Riksda´n 24 november

 

	24 november 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 24 november • Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2) • Ökad rörlighet för bolag inom EU (CU3) • Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4)
	Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)  Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Ökad rörlighet för bolag inom EU (CU3)  Riksdagen sa ja till den förra regeringens förslag till nya regler för bolags rörlighet inom EU. Förslagen handlar om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar av aktiebolag. De grundar sig på EU-regler som nu genomförs i svensk rätt. Syftet är att underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden och samtidigt garantera bolagens intressenter ett ändamålsenligt och mer förutsebart skydd. För att motverka att de nya reglerna används för brottsliga ändamål eller för att kränka arbetstagarnas rättigheter, utökas myndigheternas kontroll. Bolagsverket får en central roll i denna kontroll. Flera av bestämmelserna gäller även för ekonomiska föreningar och för finansiella företag. Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023.
	Fastighetsbildningen i Sverige har granskats (CU4)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet. I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Riksda´n 23 november

 

	23 november 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 23 november • Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7) • Riksbanken bidrar till IMF:s utlåning (FiU8) • Mer samverkan ska förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15) • Ändringar i tryckfrihetsförordningen (KU2) • Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8) • Digital hantering av regeringsbeslut (KU9) • Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13) • Nej till förslag om spelreglering (KrU2) • Rapport om krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (KrU4) • Nya regler om Sjunde AP-fonden – förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5) • Regeringsbeslut om att ge fler kategorier av fördrivna personer tillfälligt skydd i Sverige (SfU6) • Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2) • Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)
	Betydande väg kvar för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (FiU7)  I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen. I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige. För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Riksbanken bidrar till IMF:s utlåning (FiU8)  Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att banken ska få ingå ett kreditavtal med Internationella valutafonden (IMF) för att bidra med medel till fondens utlåning till låginkomstländer. Förslaget innebär att högst 150 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 2 miljarder kronor, lånas ut via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust. Riksdagen sa också ja till att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF på högst 637 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 9 miljarder kronor. Enligt förslaget ska detta gå till utlåning till låginkomst- och medelinkomstländer via IMF:s nya fond Resilience and Sustainability Trust, under förutsättning att även budgetmedel anslås till den nya fonden. Särskilda dragningsrätter är en internationell reservtillgång skapad av IMF som endast kan användas av länder och internationella organisationer.
	Mer samverkan ska förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)  Myndigheter och kreditinstitut ska samverka mer för att tillsammans kunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Riksdagen säger ja till ett regeringsförslag som innebär att de aktörer som deltar i samverkan är skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. I samverkan måste alltid minst en myndighet medverka. Riksdagen delar regeringens uppfattning att utbytet av information mellan brottsbekämpande myndigheter och banker är en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.
	Ändringar i tryckfrihetsförordningen (KU2)  Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som bland annat innebär att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region i tryckfrihetsförordningen. Förslaget om ändringar i tryckfrihetsordningen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Det innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet togs den 20 november 2019, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)  Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: • Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet • Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret • Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet • Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen • Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks • Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven • Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar • Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.
	Digital hantering av regeringsbeslut (KU9)  Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som innebär att det ska bli möjligt att hantera regeringens beslut digitalt. I dag måste beslut från regeringen skrivas under av statsministern eller annat statsråd med penna på papper för att de ska gälla. Ändringen innebär att besluten ska kunna bli gällande även på andra sätt, så länge höga krav på säkerhet uppfylls. Förslaget om ändring i regeringsformen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Ett vilande grundlagsförslag innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringen föreslås börja gälla 1 januari 2023.
	Ja till ökad insyn i ägande av radio- och tv-företag (KU13)  Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen. Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag. Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.
	Nej till förslag om spelreglering (KrU2)  Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller • ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel • uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik. Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.
	Rapport om krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (KrU4)  Riksrevisionen har i en rapport granskat statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Regeringen har bemött rapportens slutsatser i en skrivelse som lämnats till riksdagen.  I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att krisstöden i stora drag fördelats på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt visar granskningen att fokus på att snabbt nå ut med stöden ledde till en viss minskad träffsäkerhet. I skrivelsen till riksdagen välkomnar regeringen rapporten och instämmer i huvudsak i slutsatserna. Riksdagen delar bedömningen att behovet av stöd till kultur- och idrottssektorn var stort och brådskande under pandemin, och att det därför var viktigt att snabbt ta fram stödåtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nya regler om Sjunde AP-fonden – förvalsalternativet inom premiepensionen (SfU5)  Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna. Ändringarna innebär bland annat att • målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort • ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt • det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar. I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
	Regeringsbeslut om att ge fler kategorier av fördrivna personer tillfälligt skydd i Sverige (SfU6)  Den förra regeringen har i en skrivelse underrättat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär att även vissa personer som kom till Sverige före Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 ska omfattas av tillfälligt skydd i Sverige enligt reglerna i EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det gäller vissa utlänningar som reste in i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 och som efter inresan har fortsatt att vistas här i landet. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan. Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skrivelser om frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet har behandlats (SoU3)  Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården. Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Ett historiskt misstag

 Redan nu, innan svensk Nato-anslutning har medgivits, höjs röster för placering av kärnvapen på sv. territorium. Vi är många som ser risken att detta blir verklighet. Inte nog med att Sveriges fredsröst har tystnat. Sverige deltar inte i kampen för ett globalt förbud

Sveriges trovärdighet i fara

 Det värsta med nya regeringens klimatpolitik är inte utebliven satsning utan att man låter sig övertygas av ett klimatförnekande parti (läs SD).

Från att ha varit föregångare är Sverige nu på väg att ansluta sig till Trump/Bosonarom.fl.gruppen.

Oroande

Riksda´n 17 november

 

	17 november 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 november • Uppföljning av arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor (AU3) • Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk (AU4) • Statens finansiering av kommunerna har granskats (FiU13) • Ändringar i statens budget: Regeringen ska få skänka försvarsmateriel till Ukraina (FiU27) • Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2) • Fler arrestantvakter får transportera frihetsberövande (JuU3) • Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (TU2) • Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad (TU3)
	Uppföljning av arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor (AU3)  Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Riksdagen välkomnar uppföljningen och anser att den utgör ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Riksdagen betonar också vikten av att förbättra och stärka det våldsförebyggande arbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk (AU4)  Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs. Riksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Statens finansiering av kommunerna har granskats (FiU13)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet. En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt. Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.
	Ändringar i statens budget: Regeringen ska få skänka försvarsmateriel till Ukraina (FiU27)  Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät. Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga. Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.
	Lagföring av brott ska gå fortare (JuU2)  Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att • det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen • tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga • förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall • uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning • delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år • hantering av strafförelägganden ska göras effektivare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Fler arrestantvakter får transportera frihetsberövande (JuU3)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i polislagen. Lagändringarna innebär att fler arrestantvakter får utföra rutinmässiga transportuppdrag av frihetsberövade personer. Arrestantvakter är personal som arbetar vid Polismyndighetens arrester med uppgift att bevaka frihetsberövade personer. Vakterna kan vara anställda eller förordnade av Polismyndigheten. Enligt dagens regler får anställda arrestantvakter, men inte förordnade arrestantvakter, utföra rutinmässiga transportuppdrag. Riksdagsbeslutet innebär att även förordnade vakter får transportera frihetsberövade personer. Syftet med de nya reglerna är att Polismyndighetens resurser ska användas så effektivt som möjligt. Riksdagen har de senaste åren efterfrågat en renodling av polisens arbetsuppgifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (TU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket. Sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år. I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Det kan till exempel handla om brev med misstänkt olagligt innehåll. Den nuvarande regleringen är därför inte tillräckligt effektiv för att förhindra att narkotika och andra illegala varor skickas via post. Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse. Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.
	Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad (TU3)  Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om undantag från lokaliseringsprincipen för utbyggnad av kommunala bredbandsnät. Dessutom ska meddelanden till offentliga aktörer om att dess digitala service inte uppfyller tillgänglighetskraven besvaras så snart som möjligt. Ungefär hälften av de svenska bredbandsnäten är kommunalt ägda. Enligt lokaliseringsprincipen måste en åtgärd vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som en kommunal angelägenhet. Det kan vara ett hinder för att ansluta fastigheter inte bara utanför kommunen utan även inom kommunen till bredbandsnätet. Lagändringarna innebär att kommunala bolag, stiftelser och föreningar kan bygga ut ett eget eller delägt bredbandsnät utanför den egna kommunens område. Under förutsättning att det görs geografiskt nära det egna bredbandsnätet och för att uppnå en ändamålsenlig bredbandsinfrastruktur. Det görs också en lagändring som innebär att offentliga aktörer så snart som möjligt ska besvara meddelanden om att den digitala servicen inte uppfyller tillgänglighetskraven. Kravet gäller också de offentliga aktörer som inte omfattas av förvaltningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2023.

Riksda´n 16 november

 

	16 november 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 november • Lagändringar som gäller Lagrådet (KU3) • Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4) • Grundlagsändringar på tryck- och yttrandefrihetsområdet (KU6) • Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7) • Ja till höjning av riksdagsledamöternas pensionsålder (KU12)
	Lagändringar som gäller Lagrådet (KU3)  Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som gäller Lagrådet. Förslaget innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan styrelsen föreslår lagändringar som faller inom Lagrådets område. Riksdagsstyrelsen får låta bli att inhämta ett sådant yttrande om styrelsen bedömer att yttrandet i stället bör inhämtas av det utskott som ska behandla ärendet. Beslutet rör ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 17 november 2021 och då röstade riksdagen ja. Riksdagen sa också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om Lagrådet. Förslaget innebär att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredragande till förfogande när Lagrådet behandlar lagförslag som har beretts i riksdagsstyrelsen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU4)  Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.
	Grundlagsändringar på tryck- och yttrandefrihetsområdet (KU6)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i två av Sveriges grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. • Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning. • Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området. • Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln. • Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet. • En bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen om vidaresändningsplikt av vissa program förtydligas och utvidgas. Eftersom det är grundlagar som ska ändras krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 11 maj 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till det vilande förslaget. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny så kallad forumregel, det vill säga en regel om vilken domstol som ska ta upp en viss typ av mål. Enligt förslaget ska yttrandefrihetsmål om vissa satellitsändningar från utlandet tas upp av Stockholms tingsrätt. Detta gäller om programmet huvudsakligen tas emot och vidaresänds i Sverige.  Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023.
	Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU7)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle. Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer. Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.
	Ja till höjning av riksdagsledamöternas pensionsålder (KU12)  Riksdagsstyrelsen har föreslagit att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner bör anpassas till de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till förslaget. Förslaget innebär att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner höjs från 65 år till 66 år 2023. Från samma år ska den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjas från 62 år till 63 år. Förslaget innebär också att åldersgränserna för pension och avgångsförmåner ska knytas till den så kallade riktåldern för pension från 2026. Med riktåldern för pension menas den ålder som varje år beräknas och bestäms av regeringen och som bland annat styr när allmän pension tidigast kan tas ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026