torsdag 5 februari 2026
Berätta för mig
Nästan dagligen dyker frågan upp. Frågan om vad det är som gör att var femte väljare i Sverige
är beredd att rösta på ett parti, som står för en syn på att människor har olika värde beroende
på i vilket land man är född. Lika obegripligt är att partier, so ger sig ut för att ha en annan
människosyn samarbetar nära ett sådant parti. Berätta för mig vad det är jag inte förstått
Det är i Uppsala de finns
Det är i Uppsala de finns. Socialliberalerna. Efter att mitt Folkpartiet blev Liberalerna med en
inriktning, som är långt från Folkpartiets när jag en förhoppning om att åter gå på något partimöte
med de socialliberaler, som nu tagit avstånd från partiets, på riksnivå, inriktning av politiken.
Riksda´n 4 februari
Riksdagsbeslut 4 februari
Nej till motioner om integration (AU8)
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU19)
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU8)
Nej till motioner om folkhälsa (SoU12)
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6)
Körkortsturism ska begränsas (TU7)
Sverige avviker från EU-bestämmelse om tillståndsansökan för gigabitnät (TU11)
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU11)
Nej till motioner om integration (AU8)
Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU19)
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer.
Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.
Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU8)
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk samt jordbrukets klimat- och miljöpåverkan.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om folkhälsa (SoU12)
Riksdagen sade nej till 105 förslag om folkhälsa. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och psykisk hälsa.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6)
Riksdagen sa nej till 120 förslag om trafiksäkerhet i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Körkortsturism ska begränsas (TU7)
Regeringen vill begränsa möjligheterna för personer med körkort från tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och EES, att kringgå de svenska reglerna genom så kallad körkortsturism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Körkortsturism är när personer som är permanent bosatta i Sverige åker till en annan EES-stat för att där få ett tredjelandskörkort utbytt till ett utländskt EES-körkort. Därefter reser personerna tillbaka till Sverige och ansöker om att byta ut det utländska EES-körkortet till ett svenskt körkort.
Huvudregeln ska enligt regeringen vara att ett EES-körkort med ursprung i ett tredjeland inte får bytas ut till eller ersättas med ett svenskt körkort. Det ska endast vara möjligt att byta ut ett sådant körkort i undantagsfall. Exempelvis om körkortshavaren har haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet inom EES i minst fem år före den permanenta bosättningen i Sverige.
Riksdagen sa också nej till ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2025 som handlar om körkortsturism.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026.
Sverige avviker från EU-bestämmelse om tillståndsansökan för gigabitnät (TU11)
Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra.
Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026.
Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU11)
Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
söndag 1 februari 2026
Man måste inte titta
Har jag suttit och tittat på samma program som vissa journalister gjort? Roliga skämt? Aj då, jag missade dem. Kanske kom de när jag fick ett telefonsamtak. De roliga skämten alltså.
Men man måste ju inte titta.
fredag 30 januari 2026
Svårt att förstå
Men att partiledning och partistyrelse inte ser vilket sällskap man hamnat i.
Svårt att förstå
Politiska artiklar
C:\Users\Harald\Downloads\20260130_153801.jpg
Samling politiska artiklar skrivna av mig
335 sidor
Pris 30 kr+frakt
Beställ: harald.nordlund@gmail.com
torsdag 29 januari 2026
Trump+Åkesson
Det sägs att Trump vill hjälpa Åkesson att bli statsminister. Kanske är det inte sant, men låter inte alls otroligt
Här går man
Fordon framförs på höger sida. Gäller gator, vägar, cykelvägar
På väg utan gångbana färdas fotgängare på vänster sida
På gemensam gång- och cykelväg färdas fotgängare på vänster sida
På särskild gånbana färdas fotgängare lämpligen på höger sida av gångbanan
Skidåkare möts lämpligen till höger
Lönestatistik
I stort sett alla yrken finns i SCB:s lönestatistik, men inte idrottsproffs, progamledare och artister.
Varför, undrar jag? En ny överklass, som man inte ska tala om.
En 19-årig barnsköterskafår ut 18000 per månad. En viss sångerska och en viss skidåkerska i samma ålder
får ut 10 miljoner per månad. Hon åker ju så bra och hon sjunger ju så bra. Barnsköterskan då?
Ny star för Liberalerna
Ny start för Liberalerna
Debatt Det krävs en berättelse om varför Liberalerna behövs i svensk politik, skriver Harald Nordlund.
Om man ständigt hamnar offside, eller om man inte syns på spelplanen, då är det dags att tänka om. Då måste man klara ut varför man inte kommer i måluppfyllelseposition. Dilemmat är kännetecknande för Liberalerna av i dag. Man vill nå måluppfyllelse, men man tvingas acceptera en spelstil, som inte passar de egna spelarna.
Nu krävs en berättelse om varför socialliberalismen behövs i svensk politik.
Det som under historien, med några kortare avsteg, varit kännetecknande för Folkpartiet, numera Liberalerna, är den socialliberala profilen. Sociala reformer utan socialism har varit ett grundläggande tema. Men den tidigare socialliberalismen lämnade lucka för det som skulle komma att visa sig utgöra ett stort hot mot socialliberalismen, nämligen extremismen. Dagens socialliberalism måste präglas av sociala reformer utan ideologisk extremism.
I vad jag ser som plattformen, från vilken avstampet vid en nystart för Liberalerna ska tas, består av tio olika men sammanfallande byggstenar.
Individens frihet
En av de viktigaste byggstenarna i en socialliberalism av anno 2025 har inskriptionen frihet. Den frihet vi har upplevt och tagit för given behöver, mer än på länge, ges skydd. Hoten finns i form av olika former av begränsningar. En är polariseringen, det vill säga, påverkan av sammanhållningen i en splittrande riktning. Friheten är hotad av även ojämlika ekonomiska förutsättningar liksom av påverkan av tänkandet och forskningen.
Demokrati
Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Engagemang för mänskliga rättigheter är centralt.
Rättsstat
Lagarna står över alla och domstolarna är oberoende. Alla medborgare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Rättsstaten nedmonteras eller är nedmonterad i stora delar av vår omvärld. Vilken kraft om inte socialliberalismen är den självklara motkraften.
Utbildning och fostran
Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Uppdrag till skolan att fylla brister, inte bara i vad avser intellektuella kunskaper utan också i fråga om emotionella färdigheter, livskunskap, framstår som särskilt angeläget i dagens samhälle. Frihetens, demokratins och rättsstatens fortlevnad är beroende av en utbildning med hög kvalitet, men också en god etik, det vill säga, goda emotionella färdigheter.
Det glömda Sverige
Begreppet har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering.
Jämlikhet
Lika tillgång till utbildning, vård och social trygghet liksom jämställdhet mellan olika grupper är viktiga delar i en politik för jämlikhet. Upplevda avgrundsdjupa ekonomiska klyftor omöjliggör känsla av jämlikhet.
Klimat och miljö
Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi.
Tolerans
Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande.
Fred
Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot.
Ny politisk debatt
För ett uppfyllande av här, i korthet, upptagna socialliberala utmaningar måste politiken i högre grad än för närvarande ägna sig åt uppföljning av målsättningar och åt dialog med väljarna om sin konkreta politik. Dagens destruktiva politiska debatt måste ersättas med utbyte av tankar.
Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Om däremot plattformens hållbarhet genom borttagande av en eller flera av stenarna är hotad måste sådant samarbete ses som uteslutet. Det vi ser i dag är en helt raserad socialliberal plattform, som torde kunna återuppbyggas, för närvarande i endast opposition.
Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP), Uppsala
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)