Riksda´n 29 november

Logotyp: Sveriges riksdag 29 november 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 29 november Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1) Höständringsbudget för 2023 (FiU11) Ny kärnkraft i Sverige (NU5) Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8) Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3) Skrivelse om fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 (SoU4) Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för år 2024 (FiU1) Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Höständringsbudget för 2023 (FiU11) Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter. Ny kärnkraft i Sverige (NU5) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024. Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (SkU8) Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Välfärdsteknik inom äldreomsorgen (SoU3) Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik. Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt. Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024. Skrivelse om fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 (SoU4) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet

Riksda´n 30 november

Logotyp: Sveriges riksdag 30 november 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 30 november Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (FiU7) En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12) Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5) Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7) Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5) Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut (FiU7) Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till att motverka penningtvätt i finansiella instituts verksamhet, bland annat genom att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registrera sig – även om verksamheten inte bedrivs i stor omfattning eller är den huvudsakliga – och att det ska införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut. Ett finansiellt institut ska också anmäla ändringar till Finansinspektionen av förhållanden som institutet har uppgett i sin ansökan om registrering. Finansinspektionen ska få besluta om sanktionsavgift för den som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller som bedriver registreringspliktig verksamhet utan att ansöka om registrering av den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. En effektivare upphandlingstillsyn (FiU12) Tillsynen över offentliga upphandlingar ska bli mer effektiv. Regeringens förslag innebär att Konkurrensverket ges utökade befogenheter, att tidsfristen för att besluta om en upphandlingsskadeavgift förlängs till två år och att avgiftens tak höjs från 10 miljoner till 20 miljoner kronor. Konkurrensverket ska också kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling. Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet över den offentliga upphandlingen, ska också ges utökade befogenheter vid tillsynen. Riksdagen sa ja till förslaget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU5) Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Sänkt skatt på bensin, diesel och jordbruksdiesel (SkU7) Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter. Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025. Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah (SoU5) Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden. Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet

Politik: läs dagens debattartikel i UNT

Det dyker då och då upp intressanta debattartiklar. I dag, i UNT, till exempel. Läser Gudrun Utas artikel, "Inte roligt att åldras mitt i rutschkanan", med stor behållning. "Klimataktivister börjar betraktas "klimatterrorister,...", skriver hon, bland annat.

Språket: jamen liksom

Naturligtvis upp till var och en, men nog är det lite störande med "liksom" i varje mening hos "ikonerna" (läs:artist och proffsidrottare) i TV-sofforna. Har emellertid mattats av en aning då "jamen" till en del tagit över

Politik: tecken på ökat hot vid ett NATO-medlemskap

NATO ska skapa ökad säkerhet för Sverige. Men tänk om medlemskapet ökar hotet ännu mer. Tänk om neutralitet och fredskapande är det som ger störst säkerhet

Språket: varför inte vars

Nästan alla idrottskommentatorer har glömt bort skillnaden mellan var och vart. Vad beror det här på? Är det så enkelt som med det vidriga nya ö-ljudet; någon s.k. kändis har uttalat det och så kommer spridningen.

Politiken: Hur mår Alf Svensson

Under Alf Svenssons ledning av KD fanns ju en tydlig moralisk grund, med en tydlig och sann konservativ inriktning. Men nu? Var finns moralen. Ideologiskt i famnen på SD. Man undrar hur Alf Svensson känner för dagens KD.

Språket: ordföljd igen

"Ps. E-tidningarna kan endast läsas via etidning.unt.se eller UNT:s e-tidningsapp, ej via Aftonbladets egna appar." ...kan läsas endast via..., bör det lyda. "IF Metalls strejk mot Tesla och sympatiåtgärderna från andra fackförbund har bland annat lett till att..." ...harlett till, bland annat, ... bör det lyda. "Han finns bland annat med på låten..." Han finns med på,bland annat låten..., bör det lyda

Politiken: tänka efter

Nu måste vi börja tänka efter, tänka bortom det vi hör. Bakom vilka uttalanden och texter ligger i själva verket en fara. I vilken politik ligger trygghet och rättvisa? Vi får inte fastna i det enkla budskapet

Språket:ordföljd

Ur TT-artikel: "Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde på lördagen klart att han bland annat vill se ett omedelbart stopp..." Här menas nog: ...att han vill se, bland annat, ett omedelbart stopp...

SD vill lämna EU?

Jaså är SD medlem i EU. Jag lever i tron att det är nationer, som är medlemmar. Enligt TT "Många Sverigevänner vill lämna EU..." EU mår bättre utan SD

Språket: ordföljd igen

TT från igår: "Det finns även rapporter om klusterutbrott av lunginflammation..." Det finns rapporter om även.., ska det lyda

Språket: ordföljd

I en ledartext i dag:"-fick inreseförbud till Sverige när han enbart var dansk medborgare..." ...när han var enbart dansk medborgare..., ska detju lyda. I nyhetsartikel: Kan ditt styre bara existera så länge Stefan Hanna är nöjd?" Kan ditt styre existera bara så länge Stefan Hanna är nöjd, ska det lyda.

Hanna görs till kommunalråd

Att Stefan Hanna nu får titeln kommunalråd ska jag här inte ha några synpunkter på. Dock - varför så många kommunalråd och varför så många regionråd? I regionen finns inte anledning att ha fler än ett regionråd Regionstyrelsens ordförande). Möjlig kostnadsminskning med tio miljoner. I Uppsala kommun en minskning i samma omfattning. Kommunalråd (kommunstyrelsens ordförande)

Sämre än Bianca

Några hundra inlägg och ett el. två öre i intäkt. Jag tror det är sämre än Bianca Ingrossos intäkter på sociala medier

Nej, inte Ackis

Varje vecka kan vi läsa om att Akademiska sjukhuset går med underskott. Nej, och åter nej. Det är Sjukhusstyrelsen, som har tilldelats budget av Regionfullmäktige. Media och den egna regionförvaltningen måste fås att förstå vårt system

Språket: Självsamhet, eller...

Marianne Mörk bor själv, läser jag i dag. Hur bor man då? Av texten i övrigt förstår jag att hon bor ensam. Själv är jag inte ensam

Svårt med de och dem

I dagens debattartikel många "de". Må väl vara om det inte vore så att flera skulle varit "dem" Nominativ: de. Dativ och ackusativ "dem"

Språket: orsaken är

Men så vanligt: Orsaken beror på... Orsaken är... eller fenomenet i fråga beror på

Vilken pappa

Vet ni vad jag såg i fredags och som jag sett ett flertal gånger? Nej, det kan ni inte veta, men när jag nu skriver det säger ni nog att det är mer regel än undantag; en pappa hämtade sin son på förskolan. jag tittade på dem under minst 100 m promenad. Pappan tycktes inte se pojken. Blicken fäst vid mobilen.

Språket: Bara jag som tycker det låter fult?

Sedan några år tillbaka har vi i vårt språk fått ett ö-ljud, som är nytt. Jo, språket förändras. Men, är det verkligen bara jag som störs? Därtill kommer otyget med ä-ljudet i ord, som stavas med e. Vill du vara mäd?

Språket: ordföljdsfel

Så detta med ordföljden. Han har bara varit här i ett år. Bara varit här? Han har varit här i bara ett år!

SD-utspel ett lågvattenmärke

"Region Uppsala styrs under mandatperioden 2022-2026 av en koalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna." Jag hade svårt att tro mina öron. En representant för Sverigedemokraterna i region Uppsala fick i P4 Uppland beklaga sig över att partiet inte fått betalt för sitt stöd till koalitionen. Inte konstigt att det ser ut som det gör. Med sådan här okunskap om hur vårt politiska system är tänkt att fungera ska vi inte förvånas om att det fungerar som det gör

L kommer att göra som Uppsala-Claesson, och jag, vill

Det finns ett alternativ. L måste gå i opposition. L:s uppgift måste vara att arbeta för så mycket socialliberal politik som möjligt. Det gör inte L nu. UNT:s ledarkrönika har fel. L kommer att gå i opposition före nästa val

Vad är alternativet?, sa Johan

Vad är alternativet?, sa Johan Pehrson, som svar på rådet att lämna regeringen. Enkelt Johan. Ingår man inte i regeringen är man ett oppositionsparti. Sluta upp med att lura i svenska folket att man måste tillhöra en annan gruppering om man inte ingår i regeringen. Det är i en regeringskonstellation man kompromissar med andra partier. Annars är man ett självständigt oppositionsparti. Alltså, borde vara.

Språket. De eller dem

""Negativt för de som vill att Sverige går med i Nato"" Igen. De är nominativform och dem är dativ och ackusativ. Formen dom är talspråk för både och

Riksda´n 15 november

Riksdagsbeslut 15 november Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6) Skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2022 (FiU6) Ändrade belopp i försäkringsrörelselagen (FiU14) Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2) Pensionerade justitieråd ska få tjänstgöra i större utsträckning och straffavgiften för advokater höjs (JuU3) Ny lag om mediestöd (KU3) Sjöfarten ska ingå i utsläppshandelssystemet (MJU4) Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SkU4) Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2) Utökad rätt att läsa minoritetsspråk i gymnasieskolan (UbU3) Tillfällig lag om vissa forskningsregister förlängs (UbU4) Krav på trafikförsäkring för elsparkcyklar (CU6) Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs. Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer. Skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2022 (FiU6) Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ändrade belopp i försäkringsrörelselagen (FiU14) Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny lag för ekonomiska sanktioner mot terrorism (JuU2) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen. Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté. De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024. Pensionerade justitieråd ska få tjänstgöra i större utsträckning och straffavgiften för advokater höjs (JuU3) Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen. Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar. Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny lag om mediestöd (KU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. Sjöfarten ska ingå i utsläppshandelssystemet (MJU4) Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024. Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SkU4) Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet. Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet. De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer. Myndighet ska få ansvar för ledarhundar (SoU2) Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer. De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård. Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024. Utökad rätt att läsa minoritetsspråk i gymnasieskolan (UbU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket. De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan. Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024. Tillfällig lag om vissa forskningsregister förlängs (UbU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen. Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.

Språket. Även detta fel har fått spridning

I dagens UNT: "I Sigtuna kommun startas nu en akutskola för att förbättra elever och lärares arbetsmiljö." Man ska förbättra elever och också förbättra lärares arbetsmiljö? Jag tror man mena: förbättra elevers ochlärares arbetsmiljö. För övrigt: varifrån kommer det nya ö-ljudet. Låter i mina öron förfärligt

Riksda´n 8 november

Riksdagsbeslut 8 november Förändringar i utlänningslagen (SfU5) Förändringar i utlänningslagen (SfU5) Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.

Bra Jennie

Jennie Classon, kommunalråd (L) i Uppsala anser att L ska lämna regeringen. Tack Jennie. För en socialliberal bör det framstå som en självklarhet. Bra Jennie. När en insändare i dag hävdar att alternativet till att styras av högerpartierna är att styras av Socialdemokraterna blir jag, faktiskt dagligen, bekymrad. Partier i opposition är väl självständiga ända tills man ingår i en regeringskonstellation

Språket: flera fel i en kort mening

""Ingen Tesla varken ska lossas eller lastas i Sverige"" Nog hörs det hur fel detta är. Tidningen är ursäktad eftersom det är ett citat. Alltnog: varken ...eller ska inte användas. Borde lyda: Ingen Tesla ska vare sig lossas eller lastas i Sverige. Således många fel i en kort mening

Dagspolitiken: vem styr?

Vilken påverkan av politiken har vår regering? Frågan har hög grad av relevans. När jag betraktar politiken på avstånd blir den något förenklade, men likväl relevanta bilden den här: en regeringskonstellation av tre partier, utan egen politik. Styrningen svarar ett ickeregeringsparti för. Är bilden sann har vi en absurd situation.

Mellan ....och, heter det

I debattartikel i dag: "...400 miljoner mer än styret på skolan mellan 2024-2026..." Borde ha skrivit: antingen, skolan 2024-2026 eller skolan mellan 2024 och 2026

Två i st.f. tolv

Att få råd är bra. Att få många kommunalråd och regionråd är tveksamt. Varfö detta stora antal? Inga argument finns. Två kan motiveras. Gruppledare härutöver med gruppledararvode Nog finns kostnadsminskningsmöjligheter

SVT! Ändra

"...i snitt mellan 48 till 44 procent...", skriver SVT. Menas nog: ...mellan 48 och 44 procent

En nyhet

"Livet är bra nu", säger Martin Stenmark Och?

Ur "UL:s nya priser..."

"Beräkningar som Uppsala kommun gjort visar att de nya UL-priserna, som bland annat innebär att årskortet för pensionärer höjs med 1200 kronor..." * ...som innebär , bland annat,.. * Det är inte årskortet, som höjs, utan priset

Obegripligt

Ett parti, som för bara enstaka år sedan kunde ses som ett parti med socialt ansvarstagande samarbetar i dag med partier, som i flera avseenden måste ses som reaktionära och med en människosyn, långt från en socialliberal sådan. Inte lätt att förstå. Och, svårt att acceptera

I dagens debattartikel

"...trots EU:s Dublinkonvention om att asyl bara får sökas i ett land." Bara får sökas? Här torde menas: ...får sökas i bara ett land

En språkpolisblogg

Dagligen läser jag i tidningar mer eller mindre grova språkfel. Jag kommer att nästan dagligen ge exempel, hämtade ur min dagstidning