Inför valet 18

Mohamsson tycks mena att det finns en värderingsgemenskap mella SD och L. Instämmer i så fall L:s partistyrelse? Sök i riksdagsvalet efter socialt ansvarstagande, insikt om klimatförändringar, insikt om att staten måste börja ta det ansvar för styrningen av skolan och sjukvården den i dag har, insikten om att kommuner och regioner som önskar externa utförare kan få det genom upphandling, insikt om att fredsfrågan måste upp på dagordningen....

Publicerad mars 2025 i NSD

Debatt Återuppväck socialliberalismen Publicerad 18 mars 2025, kl 18.01 Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP) Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)Foto: Min fru Rådet till Liberalerna blir att lämna den här regeringen, skriver Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Tre värden kännetecknar socialliberalismen - gemensamt ansvar, reglerad marknadsekonomi och vikten av rättvisa. Detta innebär att staten ska ingripa för att skapa lika möjligheter för alla genom till exempel välfärdsreformer, utbildning och sociala skyddsnät, utan att inkräkta på den enskildes frihet. Folkpartiet (som nu heter Liberalerna) har också genom sin historia haft ett konsekvent intresse för internationellt fredsarbete och främjandet av mänskliga rättigheter. Deras inställning till fred och internationell politik har präglats av liberalismens grundvärderingar om demokrati, frihet och samarbete mellan stater. Vilket parti eller vilka partier kan anses vara bärare av denna ism? Historiskt är den förknippad med partiledarna Bertil Ohlin, Gunnar Helén och Bengt Westerberg. I dag, inte renodlad hos något parti, men med tydliga inslag i flera partier. ”Till vänster om oss finns de som, liksom vi, försvarar välfärdsstaten men som med samma ihärdighet kritiserar marknadsekonomin. Till höger finns de som, liksom vi, engagerat pläderar för marknadsekonomin men som ofta ifrågasätter välfärdsstaten.” Detta uttryckt av förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg i en debattartikel i UNT för trettiofyra år sedan. I SVT:s Politikbyrån nyligen stod han fast vid samma hållning. Den tidigare bäraren, Folkpartiet, har för närvarande valt en annan väg. Här bör konstateras att ingen annan ism heller är i dag tydlig. Svensk politik handlar emellertid inte längre om en tävlan mellan ideologier, utan om ett spel om taburetter och om en ”vem tar vem”-lek. Medias önskemål om att få skildra politiken som en pågående match mellan två lag, i politiken benämnda block, tillmötesgås helt av partierna. I vems intresse sker detta? Partiernas oförmåga och ovilja att formulera sina visioner, anpassade till dagens verklighet, döljs genom matchen mellan de två lagen. Man avstår från att klargöra att deras roll är att i opposition och inför val profilera sin politik och att regering bildas efter val varvid kompromissas i olika grad. Detta förhållande gäller den nationella nivån. Kan den ideologiska beskrivningen, kort beskrivning av socialliberalism, appliceras på något av dagens partier? Knappast. Åtminstone kan konstateras att det parti, som Bengt Westerberg representerade inte finns i dag, annat än formellt som efterföljare till Folkpartiet under namnet Liberalerna. Dock inte i fråga om den förda politikens inriktning. Som svar på den kritiken anförs vanligen att partiet visst står för socialliberalism. Dock endast i teorin, kan konstateras, Trohet till sitt partis ideologi hindrar inte att samtala med och inte heller att kompromissa i sakfrågor. Men att ingå i en regeringskonstellation vars politik är styrd av en ideologi som i grunden är oförenlig med socialliberala idéer bör ses som en omöjlighet. Motvinden för socialliberalismen är nu extra stark. Antalet demokratiskt styrda länder minskar. Auktoritära krafterna ökar i styrka. Tendenser finns emellertid till en motreaktion. Rådet till Liberalerna blir då: lämna den regering, som nu inte ger utrymme för en profilerad socialliberalism, beskriv en socialliberalism anpassad till dagens verklighet och förklara för väljarna att oppositionsrollen inte placerar partiet i något av de två lagen. Socialliberalismen kan och bör återuppväckas. Skriven av Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)

Inför valet 17

Igen: Utspelen haglar. "Vad ska vi tro på, tro på, när det är så här...." Svaret finns hos oss var och en.Jag tänker inte tro på några löften om fördubblade löner för en viss grupp från partier, som knappt finns. Jag kommer att försöka förstå ideologierna där de finns. Jag kommer aldrig kunna förstå parti, som byter ideologi över en natt. Särskilt om ideologierna är varandras motsatser. Frågor att ställa kan ju handla om tron på seriös vetenskap om klimatförändringar synen på vårtgemensamma ansvar, solidaritet i stället för egoism, vikten av tydlig gränsdragning mellan offentlig respektive privat sektor o.s.v.

Riksda´n 13 augusti

Riksdagsbeslut 13 augusti Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41) Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48) Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37) Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38) Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39) Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40) Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30) Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24) Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026. Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028. Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39) Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027. Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027. Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24) Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.

K;unskapsbrist hos L och KD?

Ur Klimatgranskarna "Luckorna blev akut synliga när Simona Mohamsson deltog i Ekots partiledarutfrågning inför valet. Som ansvarigt parti i regering för klimatfrågorna hade jag ändå förväntat mig lite mer av L:s partiledare. Det jag studsade på var mantrat om “någon annanstans, någon annan gång”. Förstås förklätt i finare ord, men ändå exakt med den innebörden."

L och SD har samma värderingar

I valet till Regionfullmäktige och kommunfullmäktige i Uppsala, Knivsta och Enköpings kommuner finns det nya partiet Liberalt initiativ. Dessa folkpartister representerar en socialliberal politik. Ett parti, som ännu inte finns på nationell nivå. Där saknas ett tydligt sådant alternativ. Liberalerna har bytt inriktning helt och säger sig nu ha värderingar sammanfallande med SD:s.

Inför valet 16

Kryssa på valsedeln personer du vill ha invalda i de tre beslutsförsamlingarna

Inför valet 14

Vi väljare ska vara kritiska när vi tar del av partiernas löften. Dock är det viktigt att kritiken är konstruktiv och att tyckande redovisas som tyckande och att fakta kan verifieras. När jag påstår att L och KD missleder gör jag det med stöd av lagstiftning. Skollagen och HSL ålägger staten ett stort ansvar. Ska vi få en jämlik skola och sjukvård måste staten vidta åtgärder. L och KD hävdar att staten måste ta över alla dagliga frågor på varje skola. Man förtiger det ansvar staten har i dag. Det är sådant vi ska kritisera

Inför valet 13

 För att bevara ett tydligt socalliberalt alternativ i svensk politik mådte vi rösta på Liberalt initiativ Regionvalet och tre kommunval i länet

Norrbottens-Kuriren i går

 

Debatt KD och L vilseleder

Publicerad 6 augusti 2026, kl 06.35

Harald Nordlund.Foto: Privat bild

Staten har ett omfattande ansvar för den normativa och ekonomiska styrningen av sjukvården medan regionerna har huvudansvaret för genomförandet.Nästan dagligen kan vi läsa om missnöje, som bottnar i kvalitets- och kvantitetsskillnader mellan landsdelar. Ansvaret för att undanröja dessa brister åvilar staten. Vad vi ser är ett totalt misslyckande från statens sida, skriver Harald Nordlund.

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppdelningen av ansvaret är tydligt. Staten har ett omfattande ansvar för den normativa och ekonomiska styrningen av sjukvården medan regionerna har huvudansvaret för genomförandet.

Styrningen av sjukvården sker främst inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen. Andra verktyg utgörs av Patientsäkerhetslagen, förordningar, statsbidrag och ekonomiska styrmedel. Regionernas ansvar handlar om att organisera vården i den egna regionen, svara för den dagliga driften och fördela tillgängliga resurser.

Inom skolan gäller på motsvarande sätt att staten har ett mycket omfattande ansvar för att styra, även om kommunerna och enskilda huvudmän ansvarar för den dagliga verksamheten. Man brukar tala om att staten styr genom lagstiftning, ekonomi, tillsyn och kunskapsstyrning. Kommunernas ansvar omfattar, i första hand, att driva skolorna, det vill säga, anställa personal, fördela resurserna och organisera verksamheten. Utifrån gällande lagstiftning kan sålunda konstateras att staten har ett övergripande ansvar för styrningen av sjukvården och skolan.

Nästan dagligen kan vi läsa om missnöje, som bottnar i kvalitets- och kvantitetsskillnader mellan landsdelar. Ansvaret för att undanröja dessa brister åvilar alltså staten. Vad vi ser är ett totalt misslyckande från statens sida.
Hur vill då de olika partierna lösa problemet, det problem, som har rubriken statligt misslyckande? Jo, se och häpna. Två partier, Liberalerna och Kristdemokraterna, vill att staten, som misslyckats, ska ges utökat ansvar och Socialdemokraterna har uttryckt att statens styrning måste förbättras.

Liberalerna och Kristdemokraterna har bestämt sig för att göra denna fråga till den viktigaste i valrörelsen. Den argumentation man använder leder till slutsatsen att all offentlig verksamhet, skulle bli jämlik över landet om staten fick totalansvaret.
Att alltid åberopa organisatoriska förändringar, som lösningar på problem inom offentlig verksamhet, är i sig tecken på oförmåga och ovilja, hos en del politiker, att se och ta itu med de verkliga problemen.

Lösningen på problemet, bristen på styrning inom offentlig verksamhet, är att se till att vad som anges i lagstiftningen får genomslag i verkligheten. Viktigt är att vi inte tar Kristdemokraternas och Liberalernas diffusa förordande av förstatligande av sjukvården och skolan på allvar.