Övertygar

Magdalena övertygar

Aktuellt i går

Är det sant, kan knappast vara det, att Mohamsson tiggde hos SVT om att få möta SD i Aktuellt i går kväll.

Må det aldrig hända igen

Över en natt körde partiledaren och partistyrelsen för Liberalerna över socialliberalerna. Man beslöt utan en självklar demokratisk process att helt ändra ideologi för partiet. Över en natt byta ideologi. Något motsvarande har nog aldrig tidigare hänt och kommer förhoppningsvis inte hända igen.

Inför valet 28. Fult av KD

KD sprider osanning på sina affischer. "Statligt ansvar för sjukvården" Härigenom vill man ha sagt att staten inte har ansvar. Det är en grov osanning. Staten har ett helt övergripande ansvar för styrning av sjukvården. Problemet är att staten inte klarar sin uppgift. Nog vet man detta inom KD, men hos många låter budskapet logiskt. Man utnyttjar en okunskap. Fult

Självklart val

Liberalt initiativ är ett socialliberalt parti. Liberalerna är ett parti, som bytt ideologi från socialliberalism till en blåbrun ideologi präglad av nationalkonservatism. I regionvalet och kommunvalet röstar jag självklart på Liberalt initiativ

Det får inte ske

Uppriktigt orolig inför kommande val. Ska ett auktoritärt parti med rötterna i nazismen bli en del av kommande regering? Det kan förhindras, men då krävs, bland annat, att vi tar lärdom från vår omvärld och ser problemen med att begränsa eller rent av avskaffa Public service och få politisk styrning i detalj av kulturen och att förhindra en fri journalistik. Jag är övertygad om att många, i så fall, kommer att ångra sitt val, men då är det för sent. Fyra år med en regering, som har sådana ambitioner. I en sådan regering kan ett parti med namnet Liberalerna komma att inggå, vilket är helt obegripligt

Villkor och frihet

Hur försvarar man demokratin utan att samtidigt inskränka de friheter som demokratin är till för att skydda? Det är den fråga som kommuner, regioner och statliga myndigheter allt oftare ställs inför när de ska tillämpa demokrativillkoret. Demokrativillkoret är egentligen tre och handlar om att offentliga medel ska gå till verksamheter, som är förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Det finns tre separata demokrativillkor som rör olika delar av en organisation: syfte, demokratisk uppbyggnad och verksamhet. Men samtidigt finns en annan grundläggande princip som inte får hamna i skymundan, nämligen föreningsfriheten. Här uppstår en svår men viktig balans. Samhället har ingen skyldighet att finansiera varje förening. Däremot har det ett ansvar att behandla föreningar rättssäkert och förutsebart. Regeringar av olika politisk färg har successivt skärpt kraven på att offentliga bidrag ska gå till bara organisationer som respekterar demokratins grundläggande värderingar. Samtidigt har flera remissinstanser och företrädare för civilsamhället påtalat att reglerna måste vara tydliga och rättssäkra. Annars riskerar bedömningarna att bli oförutsägbara och i förlängningen påverka föreningsfriheten. Under senare år har flera organisationer med olika ideologisk och religiös bakgrund fått sina bidrag granskade eller indragna med hänvisning till demokrativillkoret. Oavsett hur man bedömer dessa enskilda fall visar de hur svårt det är att tillämpa demokrativillkoret i praktiken. Samma fakta kan leda till olika slutsatser beroende på vilken myndighet eller kommun som gör bedömningen. Det är inte hållbart. Kommuner och regioner behöver tydliga kriterier. Den offentliga sektorn har ett dubbelt ansvar. Den ska värna demokratin mot krafter som vill begränsamänniskors fri- och rättigheter. Men den ska samtidigt värna de rättsstatliga principer som demokratin bygger på. Föreningsfrihet innebär inte rätt till offentliga bidrag, men den innebär rätt till likabehandling och rättssäker prövning. Demokratin blir inte starkare av godtycke. Tvärtom. Just när vi försvarar demokratin måste vi vara som mest noggranna med rättssäkerheten. Den verkliga utmaningen är därför inte att välja mellan demokrativillkor och föreningsfrihet. Utmaningen är att förena dem. En utmaning för, inte minst, våra kommuner. Det är först när båda principerna respekteras som vi fullt ut lever upp till den demokratiska rättsstatens ideal.

Inför valet 27

Jag kan inte nog varna för användning av valbarometrarna. Dessa bygger på förslag, som är av utspelskaraktär. Utspelens sannolikhet att bli verklighet är små. Alternativet måste vara att vi sätter oss in i i vilken riktning partierna vill utveckla landet, kort uttryckt ta reda på partiernas ideologi. Och ta reda på om det finns parti/er, som saknar ideologi

Självklart val

Vad blir följderna när ett parti byter politisk inriktning helt? I fallet Liberalerna lämnade många, av både personer med politiska uppdrag och medlemmar, partiet. Även väljarstödet har minskat. Förvånande dock att någon står kvar. Efter att ha varit socialliberal till att över en natt bli reaktionär och SD-kramare .... En naturlig följd är att nytt parti bildas. Inför kommande riksdagsval var tiden för detta alltför knapp. UNDANTAG UPPSALA. Här har bildats partiet Liberalt initiativ; ett socialliberalt parti. Partiet ställer upp i valet till Regionfullmäktige i Upsala och till kommunfullmäktige i Uppsala, Knivsta och Enköping. Då mitt tidigare parti lämnat mig blir mitt självklara val Liberalt initiativ

Demokrativillkor och föreningsfrihet

Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot föreningsfriheten När staten börjar avgöra vilka åsikter och organisationer som är tillräckligt demokratiska riskerar den att underminera just den frihet den säger sig försvara. Demokratin behöver försvaras mot våldsbejakande extremism och mot organisationer som motarbetar de grundläggande fri- och rättigheterna. Det råder det bred enighet om. Men därför måste också de verktyg vi använder tåla rättsstatens högsta krav. Det så kallade demokrativillkoret har på kort tid blivit ett självklart inslag i svensk bidragspolitik. Statliga och kommunala stöd ska inte gå till verksamheter som strider mot demokratins idéer. Ambitionen är rimlig. Problemet uppstår när villkoret blir otydligt, godtyckligt och politiskt. Debatten har ofta kretsat kring organisationer som Ibn Rushd och Islamic Relief. De väcker starka känslor, men just därför är de också dåliga utgångspunkter för lagstiftning. Svåra fall får inte skapa principer som senare kan användas mot helt andra föreningar. Föreningsfriheten i regeringsformen skyddar inte bara populära organisationer. Den skyddar också sådana vars värderingar många ogillar. Staten ska ingripa mot brott och olaglig verksamhet – inte mot lagliga åsikter eller löst definierade värdegemenskaper. Det avgörande är därför inte vilka som granskas, utan hur granskningen sker. Finns tydliga rättssäkra kriterier? Kan besluten överklagas? Bedöms handlingar eller associationer? Ju vagare svaren är, desto större blir risken att demokrativillkoret utvecklas till ett politiskt urvalsinstrument. En stark demokrati kännetecknas inte av att staten belönar rätt åsikter. Den kännetecknas av att den skyddar medborgarnas frihet även när det är obekvämt. Demokrativillkoret behövs – men det måste underordnas rättsstatens principer. Annars riskerar vi att försvara demokratin genom att försvaga en av dess mest grundläggande friheter: föreningsfriheten.