måndag 19 oktober 2020

Hur tänker amerikanen?

 Vi är många, som inte förstår hur en person som Donald Trump har kunnat bli president. Jag är medveten om att jag kan ha fått en ensidig bild eller en snedvriden bild.  Dock,många vittnesmål tyder på att jag har en hyfsat sann bild.

Hur tänker amerikanen?  Går inte att förstå. 

Jag lyssnade på Donald Trumps brorsdotter i fredagens Skavlan. Stärktes i min tro. Starkt av henne att våga tala så öppet. 

Men USA får vad man förtjänar

Inte meningslöst med konstens hus

Lokaliseringen av konstmuseum i Uppsala debatteras flitigt.Funderar över en insändare i dagens UNT. Skribentens budskap är att konstmuseum är till för endast en viss liten grupp i Uppsala. Gruppen är densamma som nyttjar UKK och Stadsteatern anser han. Någonting ligger deti vad han skriver, men är det inte så att kulturproducenter alltid har som mål att nå allt fler. Konstens betydelse för människor, som sällan tar del av den, är stor. Kulturens betydelse för de många människorna kan inte betonas nog.
Insändarskribenten missar det något som är centralt i kulturskapande

Språkpolistillslag mot debattartikel

 "...igenom ett utskottsinitiativ för att få tillstånd en ändring av förordningen." Jag gissar att man menar:...få till stånd...

Inte bra av studenter

söndag 18 oktober 2020

Visst är politiker tydliga - förhållandevis

 Vanliga är påståenden om att politiker inte svarar på frågor. Jag instämmer inte. Jämför jag med idrottare och idrottsledare är politiker övertydliga.

En ledare fick just nu frågan: "hur har det här påverkat" Svar: det är klart att det har påverkat

Ifrågasätts inte av nägon.

lördag 17 oktober 2020

Det här får vi inte låta oss luras av

 Som ett mantra uprepas åsikten, som nu blivitett slags sanning: det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats. Jag tror inte det är sant om man inte avser terrorismen och riskerna för cyberattacker. Ryssland sägs utgöra ett starkt hot. Det enda, som tyder på det är en del utfall, som har som syfte att skapa bilden av överlägsen styrka. Men fakta talar ett annat språk. Militärt, visar experter, ligger Rysslan efter i kapacitet till den grad att risken för ett angrepp på Sverige får ses som näst intill obefintlig.

Förslaget till statsbudget innehåller stora satsningar på försvaret med, bland annat, nystart av ett antal regementen. Nystarten är emellertid även en regionalpolitisk satsning. Visst är regionalpolitiska satsningar angelägna, men för sådana finns bättre former än vapen och soldater.

Sannolikheten upprepas tills den nästan har blivit en sanning

Olof Kleberg om Westerbergs socialliberalism

 LITTERATUR

Bengt Westerberg

Westerbergeffekten – socialliberala reflektioner

Fri tanke

Finns det längre en social liberalism i Sverige? Den som i Bertil Ohlins och Bengt Westerbergs anda tidigare kombinerade tro på marknad och konkurrens med en stark övertygelse om social solidaritet och ideellt engagemang.

Dragningen åt höger är numera så påtaglig att svaret, på riksplanet, rimligen måste bli nej. Annorlunda är det ofta lokalt och i en del liberala tidningar (som VK). Allmänna skattesänkningar, hårda straff, stram flyktingsyn, militär upprustning dominerar (med få undantag som personlig assistans och ett förortslyft) över insatser för sociala behov, jämlik utbildning, jämställdhet. Liberalernas ledning vantrivs i vänstersamarbetet, drömmer om högerallians. Bengt Westerberg, partiledare för Folkpartiet (dagens Liberalerna) 1983-1995, ger däremot i sin bok Westerbergeffekten genomtänkta och utförliga skäl till att en socialliberalism behövs. Det är ingen stridsskrift, snarare en resonemangsskrift med både ideologiska och historiska tillbakablickar. I sak är den riktad mot dagens Liberaler men utan polemik.

Boken är systematisk liksom sin författare, han låter sina erfarenheter som politiker blandas med saklig argumentation för en socialliberal hållning. Det gäller välfärd, skatter, utjämning av levnadsförutsättningar, jämställdhet, flyktingar och främlingsfientlighet.

Den är inte alltid så lättläst, knappast en bok för hans barnbarn som han tänker sig – men man möter en påläst och övertygande skribent som tar stöd i rader av väsentliga rapporter och skrifter.

Liberalismen utgår från individen, respekten för den enskildes rätt och frihet. Men modern socialliberalism ser att människan också behöver gemenskap, ett socialt sammanhang. Staten blir därför inte en kontrollerande övermakt utan en som tryggar individens frihet, en möjliggörare.

På den punkten är socialliberaler och socialdemokrater eniga. Även i de två konkurrerande efterkrigsprogrammen från 1944 finner Westerberg mycket som förenar, främst i synen på framsteg och generell välfärd med ganska högt skattetryck. Skiljelinjer som statlig planering och äganderätt har efterhand minskat genom socialdemokraternas reträtter.

Rågången mot högern/moderaterna var klarare och består alltjämt för Westerberg. Mot högerns inriktning på låga skatter, sociala insatser riktade till fattiga och, tidvis, grundtrygghet (som Centern) ställer Westerberg välfärdsstaten med höga skatter och standardtrygghet.

Nyliberalismens regellöshet och statsfientlighet, som dominerade efter Sovjets fall 1991, fick en dödsstöt genom finanskraschen 2008 och har i coronakrisen ännu tydligare visat sina brister.

I stället har det växt upp auktoritära populistiska rörelser, inte minst i Europa, som ser sig som enda bärare av folkets vilja, tror på nationens egenart, utnyttjar ekonomiskt missnöje och skapar klyftor mot ”de andra”.

Bengt Westerberg skriver utförligt om hur demokrater bör bemöta dessa hot. Han menar att den ekonomiska fördelningen måste bli bättre, i jämlikhetsutredaren Per Molanders anda, vill stärka det politiska deltagandet och bygga upp ett bredare, tydligare försvar för demokratins grunder.

Westerberg argumenterar, liksom t ex forskare som tysken Jan-Werner Müller, britten Timothy Garton Ash och svensken Sverker Gustavsson, för en återgång till den socialliberala modellen med en välfärdsstat som omfördelar och som förenas med frihet för individen. Där demokrati står över marknaden, fackföreningar är jämställda med arbetsgivare. Bort från den skadskjutna nyliberalismen som i trettio år hävdat motsatsen.

I den hållningen har han godgrund i svensk socialliberalism, som Svante Nycander klargör i sin bok Liberalismens idéhistoria.

Annons

Men här ligger också bokens sprängkraft.

Bengt Westerberg har utformat ett socialliberalt manifest – på tre sidor sammanfattar han sin samhällsuppfattning. Han drar en skarp gräns mot Sverigedemokraternas nationalpopulism. Men han vänder sig också mot den snäva identitetspolitiken, mot kristdemokraternas familjesyn, mot moderaternas skattesänkarpolitik, mot de flesta partiers hårda flyktingpolitik. På väsentliga punkter har han en annan syn än sitt gamla parti, Liberalerna.

Westerbergs mål är välfärd med valfrihet. Skattetrycket, nu 43 procent av BNP, måste då på sikt höjas tillbaka till 50 procent. Kapitalskatterna bör höjas, momsen breddas och en ny fastighetsskatt införas. Socialt eftersatta måste uppmärksammas mer (andelen som får socialbidrag nu är densamma som vid 1960-talets mitt).

Han vill ha tydliga kunskapsmål i skolan, mer individualiserad föräldraförsäkring, obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Flyktingar ska få permanenta uppehållstillstånd. Skyddet mot cyberattacker och terrorism bör prioriteras framför militär upprustning (som även den liberale säkerhetsexperten Hans Blix hävdat).

Är det något jag saknar är det bestämda åtgärder mot klimat- och miljöförstöringen, tidens avgörande ödesfråga. Westerberg erkänner, med rätta, att liberaler inte kraftfullt drivit miljöfrågor. Han skisserar i sin bok snävare tillväxt och höjda miljöskatter.

Det räcker inte. Tillväxten är en särskilt knepig fråga för liberaler, som varit låsta i framstegstro – men det är en nyckelfråga för framtiden.

Finns det plats för ett liberalt parti i Sverige? Bengt Westerberg tror detta, trots allt. Men då måste det uppträda självständigt, inte bilda sig till någon allians före valet. En livskraftig demokrati, menar han, kräver samverkan och kompromisser. Som när han och Kjell-Olof Feldt gjorde upp om den stora skattereformen 1990.

Då hade han tänkt sig ett framtida samarbete med socialdemokraterna (men de sa till slut nej och hans egen partiledning föredrog moderaterna), likaså 1994 – och även inför 2020-talet. Mycket förenar – särskilt nu när M går i armkrok med Sd. Allianser med M leder alltid till förluster för liberalerna, inpräntar Westerberg. Bättre då med ett sammanslaget center-liberalt parti som kan göra upp om välfärden med socialdemokraterna.

Demokrati före marknad, välfärd med valfrihet före skattesänkningar. Så ser Westerbergs socialliberalism ut.

OLOF KLEBERG

onsdag 14 oktober 2020

Riksda´n 14 oktober

 

logotyp: Sveriges riksdag

14 oktober 2020

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 14 oktober

Svenska lagar anpassas till EU-regler om sprängämnesprekursorer (FöU2)
EU:s handlingsplan för rättvis och enkel beskattning har granskats (SkU15)

Svenska lagar anpassas till EU-regler om sprängämnesprekursorer (FöU2) 

Regeringen föreslår lagändringar för att anpassa svenska regler till nya EU-regler om så kallade sprängämnesprekursorer, alltså kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också kan missbrukas för att tillverka sprängämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya EU-reglerna, som börjar gälla i alla medlemsländer den 1 februari 2021, innebär bland annat att enskilda personer inte heller i fortsättningen får skaffa, ha eller använda ett antal listade kemiska ämnen.

Regeringens förslag gäller bland annat de svenska reglerna för tillstånd, kontroll vid försäljning, tillsyn av hur EU-reglerna används och straffbestämmelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

EU:s handlingsplan för rättvis och enkel beskattning har granskats (SkU15) 

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande om en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för kommissionens återhämtningsstrategi till följd av coronapandemin. Handlingsplanen består av 25 initiativ som ska genomföras under perioden 2020–2023. Kommissionen ska bland annat undersöka om lagar om skatter ska kunna beslutas med kvalificerad majoritet i stället för som i dag med enhällighet, det vill säga att alla är överens. Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar övergripande kommissionens handlingsplan.

Riksdagen ställer sig bland annat positiv till initiativ om regelförenklingar, minskad administrativ börda och ökad regelefterlevnad. Riksdagen tycker också att det är en viktig politisk prioritering att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens som påverkar den inre marknadens funktion.

Däremot är riksdagen skarpt kritisk till kommissionens avsikt att undersöka en övergång från enhälligt fattade beslut till beslut fattade med kvalificerad majoritet i skattefrågor eftersom det skulle innebära att makt på ett centralt område flyttas från medlemsländerna till EU-nivå. Enligt riksdagen är den nationella suveräniteten i skattefrågor avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Kaninte nå´n berätta

 Har ni tänkt på de nya ö- och äljuden? Har pågått några år. Fascinerande är hur snabbt otyget fick genomslag. Nu ser ut som om inom media ingen får göra annat än att bräka fram ljuden. Har ni hört journalsiter uttala namnet Lööf? Att inte Annie ryter ifrån.

Kan någon berätta för mig hur sådant här uppstår?

Skattereduktion för glesbygdsbor

 

logotyp: Sveriges riksdag

13 oktober 2020

Aktuellt

 

Förslag till beslut

 

Utskott säger ja till skattesänkning för personer i glesbygd

Regeringen vill sänka skatten för personer i glest befolkade kommuner i främst Norrland och nordvästra Svealand. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Moderaterna och Sverigedemokraterna invänder mot utskottets förslag i en reservation.

Enligt regeringen får invånarna i vissa delar av Sverige, till följd av var de bor, bära en större del av energi- och miljöskatterna än genomsnittet av befolkningen. Dessa geografiska områden har ofta också en högre kommunalskatt än övriga landet och sämre tillgång till offentlig service.

Sänkt skatt i drygt 70 kommuner

Regeringen föreslår därför att boende i glest befolkade områden får en skattereduktion, alltså en skattesänkning, på 1 675 kronor per år. Den föreslagna skattereduktionen gäller drygt 70 kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Värmlands län och Västra Götalands län. Förslaget kan enligt regeringen bidra till en levande landsbygd och skapa bättre förutsättningar för de personer som bor och betalar skatt i glesbygdskommuner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Ska bidra till att personer vill bo kvar i eller flytta till glesbygden

Skatteutskottet håller med regeringen om att en livskraftig landsbygd behöver värnas med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Skattesänkningen som föreslås kan enligt både regeringen och utskottet överbygga de nackdelar som det geografiska läget har för invånarna i glesbygd och bidra till att personer som arbetar eller är egenföretagare vill bo kvar i eller flytta till de aktuella kommunerna.

Skatteutskottet föreslår därför att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringen ska börja gälla den 1 december 2020 och gälla retroaktivt för hela 2020.

Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig

Moderaterna och Sverigedemokraterna håller inte med utskottet och invänder mot förslaget i en reservation. Partierna tycker att en geografisk skattesänkning är orättvis och att både hushåll i hela landet och gles- och landsbygdsområden skulle gynnas mer av sänkta skatter för alla med små och medelstora inkomster, som exempelvis sänkta bränsleskatter och bättre avdragsmöjligheter för resor till och från jobbet.

Kontaktpersoner för media

Eva Berggren, föredragande skatteutskottet, telefon: 08-786 65 15, e-post: eva.berggren@riksdagen.se

Preliminär dag för debatt och beslut

Debatt och beslut sker onsdag 21 oktober. Debatten sänds via webb-tv.

Ledamöter

Skatteutskottets ledamöter 

Dokument

Skatteutskottets betänkande 2020/21:SkU6 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden - regional skattereduktion.  (Publiceras 16 oktober)

Om utskottens förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna  invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster

tisdag 13 oktober 2020

Ta vara på

 Varför är det så svårt med "ta tillvara"? I både skrift och tal är den felaktiga formuleringen "ta tillvara på" den mest vanliga. Hur svårt kan det vara?