Riksdagsbeslut 19 mars
- Skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 har behandlats (FiU17)
- Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
- Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)
- Ny lag ska försvåra för kriminella att använda alternativa betalningssystem (FiU27)
- 2024 års tillämpning av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU26)
- Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU9)
- Skrivelse om förvaltningen av skyddad natur har behandlats (MJU11)
- Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15)
- Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21)
- Nej till motioner om cykelfrågor (TU10)
- EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.
Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om kommunala frågor i motioner från allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag och kommunala tillsynsavgifter
Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning och pågående arbete inom området.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om valutaväxling samt lagändringar.
Valutaväxling innebär yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta. Regeringens lagförslag innebär att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt istället för registreringsplikt. Detta underlättar för Finansinspektionen att kontrollera verksamheten. Undantag görs för fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster i form av kontoinformationstjänster. Dessa ska däremot omfattas av penningtvättslagen.
Bakgrunden är att valutaväxling och penningöverförande bedöms ha en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av pengar från brott.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2023–30 juni 2024. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism och riksdagen kontrollerar hur regeringen tillämpar den genom att regeringen varje år lämnar en skrivelse till riksdagen.
I skrivelsen redogör regeringen även för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.
Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur.
Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om äldreomsorg i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och äldreomsorgens personal.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen sa nej till 64 förslag om olika cykelfrågor. De handlar bland annat om infrastruktur och regler för ökad säkerhet, insatser för cykling bland barn och unga samt kombinerade resor med cykel.
Merparten av förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Fyra förslag inkom i följdmotioner till en proposition från regeringen.
Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.
Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.
EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.
Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.
Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
