Haralds samhällsbrev 39 Från riksda´n 4 november

 

Haralds samhällsbrev 39

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör            

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Riksdagsbeslut 4 november Justitieombudsmännens konstitutionella ställning stärks i grundlagen (KU2) Grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp ska bli tydligare (KU3) Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU4) Tillgången till personal i det militära försvaret ska förbättras (FöU2) Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto tas bort (FiU7) Justitieombudsmännens konstitutionella ställning stärks i grundlagen (KU2) Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i regeringsformen. Ändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.  Ändringen i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Enligt den nya regeln ska det krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning.  Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.  Riksdagen sa också ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen.  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.  Eftersom beslutet gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp ska bli tydligare (KU3) Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen som bland annat handlar om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras också som tryckfrihetsbrott och som yttrandefrihetsbrott. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.  Ändringen i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att  förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras  det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld  enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.  Eftersom beslutet gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU4)

Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.  Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.  Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.  Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.  Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027.  Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Tillgången till personal i det militära försvaret ska förbättras (FöU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret i syfte att stärka dess uthållighet. Exempelvis ska värnplikten bli förlängd och antalet beredskapstjänstgöringsdagar utökas, vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att värnpliktiga som nått den övre åldersgränsen för värnplikt, som är 47 år, ska fortsatt ha tjänstgöringsplikt om de har blivit inkallade till beredskaps­tjänstgöring eller krigstjänstgöring före slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år.  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto tas bort (FiU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto.  Förslaget innebär att myndighetens verksamhet renodlas till de huvudsakliga kärnuppgifterna att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.  Som en följd av att systemet avvecklas genomförs även ändringar i bland annat lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Haralds samhällsbrev 38. Förklaring och ursäkt

 

Haralds samhällsbrev 38

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör            

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Alla behöver någon – Seniorskap öppnar 90-konto för att nå fler ensamma äldre

Seniorskap är en ideell förening som arbetar för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Genom att skapa stadigvarande kontakter vill de bidra till ökad livsglädje. Nu öppnar föreningen ett 90-konto med målet att nå ut till ännu fler.

L borde ha bett oss om ursäkt

Liberalerna bytte ideologi helt på ett dygn. Beslutet var partiledarens med godkännande av partistyrelsen. Högsta beslutande organ i partiet är landsmötet. Som om förändring från socialliberalism till extremhöger skulle vara en obetydlig fråga.

Vi är många som blev mycket ledsna. Partiet blev ett nytt parti.

Vi, en stor grupp, som härigenom tvingades lämna partiet eller, vill jag uttrycka det, uteslöts borde ha fått åtminstone ett bre fån styrelsen i vilket man förklarade sig och bad om ursäkt för utestängningen

Haralds samhällsbrev 37 Här duger det

  

Haralds samhällsbrev 37

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör            

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

I Uppsala kommun går det bra med S och L

Nu är det svårt att hänga med. I riksda´n ett oupplösligt band mellan L och SD. I region Uppsala L som ett bihang till SD och i Uppsala kommun nära samarbete mellan L och S.

Jo jag fattar samtidigt som det är obegripligt. Ett parti, som kallar sig liberalt lierar sig med högerextremistiskt parti i riksdagen och förklarar S som sin huvudmotståndare. L i Uppsala kommun, som anslutit sig till SD-samarbetet på nationell nivå, har gått samman i en majoritet tillsammans med S. På regional nivå är L:s samarbete med SD lika intimt som på nationell nivå.

Nu kan det inte bli tydligare. Liberalt initiativ, det nya partiet i tre Uppsala länskommuner och i regionen  måste få efterföljare i hela landet och på nationell nivå. Socialliberalismen i Sverige måste återuppväckas

Haralds samhällsbrev 35 Svårt att hänga med

 

Haralds samhällsbrev 35

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör            

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

I Uppsala kommun går det bra med S och L

Nu är det svårt att hänga med. I riksda´n ett oupplösligt band mellan L och SD. I region Uppsala L som ett bihang till SD och i Uppsala kommun nära samarbete mellan L och S

Haralds samhällsbrev 33. Mohamsson: M är mitten

  Haralds samhällsbrev 33

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Är det okunskap?

Redan på första sidan läser jag ordet de felanvänt. Ska stå dem. Jag är inte säker på att det är fråga om brist på kunskap.  Kanske upplevs det som jobbigt att klura ut vilken form, som ska användas. Använder man de i nominativ såväl som i dativ och ackusativ så blir det det korrekta så småningom. Jo språket måste få förändras, men inte till den grad att det blir torftigt

(

Liberal på Sverigedemokratiskt mandat

Jo, så är det. Liberalerna i Region Uppsala ska inneha Sverigedemokratisk ersättarplats i Regionstyrelsen. L på en SD-plats

Mohamsson: det är M som är mitten

Vi lever i olika världar. M som ett mittenparti. När kommer Mohamsson att nämna Sverigedemokraterna som ett socialliberalt parti? Slutar aldrig att förvånas. 

Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 32 Elva kommunalråd

 Haralds samhällsbrev 32

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Många är dom, kommunalråden

I Uppsala kommun kommer vi ha elva kommunalråd under kommande mandatperiod.

Varje parti med plats i kommunfullmäktige, anses, med självklarhet, ska förses med kommunalrådspost. Men vari ligger självklarheten? Vad har motiverat den kraftiga ökningen av antalet? 

Har kommunalrådspost kommit att bli ett betalningsmedel i kohandeln om sammansättning av den politiska ledningen.

Observera att jag inte använder begreppet styre. Ett, enligt min mening, mindre adekvat begrepp. När media använder styre vill man ha sagt något jag inte ser. Jag vill se att man börjar beskriva en politisk ledning.

Är det okunskap?

Redan på första sidan läser jag ordet de felanvänt. Ska stå dem. Jag är inte säker på att det är fråga om brist på kunskap.  Kanske upplevs det som jobbigt att klura ut vilken form, som ska användas. Använder man de i nominativ såväl som i dativ och ackusativ så blir det det korrekta så småningom. Jo språket måste få förändras, men inte till den grad att det blir torftigt

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 31 Elakt mot Simona

 Haralds samhällsbrev 31

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Elakt mot Simona Mohamsson och Liberalerna

Samhörigheten mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna orsakar en hel del kommentarer.Men varför detta? Liberalerna, ändrade, visserligen över en natt men med stöd av partistyrelsen, partiets inriktning helt, från att ha varit ett socialliberalt parti till att förklara sig nu vara ett parti med samma värderingar som hos Sverigedemokraterna. Ska partiet då möta kritik för att man är trogen den nya inriktningen? Man kan vara kritisk till ståndpunkterna men inte till att man håller fast vid dem.

Mohamsson har förklarat att hon räds för en regering ledd av Socialdemokraterna, då en sådan, enligt henne, skulle innebära att andra partier inte blir lyssnade på. Kanske finner någon ståndpunkten en aning svårförstådd, enär värderingsgemenskap med ett parti som SD innebär tveksam inställning till demokratiskt styrelseskick.

Det ideologiska tomrum, som uppstått i form av frånvaron av folkpartistisk socialliberalismär på väg att täppas igen i några Uppsala av läns kommuner och regionen. Tecken tyder på att spridningen kan komma att leda till att ett nytt socialliberalt parti uppstår.

Den typ av stora beslut, som inriktningsändringen  för Liberalerna innebär, måste ju fattas av partiets högsta beslutande organ. I det här fallet gjordes avsteg, då man bedömde att beslutet behövde fattas, i stort sett över en natt.

Fortfarande inte svar från något av partierna

Partierna fortsätter att göra inlägg om vinster i välfärden. Något parti: förbjud oskäliga vinster. Annat parti: förbjud vinster. Ett tredje: avskaffa friskolesystemet. Vad är detta för svammel. Vilket stöd och vilken service offentliga sektorn, den politiskt styrda, ska svara för är tydliga. Att lagstifta om att ge vissa "rätten" att ta över delar av offentliga sektorn innebär för mig en logisk kullerbytta. 

Jo, jag vet. Om en kommun vill pröva, till exempel en alternativ pedagogik i någon av dess skolor och med strikt överinseende av kommunen kan det enkelt åstadkommas genom upphandling. Den här synpunkten har jag gjort otaliga försök att få partierna att kommentera, med noll resultat. Bedrövligt

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 30 USA:s tillgång till svenska militärbaser

 Haralds samhällsbrev nr 30

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Vi har avtal med USA om försvaret 

USA har tillgång till sjutton svenska militärbaser

USA har i dag obehindrad tillgång till sjutton militärbaser i Sverige. Delar av dessa reserveras för enbart USA-militär. USA har också tillgång till svenska flygplatser och hamnar och USA har rätt att lagra materiel i Sverige. Inget undantag finns för kärnvapen. De amerikanska soldater, som kan komma att befinna sig här får immunitet mot svenska lagar och ska lyda under USA:s lagar, vilket innebär att om amerikansk soldat begår brott inom dessa militärbaser ska detta hanteras av USA:s rättsväsende. Amerikanska styrkor har enligt avtalet rätt att röra sig fritt på svenskt område.

Du skojar, säger någon. Men allt detta måste du ha hittat på, säger en annan. Nej. Det, så kallade, DCA-avtalet, Defense Cooperation Agreement är ett avtal mellan Sverige och USA och reglerar försvarssamarbete mellan länderna. ”Avtalet är ett sätt att stärka och skapa förutsättningar för ett mer kontinuerligt samarbete mellan Sverige och USA när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor. Enligt den svenska Nato-ansökan är avtalet ett resultat av ett försämrat säkerhetsläge i Europa, och enligt avtalet ser parterna att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.” Liknande avtal med andra länder undantar kärnvapen i fråga om rätten att lagra materiel.

Syftet med avtalet kan på goda grunder ifrågasättas, dels i sak dels i fråga om hur avtalet kommit till.

Bland problem kopplade till avtalet nämns i olika kommentarer ett antal risker, som inte ägnats någon analys. Förutom nämnda uteblivna undantag för kärnvapen på svensk mark och möjliga konsekvenser därav saknas helt analys av möjliga effekter av att amerikanska soldater inte omfattas helt av svensk lagstiftning och analys av konsekvenser för mediefriheten som en följd av stark inblandning av amerikansk juridik inom Sverige. Detta, i sin tur, riskerar att inskränka den svenska suveräniteten.

Dessa nämnda problem förknippade med DCA-avtalet är stora och oöverblickbara då man inte analyserat effekterna och tydligt beskrivit för- och nackdelar.

Förutom de i sak tvivelaktiga delarna i DCA-avtalet är detta ur demokratisk synpunkt en total katastrof. Beslutet sägs dock vara fattat i demokratisk ordning. Denna utsaga är dock inte korrekt. Visserligen fattat genom beslut i riksdagen, men för att demokratikriteriet ska kunna anses uppfyllt måste beslut, i en fråga av denna vikt för Sverige, ha föregåtts av under lång tid förd offentlig debatt. Inte heller NATO-frågan fick en tillräcklig genomlysning innan beslutet om ansökan om medlemskap inlämnades.

Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. DCA är inte känt för alla och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan den genomlysning, som frågan borde ha fått.

Sveriges roll i världen är nu helt förändrad. Från att ha varit pådrivande i strävanden efter att åstadkomma steg mot avskaffande av kärnvapen och en stark röst för freden är Sverige nu en del av en kärnvapenorganisation.

Varför blev det så här? Kan det vara så illa att om man gjorde svenska folket medvetet om innehållet i DCA-avtalet, och konsekvenser härav, man såg risker för att det skulle uppstå ett stort motstånd?

Vi måste nu få en debatt om avtalet, analyser av tänkbara effekter av detsamma och information till medborgarna.

Det är ett politiskt ansvar.

* Är det så att undervisningen i svensk grammatik blivit oviktig. Felen i, inte minst, tidningstexter förefaller öka. Det dominerande felet torde vara nominativformen av tredje person pluralis. Den formen är på väg att ersätta dativ- och ackusativformerna. 

Spelar det någon roll? Jo, verkligen. Varje sådan förenkling ökar risken för missförstånd av skriven text.

Och, så har vi detta med ordföljden. Jag har bara sovit tre timmar i natt. Jag har sovit bara tre timmar i natt, är det korrekta. Felet finner jag, förutom i tiningar, i många av de böcker jag läser.

* Viggo har någon fundering om C, S och SD bör bilda regering. Menat som ett skämt. Något mer orimligt är svårt att tänka sig. 

Slöseri

När jag vandrar norrut längs Fyrisån slås jag av hur pengar används på ett sätt som kan ifrågasättas. En lek- och rastplats har byggts, men den används nästan ingenting.

Påbörjad brygga ut över ån står halvfärdig sedan över två år sedan. Ny park ska anläggas där campingen finns i dag. Man tror inte det är sant. Nuvarand campinh används för besökare till sevärdheterna i Uppsala.

Bevara campingen! Park får plats ändå.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 29 Sjutton svenska militärbaser

Haralds samhällsbrev nr 29

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Vi har avtal med USA om försvaret 

USA har tillgång till sjutton svenska militärbaser

USA har i dag obehindrad tillgång till sjutton militärbaser i Sverige. Delar av dessa reserveras för enbart USA-militär. USA har också tillgång till svenska flygplatser och hamnar och USA har rätt att lagra materiel i Sverige. Inget undantag finns för kärnvapen. De amerikanska soldater, som kan komma att befinna sig här får immunitet mot svenska lagar och ska lyda under USA:s lagar, vilket innebär att om amerikansk soldat begår brott inom dessa militärbaser ska detta hanteras av USA:s rättsväsende. Amerikanska styrkor har enligt avtalet rätt att röra sig fritt på svenskt område.

Du skojar, säger någon. Men allt detta måste du ha hittat på, säger en annan. Nej. Det, så kallade, DCA-avtalet, Defense Cooperation Agreement är ett avtal mellan Sverige och USA och reglerar försvarssamarbete mellan länderna. ”Avtalet är ett sätt att stärka och skapa förutsättningar för ett mer kontinuerligt samarbete mellan Sverige och USA när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor. Enligt den svenska Nato-ansökan är avtalet ett resultat av ett försämrat säkerhetsläge i Europa, och enligt avtalet ser parterna att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.” Liknande avtal med andra länder undantar kärnvapen i fråga om rätten att lagra materiel.

Syftet med avtalet kan på goda grunder ifrågasättas, dels i sak dels i fråga om hur avtalet kommit till.

Bland problem kopplade till avtalet nämns i olika kommentarer ett antal risker, som inte ägnats någon analys. Förutom nämnda uteblivna undantag för kärnvapen på svensk mark och möjliga konsekvenser därav saknas helt analys av möjliga effekter av att amerikanska soldater inte omfattas helt av svensk lagstiftning och analys av konsekvenser för mediefriheten som en följd av stark inblandning av amerikansk juridik inom Sverige. Detta, i sin tur, riskerar att inskränka den svenska suveräniteten.

Dessa nämnda problem förknippade med DCA-avtalet är stora och oöverblickbara då man inte analyserat effekterna och tydligt beskrivit för- och nackdelar.

Förutom de i sak tvivelaktiga delarna i DCA-avtalet är detta ur demokratisk synpunkt en total katastrof. Beslutet sägs dock vara fattat i demokratisk ordning. Denna utsaga är dock inte korrekt. Visserligen fattat genom beslut i riksdagen, men för att demokratikriteriet ska kunna anses uppfyllt måste beslut, i en fråga av denna vikt för Sverige, ha föregåtts av under lång tid förd offentlig debatt. Inte heller NATO-frågan fick en tillräcklig genomlysning innan beslutet om ansökan om medlemskap inlämnades.

Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. DCA är inte känt för alla och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan den genomlysning, som frågan borde ha fått.

Sveriges roll i världen är nu helt förändrad. Från att ha varit pådrivande i strävanden efter att åstadkomma steg mot avskaffande av kärnvapen och en stark röst för freden är Sverige nu en del av en kärnvapenorganisation.

Varför blev det så här? Kan det vara så illa att om man gjorde svenska folket medvetet om innehållet i DCA-avtalet, och konsekvenser härav, man såg risker för att det skulle uppstå ett stort motstånd?

Vi måste nu få en debatt om avtalet, analyser av tänkbara effekter av detsamma och information till medborgarna.

Det är ett politiskt ansvar.

* Är det så att undervisningen i svensk grammatik blivit oviktig. Felen i, inte minst, tidningstexter förefaller öka. Det dominerande felet torde vara nominativformen av tredje person pluralis. Den formen är på väg att ersätta dativ- och ackusativformerna. 

Spelar det någon roll? Jo, verkligen. Varje sådan förenkling ökar risken för missförstånd av skriven text

* Viggo har någon fundering om C, S och SD bör bilda regering. Menat som ett skämt. Något mer orimligt är svårt att tänka sig. 

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)

Haralds samhällsbrev 28 Emotik som skolämne

 Haralds samhällsbrev nr 28

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Emotik som skolämne

”Vi måste satsa på förbyggande insatser”, anger de politiska partierna

som recept mot den brist, som kan benämnas låg livskompetens. Frågar

man vad som avses med förebyggande insatser exemplifierar de med

inrättande av fler fritidsgårdar för ungdomar. Ibland sägs: ”vi måste

skapa meningsfull fritid för barn och unga.” När en ung människa visar tecken på avvikande beteende, sätt in resurser.

Fritidsgårdar är viktiga för tillskapande av meningsfull sysselsättning och

även för upplysning om vilka som är bra normer och vilka som är dåliga.

Vad dock våra politiker inte tycks vilja tala om är, just det, bristen på

livskompetens och emotionella färdigheter.

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de

bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer

behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en

livskompetens. Vi behöver ökad livskunskap. Livskunskap är enligt

WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera

vardagslivets olika krav och utmaningar”.

Den arena, som måste anses naturlig för denna träning och

kunskapsinhämtning är skolan, enär emotionella färdigheter även

underlättar lärandet i andra ämnen.

* Vuxna måste ge barn och ungdomar handledning i socialt och

emotionellt lärande

* Sjuttio procent av kommunikationen mellan människor anses ske med

det emotionella språket.

* Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det

påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer.

* Det finns i dag ingen systematisk utbildning i skolan om socialt och

emotionellt lärande.

* Om man på ett tidigt stadium redan i förskolan ger barn undervisning i

emotionell förmåga kunde kanske ungdomsbrottsligheten minska.

* Det borde finnas ett eget skolämne, Emotik.

* Mobbning måste betecknas som ett symtom på misslyckat emotionellt

lärande.

* Brister i emotionell förmåga hämmar det intellektuella lärandet

Vilka tecken finns då på de bristerna? Tecknen är många. Inlärandet i

svensk skola har försämrats (det inlärande, som mäts i PISA-rapporten).

Rapporterna om att det inte råder ordning i klassrummen är många.

Mobbning är ett stort problem. Meetoo - rörelsen har blottlagt brister i

social kompetens och inlevelseförmåga. Kännande eller emotion ser vi i

mimik och kroppsligt beteende. Skolan undervisar i minst tre verbala

språk, men ingen undervisning finns i det emotionella språket.

Läroämnet emotik bör införas i skolan. Lektioner kan omfatta träning av

emotionellt språk, impulskontroll och etik och moral

Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande förbättrar

skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under

barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll, har ett tydligt

samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet

(främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes

upp till drygt trettioårsåldern)

Argumenten för att införa ett skolämne Emotik är många och starka.

Emotionella färdigheter underlättar intellektuellt lärande. Omvänt kan

med fog antas att försämringar av skolresultat och resultat av IQ-

mätningar har ett samband med brister i emotionella färdigheter.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)