ska få ansvaret för, till exempel, den dagliga vården på, till exempel, Akademiska sjukhuset. Politiker, som saknar förmågan att styra, och som saknar kunskap om vad politisk styrning innebär, vill lösa sina problem med att föreslå organisatoriska förändringar. KD är förvisso inte helt ensamt om detta, men är nog den främsta tydliggöraren av problemet Vi måste i kommande val se till att få politiker, som är beredda att ta sitt ansvar, det vill säga, börja styra.