lördag 17 februari 2024

Riksda´n 15 februari

Logotyp: Sveriges riksdag 15 februari 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 15 februari Nej till motioner om arbetsrätt (AU5) Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11) Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14) Nej till motioner om terrorism (JuU15) Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6) Nej till motioner om arbetsrätt (AU5) Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet. Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11) Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024. Nej till motioner om vapenfrågor (JuU14) Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Nej till motioner om terrorism (JuU15) Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete. Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6) Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024

fredag 16 februari 2024

Liberalerna! Lämna!

Såg et TV-inslag med en av de ledande SD-politikerna uttala sig om miljöpolitiken.Man blir ängslig. Sänk ambitionerna, är budskapet. Och i detta sällskap finns Liberalerna, som ibland påstår sig vara socialliberaler. Nu tryter mitt tålamod Liberalerna! Lämna brunsmeten.

måndag 12 februari 2024

Bli politiker

Fler behöver engagera sig politiskt. Men vad är viktigt att tänka på? Ett bra stöd får du i: "15 steg och du är politiker" Beställs genom: bod.se

onsdag 7 februari 2024

Riksda´n 7 februari

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 7 februari Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8) Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6) Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6) Ändringar i regelverket om överlämnande enligt arresteringsorder (JuU5) Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8) Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024. Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna. Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen. Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan. Ändringar i regelverket om överlämnande enligt arresteringsorder (JuU5) Den svenska lagstiftningen som rör samarbetet kring överlämnande av misstänkta och dömda personer mellan EU:s medlemsstater och inom Norden ska anpassas till den rättsutveckling som har skett inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens beslut. Ändringarna innebär bland annat att domstol i större utsträckning än i dag ska kunna göra en bedömning utifrån omständigheterna i ett enskilt fall om det finns skäl att vägra ett överlämnande enligt en arresteringsorder. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024. Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

onsdag 24 januari 2024

Riksda´n 24 januari

Riksdagsbeslut 24 januari Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2) Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12) En ny moderniserad dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (SfU7) EU-förslag om internprissättning kritiseras (SkU16) Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024. En ny moderniserad dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (SfU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära. Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024. EU-förslag om internprissättning kritiseras (SkU16) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Politik: SD:s marionetter

Tänk att ha sådant inflytande på politiken utan att sitta i regeringen. Ja, SD sitter nästan i regeringen genom den märkliga och demokratiskt tveksamma konstruktionen, Tidöavtalet. I definitionen av marionett ingår följande: "...så att de ser ut att röra sig av egen vilja." Men många av oss er att SD har trådar, som man styr med.

Språket: nämen , vad svårt detta blivit

UNT-journalist ställer i en artikel följande fråga:"Var ska man ta vägen då, om det inte finns skyddsrum där man bor?" Vart ska man ta vägen ska det lyda

Språket: Borde ni i SD veta

Två SD-are skriver i en debattartikel:"Centern i Region Uppsala har nu ett vägval att göra de måste visa vart de hör hemma-..." Borde veta att det heter: var de hör hemma.

Jacob Rinne

Kan IKEA så kan väl jag, menar Jacob Rinne. Vadå mänskliga rättigheter. Mina mångmiljonintäkter är väl viktigare

Historiskt misstag

Den helt ändrade rollen för Sverige, från att vara fredförespråkare och aktivt för avskaffande av kärnvapen, till medlem i kärnvapenorganisation, torde komma att visa sig vara ett stort misstag