onsdag 5 augusti 2020

Tidningarna bör ha en funktion som även läromedel

Läser i dag om hur viktig undervisningen i språk är och kommer att vara. 
Så är det nog, 
En reflektion jag gör är att man får inte bortse från behovet av förbättrad utbildning i även svenska språket. Man behöver bara öppna en tidning för att upptäcka bristerna. Språkfelen dyker upp i var och varannan artikel.
Spelar det någon roll? Jo, i högsta grad. Riskerna med missuppfattningar ökar. Till det kommer att tidningarna bör fylla en funktion som läromedel för utifrån kommande, som har ett behov av att lära sig svenska språket  

KD flyr från verkliga problemen

Den här artikeln var införd i måndags i UNT

KD flyr från verkliga problemen


En absurd debatt skrev regionrådet Vivianne Macdisi, 19 juli, med anledning av en artikel i UNT av tre Kristdemokrater, en artikel med motsägelser i fråga om ansvaret för sjukvården. Man är bra på att sköta sjukvården, men man vill att staten ska ta över även driften. Visst är det trams, som Macdisi skriver, när man lägger tid och engagemang på vem som ska göra vad, i stället för att åtgärda brister.

Staten har ansvar för att se till att dess lagar och förordningar efterlevs. Regionerna har ansvaret för den dagliga driften och att verksamheterna bedrivs enligt de statliga kraven och egna antagna mål. Tyvärr måste vi konstatera att båda uppvisar stora brister.

I Hälso- och sjukvårdslagen finns statens verktyg för att åstadkomma, till exempel, en jämlik sjukvård med hög kvalitet. Staten har alltså skaffat sig verktyg utan att ta reda på hur man använder dem.

Vi kan se motsvarande tillkortakommanden i fråga om styrningen inom regionen. Styrdokumenten är många liksom utredningarna; verktyg, som inte används. Rapport i en politisk styrelse om mångmiljonöverskridande leder sällan till beslut om åtgärder.

KD – trion skrev, bland annat: ”Vi kristdemokrater har länge lyft fördelarna med att införa en nationell styrning av vården, där staten som huvudman kan se till helheten och vad som är bäst för medborgare i hela landet...”. Men, det är ju det systemet vi har. Problemen är att både staten och regionen misslyckas med sina uppgifter. KD – trion lever i tron att om staten får ansvar för även den dagliga driften av sjukvården så blir staten bättre i sin styrande uppgift.

Vad som dock gäller här och nu, och det är bråttom, är att våra politiker ser till att lösa de akuta och uppenbara problemen, statligt tillkortakommande och näst intill obefintlig styrning i regionen. Men då måste man inse problemen. Den tid måste vara förbi när politiskt ansvariga söker finna förklaringar hos någon annan än sig själva.

Det är obegripligt och oförsvarbart att lag stiftas utan att man gör klart för hur den ska få genomslag (Hälso- och sjukvårdslagen anger, till exempel, att sjukvården ska vara jämlik). Ta itu med det problemet omgående.

Det finns två starka skäl för att inte utsätta sjukvården för en stor omorganisation. Den ena är att staten i dag inte klarar sin styrande uppgift, varför det är ologiskt att överföra även dagliga driften. Den andra är att i en tid med stora problem inom sjukvården bör fokuseras på att lösa problemen i stället för att utsätta den för ytterligare påfrestningar i form av omorganisation.


lördag 11 juli 2020

Ny skrift om politisk styrning

Nu skriver jag om helt ett par kapitel i den bok om politisk styrning jag hoppas inom kort kunna ge ut.
Boken riktar sig till landets alla politiskt förtroendevalda. Om många kommer att läsa den kommer vi att få mer av tydlighet i offentliga sektorn
Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten planeras utges under augusti

Det hörs hur fel det är

I min dagstidning i dag: "Det är uppenbart så att de som köpt en bostad den senaste tiden varken drabbats av dödsfall, konkurs eller arbetslöshet..."

Det finns två korrekta formuleringar, i stället för denna felaktiga:
....varken drabbats av dödsfall, konkurs eller drabbats av arbetslöshet
....drabbats av varken dödsfall. konkurs eller arbetslöshet...

På annan plats i tidningen:
""Domen är inte bara viktig för mig, utan också för diplomatin""

Korrekt formulering hade varit:
Domen är viktig, inte bara för mig, utan också för diplomatin.

torsdag 2 juli 2020

Livskunskap på skolschemat

Jag minns debatten. Den om att det borde krävas genomgången föräldrautbildning för att få skaffa barn. I den tanken fanns någonting gott, men den var ändå fel.
Visst brister alltför många i sin föräldraroll. Av olika skäl. Svår ekonomisk situation, missbruk brister i den uppfostran föräldrar själva fått.
Det är undanröjandet av sådana brister, som behövs. Vi ser det tydligt. Gängkriminalitet, mobbning m.m. är symptom. Kort sagt bristen på livskunskap.
Hur bibringar vi barnen sådan? Föräldrars ansvar svarar de flesta. Men när detta ansvar inte tas?

Innan problemen blivit så stora att samhället inte klarar att ens nödtorftigt möta dem måste våra barn få lära sig vad livskunskap är. Sådan måste bli ett ämne i skolan. 

onsdag 1 juli 2020

Kommunen orsakar minskad respekt för regler

Hastighetsbegränsningar beslutade av kommunen förklarar Polisen att man inte kan kolla efterlevnaden av. Avstängningar säger Polisen inte kommer bevakas.
Härigenom skickar kommunen signalen till bilister att man inte behöver bry sig, men vi har i alla fall visat handlingskraft.
Det här är riktigt illa

tisdag 30 juni 2020

rIKSDA´N 30JUNI

logotyp: Sveriges riksdag
30 juni 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 30 juni

Anmälningstiden för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs (SkU28)
Nya bestämmelser om tandvårdsersättning med anledning av covid-19 (SoU26)

Anmälningstiden för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs (SkU28) 

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.
Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.
En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Nya bestämmelser om tandvårdsersättning med anledning av covid-19 (SoU26) 

Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet.
För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall.
Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020

tisdag 23 juni 2020

Rikasda`n 23 juni

logotyp: Sveriges riksdag
23 juni 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 23 juni

Extra ändringsbudget: Ersättningar till riskgrupper och andra åtgärder (FiU62)
Ändrat förslag om EU:s egna medel går längre än nödvändigt (FiU63)
Förlängd giltighetstid för vissa undersökningstillstånd enligt minerallagen (NU20)

Extra ändringsbudget: Ersättningar till riskgrupper och andra åtgärder (FiU62) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en nionde ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Ändringsbudgeten omfattar bland annat ersättningar till riskgrupper i form av tillfälligt utvidgad rätt till:
sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.
Regeringen har också föreslagit kapitalinsatser i tre statligt ägda företag: SAS, Swedavia och Lernia, samt infrastrukturinsatser med koppling till det pågående utbrottet av covid-19, exempelvis tillskott till ambulansflyg och tillfälligt stöd för driften av regionala flygplatser. Även bidrag till regional kulturverksamhet ingår som en åtgärd.
De åtgärder regeringen föreslagit innebär att statens utgifter ökar med 16,3 miljarder kronor. Utöver den summan beslutade riksdagen att öka anslaget för bland annat sjukpenning med 200 miljoner kronor, vilket ger en total utgiftsökning om 16,5 miljarder kronor.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om Arlandas framtid. Riksdagen menar bland annat att det är avgörande för vår konkurrenskraft att vi har goda flygförbindelser inom och utom landet och att fortsatt utbyggnad av Arlanda är viktigt för jobb och tillväxt i hela Sverige.

Ändrat förslag om EU:s egna medel går längre än nödvändigt (FiU63) 

EU-kommissionen har lagt fram ett ändrat förslag som gäller systemet för EU:s egna medel. Bland annat innebär förslaget att taket för egna medel höjs. För att hantera coronapandemin föreslås kommissionen få låna högst 750 miljarder euro, som får användas till vidareutlåning och bidrag till medlemsländerna. Förslaget ingår i den återhämtningsplan för EU som kommissionen lagt fram.
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än nödvändigt för att nå målen. Kommissionen har inte heller motiverat tydligt varför upplåningen skulle hanteras bättre av EU än av medlemsländerna själva. Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, som används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.
Riksdagen skickar sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förlängd giltighetstid för vissa undersökningstillstånd enligt minerallagen (NU20) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.
Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

onsdag 17 juni 2020

Riksda´n 17 juni


logotyp: Sveriges riksdag
17 juni 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 17 juni

Större komplementbyggnader utan krav på bygglov (CU22)
Riksrevisionens granskning av konsumentskyddet på det finansiella området (CU24)
Stöden till bostadsbyggande samt renovering och energieffektivisering har granskats (CU25)
Årsredovisningen för staten 2019 har granskats (FiU30)
Extra ändringsbudget: Ja till omställningsstöd för företag med minskad omsättning (FiU61)
Regeringens redovisning av skatter har granskats (SkU19)
Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU24)
Reglerna för avfallsskatt ändras (SkU25)
Ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (SoU25)
Resurseffektivitet och produktivitet vid svenska lärosäten har behandlats (UbU21)
Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning (UbU23)

Större komplementbyggnader utan krav på bygglov (CU22) 

Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.
Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.
Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.
Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Riksrevisionens granskning av konsumentskyddet på det finansiella området (CU24) 

Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något.
Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Stöden till bostadsbyggande samt renovering och energieffektivisering har granskats (CU25) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.
Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.
Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.
Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.
Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.
Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.

Årsredovisningen för staten 2019 har granskats (FiU30) 

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2019.
Statens budget visade på ett överskott för 2019 på 112 miljarder kronor, det är cirka 51 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott på 116 miljarder kronor, vilket är cirka 9 miljarder kronor högre än 2018. Vid 2019 års slut var statens nettoförmögenhet 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 miljarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld.
Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 28 miljarder kronor lägre än beräknat och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.
Vidare bedömer regeringen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Liksom regeringen anser riksdagen att det är av stor vikt att bristerna åtgärdas.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Extra ändringsbudget: Ja till omställningsstöd för företag med minskad omsättning (FiU61) 

Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020.
Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor).
Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.
Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Regeringens redovisning av skatter har granskats (SkU19) 

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019–2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.
Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019–2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU24) 

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Reglerna för avfallsskatt ändras (SkU25) 

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.
Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (SoU25) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19.
Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning.
Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.

Resurseffektivitet och produktivitet vid svenska lärosäten har behandlats (UbU21) 

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.
Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att
identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning (UbU23) 

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.
Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.
De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021

Ytterligare en nämnd, utan ansvar

Politiska organen i Regionen tror att detär förvaltningar, som har ansvar inför fullmäktige,
Dockbordeman veta att nför fullmäktige finns endast politiska organ. Nog är det lite pinsamt


uppsnabbat@regionuppsala.se

15:57 (för 1 timme sedan)
till mig

Uppsnabbat vårdstyrelsen 17 juni

I detta nummer: 

  • Prognos på minus 76,5 miljoner kronor
  • Revisorer får svar om nettokostandsutvecklingen


Prognos på minus 76,5 miljoner kronor

I spåren av arbetet med coronaviruset är nu den ekonomiska prognosen för vårdstyrelsen, och dess förvaltningar Folktandvården och Nära vård och hälsa, minus 76,5 miljoner kronor för år 2020.
Prognosen avviker negativt mot budget med 91 miljoner kronor. Vårdstyrelsen lämnar en prognos på plus 13,5 miljoner kronor. Folktandvården lämnar en prognos på minus 20 miljoner kronor. Nära vård och hälsa lämnar en prognos på minus 70 miljoner kronor. Avvikelserna beror till stor del, enligt tjänsteutlåtandet, på situationen med covid-19.

Revisorer får svar om nettokostnadsutvecklingen

Vid sitt möte klubbade vårdstyrelsen ett svar till Region Uppsalas revisorer, om regionens nettokostnadsutveckling. Bakgrunden är att Region Uppsalas revisorer, genom KPMG, har granskat regionens nettokostnadsutveckling. Syftet med granskningen är att se om regionens styrning och kontroll är tillräcklig. Granskningen avser sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen, de övergripande analyserna gäller regionen som helhet.
Den övergripande slutsatsen från revisorerna är att det pågår ett arbete med beslutade åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans, men de ekonomiska effekterna av beslutade åtgärder under 2019 har uteblivit.
I sitt svar skriver vårdstyrelsen bland annat att de håller med revisorerna om att det behövs ett fortsatt systematiskt arbete för en ekonomi i balans. Vårdstyrelsen har bland annat lämnat uppdrag till förvaltningarna Nära vård och hälsa och Folktandvården att analysera effektiviteten och produktiviteten i sina verksamheter, och komma med förbättringsförslag.
Vårdstyrelsen beslutade också att hälso- och sjukvårdsdirektören ska ta fram en plan för det fortsatta arbetet med att implementera rapportens slutsatser.
Som vanligt kan revisorernas rapport och svaret läsas i sin helhet på Region Uppsalas webbplats. Detta under Demokrati och insyn, Politik, Vårdstyrelsen och dagens datum.