Ur Dagens arena
Regeringen kunde i princip stannat på Tidö slott, köerna hade ändå minskat.
Tidöregeringen berömmer sig om att ha minskat vårdköerna med 40 procent.
Det är en mycket skakig, för att inte säga direkt missledande uppgift.
Därför var det inte underligt att Kristdemokraternas Ebba Busch hade påtagligt svårt att hantera journalisternas frågor om saken i SR:s första partiledarutfrågning, som sändes på måndagen.
Till att börja med bygger siffran 40 procent på att regeringen mäter mot pandemiåren. Då växte köerna av det enkla skälet att många operationer och behandlingar sköts på framtiden av smittskyddsskäl.
Om man däremot jämför med 2019, året före pandemin, är vårdköerna längre i dag.
Alltså ingen minskning sett över tid.
Riktade bidrag sällan svaret
På det svarade Ebba Busch flera gånger att köerna i alla fall är kortare än de var i början av Tidöregeringens mandatperiod.
Det är ett ganska meningslöst mått på framgång för just regeringens politik.
Jämfört med 2022 hade siffrorna gått åt rätt håll om så Ebba Busch och hennes partiledarkollegor hade stannat kvar på Tidö slott och druckit drinkar under hela mandatperioden.
Regeringen hävdar att minskningen, hur stor den nu är, beror på ökad statlig styrning, främst ett antal riktade statsbidrag till regionerna.
Men en del av minskningen tycks bero på att regionerna helt enkelt ändrat sitt sätt att räkna.
Dessutom har både Riksrevisionen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, granskat frågan och konstaterat att metoden med riktade statsbidrag generellt inte minskar köerna, även om det kan fungera på enskilda vårdområden.
Istället är det först och främst regionernas eget arbete som minskar köer, och de har förändrat sina arbetssätt, genomfört bättre planering och ökat produktion. Regeringen ger med andra ord, enligt SKR, en alltför ensidig bild, där statens satsningar framställs som den avgörande förklaringen.
SKR efterfrågar stabila och förutsägbara statsbidrag i stället för återkommande prestationsbaserade projektmedel. Regionerna behöver kunna planera personal, utbildning och investeringar över flera år.
SKR pekar också på att det stora problemet är personalbristen. Vårdköerna kommer inte kunna kortas varaktigt om staten inte tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen – exempelvis utbildningsplatser, specialistutbildningar och den verksamhetsförlagda utbildningen.
Nej, inte förstatligande heller
När SR:s journalister med sina frågor smulat sönder Ebba Buschs argument om vårdköerna återstod bara frågan om vårdens övergripande styrning. Det som länge varit Kristdemokraternas hjärtefråga.
Ebba Busch vill lägga ned regionerna. Staten ska ta över.
Bland partierna är det bara Sverigedemokraterna som driver den linjen tillsammans med Kristdemokraterna, och det finns goda skäl till varför det inte är fler.
Det är nämligen en väldigt, väldigt dålig idé.
Ebba Busch talade föraktfullt (ja, det är ett lämpligt ord för att beskriva hennes tonfall) om ”fritidspolitiker i regionerna”, som, enligt Kristdemokraterna, inte har en aning om vad de håller på med och därför förvärrar vårdens problem.
Till att börja med får det en att undra om Ebba Busch har något emot vårt system med fritidspolitiker? Alla de tiotusentals människor som lägger sin lediga tid på att vara förtroendevalda.
Har de för mycket makt alltså? Finns det fler områden där Ebba Busch vill flytta makten från förtroendevalda till byråkratin?
För det andra verkar Ebba Busch ha missat att det ute i regionerna sitter en och annan politiker som likt Ebba Busch själv arbetar heltid, och att de gör det med just sjukvårdsfrågor. Dessutom görs detta arbete i regionerna tillsammans med chefer, läkare och vårdpersonal som är nära verksamheten och vet vad som behövs.
Varför skulle det arbetet bli enklare om det sköttes av byråkrater i Stockholm?
Svaret är förstås att det inte skulle det.
Vårdköerna minskas, som de närmast verksamheten alltså redan konstaterat, av mer resurser, fler i personalen och långsiktiga villkor för hela verksamheten.
Där kan en produktiv diskussion om vården ta vid.
Inlägg
