söndag 26 januari 2020

Språkförstörelsen är ett symptom

"Beväpnande gärningsmän rånade man på bil" (SVT) Här ska stå beväpnade. Påstå inte att det är ett skrivfel. Det här otyget blir allt vanligare
Vart i stället för var
Felaktig ordföljd (Hon har bara spelat fotboll i ett år. Jag tror att hon gjort även annat. Detta bedrövliga fel finner jag hos, inte bara, journalister utan hos även författare)
Märkliga ä- och ö-ljud
Liksom...liksom...liksom

Varför bry sig? Jo, för att den pågående förstörelsen av svenska språket upplever jag som ett av flera symptom på enutbredning av vem bryr sig - mentaliteten.

lördag 25 januari 2020

Bli språkpolis

Spelar det någon roll hur man pratar och skriver?
Ska vi ställa krav på att media går före i fråga om korrekt svenska?
Svar: Ja, ja.

Med ett fortsatt slarvigt språk ökar risken för missförstånd. Ex. Han har bara spelat fotboll i ett år. Alltså, inte gjort något annat i ett års tid. Men sannolikt menar journalisten spelat fotboll i bara ett år.

Jo, vi ska ställa krav på media. Man borde avråda nya svenskar från att ta del av media, eftersom man den vägen lär sig många språkliga felaktigheter. Men dock ingen bra idé av andra skäl.

Vad göra?
Ställ krav på journalistutbildningen att undervisa i svenska.
Var språkpolis

fredag 24 januari 2020

Riksda´n 22 januari

Riksdagsbeslut 22 januari

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4)
Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (JuU12)
Ja till straffansvar för samröre med terroristorganisationer (JuU13)
Skrivelse om styrning av länsstyrelserna har behandlats (KU2)
Riksdagens myndigheter ska inte få kompensation för moms vid representation (KU7)
KU har behandlat rapport om JO:s verksamhet (KU11)
Skrivelse om Sveriges feministiska utrikespolitik har granskats (UU6)

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.
Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (JuU12) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.
Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Ja till straffansvar för samröre med terroristorganisationer (JuU13) 

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Skrivelse om styrning av länsstyrelserna har behandlats (KU2) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.
Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens myndigheter ska inte få kompensation för moms vid representation (KU7) 

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.
Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

KU har behandlat rapport om JO:s verksamhet (KU11) 

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.
Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om Sveriges feministiska utrikespolitik har granskats (UU6) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen ger en lägesbild av situationen för jämställdheten i världen för kvinnor och flickor och ger exempel på vad Sveriges arbete bidragit med på olika områden. Det är första gången som regeringen lämnar en samlad bild av den feministiska utrikespolitiken till riksdagen.
Riksdagen konstaterar bland annat att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder.
Riksdagen framhåller även att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också i fortsättningen bör vara en av de främsta prioriteringarna i utrikespolitikens samtliga delar och genomsyra alla politikområden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner som tar upp de områden som berörs i skrivelsen.

Gå med i SNF. Du deltar i nå´t viktigt

Amazonas: Regnskogen hotas av sojaodling

Vad händer med regnskogen om sojaplantagerna expanderar? Brasilien är världens största sojaexportör. Vart fjärde jobb i Brasilien är direkt eller indirekt kopplat till landets sojaproduktion. Nu vill Bolsonaros regering satsa ännu mer på sojaindustrin. Få frågar sig vad de långtgående konsekvenserna blir för miljön och de småskaliga odlarna.

Foto / Illustration:

Flavio Forner
Artikeln i fem punkter:
  • Brasilien är världens största sojaexportör. 80 procent av de brasilianska sojabönorna går på export.
  • Brasilien har godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar folkhälsan i Brasilien, med bland annat andningsproblem och lunginflammationer som följd.
  • Ett av sojaodlingens offer är biodlaren João Batista Ferreira. Hans pensionsprojekt, en stor bifarm, kraschade efter att sojaodlingarna med sina växtgifter brett ut sig kring farmen. Sojaodlarna vägrar ge honom kompensation.
  • Den som protesterar hotas till tystnad. Lindalva Castro, 52, är ordförande för föreningen Amabela som organiserar kvinnliga småjordbrukare i Belterra. Hon har anmält sojaodlarna flera gånger, men efter att ha mottagit dödshot vågar hon inte längre.
  • Om skövlingen av regnskog fortsätter kan Amazonas nå en tipping point då nederbörden minskar, regnskogen kollapsar och stora delar tas över av torr savann.

tisdag 21 januari 2020

Riksda´n 15 januari

Riksdagsbeslut 15 januari

Komplementbostadshus får vara 30 kvadratmeter (CU6)
Nej till motioner om sjöfylleri (CU8)
Nej till motioner om förskolan (UbU8)

Komplementbostadshus får vara 30 kvadratmeter (CU6) 

Den maximala storleken på komplementbostadshus som får byggas utan bygglov ska bli 30 kvadratmeter. Idag får de maximalt vara 25 kvadratmeter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ett komplementbostadshus är en självständig bostad som hör till ett en- eller tvåbostadshus, det kan till exempel vara ett så kallat attefallshus. Förändringen innebär att boarean blir cirka 27 kvadratmeter, att det blir lättare att få plats med de grundläggande funktioner som behövs i en bostad och att husen blir lättare att utforma utifrån olika behov och smaker.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Nej till motioner om sjöfylleri (CU8) 

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Nej till motioner om förskolan (UbU8) 

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits

kloka tankar i artikel i Sveriges Natur

Ur tidningen Sveriges Natur (SNF)


Politiker kräver drift av reaktorer med säkerhetsbrister
KD:s partiledare Ebba Busch Thor väckte liv i kärnkraftsfrågan inför valet 2018 när hon i en partiledardebatt föreslog att kärnkraften ska byggas ut. Senare föreslog hon också att Vattenfall skulle skänka bort de reaktorer som ska stängas så någon annan kan driva dem vidare.

Politiker kräver drift av reaktorer med säkerhetsbrister

Flera politiska partier vill att de två äldsta reaktorerna i Ringhals ska fortsätta drivas. Men i dagsläget uppfyller de inte säkerhetskraven på moderna kärnkraftsanläggningar. Att åtgärda det skulle kräva stora, kostsamma åtgärder. Ringhals presschef Anna Collin menar att politikerna borde ha mer framförhållning.
De två äldsta reaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk har den senaste tiden blivit föremål för politisk debatt. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Moderaterna vill att de ska förbli i drift. Strax före jul lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna energiöverenskommelsen som de stod bakom tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den innebar bland annat att kärnkraften inte kan räkna med något framtida statligt stöd.
Men för båda reaktorerna finns avgörande säkerhetsproblem som hade krävt stora investeringar för fortsatt drift.
Den nästa äldsta reaktorn i Ringhals, reaktor 2, som stängdes på nyårsafton, har korrosionsskador som kräver omfattande insatser.

Barriären ska hindra utsläpp

Skadorna finns på inneslutningen, som är en avgörande säkerhetsbarriär.  Den ska hålla tätt om radioaktiva isotoper slipper ut ur härden, exempelvis vid en härdsmälta. Men enligt mätprotokoll som Sveriges Natur tidigare tagit del av försvinner vatten ur den. Flera orsaker till det har presenterats av Vattenfall och Strålsäkerhetsmyndigheten. En förklaring är att inneslutningen helt enkelt inte håller tätt som den ska på grund av korrosion. Att reaktorn trots skadorna varit i drift berodde på att den fick vissa dispenser och villkor från Strålsäkerhetsmyndigheten för att fortsätta driva reaktorn fram till avställningen i slutet av förra året. Vidare drift hade krävt reparation.
Inneslutningen är den barriär som ska hindra utsläpp om det sker en stor olycka, som den i Tjernobyl. Där fanns ingen inneslutning som kunde hindra utsläppet att nå ut till omgivningen. Rosten på inneslutningen i Ringhals 2 var alltså en säkerhetsrisk.

Investeringar i ökad säkerhet

För den allra äldsta reaktorn, Ringhals 1, krävs också investeringar i ökad säkerhet. Den saknar oberoende härdkylning som minskar risken för att en härdsmälta alls ska inträffa. Att rätta till det för de två reaktorer som ska fortsätta att drivas, alltså Ringhals 3 och 4, kommer att kosta sammanlagt 900 miljoner kronor, enligt uppgift från Ringhals.
I dagsläget uppfyller alltså de två äldsta reaktorerna, Ringhals 1 och 2, som flera politiska partier vill ska förbli i drift inte de säkerhetskrav som ställs på moderna kärnkraftsanläggningar.  Ingen har ens räknat på vad det skulle kosta att åtgärda problemen.
Och Vattenfall står fast vid beslutet att det inte blir någon återstart.
Ringhals presschef Anna Collin sammanfattar läget för reaktorerna som togs i drift under 1970-talet:
– Det har aldrig varit planerat att driva dem längre än de 50 åren som konstruktionen tillåter. Som det blir nu stänger de tidigare, efter omkring 45 år.

Affärsmässiga skäl

Att det blev tidigare, var av affärsmässiga skäl. Effektskatt och lågt elpris gjorde sitt till när beslutet fattades år 2015.
Sedan dess har effektskatten avvecklats och elpriset gått upp. Men det räcker inte som skäl för återstart.
– I vår värld finns inget annat än att de här anläggningarna ska stänga.
På frågan om inte den äldsta reaktorn kunde få den oberoende härdkylning som krävs för att få drivas vidare från och med nästa år, säger hon att det inte är aktuellt att tänka på i dagsläget.
– Ettan har gått igenom tio år av moderniseringar och går som tåget. Naturligtvis känns det dåligt att stänga en sådan anläggning. Men diskussionen om återstart pågår utanför vårt staket.

Krävs framförhållning

En kärnkraftsanläggning kan inte tas i och ur drift med kort framförhållning. Det handlar till exempel om att ha personal som behöver omfattande utbildning för att kunna sköta anläggningen.
– Vi planerar decennier framåt, tio år åtminstone. Besluten går inte att riva upp inom loppet av ett år. Min personliga åsikt är våra politiker behöver tänka likadant när det gäller en så viktig fråga som landets energiförsörjning, säger Anna Collin.
Sveriges Natur har sökt de energipolitiska talespersonerna för de partier som står utanför energiöverenskommelsen för att fråga hur de ser på säkerhetskraven. Varken Kristdemokraterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna, som är de tre partier som svarat, förnekar att satsningar på säkerhet behövs. Men menar att det inte ska hindra fortsatt drift.
Liberalerna vill se en snabbutredning av frågan och  Sverigedemokraterna menar att nödvändiga investeringar för säkerhet måste göras, men att investeringen för bättre härdkylning i Ringhals 1 borde vara begränsad

tisdag 14 januari 2020

Sjukhusstyrelsen 13 januari.Gör ett överskott på 527 miljoner

Man menar något annat än man skriver här nedan. Underskott på -527 miljoner innebär överskott. Ska stå "underskott på 527 miljoner".
Man borde ha börjat vidta åtgärder vid prognosen underskott på 100 000

uppsnabbat@regionuppsala.se

mån 13 jan. 17:34 (för 22 timmar sedan)
till mig

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 13 januari

I detta nyhetsbrev: 

  • Sparåtgärder för Akademiska sjukhuset beslutade
  • Sjukhusstyrelsens budget och verksamhetsuppdrag för 2020 fastställda


Sparåtgärder för Akademiska sjukhuset beslutade

Strikt kontroll av personalkostnader, halverade resekostnader och frysta nivåer för köpt vård. Det är några av åtgärderna som nu vidtas för att Akademiska ska nå en ekonomi i balans.
Bakgrunden till åtgärdspaketet är den försämrade ekonomin för Akademiska sjukhuset. I juni beräknades sjukhuset göra ett underskott på -375 miljoner kronor under 2019. Sjukhusstyrelsen beslutade då att anta en plan för att sjukhuset skulle nå ekonomisk balans på tre år. Men utvecklingen har inte vänt och i november hade prognosen försämrats till -527 miljoner kronor.
Sjukhusstyrelsen beslutade att Akademiska sjukhuset ska genomföra följande åtgärder:
• Varje verksamhetsområde ska hålla sig inom budgeterade ramar för personalkostnader, inklusive kostnader för inhyrd personal. Om en negativ avvikelse uppstår för ett verksamhetsområde ska åtgärder tas omedelbart för att nå budgeterad personalkostnad.
• Antalet årsarbetare vid Akademiska sjukhuset ska totalt sett minska under 2020 jämfört med föregående år.
• Kurser och utbildningar ska begränsas. Resekostnaderna ska halveras under 2020 jämfört med 2019.
• Köpt vård ska under hela perioden 2020 - 2022 ligga kvar på 2019 års nivå.
(S) yrkade på att föreslaget skulle återremitteras med uppdrag att inarbeta en risk- och konsekvensanalys där det tydliggörs vilka konsekvenser förslaget förväntas få på verksamheten och sjukhusets uppdrag, tydliggöra vilka personalkategorier som avses att minskas och hur många personer som avses samt tydliggöra vilka ekonomiska effekter de olika delförslagen avser att få, ett yrkande som även (SD) ställde sig bakom. Yrkandet avslogs.
(V) yrkade på att åtgärderna för en ekonomi i balans skulle avslås. Yrkandet avslogs.
(SD) yrkade på att antalet årsarbetare av administrativ personal ska minska jämfört med 2019 med undantag för medicinska sekreterare. Yrkandet avslogs.

Sjukhusstyrelsens budget och verksamhetsuppdrag för 2020 fastställda

Sjukhusstyrelsen fastställde budgeten för 2020. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet och Lasarettet i Enköping budgeterar nollresultat, medan Akademiska sjukhusets har ett budgeterat underskott på minus 204 miljoner kronor. Sjukhusstyrelsen fastställde även verksamhetsuppdragen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
(V) yrkade på att sjukhusstyrelsen inte skulle fatta beslut om budgeten utan i stället underrätta regionstyrelsen om att styrelsen varken kommer att kunna uppnå verksamhetsuppdraget eller hålla budget med föreslagen budget. Yrkandet avslogs

torsdag 9 januari 2020

Det är bristen på livskunskap, som är problemet


Brist på Livskunskap är grundproblemet

Vår uppgift blir att delge barnet
Vad känslor är och hur tankar uppstår
Vad konsekvenser är
Och att allt hänger samman

Gör vi det
I respektfull och lyssnande dialog
Då bygger vi Livskunskap
Som barnet för ut i världen

(Ur ”Bortom våra horisonter”, Valentin Sevéus)

Uppdragen för dagens skola är många. Skolan ska främja elevers allsidiga utveckling och lärande. Den ska visa omsorg om individen, överföra och utveckla ett kulturarv och vara ett stöd för familjen. Skolan ska också överföra grundläggande värden, förbereda eleverna för samhällsliv och ge kunskaper m.m. m.m.
Uppdragen regleras i Skollagen och i läroplaner. Om uppdragen fullföljdes skulle vi ha ett bättre samhälle än vi har. Om skolan lyckades med alla sina uppdrag skulle vi säkerligen ha mindre av våld, vi skulle inte ha stora ordningsproblem i skolan och vi skulle få bättre skolresultat (Sverige borde ligga i topp i Europa)
Men, varför har då skolan så stora problem? Staten har ju lagstiftat om jämlik skola och att skolan ska svara för fostran av våra barn så att vi blir fria från mobbning och våld och mål om världens bästa skola har satts upp.
Tron på statlig nivå att en lag förändrar verkligheten är tydlig. Staten måste emellertid klara ut hur man förändrar verkligheten med hjälp av sina lagar och förordningar.
Bland hindren för att nå högt uppsatta mål för svensk skola är begränsade resurser. För att ökade resurser ska ge resultat i form av ökade kunskaper krävs emellertid en förbättrad studiero. Den brist på studiero, som präglar många skolor, har ofta sin grund i brist på livskompetens, det som följer av vuxnas handledning i socialt och emotionellt lärande. Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer. Det som borde åligga föräldrar, men som många föräldrar, av flera olika skäl, inte klarar, måste vi ta ansvar för gemensamt.
Vi måste också fråga oss vilken roll det spelar att våra politiker sällan eller aldrig talar om fredsskapande insatser utan istället tydligt anger vapen och soldater som medel i konfliktlösning stater emellan.

De flesta av oss har säkert intrycket att dagens samhälle inte är hållbart. Med hållbarhet menar vi vanligen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Sällan eller aldrig diskuteras dock livskompetens som en förutsättning för att kunna nå ett hållbart samhälle. Hur ska vi få ett hållbart samhälle om våld och mobbning är en del av barns och ungas verklighet?
De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. WHO benämner det med ordet livskunskap, ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”. Socialt och emotionellt lärande benämns också, i vetenskapligt sammanhang, med ordet emotik.
Medelmåttiga skolresultat, mobbning, ordningsproblem och i vissa fall svårigheter att få ett jobb har koppling till brister i emotionell kompetens. Men, hur ska då den emotionella kompetensen stärkas? Finns annan väg att gå än att med början i förskolan och genom grundskolans och gymnasiets alla årskurser ge undervisning i livskunskap.

För att skapa en grund för att komma åt problemen med ungdomsbrottslighet, ordningsproblem i skolan och mobbning och för att kunna förbättra skolresultaten krävs att livskunskap blir ett skolämne. Nu duger inte tafatta idéer om lagstiftning mot mobiltelefonanvändning i klassrummen. Nu duger inte innehållslösa uttalanden om lärarnas befogenheter. Politiker talar nästan enbart om fler poliser och socialsekreterare. Förvisso behövs dessa och de behövs nu,men långsiktigt duger bara åtgärder för att lösa grundproblemet, bristen på livskunskap.
Skolämnet Livskunskap kan inbegripa undervisning i etik och moral, undervisning om människors lika värde, träning av impulskontroll och emotionellt språk och undervisning i konfliktlösning utan våldsanvändning. Ämnet bör ta upp även belysning av barns och ungdomars identitets- och sociala utveckling med hjälp av aktuell forskning.




onsdag 8 januari 2020

Hastighetsbegränsning gav inte begränsad hastighet

Kommunen anser det vara
viktigt att beslut fattats om
hastighetsbegränsningar. 
Mindre viktigt dock att
hastigheterna blir begränsade.
På 40-sträckor är vanlig hastighet
60-70 km/tim


tisdag 7 januari 2020

Språkpolisens ingripande 7 januaari

Ni, som är nya i Sverige, tidningar och TV är inga bra svenskalärare. Läs artiklar med vetskapen att mycket kan vara språkligt felaktigt.
Jag dyker ner i en artikel.
"...Arbetsmiljöverket ska göra en inspektion och förlägga Akademiska att vidta åtgärder..." Måste väl vara ett s.k. slarvfel. Ska ju stå förelägga.
I en annan artikel: "Något som bland annat visades under affären med..." Bland annat visades? Menas nog: Något, som visades under, bland annat, affären med...
I en annan artikel: "Men även om de oftast bara far hem till byarna över helgerna..." Bara far hem?
Menas nog: Men även om de oftast far hem bara under helgerna...
I samma artikel: "...ett projekt som drivits av bland annat Lunds Universitet..." Nog menas väl bland andra.
I kulturdelen: "...Uppsala kammarorkester kommit mycket längre främst på en aspekt." Inte på. I fråga om eller avseende