Busarna härjar

20-tal bilar och garagelängor helt förstörda. Detta hände i går i Uppsala. Polisen kommer att göra tekniska undersökningar av brandplatserna. Jo, viktigt. Men det mesta talar för att busarna går fria även denna gång. Bättre integration, utbildning, arbete, bestraffning. Här är verktygen. Men hur ska verktygen användas och hur tar man fram dom?
Kortsiktigt måste det tyvärr handla om att skydda andra medborgare från busarna, det vill säga, ta hand om dem. Långsiktigt måste vi solidariskt ta ansvar för att öka livskunskapen hos våra barn och unga. Ämnet Livskunskap måste få en given plats i både förskola och skola. Och förbättra integrationen, men sluta ursäkta busar och vandaler med orden arbetslös och utanförskap. Visst, arbetslöshet och utanförskap är grogrunder, men får inte användas som ursäkter, utan endast som förklaringar

Dagens språkpåpekande 28 oktober

Läseri dagens UNT, i ledaren, om det moderna stadslivets komplikationer. I texten används ett uttryck "vi och dem". Dock antar jag att ledrskribenten menar "vi och dom" eller "vi och de". Formen "dem" är dativ eller ackusativ medan "vi" är nominativ.
Språkfelet är i dag vanligt.
Nominativformerna i pluralis är vi, ni, de. I talspråk använder vi dom i stället för de. Dom ersätter också dativ- och ackusativformen dem. Däremot kan dem inte ersätta de.

I DN läser jag:"Ett ideologiskt fartblint centerparti " Vi har ju flera partier i centrum. Nu förstår jag att DN menar Centerpartiet. Ett ideologiskt fartblint Centepartiet, borde det ju stå, eller ett fartblint parti som Centerpartiet. Ty, man kan ju inte böja namn. 

I debattartikeln läser jag, bland annat, "En halvering är möjligt..." Borde stå möjlig.
Vidare i samma artikel:"De sociala rörelserna har dock framför allt betydelse för för att flertalet ska inse allvaret..." Menar man "framför allt betydelse", som det ju står eller menar man betydelse för att framför allt...



För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Dagens språkpåpekande 27 oktober

"Jag var själv hela da´n". Men hur var jag då? Varför har det blivit så svårt att använda ordet ensam när man menar ensam?

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket liksom det bräkiga mä.

Dagens tidningskommentar 27 oktober

Nu tyder mycket på att upphandlingen av sjukvårdsmteriel styrts helt av kostnadshänsyn. Någon försökte antyda att lagstiftningen styr detta. Så kandet självklart inte vara. Men...om det vore så måste en självklar slutsats vara att inte alls upphandla.
Jagupprepar mig: Låt bli externt utförande i avvaktan på att man utarbetat avtal, som är möjliga att använda för ansvarsutkrävande och i avvaktanpå att politikerna genomgått utbildningi politisk styrning

I Uppsala kommun ska man inrätta en glesbygdskommission. Det finns i kommunala organisationen fjorton till sexton nämnder (beroende på hurman räknar). Till detta kommer sju, så kallade, råd.
Kan det vara så att inget av dessa organ kan ges uppdraget att framlägga förslag på åtgärder i syfte att stärka landsbygden inom Uppsala kommun? Självklart inte. Mendet förefaller vara så att när politiker inte vågar/kan fatta beslut omorganiserar man eller tillsätter en utredning eller bildar ett nytt organ. 

Dagens språkpåpekande 26 oktober

Ljud går svårligen att uttrycka i skrift. Vore det möjligt skulle jag skriva med stora bokstäver om hur språket förstörts med de nya ä- och ö-ljuden.

Det är liksom att det blivit liksom inne att liksom lägga om talet när liksom många andra gör det. Det är ju även mediafolket, somliksom tar till sigeländet

Dagens tidningskommentar 26 oktober. Visst, ansvaret är politiskt

"Det är för enkelt att skyllapå Apotekstjänst" är rubriken på ledare i dagens UNT.

Det råder inget tvivel om vilka som har ansvaret för välfärden i Sverige, skriver tidningen, bland annat. Hur många gånger har jag skrivit och pekat på detta? Många. När tidningen skrivit om överskridanden Akademiska sjukhuset gjort har jag påpekat att det är Sjukhusstyrelsen, som överskridit. Kommunallagen känner inte förvaltningar.
Bra också att tidningen påpekar skillnaden mellan privat verksamhet och externt utförande. Ingen (!) har någonsin brytt sig om mina påpekanden.

Nåja, ingen idé att gnälla. Bättre att fortsätta opinionsbilda.

Vad borde göras åt de många bristerna vid upphandling av externa tjänster? Vad som behövs är främst två åtgärder: förbättra kompetensen vid avtalstecknande och förbättra uppföljningen. Så länge man inte klarar tydlig avtalsskrivning måste verksamheten ske i egen regi.
Avtal måste reglera kvalitet, kvantitet och ekonomi så att ansvarsutkrävande kan ske utan långa dröjsmål och kopplas till en plan för hur man ska åstadkomma en övergång till egenregi vid uppsägning av avtal.
Beslut om kvantitet, kvalitet och ekonomi är politiska beslut, liksom uppföljning och ansvarsutkrävande är politiska uppgifter. Bristerna härvidlag är stora, störst i regionerna. Varför klarar inte dagens politiker sina uppgifter? En förklaring torde vara att komplexiteten ökat. En akut åtgärd är nu att starta utbildning för politiker. Ingen bör få tillträda ett politiskt förtroendeuppdrag utan genomgångenutbildning i politisk styrning.

Så länge politiker ser på sin roll likt ordföranden (KD) i den nämnd som svarat för upphandlingen av sjukvårdsmateriel kommer fel att uppstå. "Jag har inte varit inblandad"

L motsatsen till UP

Med upprepade kommentarer till Uppsalas nya parti medverkar åstadkommer jag kanske motsatsen till det önskade. Men kommer jag att kunna låta bli?

Människor är inte dumma brukar det heta. Nej, kanske det, men alltför många är beredda att följa det enkla budskapet. Då frestas fler partier att formulera enkla budskap.

Nu hoppas jag på, främst, Liberalerna. Partiet har i både Uppsala kommun och i Regionen ledare med ideologiska kompasser. Någon populism torde dom inte komma att fångas av. Den stora och svåra uppgiften för Liberalerna är hur man ska lyckas få människor att förstå seriositeten hos partiet och att förstå att politik är någonting annat än att sätta uppett finger i luften.

Dagens språkkommentar 24 oktober

Vad är det i dagens skola, som medför att varje mening innehåller ordet liksom minst en gång. En tanke är att de uppsatser, som skrevs i gamla skolan "rättades" och kommentarer gavs i kanten.
Inte skulle man ha godkänt en uppsats med "liksom" i varje mening.

Ett annat språkligt fel, som accepteras i dag, är att inte skilja på läge och riktning med orden var och vart. Hur uppstår sådant?

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Dagens tidningskommentar 24 oktober om partiet UP

Läser två kommentarer till att ett nytt lokalt politiskt parti har bildats.

Jonas Petersson, Centerns ledare i Uppsala, säger sig inte ha sett något konkret om Utvecklingspartiet och känner sig trygg med Centerns politik.

Liberalernas ledare, Mohammad Hassan, känner ingen oro och tycker att det är  bra att det startas lokala partier. Nya partier behövs för att etablerade partier inte ska stagnera, anser han, men han hade väntat sig mer.

Jag gillar Hassans attityd. Det är bra att etablerade partier tvingas tänka över hur man arbetar. Konkurrens är bra, som Hassan konstaterar i sin kommentar.

Men....detta nya parti, UP (Utan Politik), kan komma att ha en negativ inverkan på övriga partier. Den förändring vi sett i de "gamla" partierna med mindre av ideologisk tydlighet, riskerar att förstärkas i takt med att man försöker hindra UP att ta väljare. Vi får ännu mer av populism. UP ska ju bygga sin politik på populism har man sagt. Man ska lyssna på vad medborgarna tycker just nu och handla utifrån det. Hur ska man ta reda på vad medborgarna tycker i varje sakfråga? TY, någon opinionsbildning ska man inte ägna sig åt.

Min slutsats blir: Ett politiskt parti utan egen politik och som ska drivas likt ett aktiebolag, kan komma att innebära mer av avveckling än utveckling

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 23 oktober • Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få behandla vissa typer av personuppgifter (AU3) • Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2) • Regeringen bör utreda möjligheten att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (FiU8) • Bättre nationell statistik om upphandling (FiU16) • Skyddet av samhällsviktiga verksamheter ska öka (FöU2) • Förlängt försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (JuU3) • Villkor och riktlinjer för public service (KrU2) • Klimatklivet har granskats (MJU4) • Exportfrämjande åtgärder bör följas upp och utvärderas regelbundet (NU5) • Jämställdheten i Almis låneverksamhet har granskats (NU6) • Skrivelse om energiöverenskommelsen har granskats (NU7)
	Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få behandla vissa typer av personuppgifter (AU3)  Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.
	Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)  Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta. Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
	Regeringen bör utreda möjligheten att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (FiU8)  Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts. Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.
	Bättre nationell statistik om upphandling (FiU16)  Regeringen föreslår en ny lag om upphandlingsstatistik och revideringar i flera lagar som rör upphandling. Syftet med förslaget är att få fram bättre nationell statistik om upphandling och innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det ska också bli obligatoriskt med så kallad efterannonsering för alla upphandlingar. Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås börja gälla den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna om upphandling börjar gälla den 1 januari 2021.
	Skyddet av samhällsviktiga verksamheter ska öka (FöU2)  Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen. Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Förlängt försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (JuU3)  Regeringen föreslår att den tidsbegränsade lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål ska förlängas. Lagen, som är tidsbegränsad och gäller till slutet av 2019, ska enligt förslaget fortsätta att gälla till slutet av 2022. Sedan januari 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål. Syftet med försöksverksamheten är att brott ska kunna utredas och brottslingar lagföras snabbare. Delgivning är en del i handläggningen, och ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information, till exempel när en eventuell huvudförhandling kan komma att hållas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Villkor och riktlinjer för public service (KrU2)  Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
	Klimatklivet har granskats (MJU4)  Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet. Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Exportfrämjande åtgärder bör följas upp och utvärderas regelbundet (NU5)  Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se till att exportfrämjande åtgärder regelmässigt effektutvärderas och att myndighetsstyrningen utvecklas så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera genomförandet av de exportfrämjande åtgärderna. Riksdagen anser dessutom att regeringen ska arbeta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering i hela värdekedjan när det gäller satsningen på regionala exportcentrum. Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att Näringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum. Riksrevisionen konstaterar bland annat att etableringen av exportcentrum kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Jämställdheten i Almis låneverksamhet har granskats (NU6)  Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att Almi ger en mer detaljerad redovisning av hur verksamheten når kvinnor. Almi Företagspartner AB ägs av svenska staten och har bland annat som mål att främja kvinnors företagande. Riksdagen ser i övrigt positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra. Bland annat planeras en översyn av Almis uppdragsmål med hänsyn till det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet. Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om jämställdheten i Almis låneverksamhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skrivelse om energiöverenskommelsen har granskats (NU7)  Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen. I skrivelsen redogör regeringen för den första kontrollstationen som bland annat baseras på en löpande myndighetsanalys av de energipolitiska målen och elmarknadens utveckling. Regeringen berättar också om planeringen av arbetet inför den andra kontrollstationen om fyra år. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att löpande följa upp utvecklingen när det gäller de energipolitiska målen och utvecklingen på elmarknaden. Riksdagen håller också med regeringen om att uppföljningen bör utvecklas inför nästa kontrollstation 2023. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Dagens tidningskommentar 23 oktober

Ett nytt politiskt parti har bildats i Uppsala. Utvecklingspartiet Demokraterna kallar man sig. Men förresten: politiskt? Nej, något annat än ett parti är det väl inte frågan om. Men politiskt är det inte. Detta tydliggör man själva. Partiet ska drivas som ett aktiebolag och någon ideologisk beskrivning behövs inte, alldenstund man ska endast lyssna på medborgarna och agera utifrån detta.
Ledningen i det nya partiet har inte reflekterat över partiers huvuduppgifter: att bedriva opinionsbildning och att lyssna på medborgarna. Alltså inte bara det ena.

Målsättningen att utveckla demokratin är lovvärd. Men, men, att ha aktiebolaget som mönster för att utveckla demokratin imponerar inte.
Parallellen till aktiebolaget är emellertid inte solklar. Bolaget vet vad man vill sälja. Det nya partiet ska fråga medborgarna vad dessa tycker partiet ska sälja.

Sakine Madon skriver i dag i ett svar på en replik, från Stefan Hanna, partiledaren,  på en UNT-ledare: "Kanske kan även Uppsalas nya parti överraska. Det är bara svårt att se hur."

Inte heller jag utesluter att partiet kan samla en del röster, men det torde i så fall inte bero på partiet utan på att ett antal väljare är extremt okritiska.

Dagens språkpåpekande 23 oktober

I Uppsnabbat (Region Uppsalas informationsbrev) härom dagen: 

"De upphandlade konsulter...har man bara ramavtal med fram till
 årsskiftet" Bara ramavtal?

Menarman att man harbara ramavtal? Eller kan det vara så illa att man menar att man har ramavtal bara fram till årsskiftet? I så fall: varför skriver man inte det då?

Handlingskraft i Regionen?

Jag läser rapport från Trafik- och samhällsutvecklingsnämndens och från Sjukhusstyrelsens sammanträden.

"Förvaltningens ekonomi är i balans med riskfaktorer som biljettintäkter och kostnaden för index"

Det är väl nämndens ekonomi

"Sjukhusstyrelsen gav sjukhusdirektören i uppdrag att stärka den ekonomiska styrningen på Akademiska sjukhuset. Uppdraget ska återrapporteras till sjukhusstyrelsen i februari 2020."

Vilken beslutskraft! Detta uppdrag är väl inget nytt. När ett politiskt organ inte har balans i ekonomin måste det organet fatta beslut, som innebär förändring. Uppdrag efter uppdrag. 

Och så KD-ordföranden i den nämnd, som beslutat om upphandling av sjukvårdsmateriel, "Jag har inte varit involverad" 

Riksda´n 16 oktober

16 oktober 2019
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 oktober • Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7) • Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9) • Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5) • Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6) • Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7) • Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8) • Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)
	Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier. Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)  Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018. Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas. Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.
	Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal. Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.
	Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående. Förändringarna innebär bland annat: • Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension. • Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad. • En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer. • Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år. Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.
	Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8)  Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna. Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)  Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Tänk om våra politiker insåg

Einstein: vi inte kan inte lösa problem i det system/paradigm som skapat problemet"

Tänk om våra politiker var bara en bråkdel så klok som Einstein var. 
Kan vi få våra politiker att tänka nytt? Eller, ska vibyta ut politikerna?
Det sistnämnda lyckasvi inte med nu. Däremot kan vi, om vigår sammanoch kräver nya grepp, inte gamla.
Nato-medlemskap för Sverige tillhör det gamla,  och som leder till elände.

Politiskt haveri

Jag blir varje morgon djuptbesviken. Nja, inte varje morgon, mende senaste. Materielbrist inom Regionen. Så stor att många planerade operationer måste ställas in.
Hur kan det bli så här?, frågade en UNT-journalist. Problem hos leverantören, blev svaret.
Men har ni inte skaffat er garantier för att ni ska få era leveranser? Nja, vi måste utreda det här, anser ansvariga politiker.
Skandalen får nu olika kommentatorer att ropa på staten. Nu är det dags för staten att ta över driften av all sjukvård.
Jag påstår att problemet är ännu större än så. Även staten misslyckas grovt med sin uppgift. Staten har ansvar för att lagar efterlevs. Stadgat är, till exempel, att sjukvården ska vara likvärdig och jämlik. Vad vi ser härvidlag är ett stort statligt misslyckande.
Tänk om grundproblemet är något annat än en organisatorisk fråga. Tänk om det är så att dagens politiker inte klarar att styra politiskt.
Jo, så är det nog. Men vilken är lösningen på det problemet.
Om man inte är skickad att utföra en uppgift måste man göras skickad.
Ingen ska få tillträda ett politisktuppdrag utan att ha genomgått utbildning i politisk styrning 

Hur man blir politiker

40 sidor

om att bli politiker

”Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.

Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com

eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal

Jag kontaktar dig omgående

Pris 49 kr eller 46 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.

(Porto ett ex. 18 kr)

Beställning från förlag

https://www.bod.se/bokshop/catalogsearch/result/?q=15+steg

Med hälsningar

från

Harald

Håll fast vid alliansfriheten

Ryasland rustar upp. Få har annan uppfattning. Men, vilka slutsatser dras av ett sådant konstaterande? Många länder  reagerar med att också rusta upp. Kärnvapenhotet används.
En annan slutats är att man rustar upp utan avsikter till territoriell expansion.
Kalla kriget åter? Nej. Under dessa år såg vi hur Sovjetunionen sökte expansion.
 Tydligt är i dag hur Väst och Nato agerar på liknande sätt som Sovjetunionen gjorde och Ryssland håller emot.
Sverige ökar nu kraftigt sin försvarsbudget med hänvisning till ett påstått hot från Ryssland. Mycket tyder dock på att hotet mot Sverige från Ryssland kan komma att kopplas till Sveriges förhållande till Nato. Ett medlemskap i Nato skulle med största sannolikhet öka spänningen mellan Ryssland och Sverige och därigenom öka hotet.
Ett fasthållande vid alliansfriheten är den bästa försäkringen för Sverige

Från riksda´n 2 oktober

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 2 oktober • Lagändringar om advokater och advokatbolag för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivet (JuU2) • Skrivelse om hur staten vägleder kommunal tillsyn har granskats (MJU3) • Nya internationella minimistandarder införs i det nordiska skatteavtalet (SkU2) • Ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas (SkU3) • Regler om säkerhet på fartyg anpassas till EU-direktiv (TU2) • Nya lagar för arbete ombord på fiskefartyg (TU3)
	Lagändringar om advokater och advokatbolag för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivet (JuU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat rättegångsbalken och den så kallade penningtvättslagen. Genom lagändringarna genomförs det fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut i svensk rätt. Penningtvättsdirektivet antogs av EU 2015 och syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringens förslag innebär i huvudsak att advokatbolag ska ses som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen. Däremot ska biträdande jurister på advokatbyråer inte längre vara verksamhetsutövare enligt lagen. Verksamhetsutövarna har en skyldighet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2019.
	Skrivelse om hur staten vägleder kommunal tillsyn har granskats (MJU3)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.
	Nya internationella minimistandarder införs i det nordiska skatteavtalet (SkU2)  Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning. De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
	Ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas (SkU3)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.
	Regler om säkerhet på fartyg anpassas till EU-direktiv (TU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg. Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system. Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.
	Nya lagar för arbete ombord på fiskefartyg (TU3)  EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen. Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019