Man måste inte titta

Har jag suttit och tittat på samma program som vissa journalister gjort? Roliga skämt? Aj då, jag missade dem. Kanske kom de när jag fick ett telefonsamtak. De roliga skämten alltså. Men man måste ju inte titta.

Svårt att förstå

Men att partiledning och partistyrelse inte ser vilket sällskap man hamnat i. Svårt att förstå

Politiska artiklar

C:\Users\Harald\Downloads\20260130_153801.jpg Samling politiska artiklar skrivna av mig 335 sidor Pris 30 kr+frakt Beställ: harald.nordlund@gmail.com

Trump+Åkesson

Det sägs att Trump vill hjälpa Åkesson att bli statsminister. Kanske är det inte sant, men låter inte alls otroligt

Här går man

Fordon framförs på höger sida. Gäller gator, vägar, cykelvägar På väg utan gångbana färdas fotgängare på vänster sida På gemensam gång- och cykelväg färdas fotgängare på vänster sida På särskild gånbana färdas fotgängare lämpligen på höger sida av gångbanan Skidåkare möts lämpligen till höger

Lönestatistik

I stort sett alla yrken finns i SCB:s lönestatistik, men inte idrottsproffs, progamledare och artister. Varför, undrar jag? En ny överklass, som man inte ska tala om. En 19-årig barnsköterskafår ut 18000 per månad. En viss sångerska och en viss skidåkerska i samma ålder får ut 10 miljoner per månad. Hon åker ju så bra och hon sjunger ju så bra. Barnsköterskan då?

Ny star för Liberalerna

Ny start för Liberalerna Debatt Det krävs en berättelse om varför Liberalerna behövs i svensk politik, skriver Harald Nordlund. Om man ständigt hamnar offside, eller om man inte syns på spelplanen, då är det dags att tänka om. Då måste man klara ut varför man inte kommer i måluppfyllelseposition. Dilemmat är kännetecknande för Liberalerna av i dag. Man vill nå måluppfyllelse, men man tvingas acceptera en spelstil, som inte passar de egna spelarna. Nu krävs en berättelse om varför socialliberalismen behövs i svensk politik. Det som under historien, med några kortare avsteg, varit kännetecknande för Folkpartiet, numera Liberalerna, är den socialliberala profilen. Sociala reformer utan socialism har varit ett grundläggande tema. Men den tidigare socialliberalismen lämnade lucka för det som skulle komma att visa sig utgöra ett stort hot mot socialliberalismen, nämligen extremismen. Dagens socialliberalism måste präglas av sociala reformer utan ideologisk extremism. I vad jag ser som plattformen, från vilken avstampet vid en nystart för Liberalerna ska tas, består av tio olika men sammanfallande byggstenar. Individens frihet En av de viktigaste byggstenarna i en socialliberalism av anno 2025 har inskriptionen frihet. Den frihet vi har upplevt och tagit för given behöver, mer än på länge, ges skydd. Hoten finns i form av olika former av begränsningar. En är polariseringen, det vill säga, påverkan av sammanhållningen i en splittrande riktning. Friheten är hotad av även ojämlika ekonomiska förutsättningar liksom av påverkan av tänkandet och forskningen. Demokrati Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Engagemang för mänskliga rättigheter är centralt. Rättsstat Lagarna står över alla och domstolarna är oberoende. Alla medborgare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Rättsstaten nedmonteras eller är nedmonterad i stora delar av vår omvärld. Vilken kraft om inte socialliberalismen är den självklara motkraften. Utbildning och fostran Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Uppdrag till skolan att fylla brister, inte bara i vad avser intellektuella kunskaper utan också i fråga om emotionella färdigheter, livskunskap, framstår som särskilt angeläget i dagens samhälle. Frihetens, demokratins och rättsstatens fortlevnad är beroende av en utbildning med hög kvalitet, men också en god etik, det vill säga, goda emotionella färdigheter. Det glömda Sverige Begreppet har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering. Jämlikhet Lika tillgång till utbildning, vård och social trygghet liksom jämställdhet mellan olika grupper är viktiga delar i en politik för jämlikhet. Upplevda avgrundsdjupa ekonomiska klyftor omöjliggör känsla av jämlikhet. Klimat och miljö Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi. Tolerans Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande. Fred Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot. Ny politisk debatt För ett uppfyllande av här, i korthet, upptagna socialliberala utmaningar måste politiken i högre grad än för närvarande ägna sig åt uppföljning av målsättningar och åt dialog med väljarna om sin konkreta politik. Dagens destruktiva politiska debatt måste ersättas med utbyte av tankar. Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Om däremot plattformens hållbarhet genom borttagande av en eller flera av stenarna är hotad måste sådant samarbete ses som uteslutet. Det vi ser i dag är en helt raserad socialliberal plattform, som torde kunna återuppbyggas, för närvarande i endast opposition. Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP), Uppsala

Riksda´n 28 januari

Riksdagsbeslut 28 januari Regler om byggprodukter anpassas till ny EU-lagstiftning (CU7) Nej till motioner om familjerätt (CU12) Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13) Kustbevakningens sjöövervakning ska utvecklas (FöU5) Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22) Nej till motioner om skogspolitik (MJU6) Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7) Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning har behandlats (NU9) Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden har behandlats (SfU8) Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9) Regler om byggprodukter anpassas till ny EU-lagstiftning (CU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om familjerätt (CU12) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Kustbevakningens sjöövervakning ska utvecklas (FöU5) Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22) Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om skogspolitik (MJU6) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning har behandlats (NU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning. Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Den övergripande slutsatsen är att både regeringen som ägare och LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt. Riksrevisionen anser dock att processen för att fastställa ekonomiska mål för de statliga bolagen är bristfällig och rekommenderar regeringen att säkerställa att det beräknade lönsamhetsmålet tillämpas konsekvent. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Samtidigt framhåller regeringen att rutinerna för beslut om ekonomiska mål i bolag med statligt ägande förändrats sedan den granskade perioden. Riksdagen vill understryka vikten av regeringens fortsatta arbete för att säkerställa att omställningen av LKAB:s verksamhet till produktion av järnsvamp sker affärsmässigt, och riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett betydelsefullt underlag i detta arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden har behandlats (SfU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering. Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete. Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Värdlandsavtalet igen

Uppsalabor mot Värdlandsavtalet! Under våren ska Sveriges riksdag fastställa det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Avtalet är redan undertecknat av ÖB efter beslut av den borgerliga regeringen i augusti 2014. Det är ett delvis hemligt ramavtal där detaljer kan ändras efter hand – utan riksdagsbeslut – utanför demokratisk kontroll. Meningen med avtalet är att Sverige ska underlätta för Nato att agera i Sverige under fredstid som förberedelse för kris- och krigssituationer. Natotrupper ska kunna stationeras, baser och förråd ska kunna byggas, vapen av alla typer som ingår i Natos arsenal ska kunna placeras på svensk mark. Inklusive kärnvapen. De som talar för värdlandsavtalet hävdar att inget av detta kan ske utan godkännande från svenska myndigheter, vilket möjligen kan ses som formellt riktigt. Men själva vitsen med avtalet är att underlätta Natos förberedelser för aktioner mot andra länder. Sådana omnämns i avtalet som strategiska och taktiska militära uppdrag. Det finns inget förbud inskrivet i avtalet mot att placera kärnvapen i Sverige. Utan en sådan klausul kommer kärnvapen att kunna placeras på svenskt territorium – utan att svenska medborgare kommer att få reda på det. Nato vägrar konsekvent att tala om var man förvarar sina kärnvapen. Natostyrkor i Sverige kommer att kunna begära svenskt stöd till verksamhet utomlands, alltså en direkt risk för att dra in Sverige i krig. Natosoldater som begår brott i Sverige kommer inte att kunna ställas inför svensk domstol. Sverige har deltagit i Partnerskap för fred (PFF), synkroniserat sina vapensystem med Nato och övat tillsammans med Nato på svenskt territorium. Bara under det senaste året hölls ett antal Nato-övningar med svenskt deltagande nära inpå Rysslands gräns. Vi har därtill avrustat vårt eget territorialförsvar och istället bidragit till Natos krig i Afghanistan och Libyen. Allt detta har varit skadligt för vår egen säkerhet. Insatserna i Afghanistan och Libyen har visat sig kontraproduktiva för allt vad demokratisering brukar innebära och rent dödsbringande för hundratusentals oskyldiga, samt förstås varit pådrivande för flyktingströmmarna. Nato har hittills varit en mycket dålig satsning för Sveriges säkerhet och för svenska skattebetalare. Ryssland är den stormakt som USA (Nato) ser som sin främsta konkurrent om inflytande i Europa och Mellanöstern. Ett nytt kallt krig är under uppsegling. I detta spänningsfält ska Sverige behålla sin neutralitet, precis som vi gjorde under det förra kalla kriget. Allt annat är äventyrligt och spänningsskapande. Ryssland är visserligen en militär stormakt, men mycket liten jämfört med Nato. Ryssland kan inte anfalla något land runt Östersjön utan att dra på sig ett motangrepp från Nato, en konfrontation man aldrig kan vinna. Ryssland utgör därför inget hot mot Sverige. Under 200 år har Sverige varit alliansfritt i fred för att kunna vara neutralt i krig. Det har tjänat Sverige väl och hållit oss utanför två världskrig och andra stormaktskonflikter. Alliansfriheten är en folkligt djupt förankrad princip som vore förödande att överge. Sveriges bästa ”liv- och brandförsäkring” vore att hålla sig utanför vidare Natosamarbeten och bygga upp sitt eget nationella försvar. Därför uppmanar vi riksdagsledamöter i Uppsala län att rösta nej till värdlandsavtalet. Djupare försvarssamarbete mellan Sverige och USA PUBLICERAD 2016-06-08 Foto: Marinette Nyh Radebo, Försvarsdepartementet Sverige och USA intensifierar sitt militära samarbete. En överenskommelse slöts av bägge ländernas försvarsministrar i Washington på onsdagen. I dokumentet har man enats om att verka för höjd försvarsförmåga. 427 Mikael Holmström Följ skribent Skriv ut Rätta artikel Bokmärk – USA har en oerhört viktig roll för säkerheten i Europa, för att utveckla militär förmåga och tekniskt kunnande. USA har dessutom en viktig roll i internationella operationer. Det är ett väldigt tydligt svenskt intresse att utveckla relationen, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN. Han är på ett flera dagar långt besök i USA och togs på onsdagen emot i försvarshögkvarteret Pentagon. Där undertecknade Hultqvist och den amerikanske försvarsministern Ashton Carter ett två-sidigt dokument. Det är en avsiktsförklaring, Statement of Intent, om ländernas fortsatta samarbete. ANNONS: Den svensk-amerikanska förklaringen slår fast att det transatlantiska samarbetet är avgörande för Europas säkerhet. Utmaningar kan endast mötas om USA och Europa agerar tillsammans och ”I Europa har Östersjöområdets betydelse för säkerheten ökat”. – Vi ska ha en fördjupad dialog om säkerheten i norra Europa och hur vi tillsammans kan möta utmaningarna. På militär nivå handlar det om samarbeten vi kan utveckla samt materielsamarbete inom luftförsvars- och undervattensteknik, förklarar Peter Hultqvist. USA:s regering har det senaste året blivit allt mer engagerat i Östersjöområdet. Flera krigsspel i amerikanska tankesmedjor har visat att Ryssland i en kris snabbt skulle kunna inta Baltikum. För att Nato ska kunna försvara balterna behöver man få tillgång till svenska flygbaser, hamnar eller luftrum. I en kris det bli en kapplöpning om kontrollen av svenska Gotland. ”Det är nyckelterräng. Vi skulle ta mycket, mycket allvarligt på om det uppstår ett hot mot Gotland”, sade USA:s vice försvarsminister Robert Work när han deltog i ett baltiskt-nordiskt möte i Stockholm i april. Även Robert Work var med vid ceremonin på onsdagen liksom hans värd vid Sverige-besöket, statssekreterare Jan Salestrand i försvarsdepartementet. Enligt Peter Hultqvist innebär USA-samarbetet inte någon ändring av Sveriges militära alliansfrihet och dokumentet han undertecknat är inte juridiskt bindande. Sveriges försvarssamarbete i väster med USA kombineras i öster med allt intensivare försvarssamarbete med Finland. Men inget av dessa väderstreck finns det några bindande avtal eller garantier om ömsesidig militär hjälp i en kris eller ett krig. Regeringens politik är att Sverige inte ska gå med i Nato, men ändå vill ni ha nära band med Natos starkaste land USA, är det inte en paradox? – Nej jag tycker inte det. Från regeringens sida ser vi ett utvecklat bilateralt samarbete med andra länder som en del av alternativet till ett Nato-medlemskap. Relationen med USA är gammal och omfattande och är när det gäller den bredare säkerhetspolitiken väldigt avgörande för balansen i den tid vi nu lever i, svarar Peter Hultqvist. Han understryker att 70 procent av riksdagen stöder ett djupare samarbete med USA, vilket ingick i riksdagens försvarsbeslut förra året och gäller för åren 2016-20. – Detta är ett verkställande av det som riksdagen beslutat. Nu har vi en handlingsplan att arbeta från, och det är oerhört viktigt. Just nu deltar Sverige i den årliga marina övningen Baltops i Östersjön som leds av USA. Dokumentet öppnar för mer övningar. ”Sveriges och USA:s gemensamma ansträngningar, inklusive gemensamma flyg-, mark- och marinövningar, liksom operationer och kapacitetshöjande uppdrag, bidrar till internationell fred och säkerhet”, konstaterar länderna. I dokumentet står vidare att USA och Sverige sträva efter ett utökat utbyte av informationer om läget i Nordeuropa så att ”vi tillsammans kan möta utmaningar”. Utbildning och övningar ska genomföras vilket ”sänder en distinkt politisk signal”. – Att öppet redovisa vad vi gör är en signal till omvärlden: vi är aktiva, vi tar situationen på allvar, vi söker lösningar och söker stabilisering. Allt vi gör handlar om att förebygga risken för konflikter och att någon inte agerar i enlighet med folkrättsliga principer, säger Peter Hultqvist som syftar på Ryssland. – Ryssland har annekterat Krim och bedriver sin väpnade konflikt i Ukraina med destabilisering, man uppträder oberäkneligt i vårt närområde och har en omfattande underrättelse- och övningsverksamhet. Kan inte Sveriges nära samarbete med USA provocera Ryssland? – Riksdagen har gjort den bedömningen att en eventuell kris i vår del i Europa kommer att omfatta flera länder. Ingen kan räkna med att det blir isolerat. Delar man det scenariot är det naturligt att bygga säkerhet tillsammans med andra genom olika typer av praktiska samarbeten och förberedelser Men hur tror du dokumentet uppfattas i Moskva av Putin-regimen? – Det är klart att man kommer att notera även detta. Men samtidigt gör ju Sverige sina egna säkerhetspolitiska val. Vi måste välja vår egen väg. Med den nivå på militär förmåga som vi har i Sverige så måste inse att ska vi bygga en säkerhet som är stabil så måste vi också samarbeta med andra, svarar Peter Hultqvist och tillägger: – Vi har valt att utveckla vår säkerhetspolitik utifrån den tid vi nu lever i. Den kan inte vara relaterad till förhållanden för 20 eller 30 år sedan. Det måste vara nuläget och en bedömning av framtiden som avgör. Fakta. Djupare samarbete Avsiktsförklaringen, Statement of Intent, mellan USA:s och Sveriges försvarsministrar omfattar en rad områden: interoperabilitet (förmåga att verka tillsammans), utbildning och övning, materielsamarbete, forskning och utveckling och internationella relationer. Det innebär bland annat utbyte av säkerhetspolitisk information, militära kontakter, samarbete inom på flyg- och undervattensområdena om sensorer, vapen och plattformar. Dokumentet är inte juridiskt bindande och ska revideras vartannat åt6.1 Allmänt Samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Natos operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet (nedan; ”värdlandsstödsavtalet”), som undertecknades den 4 september 2014, är ett övergripande ramavtal innehållande 11 avsnitt. Det innehåller grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Det är avsett att användas över hela skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot Natos militära stöd, dvs. såväl i fredstid (t.ex. för övningar) som vid kriser och i krig i Sverige eller i närområdet. Genom avtalet tydliggörs det ansvar Sverige har som värdland i förhållande till Nato och sändande länder, liksom vilket ansvar Nato och sändande länder har vid Natoledd verksamhet i Sverige. Värdlandsstödsavtalet som sådant ger inte Nato rätt att verka på svenskt territorium. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra verksamhet i något avseende. Det betyder att Sverige avgör när Natoledd verksamhet får äga rum på svenskt territorium. Samförståndsavtalet är ett ramavtal och inför varje enskild aktivitet kommer ett särskilt och mer detaljerat genomförandeavtal att behöva ingås inom de begränsningar som anges i ramavtalet. Avtalet är bilagt i engelsk originalversion och i den svenska översättningen, se bilaga 4. Ds 2015:39 45 6.2 De enskilda bestämmelserna Inledning I ingressen anges att parterna beaktar bestämmelserna i bl.a. Nato respektive PFF SOFA jämte avtalens tilläggsprotokoll. Allmänna bestämmelser (avsnitt 1–4) Avtalets första avsnitt innehåller definitioner av begrepp som används i avtalet, bl.a. gäller detta uttrycken styrka, Natoleverantörer, Natoledd militär verksamhet och sändande länder. Här definieras också värdlandsstöd som det civila och militära stöd som lämnas i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Av punkterna 17 och 18 framgår att värdlansstödsavtalet är ett ramavtal och att tekniska tilläggsöverenskommelser kommer att ingås inför varje aktivitet. Av avtalets andra avsnitt framgår att avtalets syfte är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. Det tydliggörs också att samförståndsavtalet, tillsammans med dess tilläggsöverenskommelser, är avsedda att tjäna som grund för behörig myndighet i värdnationen och för Natobefälhavare inför planeringen av överenskommelser om värdlandsstöd för olika typer av militär verksamhet. Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. I tredje avsnittet utvecklas avtalets tillämpningsområde närmare och avsnittet innehåller vissa generella bestämmelser. Det framgår bl.a. att PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet, om de är i kraft mellan parterna, ska tillämpas på all Natoledd militär verksamhet samt att värdlandsstödsavtalet är avsett att vara i överensstämmelse med Natos ”doktrin” och fungera som ett övergripande avtal för värdlandsstöd. Värdlandet ska erkänna att baseringsområden som upprättats i enlighet med avtalet utgör Ds 2015:39 46 avdelningar till de högkvarter som upprättat dem och att högkvarteren också bär ansvaret för verksamheten på sådana baser. Vidare anges att värdlandet, alltså Sverige, i största möjliga utsträckning utifrån förmåga och inom de praktiska begränsningar som råder vid varje given tidpunkt ska stödja de styrkor som är utsända till Natoledd militär verksamhet. De närmare detaljerna om stödet ska framgå av tilläggsdokumenten. Det klargörs att värdlandsstödsavtalet är tillämpligt i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt vad värdlandet och Nato gemensamt beslutar. Vidare anges att sändande länder uppmuntras att delta i Natoledd militär verksamhet i värdlandet och att då godta avtalet som övergripande dokument för det värdlandsstöd som värdlandet ska lämna, men att de också får ingå separata bilaterala avtal i enskilda fall. Slutligen regleras generella tillstånd för flygningar, tillträde till hamnar m.m. i samband med Natoledd militär verksamhet i värdlandet. I avsnitt fyra hänvisas till bilagan till värdlandsstödsavtalet, i vilken anges de referensdokument som kan vara tillämpliga för avtalet, t.ex. PFF SOFA. Ansvar (avsnitt 5) I femte avsnittet regleras ansvarsfördelningen mellan värdlandet och Nato samt övriga deltagare, dvs. de sändande länderna. I punkten 5.1 regleras värdlandets, dvs. Sveriges, ansvar enligt avtalet. Det klargörs att av tilläggsdokumenten ska framgå värdlandets tillgänglighet eller eventuella brister i fråga om förmåga till värdlandsstöd, och att värdlandet åläggs skyldighet att i god tid lämna besked om ändrade förutsättningar. Nato-planerare ska kunna förlita sig på de framtagna tilläggsdokumenten. Värdlandet ska, för att kunna lämna stöd, ingå nödvändiga överenskommelser med såväl civila som kommersiella aktörer. Kommersiellt stöd ska upphandlas genom ett konkurrensutsatt förfarande. Bestämmelsen innehåller också regler om standarder samt prislistor för stödet. Värdlandet ska vidare föra register för att kunna fastställa ersättning till värdlandet för det stöd som tillhandahålls styrkorna. Det klargörs att värdlandet behåller kontrollen över sina egna värdlandsstödsresurser, såvida inte kontrollen släpps. Värdlandet Ds 2015:39 47 ska uppmana sändande länder att godta villkoren i avtalet genom antingen ett anslutningsmeddelande eller en avsiktsförklaring. Värdlandet ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från värdlandets militära anläggningar på samma villkor som värdlandets militär får. Värdlandet ska också tillhandahålla förfaranden för medicinska kontakter mellan värdland och sändande land. Vidare åläggs värdlandet en skyldighet att förse Natobefälhavaren med kopior på engelska av vissa nationella bestämmelser som kan vara tillämpliga på verksamheten. Slutligen ska värdlandet som dokumentation för tulländamål godkänna kopior av sändande staters lastförteckningar över utrustning och förnödenheter, både för militärt och personligt bruk, som upprättats i enlighet med Nato SOFA. I punkten 5.2 regleras Natos ansvar. Det anges att Natobefälhavaren i största möjliga utsträckning ska säkerställa att tilläggsdokumenten anger den typ och kvantitet av stöd som behövs. Det konstateras dock att uppdragets och styrkans utformning inte kan specificeras förrän bl.a. operationsplaner har upprättats. Natobefälhavaren ska lämna den kompletterande information som är nödvändig för värdlandets planering så snart som möjligt. Natobefälhavaren ska också, i likhet med värdlandet, i god tid underrätta värdlandet om ändrade förhållanden och föreslå lämpliga ändringar i tilläggsdokument. Det är Natobefälhavaren som beslutar kring frågor om Nato-gemensam finansiering. Natobefälhavaren ska vidare ange och prioritera vilket värdlandsstöd som behövs och godkänna prissättningen för gemensamma kostnader samt säkerställa ekonomisk ersättning till värdlandet för överenskommet värdlandsstöd om det ska betalas genom gemensam finansiering. I övriga fall ska Natobefälhavaren hjälpa till att reglera ekonomiska åtaganden mellan värdlandet och de sändande länderna. Natobefälhavaren ska vidare identifiera bl.a. personalbehov för de platser som ska upprättas i värdlandet, och tillsammans med berörda sändande länder lösa eventuella situationer då sändande staters behov inte stämmer överens med Natobefälhavarens resursfördelningsprioriteringar. Slutligen ska Natobefälhavaren arbeta för standardisering av stödbehoven m.m. I punkten 5.3 regleras de sändande ländernas ansvar. Det framgår bl.a. att sändande länder kan välja att delta i förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i avtalet, Ds 2015:39 48 antingen genom ett anslutningsmeddelande eller genom en avsiktsförklaring för en viss Natoledd militär verksamhet. Sändande länder åläggs att informera värdlandet och ansvarig Natobefälhavare om behoven av värdlandsstöd. I bestämmelsen finns också regler om kostnaderna för värdlandsstödet. Det framgår bl.a. att sändande länder ska betala direkt eller ersätta värdlandet för tjänster som tillhandahålls från militära aktörer. När det gäller stöd från kommersiella eller civila aktörer ska detta betalas direkt av de sändande länderna. De sändande länderna är vidare skyldiga att anmäla bl.a. förändrade behov av värdlandsstöd till värdlandet och behörig Natobefälhavare. Slutligen anges att de sändande ländernas ansvarar för kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet tillhandahåller samt att de är skyldiga att följa vissa av värdlandets bestämmelser, bl.a. på hälso- och sjukvårdsområdet samt avseende förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods, vilka har identifierats vara relevanta för verksamheten. Vi granskar värdlandsavtalet Sverige kan bli värd för militära styrkor från ett Nato-land. Som exempel har nämnts att flygplatsen Göteborg City Airport åter kan bli en militär flygbas, och då med plan från Nato. Avtalet skrevs under vid Natos toppmöte i september 2014 av representanter för Sverige och Nato. Därefter godkändes det av riksdagen den 25 maj 2016. Närmare granskning av vissa punkter Ska Sverige hjälpa till utomlands? Vad säger regeringen? Vi sammanfattar avtalet Värdlandsavtalet i ett sammanhang Afghanistan och Libyen Det finns alternativ Fem skäl för Nej Skrivelse från regeringen juli 2015 Proposition från regeringen mars 2016 Närmare granskning av vissa punkter Vissa ord i avtalstexten har här gjorts klickbara. Först ett utdrag ur avtalets inledning: Avtalet Kommentar [Sveriges regering och två strategiska högkvarter inom Nato] ... som beaktar konceptet att gruppera Nato-styrkor och koalitionsstyrkor under Natos befäl till eller för transport genom Konungariket Sveriges territorium i fredstid, vid kris, nödläge och konflikt till stöd för Natos militära verksamhet, ... och som tar hänsyn till behoven hos Konungariket Sverige samt behoven hos Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO) och Natos transformeringsledning (Allied Command Transformations, ACT), nedan kallade de strategiska högkvarteren har kommit överens om följande. Här nämns både Nato-styrkor och koalitionsstyrkor. Om det ska vara någon skillnad, så antar vi att det senare kan betyda gemensamma styrkor från ett Nato-land och Sverige. Vi lägger märke till att en sådan styrka, där Sverige kanske ingår, ska stå under Natos befäl. Sedan följer en lång rad punkter. Du kan behöva gå till hela avtalet. Vi begränsar oss till punkter som är avgörande för hur vi ska uppfatta värdlandsavtalet. 1. Definitioner Vad är Nato-ledd militär verksamhet? Avtalet Kommentar 1.2 Nato-ledd militär verksamhet: militär verksamhet inklusive övningar, utbildning, operativt experimenterande och liknande aktiviteter eller genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag eller service- eller utbildningsuppdrag utfört av styrkor, samt processen att fortsätta strida, inklusive angrepp, förflyttning, försörjning och manövrer som behövs för att nå uppdragets eller operationens mål. Det betyder: Allt militärt, strategiskt och taktiskt, inklusive angrepp och strider. Vad är värdlandsstöd? Avtalet Kommentar 1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Se också punkt 3.8. Längre ned jämförs den här punkten med 2.1 och 3.4. En punkt längre ned, 5.3a, hänvisar till 1.15 och 1.16 vad gäller samarbete mellan Nato och Sverige. Även punkt 1.17 hör hit. Avtalet Kommentar 1.15 Anslutningsmeddelande: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är ett Nato-land som antas redan vara inne i Sverige. Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18. Avtalet Kommentar 1.16 Avsiktsförklaring: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal, med vissa förbehåll. Värdlandet ska bekräfta om förbehållen kan godtas eller inte för att tillhandahålla värdlandsstöd. Man önskar ett exempel på förbehåll. Här är en punkt där Sverige kan säga nej, men i så fall varför? Avtalet Kommentar 1.17 Teknisk överenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Den innehåller uppgifter om ansvar och förfaranden för värdlandets tillhandahållande av värdlandsstöd till Nato-befälhavaren och sändande land/länder. bilateral, som omfattar två parter. Teknisk överenskommelse låter som praktiska detaljer, men punkten ser ut att betyda mer än det. 1.16 och 1.17 ser ut att ge Sverige möjlighet att påverka vad Nato gör, och den senare punkten talar om en överenskommelse. Den första punkten är dock oklar. Avtalet Kommentar 1.18 Gemensam tillämpningsöverenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse som fastslår åtagandet mellan signatärstaterna om tillhandahållandet och mottagandet av värdlandsstöd. Den innehåller utförlig information om det stöd som behövs och erbjuds, platsspecifika förfaranden för genomförande och ersättnings- och betalningsvillkor. signatärstaterna, stater som undertecknar ett avtal. Här beskrivs en överenskommelse mellan Sverige och ett Nato-land som gör att Nato kommer in i Sverige. Avtalet Kommentar 1.19 Gemensam styrkommitté för värdlandsstöd: en kommitté inrättad för ändamålet och för vilken värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare delar på ordförandeskapet. Kommittén, som består av behöriga företrädare för alla sändande länder, värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare, ska mötas för att på lämpligt sätt samordna nödvändiga tilläggsöverenskommelser om värdlandsstödet, såsom tekniska överenskommelser och gemensamma tillämpningsöverenskommelser. Om det blir en sådan överenskommelse, som nämns i föregående punkt, så är detta gruppen som ska sköta samarbetet. Man undrar vem som ska utse representanter för Sverige. Regeringen? Överbefälhavaren? Att gemensamma tillämpningsöverenskommelser nämns här tyder på att det blir möjligt att ändra det ursprungliga avtal som nämns i föregående punkt. Se även punkt 3.5. 2. Syfte Avtalet Kommentar 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet utanför våra gränser. Detta framgår om man läser noga. Punkten diskuteras ingående längre ned, tillsammans med punkterna 1.11 och 3.4. 3. Omfattning och allmänna arrangemang Avtalet Kommentar 3.3 Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd. Vi kan se på Natos strategiska koncept från 2010, Aktivt engagemang, modernt försvar. Så här lyder punkt 17: Avskräckning, baserad på en lämplig blandning av kärnvapen och konventionella kapaciteter, förblir en kärna i vår övergripande strategi. De omständigheter under vilka någon användning av kärnvapen kan behöva övervägas är extremt avlägsna. Så länge kärnvapen existerar, förblir NATO en nukleär allians. Avtalet Kommentar 3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Tre delar: Nato-ledd militär verksamhet begränsas inte till Sverige. Detta utreds längre ned. Sverige ska ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet. Det kommer tilläggsdokument (flera i det engelska originalet). Sådana nämns på många ställen, bl.a. i punkterna 3.7 och 5.1a. Antag att Göteborg City Airport åter, som det har föreslagits, blir en militär flygbas, och att där finns attackflyg från Nato. Antag vidare att Nato vill använda planen för angrepp. Får de det? Den här punkten gör att de troligen får det. Är tolkningen överdriven? Kan Sverige säga nej till att attackflyg startar från svensk mark? Vi kan se på nästa punkt. Avtalet Kommentar 3.5 Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter. De utpekade värdlands- och Nato-myndigheter[na] förefaller vara den grupp som nämns i punkt 1.19. Vi vet inte under vilka förhållanden, och av vem, de svenska beslutsfattarna utses, och vi måste räkna med att de kommer att stå under tryck från Nato. Med detta avtal riskerar vi att hamna i sådana situationer. Kom ihåg att Sverige i punkt 3.4 lovar att ... i största möjliga utsträckning ... ge stöd till ... styrkor [i] Nato-ledd militär verksamhet. Det är oklart vad avtalet sätter för gränser för Natos handlingar. Detta behandlas på något sätt i punkt 5.3a. Det finns en oklarhet. Vi koncentrerar texten lite: Bestämmelserna ... är tillämpliga i fredstid ... eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut ... Handlar detta beslut om att nu gäller bestämmelserna, eller handlar beslutet om när bestämmelserna allmänt ska gälla (vilken typ av internationella spänningar)? Riksdagen har skrivit på in blanko. Avtalet Kommentar 3.7 Värdlandet och strategiska befälhavare eller högkvarter får utse ombud som ska förhandla fram tilläggsdokument som stöder och preciserar detta samförståndsavtal. Här och i punkterna 3.4 och 5.1a nämns tilläggsdokument som inte riksdagen har sett. Inte nog med att okända tilläggsdokument kommer. Enligt punkt 11.1 kan avtalet senare ändras. Följande punkt förtjänar stor uppmärksamhet: Avtalet Kommentar 3.8 Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd. Man räknar alltså med att Nato-ledd militär verksamhet ... kan kräva multinationellt stöd [... bl.a. av] militära stödfartyg. Nato-länder kan då fritt använda svenskt område för flyg och krigsfartyg. Det här kan få stora följder om en flygbas på svenskt område används för att angripa ett annat land. Flygbasen kan bli angripen, men Nato kan ha omfattande närvaro i Sverige, och det kan gå så långt att allt militärt som tillhör Nato, var som helst i Sverige, angrips. Detta visar att värdlandsavtalet är förberedelser för krig. Se också 3.4 och 8.4. 5. Ansvar Avtalet Kommentar 5.1a Värdlandet ska, under framtagningen av tilläggsdokument, vid ändringar och efter färdigställandet av dessa dokument, i god tid underrätta utsedd Nato-befälhavare om tillgängligheten av eller eventuella brister i fråga om förmågan till värdlandsstöd. Värdlandet noterar att Nato-planerare förlitar sig på de framtagna tilläggsdokumenten till detta samförståndsavtal och kräver att i god tid bli underrättade om planerade förändringar av den nationella etableringen och förmågan. Här kan vi lägga märke till vad som sägs om tilläggsdokumentens betydelse. Avtalet Kommentar 5.2g Nato-befälhavaren ska identifiera personalbehov och andra behov för att de baseringsområden som ska upprättas i värdlandet ska kunna fungera. ... baseringsområden som ska upprättas ... Om Sverige bjuder in Nato, så är det tänkt att Nato ska ta över när svenska förband har lagts ned. Vi behöver ett eget försvar nu, men på sikt måste det bli fred, avspänning och internationell nedrustning. Sveriges situation nu måste lösas självständigt och provisoriskt på något sätt. Avtalet Kommentar 5.3a Sändande länder kan välja att delta i strukturen och förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal. Detta görs genom ett anslutningsmeddelande eller genom att avge en avsiktsförklaring för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är Nato-länder som antas redan vara inne i Sverige. Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18. 8. Skydd av styrkor Avtalet förbereder för att krig kan föras in i Sverige. Punkt 3.8 visar det, och här är mer för att visa den saken: Avtalet Kommentar 8.4 Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Nato-befälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna. Man kan förslagsvis gå till avtalet och läsa hela avsnitt 8. Skydd av styrkor. 11. Förändring och tolkning Avtalet Kommentar 11.1 Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det. Riksdagen har alltså godkänt ett avtal som sedan får ändras. Angående otydligheter i avtalet står det så här i avtalets näst sista punkt: Avtalet Kommentar 11.3 Uppenbara tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna på lägsta möjliga nivå och får inte hänskjutas till nationell eller internationell domstol eller till tredje part för avgörande. Vi har redan pekat på att tilläggsdokument kommer, och vi har uppmärksammat 11.1 ovan. Och här. Avtalet innehåller oklarheter, och de ska redas ut på lägsta möjliga nivå. Detta gäller även tvister om tillämpningen. Till sidans topp Ska Sverige hjälpa till utomlands? Ska Sverige ställa upp även utanför våra gränser? Tre punkter, 1.11, 2.1 och 3.4, ser ut att ge olika besked. Vi jämför punkterna 1.11 och 2.1 Avtalet Kommentar 1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Värdlandsstöd gäller alltså inom Sveriges gränser. Avtalet Kommentar 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Här står att om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet även utanför våra gränser. Hur ser vi det? Lite kortare: ... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. De inskjutna orden , eller med stöd från, är märkliga. Det blir två fall, och vi stryker under skillnaden: ... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. eller ... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor med stöd från värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. I det andra fallet tycks Natos styrkor befinna sig utanför Sverige. Vår slutsats: Om Sverige är värd för ett Nato-land som har militär verksamhet utanför Sverige, och som begär svenskt stöd till den verksamheten, så ska Sverige ställa upp. Är slutsatsen riktig? Vad kan avtalets författare ha menat? De måste ha menat svenskt stöd även utomlands, för annars hade de inte lagt till orden , eller med stöd från,. Dessutom kan de säga att 1.11 inte utesluter svensk verksamhet utomlands. Vi ser även på punkt 3.4 Avtalet Kommentar 3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Sverige ska alltså ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet. Verksamheten begränsas inte till Sverige, vilket framgår om vi ser på texten lite närmare. Här är det engelska originalet: The HN will provide support within its fullest capacity, subject to availability and within the practical limitations of the circumstances that then exist, to the forces deployed on NATO-led military activities. The details of this support will be addressed in follow-on documents. I den svenska versionen har deployed översatts med utsända, och man tänker då på sändande länder (Definitioner, 1.8), alltså Nato-länder som sänder styrkor till Sverige. Men deploy betyder ofta i militära sammanhang gruppera. Så har det översatts i det sjätte stycket i avtalets Inledning (som beaktar konceptet att gruppera ...) samt i punkterna 1.8 och 7.2. Orden deployed eller utsända handlar alltså om styrkor som ett Nato-land har placerat någonstans, men det behöver inte vara i Sverige. I vardagsspråk kan placera vara en bra översättning. Det blir så här: ... under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som [har placerats i] Nato-ledd militär verksamhet. Vi sammanfattar Är värdlandsstöd begränsat till Sverige, eller gäller det även utomlands? Punkt 1.11 nämner Sverige, men utesluter inte utlandet. Punkt 3.4 nämner varken Sverige eller utlandet. I punkt 2.1 har författarna sett till att även utlandet ingår. Till sidans topp Vad säger regeringen? Gäller värdlandsstöd även utomlands? I skrivelsen från regeringen i juli 2015 behandlas detta. Man uttrycker sig motsägelsefullt. Kursiveringar har gjorts här. Sidan 45, i ett avsnitt med kommentarer till avtalet: ... värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. [Som 2.1] [...] Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär [kursiv i original] verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. [Ej som ovan] Sidorna 52-53, under rubriken 7 Godkännande av avtalen: ... Sverige ... ska kunna lämna ... stöd till utländska aktörer när de befinner sig på svenskt territorium ... för att t.ex. ... genomföra insatser vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet. Sidan 107, under rubriken 10 Konsekvenser: Värdlandsstödsavtalet ... innehåller ... procedurer ... för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige. Till sidans topp Vi sammanfattar avtalet Sverige kan bli värdland för ett eller flera Nato-länder som upprättar baser här. Avtalet är förberedelser för krig, vilket framgår av punkterna 3.8 och 8.4. Om Sverige blir värdland, så utlovas största möjliga stöd till Natos verksamhet, och detaljerna i det stödet bestäms senare. Se punkt 3.4. Om Nato har attackflyg baserat i Sverige och begär att få använda planen, så är det tveksamt om Sverige kan säga nej. Därmed kan Sverige dras in i krig. Se punkterna 3.4 och 3.5. Nato-styrkor i Sverige kan begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. Riksdagen behöver inte blandas in. Se punkterna 2.1 och 3.4. Punkterna diskuteras dessutom närmare här. Inget sägs om förbud mot kärnvapen på svenskt område. Nu har riksdagen beslutat, men senare kan avtalet ändras. Se punkt 11.1. Det ser ut som om målen med avtalet är två: Med Sverige som värdland ska Natos resurser öka. Nato får fler baser, och svenskt stöd till Nato-insatser utomlands underlättas. Att få in Nato-styrkor i Sverige, flygplan t.ex., så att svenskarna vänjer sig vid Natos närvaro och vill ha medlemskap. En kommentar till den första punkten. År 1993 pågick i USA en diskussion om Nato skulle utvidgas. Många var emot, bland annat folk i Pentagon. Men anhängarna till utvidgning vann, och senare började Natos utvidgning. Den grupp som vann diskussionen hade planer, och i dem ingår möjligheten till krig. I planerna ingår att stärka Nato på alla sätt, och där ingår att dra in Sverige. Vi kommer inte undan diskussionen om Ryssland och Ukraina, eftersom Nato-förespråkarna hänvisar dit. I november 2013 vägrade Ukrainas president att skriva på ett avtal med EU. Därefter började hotfulla demonstrationer där betalda banditer ingick. USA och andra var inblandade i händelserna, och i februari 2014 genomfördes en statskupp. Vissa Nato-länder stödjer kuppmakarna. Efter folkomröstning ansökte Krim om att få lämna Ukraina och åter bli en del av Ryssland. Ryssland godkände ansökan. Därmed räddade de en marinbas och skyddade rysk befolkning. Vi kan säga att Rysslands handlingar var förebyggande självförsvar, eftersom krafter inom Nato verkar för att Ukraina ska bli medlem i Nato. I stället för ensidig propaganda mot Ryssland vore det passande om tidningarna påminde om Natos bombkrig mot Jugoslavien 1999 och Libyen 2011. Sverige kan nu komma att bli värd för ett Nato-land som placerar attackflyg på en svensk bas. Då ser vi det så att det politiska läget i Europa kan förändras. Det kan bli sådant att Nato ber att få sända attackflyg från denna bas och får tillstånd till det, med allt vad det innebär. Om Nato-landet dessutom begär svensk hjälp till verksamhet utomlands, så ska Sverige enligt avtalet ställa upp. Avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel, punkt 10.2, och det är vad vi bör arbeta för. Till sidans topp Värdlandsavtalet i ett sammanhang Efter Kalla krigets slut 1991 avvecklades Warszawapakten, men Nato blev kvar. Avtalen Partnerskap för fred följde, bl.a. med Sverige år 1994. Polen, Tjeckien och Ungern blev Nato-medlemmar år 1999, och sedan har ytterligare länder tillkommit, bl.a. Estland, Lettland och Litauen. Runt Ryssland bygger USA och Nato missilförsvar som ska försöka göra Rysslands kärnvapenmissiler oanvändbara. Sedan Ukrainakrisen började rustar Nato upp i de östra medlemsländerna. Man har försökt dra in Ryssland i krig genom att försöka provocera landet att gå in i Ukraina. Det finns en grupp oerhört inflytelserika personer som styr världsekonomin. De är baserade i USA, vissa EU-länder och Israel, och de har viss kontroll över regeringar. Deras mål är att dominera världen, och Nato är ett av deras verktyg. Några står emot, bland andra Ryssland. Här kommer Sverige in i bilden. I och med Sveriges nya avtal med Nato har inringningen av Ryssland blivit ännu tätare. Till sidans topp Afghanistan och Libyen Värdlandsavtalet kan leda till svenska insatser utomlands. Om Sverige är värd för ett Nato-land som vill ha hjälp någonstans ska Sverige ställa upp. Många har frågat hur Sverige blev inblandat i Afghanistan. Om Sverige hade varit värd för Nato-landet USA, och USA hade bett om hjälp, så hade Sverige behövt ställa upp enligt värdlandsavtalets punkter 2.1 och 3.4. Makthavarna hade sluppit frågor. Våren 2011 hjälpte svenska plan till med att i Libyen spana och identifiera mål för Natos attackflyg. Nato gick långt utöver vad FN hade beslutat. Innan Sverige ställde upp blev det en riksdagsfråga. Om Sverige hade varit värd för något av Nato-länderna USA, Frankrike eller Storbritannien hade beslutet kunnat tas mycket enklare. Det finns alternativ I början av 70-talet pågick internationella konferenser om fred och säkerhet där bland annat USA och Sovjetunionen deltog. De avslutades 1975 med den så kallade Helsingforsöverenskommelsen, vilken anses ha bidragit till avspänning och minskad risk för krig. Man önskar att Sverige tar initiativ till sådant i stället för värdlandsavtal och ökat militärt samarbete med USA. Se också Fem skäl för Nej nedan, punkt 5. Till sidans topp Fem skäl för Nej Här är fem skäl varför riksdagen borde ha röstat Nej till värdlandsavtalet: Nato är dåligt sällskap för oss. Natos uppgift är att bevara och utöka Västs inflytande, och Nato har kärnvapen. Nato bombade 1999 Serbien oavbrutet i mer än två månader, tog sedan över USA:s krig i Afghanistan samt missbrukade 2011 ett FN-beslut och förstörde Libyen. USA och Storbritannien − två Nato-länder − anföll 2003 Irak, och ett långt krig följde. Värdlandsavtalet kan dra in Sverige i krig. Om Sverige blir värd för ett Nato-land, så kan Nato-flyg komma att angripa ett annat land från svensk mark. Nato-styrkor i Sverige begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. Sverige bör inte bidra till inringningen av Ryssland. Det är en fientlig handling. Avtalet är bristfälligt. Viktiga punkter tycks strida mot varandra. Ett Ja betyder att riksdagen skriver på in blanko. Tilläggsdokument kommer, och kanske ändringar. Det finns alternativ: Neutralitetspolitik. Självständig lösning av Sveriges försvarsproblem, utanför Nato. Svenska initiativ, bl.a. i FN, för fred, säkerhet och nedrustning i världen. Goda kontakter med Ryssland inom handel, forskning, kultur och turism. (Listan har med tiden utvidgats och bearbetats.) Till sidans topp Skrivelse från regeringen juli 2015 Värdlandsavtalets översättning finns i en omfattande skrivelse från regeringen, Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, som kom den 13 juli 2015. Innehållsförteckning finns på sidorna 1-3. Avtalet finns i Bilaga 4: Den svenska översättningen är på sidorna 187-208. Det engelska originalet är på sidorna 209-227. I skrivelsen finns annat också, bl.a. om SOFA och Parisprotokollet. På många ställen i avtalet nämns SOFA (Status of Forces Agreement) och Parisprotokollet. De är överenskommelser mellan länder i juridiska frågor. Om militär från ett Nato-land placeras i Sverige kommer en SOFA att gälla. Den kan väntas medföra att om främmande militär begår brott i Sverige, så döms de inte på normalt sätt i svensk domstol, utan den främmande makten tar i större eller mindre grad hand om det rättsliga. I skrivelsen behandlas lagändringar som krävs för värdlandsavtalet. Riksdagen beslöt om både lagändringar och värdlandsavtalet. Proposition från regeringen mars 2016 Den 22 mars 2016 lämnade regeringen till riksdagen proposition 2015/16:152 om värdlandsavtalet. Regeringen föreslår att: ... Riksdagen godkänner samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (avsnitt 7). ... ... ... ... Här finns propositionen som pdf-fil. Som svar på propositionen kom motioner från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Den 25 maj röstade riksdagen. Motion från Sverigedemokraterna Fyra riksdagsledamöter i Sverigedemokraterna lämnade in motion 2015/16:3375. De föreslår att: Riksdagen avslår proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samförståndsavtalet om värdlandsstöd bör sägas upp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdlandsavtalet enbart ska kunna aktiveras genom beslut av riksdagen och inte av regeringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös, bred och djuplodande utredning om samtliga konsekvenser av värdlandsavtalet för Sveriges militära alliansfrihet och tillkännager detta för regeringen. Motion från Vänsterpartiet Sju riksdagsledamöter i Vänsterpartiet lämnade in motion 2015/16:3377. De föreslår att: Riksdagen avslår proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Men vi vill peka på en sak. I punkt 4 Bakgrund, början av andra stycket, nämns Thage G. Peterson på ett sätt som behöver förtydligas. Det var inte han som för Sveriges räkning skrev under avtalet om PFP. Det var en tidigare regerings utrikesminister som skrev under avtalet den 9 maj 1994. Se avtalet här. Totalt 13 sidor. Varannan sida är på engelska samt franska, och varannan är svensk översättning. Tidigare motion, hösten 2015 Redan 6 oktober 2015 lämnade två miljöpartister in motion 2015/16:2801 om värdlandsavtalet. De föreslår att: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkalla värdlandsavtalet med Nato och tillkännager detta för regeringen. Till sidans topp Till hela avtalet

SPF är årets Välfärdsinspiratör

Nyheter Ekonomi Hälsa & Omsorg Boende Övrigt SPF Seniorerna får pris som Årets Välfärdsinspiratör Övrigt SPF Seniorerna är Årets Välfärdsinspiratör. Vi tar hem priset för Hemtjänstindex, ett verktyg som ger en heltäckande bild av hemtjänstens kvalitet i landets alla kommuner. Bakom priset står e-Hälsa+MVTe och Framtidens Hälso & Sjukvård. SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström tar emot priset som Årets Välfärdsinspiratör. Previous Next Hemtjänstindex är det enda mått som ger en heltäckande bild av hemtjänstens kvalitet i landets alla kommuner. Verktyget väger samman statistik och mätningar ur nationella databaser och bygger på vad seniorer själva anser är viktigast med hemtjänsten. Indexet gör det möjligt att jämföra alla 290 kommuner med varandra och omfattar både kommunala och privata utförare. – Syftet med Hemtjänstindex är att rikta fokus på kvaliteten i hemtjänsten och det har vi lyckats väl med. Det är inte lätt att mäta kvalitet, men vårt mått fungerar och utgår dessutom från vad seniorer själva tycker är viktigast. Många kommuner har stor nytta av indexet när de arbetar med att förbättra hemtjänsten och det gagnar ytterst seniorer och deras närstående. Det är jag väldigt stolt över, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna. – För SPF Seniorerna som ideell organisation, utan stora ekonomiska resurser, är det här ett mycket betydelsefullt pris. Det visar att ett tydligt fokus på kvalitet, fakta och seniorers egna erfarenheter räcker långt och att även små resurser kan leda till stor förändring i välfärden, säger Peter Sikström, generalsekreterare för SPF Seniorerna. Om priset: Årets Välfärdsinspiratör är en utmärkelse som ges till en person eller organisation som har inspirerat andra att engagera sig och arbeta för att förbättra välfärden för samhället. Det kan vara en person som har gjort en betydande insats inom välfärdssektorn genom sitt arbete, sin forskning eller sitt samhällsengagemang. Det kan också vara en organisation som har genomfört ett projekt eller en kampanj som har inspirerat andra att ta initiativ för att förbättra välfärden. Kriterierna för att vinna utmärkelsen inkluderar att personen eller organisationen har en stark vision och engagemang för att förbättra samhällets välfärd, att de har gjort en betydande positiv skillnad inom välfärdssektorn, och att de har inspirerat andra att följa i deras fotspår. Bedömningen görs av en jury som består av experter inom välfärdssektorn, akademiker och företrädare för näringslivet. Hemtjänstindex är ett initiativ från SPF Seniorerna som från början finansierades av Allmänna arvsfonden