 |
Vill bidra med lärande om politik. Har varit politiskt aktiv under ungefär femtio år, varav nio som kommunalråd i Uppsala och fyra som riksdagsledamot. Vårt svenska språk förändras till det sämre. Jag är språkpolis,men tycker om allt möjligt
Harald i Uppsala
Inlägg
Alla kommentarer
torsdag 31 mars 2022
tisdag 29 mars 2022
Flera ordföljdsfel i samma artikel
Institutet för språk och folkminnen råder över vad som ska accepteras som ord i svenska språket.
Min känsla av attdet är i hög grad bristen på kunskap hos många, som påverkar. De flesta förefaller, till exempel, inte ha en aning om skillnaden mellan var och vart vilket sannolikt leder till att ordet vart snart får ange läge. Samma har hänt med ordföljdsfelen. Jag går slumpmässigt in på en artikel i dagens tidning; en rapport om hälsa.
"Rapporten, som både bygger på data från olika register och enkätundersökningar..."Här finns ett dubbelfel. Ska lyda: Rapporten, som byggar på både data från olika register ocg från undersökningar..
"...vars föräldrar saknar gymnasieutbildning har sämre resultat både i grundskolan och gymnasiet." Ska lyda, antingen: ...har sämre resultat både i grundskolan och i gymnassiet. eller: ...har sämre resultat i både grundskolan och gymnasiet.
"Det kan inte bara gälla för vissa delar av samhället.! Ska lyda: Det kan inte gälla förbara vissa delar av samhället.
"Vi kan inte utifrån rapporten säga att det bara handlar om covidrelaterade dödsfall" Ska lyda: Vi kan inte utifrån rapporten säga att det handlar om bara covidrelaterade dödsfall.
fredag 25 mars 2022
Bokrea
Politik på Gott och Ont; en samling debattartiklar.
Femton steg och du är politiker; att tänka på inför
politiska engagemanget.
Varför styr ni inte, politiker; Bli en bättre politiker
Ett
fåtal exemplar kvar. Säljs för 20 kr/st
Maila mig: harald.nordlund@gmail.com
En ganska gammal appell
Höll denna appell för ganska många år sedan
Nej till NATO
Sverige står inför ett vägval. - Ska Sverige fortsätta att vara alliansfritt, arbeta med diplomati och för avspänning, och, ska Sverige delta i ett arbete med att förbereda för fred? Eller – ska Sverige delta i en pågående upprustning för krig?
Rusta för krig eller förbereda för fred?
För att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, menar jag, måste vi ta ställning till vilka signaler vi vill att Sverige ska sända. Vilka signaler ges med Sverige som medlem i NATO, respektive med att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten. - NATO-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Men i Ryssland är man medveten om att ett angrepp på Sverige skulle sätta andra krafter i spel. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i NATO knappast ökar den avskräckande effekten. Däremot att det skulle innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Mycket talar för att det skulle öka spänningen. Mycket talar för att Sverige också skulle tappa förtroende i ett arbete för internationellt kärnvapenförbud. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.
NATO är en organisation, med USA i förarsätet. USA förfogar över stora mängder kärnvapen. Kärnvapen finns placerade i några europeiska länder. Länderna i fråga har gett sitt medgivande till placeringarna. Sverige skulle vid ett medlemskap sannolikt kunna säga nej till sådan placering, i fredstid. Uppstår däremot en väpnad konflikt upphör den möjligheten och vi kan räkna med risken för kärnvapen på svensk mark. Medlemskapet skulle också innebära att Sverige måste finna sig i den av NATO uttalade rätten att vara den part, som startar användning av kärnvapen. Sverige blir en del av hotet mot mänsklighetens överlevnad.
Sverige kan i stället bli en part i ett arbete för avskaffande av kärnvapnen. En utopi kanske. Nej, om man menar allvar kan samarbete leda rätt. Genom internationella överenskommelser har kemiska vapen, inte avskaffats, men minskats mycket kraftigt. Antalet kärnvapen har också minskat, men tillgången är fortfarande stor och förekomsten utgör ett hot mot allt levande. Frågan är inte om kärnvapen bör och kan avskaffas utan att kärnvapnen måste avskaffas.
Uppsalabor! Vi måste tillsammans verka för att förhindra ett medlemskap i Nato med det delansvar för krigsinsatser och eventuell användning av kärnvapen det innebär och i stället arbeta för att bevara freden och uppnå fred där krig råder.
I stället för att öka spänningen genom att bli medlem i NATO måste Sverige prioritera avspänning. Sverige måste med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är en regional organisation inom FN med 56 deltagande länder. Alla europeiska länder deltar plus, bland andra, USA och Ryssland. OSSE arbetar med "tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad" i Europa. Sverige bör verka för att undanröja den djupa misstro som finns mellan Ryssland och västmakterna.
Det är sådana signaler, som bidrar till avspänning. Här finner vi argumenten mot svenskt NATO-medlemskap. I den svenska säkerhetspolitiska debatten sätts likhetstecken mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Men säkerhetspolitik är så mycket mer. Den handlar om diplomati, bistånd, handel, samhällskontakter och personutbyte.
Uppsalabor! Vi måste tillsammans arbeta för att NATO-medlemskap inte blir en verklighet
Stockholm är bäst, sa Bill, bäst är Stockholm, sa Bull
Så här skrev jag för ganska länge sedan, men UNT publicerade inte
Brevtill ledarsidan
Myndighetsflyttar
UNT argumenterar i sin ledare 27 juni mot regeringens planer på utflyttning av myndigheter från Stockholm till olika andra orter. ”Myndighetsflyttar leder till dränering av kompetens och att man under en period inte kan utföra sitt uppdrag.”, är ett huvudargument. UNT anser att myndighetsflyttar används enbart som arbetsmarknadsåtgärd och att man ger budskapet att myndigheterna inte är så viktiga.
Uppfattningen att det är endast om en myndighet får kvarbli i Stockholm, som man kan behålla eller återskapa kompetens, finns knappast stöd för.
Vad jag emellertid finner vara en inkonsekvens hos UNT:s ledarsida är att man samtidigt som man hävdar att myndighetsflyttar leder till dränering av kompetens och att man under en period inte kan utföra sitt uppdrag, pläderar starkt för att staten ska få ansvaret för även den dagliga driften av landets skolor. I en tid när svensk skola kämpar för att förbättra sina resultat skulle organisatoriska förändringar vara förödande. Till det kommer att staten misslyckats med sin styrande uppgift. Att då ge den även driftansvaret framstår som ologiskt.
Betydelsen för människor i glesare bygder av känslan att ”man bryr sig” nämner inte UNT. Förstatliganden och centraliseringar urholkar demokratin. Utvärdera effekterna av utflyttning av myndigheter och stärk kommunala självstyret i stället för, som ledaren i UNT argumenterar för, att myndigheter måste vara förlagda till Stockholm.
Harald Nordlund
Uppsala
Riksda´n 23 mars
| ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 23 mars
| ||||||||||||||||||||||
Den nationella planen för omprövning av vattenkraft (CU33) Den nationella planen för moderna miljövillkor innehåller så kallade prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som gäller den nationella planen. Riksdagen anser att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tidsperioden 2021–2027 är klar när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut. Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut. Tillkännagivandet har sin bakgrund i ett utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslaget och det kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga. | ||||||||||||||||||||||
Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot miljöbrott (JuU48) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot miljöbrott. Direktivet ska ersätta nuvarande EU-lagstiftning på området som vid en utvärdering visat sig inte ha någon större effekt i praktiken. Det föreslagna nya direktivet innehåller bland annat nya påföljder för miljöbrott. Riksdagen är i grunden positiv till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, men anser att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Därmed anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande. | ||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU32) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen. | ||||||||||||||||||||||
Utlänningar ska lämna fingeravtryck och fotograferas vid in- och utresa till Sverige (SfU14) Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem. EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer. Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner. | ||||||||||||||||||||||
Uppmaningar till regeringen om det så kallade skuggsamhället (SfU16) Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om
Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga. I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats. | ||||||||||||||||||||||
Arbetsgivaravgifterna för unga sänks ytterligare under sommaren 2022 (SfU21) Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni–31 augusti 2022. | ||||||||||||||||||||||
Öppna jämförelser i socialtjänsten har granskats (SoU20) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av öppna jämförelser i socialtjänsten. Syftet med öppna jämförelser är att göra det möjligt att jämföra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kvalitet i hela Sverige med hjälp av indikatorer och därigenom bidra till högre kvalitet i socialtjänsten. Riksrevisionens övergripande slutsats är att öppna jämförelser endast till viss del bidrar till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet. Men eftersom det finns få alternativ till de årliga nationella mätningarna, som används för de öppna jämförelserna, så anser Riksrevisionen att de bör finnas kvar. För att öka nyttan av öppna jämförelser riktar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Socialstyrelsen och regeringen. Exempelvis ska regeringen ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att samla in och hantera individbaserad statistik. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och noterar bland annat att en utredning som gör bedömningar om den nationella officiella statistiken inom socialtjänsten håller på att behandlas av regeringen. Utredningen bedömer att statistiken bör stärkas och utökas. Riksdagen sa nej till två förslag i motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||
Särskild nationell strategi om läkemedel mot sällsynta sjukdomar bör tas fram (SoU21) Regeringen bör ta fram en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Förslaget om tillkännagivande kom i två motioner i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel. Riksrevisionen har i rapporten granskat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbete med att bedöma vilka läkemedel som ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet samt regeringens arbete med att ge förutsättningar för detta arbete. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat initiera en dialog mellan staten, regionerna och industrin för att diskutera aktuella läkemedelsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||
Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla (SoU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla den 31 mars 2022. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att sjukdomen covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga. | ||||||||||||||||||||||
Regeringen uppmanas till åtgärder för en förbättrad vård (SoU36) Riksdagen vill snarast se åtgärder för en förbättrad vård med bland annat fler vårdplatser och samordning av vårdköerna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med ett antal uppmaningar. Bland annat uppmanas regeringen att
Regeringen ska under 2022 återrapportera till riksdagen hur arbetet med åtgärderna går. Detta ska göras i skrivelser senast 31 maj 2022, 31 augusti 2022 och 30 november 2022. Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot | ||||||||||||||||||||||
Riksda´n 24 april
| ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||
Riksdagsbeslut 24 mars
| ||||||||||||
Materiel för minröjning och pansarskott ska skänkas till Ukraina (FiU46) Riksdagen har beslutat att ge regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 205 miljoner kronor. Det materiel som ska skänkas är fältutrustning för minröjning samt upp till 5 000 pansarskott till ett sammanlagt värde av högst 205 miljoner kronor. Beslutet innebär att anslagen för försvar och samhällets krisberedskap i statens budget ska öka med 205 miljoner kronor för 2022. Det motsvarar den summa som det kommer att kosta att återanskaffa det materiel som skänkts. Beslutet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att förslaget kommer direkt från utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. | ||||||||||||
Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt (SkU18) En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Det nu aktuella förslaget från regeringen innebär att företag som hamnat i ekonomiska svårigheter under perioden den 1 mars 2020–31 december 2021 på grund av covid-19-pandemin, ska kunna fortsätta ta del av statligt stöd i form av nedsatt energiskatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. | ||||||||||||
Energiskatten på bensin och diesel sänks (SkU19) Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. | ||||||||||||
Färre riktade statsbidrag till gymnasieskolorna (UbU14) Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om riktade statsbidrag. Riksdagen anser att antalet riktade statsbidrag till gymnasieskolorna ska minska. I stället vill riksdagen prioritera de generella bidragen till skolorna. Riksdagen anser att de riktade statsbidrag som gymnasieskolorna kan söka innebär mycket administration och vill att skolorna ska fokusera på arbetet med att öka elevernas kunskaper. Det är inte acceptabelt att det arbetet kan bli lidande på grund av de krångliga statsbidragen, poängterar riksdagen. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om övergripande skolfrågor. | ||||||||||||
Tydligare och utökade krav på pedagogisk omsorg (UbU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling. Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023 | ||||||||||||
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)