lördag 19 januari 2019

Skolan måste få ämnet Livskunskap

Skolan skall i all verksamhet genomsyras av, bland annat, socialt och emotionellt lärande. Gör den det? Nej. Vi får dagligen bevis på brister.
Behovet av utveckling av livskompetens ökar samtidigt som brister i fråga om livskompetens förefaller öka. Mycket talar för att det är bråttom att göra något åt detta.Det är föräldrars ansvar, säger en del. Må så vara, men kvar står oacceptabla brister. Ett viktigt steg är att på skolschemat införa Livskunskap som skolämne. 

Wallström och Hultqvist, stå emot alla krav på NATO-anslutning

Östersjöområdet har blivit ett område där spänningen mellan Ryssland och NATO har ökat. Tänk tanken att Sverige och Finland var medlemmar i NATO. Skulle det bidra till att minska spänningen? Ingen kan väl tro det. Spänningen skulle öka, liksom risken för allvarliga incidenter. Säkerheten för Sverige skulle, kan man alltså utgå från, försämras.
Om krig mellan Ryssland och NATO skulle uppstå i vår region, och Sverige var medlem i NATO, skulle Sverige hamna i en fullständigt katastrofal konflikt. 

Man gör inte en förhandling

Göra en förhandling
Bifall på
ö- och ä-ljuden

Under loppet av fem minuter kunde jag höra dessa tre språkliga eländen på TV. Man gör inte en förhandling. Man, t.ex., genomför.
Bifall på ska lyda bifall till
Inneljuden på ö och ä låter bedrövliga, men detta är naturligtvis något subjektivt

SNF om miljön i överenskommelsen

Detta skrevs innan det blev klart med statsministerfrågan. 

Positiva besked för miljö och klimat i S, MP, C, L-överenskommelse 
Förra veckan kom ett förslag till överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som kan ligga till grund för en regeringsbildning.

Naturskyddsföreningen har tittat på de delar som rör miljöpolitiken och konstaterar att överenskommelsen innehåller förslag som kan gynna klimat, biologisk mångfald och landsbygd. Men det finns problematiska skrivningar om strandskydd, skog och naturvård.

Naturskyddsföreningen har tidigare kommenterat miljöeffekterna av den redan antagna riksdagsbudgeten (framtagen av Moderaterna och Kristdemokraterna) i en debattartikel. Statsministeromröstningen ska äga rum fredagen den 18 januari. 

onsdag 9 januari 2019

Ni konservativa Liberaler! Alliansen finns inte

Låt oss titta på vad allians betyder. Allians betyder förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse. Deltagare i en allians kallas allierad.
Liberalerna är allierat med M, C och KD. Man har en gemensam överenskommelse. Eller?
Nej, någon gemensam överenskommelse finns knappast i dag. Alltså finns inte Alliansen.
Detta framstår för mig tydligt. Men förklara för mig hur olika partier, med olika inriktningar av politiken, kan ingå allianser. Gemensam överenskommelse, samtidigt som man söker stöd för egen politik. Men koalition då? Sådan är inte på något sätt jämförbar. Koalition ingås efter det att väljarna valt mellan, förhoppningsvis tydliga alternativ, vilka inte existerar om det finns allianser. Koalition bildas efter kompromisser mellan tydliga alternativ.
Jag är förvånad över att media inte gör ens försök att belysa detta. 

Inom Liberalerna pågår nu en debatt om vilken sida man ska välja, en konservativ eller en socialliberal. Anhängare av att rösta fram en konservativ statsminister talar om Alliansen. Jag har respekt för en åsikt om att L ska inte rädas att bli beroende av SD, men jag delar inte uppfattningen. Men, jag har inte respekt för att man talar om Alliansen. Den finns inte. 
Sluta tala om Alliansen, enär den inte existerar. Tala om det konservativa blocket.

onsdag 2 januari 2019

Politisera skadorna

Både subjektiva iakttagelser och objektiv statsvetenskaplig forskning visar att den politiska styrningen av landstingen/regionerna är nästan obefintlig. Vi kan om R­egion Uppsala läsa att förvaltningar överskrider budgeten utan att åtgärder vidtas.
I detta ligger ett dubbelfel. Det är alltid ett politiskt organ, som har ansvaret, inte förvaltningar.
Den andra delen av dubbelfelet är avsaknaden av politiska beslut om åtgärder för att undvika ekonomiska avvikelsen.
Den bristande styrningen får konsekvenser för patienterna i form av att sjukvårdsorganisationen ständigt lever i ovisshet om vad som gäller.
Det finns emellertid andra och mera, för patienterna, tydliga konsekvenser. Till dessa hör patient­säkerheten. Sverige har i en internationell jämförelse en hög grad av patientsäkerhet.
Dock måste vi fortfarande se skador i vården som ett stort problem, trots att svensk sjukvård kännetecknas av hög kompetens hos personalen och av att vara sjukvårdstekniskt väl utvecklad.
Med vårdskada avses ”lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd”. Vårdskadorna har beräknats orsaka mer än 100 000 extra vårdtillfällen, mer än 600 000 extra vårddygn och cirka 50 000 extra besök i öppenvård.
Vårdskadorna beräknas orsaka kostnader på över fem och en halv miljarder kronor per år.
Sjukvårdshuvudmännen talar allt mer om vikten av att komma åt orsakerna till vårdskador och att förhindra att sådana uppstår. Men toleransen är fortfarande för stor. Inom andra högriskverksamheter har man en lägre toleransnivå än man har inom sjukvården.
Professionen arbetar dagligen med att vidta åtgärder för att undvika vårdskador. Det handlar om att utveckla ledningssystem, gen­omföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder och upprätta avvikelserapporter. Mycket handlar också om hur man ska finna former för kommunikation inom personalgruppen. Nämnas kan en minnesregel benämnd SBAR, som används vid rapportering och överlämning av patienter mellan avdelningar och som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.
För att stödja hälso- och sjukvården i arbetet att förebygga vårdskador har SKL tillhandahållit nio åtgärdspaket inom ett antal riskområden.
Även patienterna har fått en större roll för att öka patientsäkerheten. Exempel: råd ges om vad man ska iaktta före en operation och information om möjligheten att ta hjälp av Patientnämnden om man vill klaga.
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting/regioner och kommuner. (De flesta kommuner har avtalat med sitt landsting/sin region om en gemensam patientnämnd.) Man kan kostnadsfritt vända sig till nämndens experter med frågor, synpunkter eller klagomål som rör hälso- och sjukvård eller tandvård.
Patientnämndens experter gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte heller ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är i stället att beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre.
Patientnämnden svarar för information till andra politiska organ, vård- respektive sjukhusstyrelsen, och medverkar till upprättande av patientsäkerhetsberättelse till fullmäktige och Sveriges kommuner och landsting årsvis. Nämndens experter avger rapporter till berörd verksamhetschef.
Den relativt omfattande rapporteringen leder emellertid sällan eller aldrig till politiska beslut.
Rapporter till ansvariga politiska organ om brister, som framkommer i anmälningar läggs till handlingarna utan diskussion. Detta gäller även Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige. Den här ordningen, eller rättare oordningen, måste förändras. Tre förändringar kan bidra till att patientsäkerheten blir en politisk fråga och kan undanröja en del av de brister, som medför onödiga skador i vården:
1. Patientnämnden avger regelbundet rapport till landstings-/regionstyrelse om vårdskador.
2. Patientnämnden hemställer om besked från Regionstyrelsen om vilka åtgärder den avser vidta för att undanröja brister som orsakar skador
3. Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige blir ett huvudärende i vilket förslag på åtgärder med anledning av berättelsen framläggs.

måndag 31 december 2018

Längst

Hoppsan! Upptäckte att jag är Folkpartiets/Liberalernas i Uppsala hittills "längsta" kommunalråd.