fredag 29 maj 2020

Riksda´n 27 maj

logotyp: Sveriges riksdag
27 maj 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 27 maj

Förutsättningar ska skapas för att införa etableringsjobb (AU12)
Regelförenklingar inom fastighetsrätten (CU20)
Lagen om näringsförbud rättas (FiU58)
Extra ändringsbudget: Förstärkt korttidspermittering och flera nya åtgärder (FiU59)
Ja till ökat skydd för hedersrelaterad brottslighet (JuU23)
Stärkt integritetsskydd i Rättsmedicinalverkets verksamhet (JuU24)
Krav på skyndsam handläggning när straff ska verkställas i annat EU-land (JuU40)
Riksrevisionens granskning av hur myndigheters digitala tjänster underlättar nyföretagande (NU16)
Regeringen bör säkerställa och följa upp åtgärder för bättre konkurrenstillsyn (NU17)
Ja till ändrade regler för rehabiliteringsersättning och vårdbidrag (SfU23)
Regeringen bör se över digitaliseringen av vården (SoU11)
Ja till förbättringar för barn inom psykiatrisk tvångsvård (SoU15)
Ökat skydd för sjömäns anställning vid bland annat sjöröveri (TU16)
Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis för chaufförer (TU18)
Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU8)
Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer (UU17)
Moderniserade dataskyddsregler på studiestödsområdet (UbU19)

Förutsättningar ska skapas för att införa etableringsjobb (AU12) 

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.
Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Regelförenklingar inom fastighetsrätten (CU20) 

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Bland åtgärderna kan följande nämnas:
Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Lagen om näringsförbud rättas (FiU58) 

Riksdagen beslutade att en tidigare gjord lagändring som gäller näringsförbud ska tas bort igen. På så sätt åtgärdas att olika bestämmelser krockar med varandra.
Beslutet om lagändring är ett utskottsinitiativ. Det betyder att det är finansutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Extra ändringsbudget: Förstärkt korttidspermittering och flera nya åtgärder (FiU59) 

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:
Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj–31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.
Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.
Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Ja till ökat skydd för hedersrelaterad brottslighet (JuU23) 

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.
Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.
Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Stärkt integritetsskydd i Rättsmedicinalverkets verksamhet (JuU24) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två nya lagar för Rättsmedicinalverkets verksamhet. Det gäller lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och lagen om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas. Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i verksamheten.
Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas innehåller dna-profiler från personer som har nära kontakt med dna-prover som hanteras på myndigheten. Syftet med databasen är att undvika att dna-prover för bland annat släktskapsutredningar och identifiering av avlidna personer ska förorenas av andra personers dna, som till exempel medarbetare på myndigheten eller lokalvårdare. Dna-profiler klassas som personuppgifter och hantering av databasen som personuppgiftsbehandling.
De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Krav på skyndsam handläggning när straff ska verkställas i annat EU-land (JuU40) 

Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksrevisionens granskning av hur myndigheters digitala tjänster underlättar nyföretagande (NU16) 

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.
Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.
Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen bör säkerställa och följa upp åtgärder för bättre konkurrenstillsyn (NU17) 

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.
Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ja till ändrade regler för rehabiliteringsersättning och vårdbidrag (SfU23) 

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.
Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Regeringen bör se över digitaliseringen av vården (SoU11) 

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över
om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.
Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Ja till förbättringar för barn inom psykiatrisk tvångsvård (SoU15) 

Reglerna för tvångsåtgärder för patienter under 18 år ska ändras för att minska användningen av de metoderna. Förändringarna innebär att
fastspänning med bälte bara får ske i undantagsfall och då högst en timme jämfört med dagens fyra timmar
barnet får hållas avskilt från andra endast om det är nödvändigt på grund av att barnet genom aggressivt beteende allvarligt försvårar vården av andra och andra åtgärder är otillräckliga, då i maximalt två timmar jämfört med dagens åtta timmar
inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, som datorer, får gälla högst en vecka jämfört med dagens två månader
barnet ska ha rätt till dagliga aktiviteter och få vistas utomhus minst en timme om dagen.
Dessutom ska personalen underrätta IVO när en person under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid fler än tre tillfällen under vårdperioden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Ökat skydd för sjömäns anställning vid bland annat sjöröveri (TU16) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ändringar av 2006 års sjöarbetskonventionen och anpassa svensk lag därefter. Beslutet innebär ett ökat anställningsskydd för sjömän som omfattas av konventionen.
Ändringarna innebär i praktiken att om en sjöman hålls fången på grund av sjöröveri eller väpnat rån mot fartyget så ska anställningsavtalet gälla även om det egentligen skulle ha upphört under fångenskapen. Sjömannen har också rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner.
Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis för chaufförer (TU18) 

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för chaufförer som kör godstransporter och persontransporter. Anledningen är att spridningen av det nya coronaviruset gör det svårt att genomföra den fortbildning som chaufförerna regelbundet måste gå för att förnya yrkeskompetensbeviset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Genom att förlänga giltighetstiden bedöms risken för störningar i samhällsviktiga transporter minska. En annan effekt blir att utbildningskostnaden för transportföretag och enskilda kan skjutas på framtiden.
Genom ändringen får regeringen meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Vidare får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis vars giltighetstid har löpt ut under perioden 1 mars 2020–31 maj 2020. Undantaget ska inte få gälla längre än sex månader.
Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 december 2020.

Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU8) 

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.
Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer (UU17) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.
Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Moderniserade dataskyddsregler på studiestödsområdet (UbU19) 

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.
Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020

Sverker Olofsson om sjukvården. Tänkvärt


ANNONS
Svenska folkets förtroende för sjukvården växer under coronakrisen. Den borde inte behöva växa. Förtroendet borde vara skyhögt före, under och efter krisen. Kan det vara så att min generation har en annan syn på vår gemensamma sjukvård, och en annan erfarenhet än de som kommer efter?
Bland de människor som finns kring mig har mycket hunnit hända, och jag är inte ensam om den erfarenheten. Våra barn har fötts, en cancer har upptäckts, en hjärtinfarkt har slagit till och en hjärnblödning har smugit sig på. Även döden har skördat en och annan frukt. Alltid har vår gemensamma sjukvård funnits där för att laga, lindra och trösta.
Jag har förstått att förtroendet för den allmänna sjukvården inte har varit på topp och det är svårt att förstå varför. Kan det bero på att högröstade kravmaskiner har för stort inflytande i de opinionsbildande leden. Det är svårt att vänta även om det gäller en struntsak. Jag först!
Jag har ofta läst om förfärligt lång väntan på akuten. Att det sedan handlat om en måttlig förkylning eller ett rätt så lindrigt skrubbsår har inte varit lika tydligt. Min erfarenhet är att den som kommer in med något allvarligt i bagaget får direkt och mycket skicklig hjälp. Kanske på bekostnad av den som inte alls borde vara på akuten med sin feber.
ANNONS
Jag tror att den privata sjukvårdens marknadsföring har varit till skada för vår gemensamma sjukvård. Nytt knä på tre veckor, kontakt med doktorn inom en timme och dygnet runt och allt vad det nu kan vara. Marknadsföringen skapar en förvrängd uppfattning som går ut på att framtiden finns i den privata sjukvården. Där går det snabbt och där finns kompetensen. Den uppfattningen är riskabel, eller rent av farlig för de flesta av oss.
Farlig även för den som har råd med en privat sjukförsäkring. Knäbytet kanske går snabbt, men den som tror att försäkringsbolaget och privatdoktorn också finns till hands när det verkligen gäller har fel.
Känner ni någon, eller har ni hört talas om någon som intensivvårdats för covid-19 i den privata sjukvården? Inte det! Har ni hört om någon privat sjukförsäkring som täcker en allvarlig sjukdom som till exempel covid-19? Inte det heller!
Nej, naturligtvis inte. Det finns inga pengar att tjäna på komplicerade och vårdkrävande sjukdomar. När det gäller covid-19 är det dessutom gamlingarna som drabbas hårdast och dom är inte intressanta för försäkringsbolag och privat sjukvård. Dom är olönsamma och dom ger dålig PR hur fort höfterna än blir utbytta.
När pandemin är över hoppas jag att minnet håller och kunskapen finns kvar. Då bör vi minnas hur skickligt den allmänna sjukvården har fungerat och hur uppoffrande personalen har jobbat. Vi skall också minnas hur korkade vi var när vi litade på att privata intressen skulle hålla hög kvalité på beredskapen vad gäller mediciner och skyddsutrustning.
Vi skall vara rädd om vår allmänna sjukvård. Det är den vi lutar oss mot när det gäller. Där har alla rätt att ställa samma krav och därför är den för viktig för att överlåtas till kommersiella intressen.

söndag 24 maj 2020

Angelägen artikel


DN DEBATT 24/5.
Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.
Flera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. 

UTVALD LÄSNING I DIN MEJLBOX

Fördjupningar, nyheter och intervjuer. Klimatkollen ger dig den bästa läsningen om klimatet.
Kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen har fått stor uppmärksamhet. Flera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Som forskare inom energiområdet vill vi bidra till en faktabaserad debatt, och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.
Först är det viktigt att skilja på befintlig och ny kärnkraft. Enligt Energiöverenskommelsen kan den befintliga kärnkraften finnas kvar till början av 2040-talet, eller ännu längre om det bedöms vara lönsamt och säkert att livstidsförlänga reaktorerna. Men stämmer det, som en del aktörer hävdar, att det är nödvändigt att bygga ny kärnkraft för att få ett stabilt och fossilfritt svenskt elsystem?
• Behövs kärnkraften för att elektrifiera industrin och transporterna? Även om elanvändningen väntas öka kraftigt till 2040 och all kärnkraft försvinner, finns det mer än tillräcklig potential att bygga ut de förnybara kraftslagen. Naturvårdsverket och Energimyndigheten arbetar nu med en strategi för 100 TWh vindkraft till 2040 och vindkraftens produktion kan bli ännu större. Tillsammans med en stor potential för solenergi och bioenergi samt dagens vattenkraft finns en stor möjlighet att producera den efterfrågade elen, och även att kunna fortsätta exportera el till grannländerna.
Den förnybara elen kan byggas ut snabbt och har inte kärnkraftens långa ledtider.
• Behövs kärnkraften för att klara klimatmålen? En ökad elproduktion är ett mycket effektivt sätt för Sverige att minska klimatpåverkan, både genom att elektrifiera transporterna och industrin i Sverige och genom att exportera el till Europa. Den kvarvarande kärnkraften kan bidra med klimatnytta så länge den kan drivas vidare med lönsamhet och på ett säkert sätt. Men för att klara klimatmålen behöver elproduktionen byggas ut, och den förnybara elen kan byggas ut snabbt och den tekniken är inte förenad med de långa ledtider som kärnkraften kännetecknas av.
• Behövs kärnkraften för leveranssäkerheten så att vi alltid kan få el? Detta har analyserats i Svenska kraftnäts ”Långsiktig marknadsanalys 2018” där de studerat ett scenario utan kärnkraft, men där i stället vindkraft, solkraft, biokraft och dagens vattenkraft står för elproduktionen och elanvändningen antas vara cirka 30 procent högre än i dag. Resultatet är att det finns risk för att elen inte räcker till alla under i genomsnitt 42 minuter per år, och att den saknade elen motsvarar årsförbrukningen i 25 villor. Vår bedömning är att detta kan undvikas till låg kostnad, bland annat genom flexibilitet i elbilar, biokraft, elvärme, batterier eller vätgaslager.
• Behövs kärnkraften för att ansluta nya elförbrukare i storstadsområdena? Det senaste året har det uppmärksammats att det ibland inte går att ansluta större elförbrukare till elnätet i storstadsområdena. Ofta missuppfattas detta som att det skulle bero på att det inte finns tillräckligt med elproduktion. Så är det inte, Sverige hade ett rekordstort elöverskott under 2019 och Energimyndighetens prognos är att detta överskott kommer bli än större 2022. Men däremot har utbyggnaden av elnäten inte hängt med när elförbrukningen ökat i vissa regioner. Detta behöver åtgärdas snabbt, framför allt genom att bygga ut och stärka elnäten, främja lokala ellager och införa incitament för konsumenter att använda el när den är billig. Mer eller mindre kärnkraftsproduktion har dock ingen betydelse för detta, såvida inte nya kärnkraftverk placeras inne i storstäderna. Detta är knappast ett rimligt alternativ.
• Behövs kärnkraften för att ge stödtjänster till elsystemet? I ett elsystem måste det varje sekund vara balans mellan produktion och konsumtion, även vid snabba eller oväntade störningar. Detta hanteras genom stödtjänster som Svenska kraftnät handlar upp på olika marknader. Det är främst vattenkraften som levererar dessa tjänster och kärnkraften bidrar inte till dessa. Vidare finns det en stark teknisk utveckling av olika typer av tjänster som kan bidra till balanseringen, som nya typer av energilager och smart styrning av olika processer och elbilars batterier.
Det kan finnas regioner i världen där förutsättningarna för förnybar energi är sämre och där kärnkraften kan komma att spela en roll, men Sverige har utmärkta geografiska förutsättningar att bli ett fossilfritt välfärdsland utan att behöva bygga ny kärnkraft.
• Behövs kärnkraften för att få tillräckligt med rotationsenergi? När ett stort kraftverk oförutsett snabbstoppas eller en stor elledning slutar fungera krävs att annan energi omedelbart och automatiskt tillförs elnätet för att undvika avbrott. Det kan ske genom att det finns lagrad rotationsenergi i tunga, roterande turbiner och generatorer (svängmassa). I ett framtida elsystem kan detta klaras med andra typer av snabba reserver (batterier, efterfrågeflexibilitet och syntetisk svängmassa i vindkraft). Svenska kraftnät och deras nordiska kollegor tar nu fram en marknadsbaserad lösning för detta, med målet att upphandla sådana reserver redan i år.
Den slutsats vi drar från detta, och baserat på mer underlag i rapporten, är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft. Frågan är då om detta system blir dyrare. Ingen vet vad olika kraftslag kommer att kosta år 2045, men under senare år har det skett en kraftig minskning av kostnaderna för sol- och vindkraft. Samtidigt har kärnkraftens kostnader i stället ökat kraftigt. Den är nu betydligt dyrare än ny vindkraft.
Med stora mängder sol- och vindkraft kommer det att behövas andra investeringar i elsystemet, inklusive i elnät och smart styrning. Vår bedömning är att totalkostnaden för dessa extra investeringar under de närmaste decennierna kommer vara betydligt lägre än den merkostnad som kärnkraftsalternativet innebär.
Det finns en risk att föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet. Det finns förvisso utmaningar med att få ett förnybart elsystem på plats men Sverige har mycket goda förutsättningar med bra vindlägen, rikligt med biomassa och flexibel vattenkraft samt en industri som visar alla tecken på att vilja gå före i klimatarbetet och ställa om till förnybart.
Givet det allvarliga i klimathotet är det naturligtvis viktigt att vi inte stänger dörrarna för någon teknik som har potentialen att bidra till klimatomställningen. Men även om det pågår forskning om ny och potentiellt mer kostnadseffektiv kärnkraft pekar dock allt på att en sådan ligger ganska långt fram i tiden – knappast innan år 2045 när Sverige har ett mål om netto nollutsläpp. Det kan finnas regioner i världen där förutsättningarna för förnybar energi är sämre och där kärnkraften kan komma att spela en roll, men Sverige har utmärkta geografiska förutsättningar att bli ett fossilfritt välfärdsland utan att behöva bygga ny kärnkraft.

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimatet
Kärnkraft

TEXT

Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, Chalmers
Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers
Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers
Tomas Kåberger, affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers
Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet
Lennart Söder, professor i elektriska energisystem, KTH

måndag 18 maj 2020

Mail till Fredrick Federley

Bästa Fredrick,

Jag kontaktar dig för att du är med i PECH-kommittén. Jag vet att ni träffas i veckan för att diskutera den nya fiskeriregleringen.

Supertrålare förstör det marina livet i Östersjön. Fåglar, fiskar, sälar och andra djur faller offer för att trålarna får dammsuga havet.

Ni har ett stort ansvar att adressera och agera på supertrålarnas skada på det marina livet. Ni har också ett ansvar att se till att skydda haven och sjölivet.

Jag vill uppmärksamma dig på artikel 50 vilken kommer tillåta övervakningskameror på fartyg som, fritt översatt, "identifieras som en hög risk för bristande efterlevnad med landningsskyldigheten". Och fråga dig om ditt stöd för de föreslagna ändringarna som kommer förbättra regleringen av större fiskefartyg som just nu lyckas undvika granskning, tillsyn och ansvar.

Som medlem i PECH-kommitén har du ett stort ansvar och möjlighet att stoppa förödelsen som lämnas efter supertrålarna. För ett rikt marint liv, fiskesamfund, transparens och demokrati.

Här är även en länk till en undersökning som visar på fördelarna med övervakningskameror på större fiskefartyg. För att kunna reglera dem bättre och för en större transperens:

https://skiftet.org/app/uploads/2020/05/Supertrawlers-Note-for-Uplift-2019.pdf