lördag 24 augusti 2019

Ännu en larmrapport

Kolet bromsar Australiens klimatrörelse

KLIMAT & MILJÖ. Valet i Australien i våras sågs tidigt som en omröstning om klimatet. Efter ett år med extrem torka, bränder och översvämningar har engagemanget för frågan aldrig varit större och det är på landsbygden som den största klimatstriden utkämpas. Bönder vars skördar torkat bort möter gruvarbetare som är beroende av kolexporten. Allt pekade på en seger för det mest klimatvänliga alternativet – socialdemokratiska Labor. Ändå vann den mindre klimatambitiösa konservativa koalitionen. Journalisten Julia Atiyeh skriver om hur en av världens största exportörer av fossila bränslen nu ska bryta ännu mer kol.
Publicerad: 2019-08-23
Nästan en av tre väljare (29 procent) värderade inför parlamentsvalet i maj klimatfrågan som den viktigaste valfrågan, jämfört med knappt en av tio (9 procent) inför förra valet 2016. Tankesmedjan Lowy Institutes årliga undersökning visade att 60 procent av den australiska befolkningen höll med om påståendet att “global uppvärmning är ett allvarligt och akut problem. Vi borde börja vidta åtgärder nu, även om det innebär en märkbar kostnad.”
Klimatfrågan ­– liksom landet, har aldrig varit hetare. Sommaren 2018–2019 var den varmaste som någonsin uppmätts, med temperaturer på uppemot 50 grader. Samtidigt regnade det minimalt, 30 procent under de genomsnittliga sommarnivåerna. Så lite har det inte regnat på 36 år .
Bönder har fått se sina skördar torka bort, djur dö och foderpriser stiga. 
Forskning visar att extremväder tär på lantbrukares mentala hälsa och ökar risken för självmord.
Därför är det inte så konstigt att klimatinitiativen från just bönderna blivit allt fler. Grupper och projekt som Farmers for Climate ActionFuture Farmers och Young Carbon Farmers har med växande intensitet nått ut med informationsspridning och krav på mer klimatvänlig politik.
brandskyltVarningsskylt i Queensland. Foto: Shutterstock
Förutom extrem torka har Australien drabbats av flera översvämningar. Ett av de hårt drabbade områdena är Townsville i nordöstra Queensland. Under drygt en vecka kom lika mycket regn som det vanligen gör på ett år, och tusentals bostäder sköljdes bort.
Området mellan Bundaberg och Townsville har blivit ett centrum för striden mellan klimat och kol. Indiska storföretaget Adani, som länge planerat för att öppna Australiens största kolgruva med tusentals potentiella arbetstillfällen, har sitt huvudkontor här. Samtidigt är Stop Adani den kanske mest framträdande aktivistgruppen mot kolindustrin. 
Varje delstat och territorium representeras av ett visst antal platser i parlamentet. Det oväntade nederlaget för Laborpartiet och därmed det uteblivna maktskiftet i våras tillskrevs snabbt delstaten Queensland. Labor tappade så många röster i delstaten att partiet förlorade två Queenslandmärkta mandat i parlament.
Partiernas olika inställning till kol i allmänhet och Adani-gruvan i synnerhet, anses ha haft en avgörande betydelse. Scott Morrison, premiärminister sedan 2018 och tidigare finansminister, gjorde 2017 som Gustav Fridolin och tog med sig en kolbit som han visade upp framför sina politiska motståndare. Men inte som ett avskräckande exempel. ”Det är bara kol. Ni behöver inte vara rädda.”
tidningLiberalernas Scott Morrison vann överraskande valet i maj 2019. Foto: Shutterstock
Hans liberala parti har lovat att uppfylla Australiens skyldigheter enligt Parisavtalet genom en minskning av landets koldioxidutsläpp med 26–28 procent till 2030, jämfört med 2005 års nivåer. Labors mål har istället varit att minska utsläppen med 45 procent.
Liberalerna har varit för Adani-gruvan medan Labor har intagit en velande position gentemot gruvnäringen. ­Efter valet sade Queenslands guvernör Annastacia Palaszczuk från Labor att det varit ett ”wake-up call”. En knapp månad senare gjorde hon vad som beskrivs som en politisk U-sväng och godkände de sista verksamhetsplanerna Adani behövde för att gå vidare med sina gruvplaner. Hon lovade också att det ”inte var den sista gruvan mitt parti beviljar”.
Klimatförändringar och extremväder oroar visserligen, men det gör också klimatåtgärder, både för gemene man och för politiker. Australien är en av världens största  kolexportörer och över hälften av det exporterade kolet kommer från Queensland. Exportsektorn har sedan millennieskiftet stått för omkring 20 procent av landets BNP och just kolexporten var 2018 den mest lönsamma exportvaran.
Med detta i ryggen är det lättare att tro på Scott Morrison när han säger att det vore ekonomiskt ansvarslöst att dra ner på kolbrytningen.
Australien har nästan tre decennier av obruten tillväxt bakom sig och invånare liknar stolt landets ekonomi vid en skuttande känguru. Det senaste året har dock tillväxtsiffror pekat på en inbromsning av ekonomin och framför allt oroar en högre arbetslöshet.
kolgruvaKolgruva i Liddell i New South Wales. Foto: Taras Vyshnya/Shutterstock
Statlig statistik visar att kolindustrin sysselsätter 247 400 personer, motsvarande nästan två procent av den arbetsföra befolkningen. Men de senaste fem åren har nästan 10 000 jobb försvunnit inom näringen. Det märks på orter som Mackay, Sarina eller Rockhampton, som byggts upp kring kolgruvorna. Till salu-skyltar hänger tätt och förfallna kåkar står på rad mitt i samhället.
Den politiker som vill begränsa kolbrytningen i klimatets namn skulle alltså banta ner en av de viktigaste exportvarorna i en tid av ekonomisk motvind och säga nej till potentiella jobb inom kolindustrin när fler arbetstillfällen behöver skapas.
Detta betyder inte att det inte finns några miljövänliga initiativ. Bönder kan få betalt för att låta staten installera vindkraftverk på sin mark och på så vis har man en inkomst även när torrperioder stryper skördarna. Antalet solcellsfarmer växer också och jobbmöjligheterna inom förnybar energi steg med nästan 30 procent mellan 2017 och 2018. Arbetstillfällena inom förnybart uppgår dock än så länge bara till åtta procent av antalet jobb som finns inom fossila bränslen.
Men förutom ett växande miljö- och klimatengagemang bland befolkningen är utvecklingen av förnybar energi också ett tecken på att klimatfrågan inte är avgjord.
klimatdemoElever skolstrejkar för klimatet i Sydney den 15 mars 2019. Foto: Holli/Shutterstock
Och debatten pågår inte bara inom landet utan Australiens regering har även fått hård kritik internationellt, bland annat av omkringliggande ögrupper i Stillahavsområdet, länder vars existens hotas av stigande havsnivåer. Kritiken handlar om att Australien har räknat av utsläppsminskningar som gjorts under Kyotoprotokollet, mot utsläpp som skett under Parisavtalet, och på så sätt anser sig regeringen ha uppfyllt sina klimatåtaganden.
Valresultatet ska alltså inte läsas som att klimatet inte har någon större betydelse. Frågan handlar för väljarna antingen om en rädsla för klimatförändring eller om oro för klimatpolitikens konsekvenser.
Att valet vanns av politiker som hävdar att ekonomin kräver en långsammare övergång till förnybart än vad oppositionen vill, strax efter en sommar med extremväder, tyder på att rädslan för klimatåtgärder än så länge väger tyngre än oron för klimatförändringar.

Julia AtiyehFrilansjournalist samt redaktör på TT i Sydney. Bakgrund som jurist och reporter på Expressen, SVT och Dagens industri.

fredag 23 augusti 2019

Dagens språkpåpekande

Det är liksom lite besvärande att lyssna på prat som liksom består av meningar nästan liksom helt fyllda med ordet liksom

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Lämnar Sverige sin fredsskapande roll?


Artikelförfattarna menar att utrikesminister Margot Wallström har bytt riktning i kärnvapenfrågan.

När Nato lockar tystnar regeringens röst för fred


DEBATT Regeringen har bytt riktning på svensk fredspolitik. Står Nato-medlemskap näst på tur? Det undrar Harald Nordlund (L) och författaren Valentin Sevéus.


01:00 | 2019-07-28
Sverige har i internationella sammanhang hittills varit en röst för nedrustning, för fredsskapande och medling. Denna svenska roll har skapat respekt i omvärlden och har ansetts som den bästa insatsen för att bidra till en säkrare värld. Trots detta säger Sverige nu nej till att underteckna en historiskt viktig överenskommelse i FN om förbud mot att inneha och använda kärnvapen.
Ett ställningstagande för förbud mot kärnvapen har länge utgjort en central del i svenskt internationellt fredsarbete, sommaren 2017 röstade Sverige som ett av 122 länder till exempel igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Den plötsliga kursomläggningen kan ses som ett ytterligare närmande till kärnvapenorganisationen Nato.
Säkerhetspolitik handlar om mer än att skydda landets gränser. Det innebär också att tillgodose människors önskemål om att slippa väpnat våld, klimathot, terrorism och pandemier, internationell brottslighet och sexuellt våld. Säkerhetspolitiken har många beståndsdelar, såsom diplomati, totalförsvar, bistånd, handel samt miljö- och klimatpolitik.
Det centrala målet för svensk säkerhetspolitik borde därför vara att främja en global fredskultur med frihet från våld för alla. Vapnens dominans behöver brytas. Dialog och kunskapsutbyte inom och mellan länder måste främjas.
Beatrice Fihn, generalsekreterare för organisationen ICAN som 2017 fick Nobels fredspris för sitt upplysningsarbete mot kärnvapen frågar i en artikel i Aftonbladet (16/7): ”Varför tar Sverige inte avstånd från massförstörelsevapen?”. Fihn påpekar också att Sverige har samarbetat med stater som stödjer kärnvapenförbudet, så som Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och Sydafrika.


Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills dock inte redovisats.
Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver att vi på många håll tänker om. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro.
Sverige närmar sig nu Nato än mer. Innebär nästa steg en ansökan om medlemskap?
Ett medlemskap innebär att man åtar sig ett ansvar om ett annat Natoland blir angripet. Nato förutsätter även att medlemmar är med i Nato Nuclear Planning Group. I Natostadgans artikel 5 anges att ett angrepp på en medlem betraktas som ett angrepp på alla medlemmar, vilket innebära att Sverige skulle bli medansvarigt för den massdöd som användning av kärnvapen medför.
För att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:
*Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.
*Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.
*Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd till svenska och internationella fredsforskare och fredsorganisationer.
*Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens säkerställande.
Återuppväck den svenska rösten för fred!

Råd om vägval för Liberalerna



En ny era för Liberalerna tar, efter valet av ny ledare, nu sin början. Partiledaren har att marknadsföra partiets politik. Inriktningen för politiken läggs fast av landsmötet, ombud från hela landet.
Partiledaren påverkar emellertid i hög grad medborgarnas bild av partiet genom sitt sätt att utöva ledarskapet på och sin betoning av politiska profilfrågor. Partiledarvalet är därför viktigt för partiets framtid.
Ska partiet åter kunna framstå som Sveriges socialliberala parti måste landsmötet och den nya ledaren ompröva politiken i flera avseenden.
Att Liberalerna ska fortsätta att hävda skolans betydelse för enskilda människors och ett samhälles positiva utveckling bör vara självklart. Men när man anger förstatligande av skolan som ett viktigt medel brister logiken.
Riksdagen har, i Skollagen lagstiftat om, bland annat, att skolan ska vara jämlik. Staten har misslyckats med att få tillämpning av lagen. Att lägga även dagliga driftfrågor på den som misslyckats med sin styrande uppgift finner jag ologiskt. Stiftar man en lag måste man ha klarat ut hur den ska få efterföljd.
Ett annat exempel är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjukvården ska vara jämlik. Ingen torde säga att staten gjort succé. Det handlar lite om organisation och mer om politisk styrning. Jag menar att huvudproblemet ligger här.
Offentliga sektorn fortsätter att angripa problem med organisationsförändringar när grundproblemet är ett annat.
Och – L säger samma som flera andra partier: omorganisera i stället för att lösa styrningsproblem.
En annan fråga är försvaret och NATO-medlemskap. EU bildades för, i första hand, att stärka och säkra freden i Europa. Inför valet till Europaparlamentet nämnde kandidater och partiledare knappt fredsfrågan. Däremot talade man om upprustning och NATO-medlemskap, åtgärder, som skapar provokation och inte gynnar freden. Liberalerna talar om försvarssatsningar inom EU, men ingenting om alternativet diplomati och dialog.
Och – L säger samma som flera andra partier: mer vapen i stället för dialog och diplomati.
En tredje fråga: Jag påstår att många uppfattar, även om det inte är i sak korrekt, att Liberalernas klimatpolitik består av endast förslag till utbyggd kärnkraft.
Fler och fler har börjat förstå att ny kärnkraft och tillämpning av ny teknik ligger många år framåt i tiden och att den är så dyr att tillskapa att det är tveksamt om den är realistisk. Till det kommer avfalls- och säkerhetsproblem.  Osäkerheten motiverar helhjärtad satsning på förnybara energikällor.
Och – L säger samma som flera andra partier: osäker kärnkraft som huvudsaklig energikälla.
En fjärde fråga är allianskonstruktionen. Att ingå en allians innebär att man söker tona ner skillnader och betona likheter med ett eller flera andra partier, med enda syftet att nå regeringsmakten. Profilen suddas ut. Det här är ett förhållningssätt, som kan starkt ifrågasättas ur demokratisk synpunkt.
Och – L säger samma som flera andra partier: regeringsmakten viktigare än att skapa egen ideologisk tydlighet.
Liberalerna måste nu se mer långsiktigt på politiken än vad partiet gjort under en längre tid. Formulera tankarna kring solidaritet med människor, som här och nu kommer i kläm, solidaritet med människor i andra länder och solidaritet med kommande generationer. Formulera tankarna kring bevarandet av marknadsekonomin men också regleringen av den. En ohämmad marknadsekonomi motverkar andra socialliberala mål, såsom jämlikhet minskade sociala skillnader och frånvaro av ekonomiska oegentligheter. Den nya ledaren har en viktig uppgift i att återskapa den socialliberala berättelsen på ett sätt som kan tas in av oss medborgare och samtidigt använda stora örat för att finna vägen till att nå de ideologiska målen.
Och – L säger inte samma som flera andra partier utan återgår till det socialliberala uppdraget.
Harald Nordlundtidigare kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker, Uppsala

måndag 19 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 19 augusti

I debattartikel: "..chockhöjningar i hyran." ...av hyran heter det väl.

I nyhet från TT:"..men vi har följt vad som hänt på nätet." Troligen menar man: ...men vi har på nätet följt vad som hänt.

I en insändare: "...så att alla cyklister, elsparkcykelåkare och elscooteråkare vet vart de skall köra." Här menar man nog:...vet var de skall köra.
 
I samma insändare: "...för såväl funktionsnedsatta. äldre, medelålders och yngre människor." Uttrycket ska lyda: såväl ... som

söndag 18 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 18 augusti

"Jag är glad för att jag fått varit med om detta"
Allt vanligare fel.
Korrekt formulering: Jag är glad för att jag fått vara med om detta

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

lördag 17 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 17 augusti

Vad är användningen av ordet liksom i varje mening tecken på? Varför har dagens skola accepterat eländet?
I den gamla skolan hade språkförstöraren Liksom inte fått härja. Eller kan det vara så illa att den ohejdade användningen är en innegrej?
Alltnog är användningen av ordet liksom irriterande

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör svenska språket

Avkräv en redovisning

Dagens debattartikel i UNT är välkommen. Den är skriven av John Manders MUF och Erik Wahlström GU och handlar om att Almedalen är ett slöseri med skattepengar.
Kostnaderna för årets vecka i Almedalen för Uppsala kommun och Region Uppsala torde uppgå till närmare två miljoner kronor. Är detta klokt? Jo, säger representantaer för kommun och region.
Självklart inte säger artikelförfattarna och jag.
Nu måste slöseriet upphöra. Vi måste också kräva av var och en, som vistats där på skattebetalarnas bekostnad, en redovisning av vad man ägnat sig åt.
Låt oss inför nästa års vecka protestera i tid. Och, låt oss komma ihåg vilka politiker, som inte bryr sig om att hushålla med skatteintäkterna

fredag 16 augusti 2019

Feltänkt om Liberala tjänstemän

Politiska tjänstemän tillhörande Liberalerna till regeringskansliet. Nu hänger jag inte med  Hur kan ett parti få placera tjänstemän i kansliet för en regering, i vilken man inte ingår?
Anledningen anges vara att tjänstemännen i fråga ska bevaka sina liberala intressen. Men hallå. Det är väl riksdagsgruppens uppgift.
Politikens oklarheter minskar inte med sådana här konstruktioner. Hur ska vimedborgare förstå detta?

Norrland är mer än halva Sverige

I UNT i dag: "Östhammars socialchef flyttar hem till Norrland igen"

När läser v iom att någon flyttat till Götaland eller till Svealand? Men till Norrland, som utgör mer än halva landet.


Dagens språkpåpekande 16 augusti

Läser i dagens UNT:
"Äldrenämndens ordförande Caroline Hoffstedt (S) presenterade programmen som bland annat har föregåtts av en bred dialog med runt 2000 äldre i kommunen."
Bland annat har föregåtts? Vad mer än föregåtts? Här menas nog: bland annat en bred dialog.
Alltså: ...programmen, som, föregåtts av, bland annat, en bred dialog...

I samma artikel står: "Det kan handla om att göra de gym som finns attraktiva både för mänoch kvinnor."
Bordelyda: ...de gym, som finns, attraktiva för både män och kvinnor...
eller
...de gym, som finns, attraktiva både för män och för kvinnor

I artikeln står också att innan programmet blir verklighet ska det godkännas av kommunfullmäktige.
Nja. Godkännas? Nej inte bara godkännas utan fullmäktige beslutar om programmet, vilket betyder att fullmäktige kan ändra hur mycket som helst i nämndens förslag 

Långt och tunt från KD

En prestation i sig att producera en artikel på kanske 5000 tecken utan att få någonting sagt. KD:s program för förbättrat stöd till äldre med behov av stöd består av:
* Lyfta upp behovet av en fungerande hemtjänst som når alla som behöver den.
* Se över ersättningssystemen inom äldreomsorgen
* Fortsätta utveckla kvaliteten i servicen som de äldre medborgarna får genom hemtjänst och hemsjukvård

Första punkten betyder sannolikt att man vill att alla som behöver hemtjänst ska få sådan och att denska fungera. Jaha. Men vad vill KD förändra?
Se över? I syfte att?
Fortsätta utveckla kvaliteten. Hur då?




onsdag 14 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 14 augusti

I UNT i dag:
I nyhet inköpt av TT: "...särskilt när Neymar varken finns med på planen eller på bänken..."
Två korrekta formuleringar, i stället för detta språkligt felaktiga.
...särskilt när Neymar varken finns med på planen eller finns med på bänken...
...särskilt när Neymar finns med på varken planen eller bänken...

En annan TT-nyhet i UNT: "Enligt Hongkongs minikonstitution kan Folkets befrielsearmé, PLA, bara tas in om så begärs av Hongkongs regering."
Bara tas in?
Borde stå: ...tas in, bara om så begärs...


tisdag 13 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 13 augusti

"Flygtrafiken återupptas på Hongkongs flygplats"
Nyhet på SVT. Men, egentligen är det väl flygtrafiken på Hongkongs flygplats, som återupptas.

Läser på UNT:s sista sida kultutdelen:
Rubrik: "Var tog sommaren vägen?" Ska heta: Vart tog sommaren vägen?
Var anger läge, vart anger riktning

I samma lilla ruta: "Enligt SMHI ska det max bjudas på cirka 20 grader i luften..."
Här hör man ju hur fel det är. Max bjudas.
Ordet maximalt är en bestämning till cirka 20 grader. Alltså: Enligt SMHI ska detbjudas på max 20 grader...

söndag 11 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 11 augusti

Nu har det gått för långt med nya ä- och ö-ljuden. Tyvärr går ljud svårligen att uttrycka i skrift. Även ord, som stavas med e har börjat få ä-ljud. Han läder en grupp.

lördag 10 augusti 2019

Exemplen var flera - på Vem bryr sig

På min cykeltur härom dagen var exemplen många. Exemplen på nonchalans och likgiltighet.
Cyklade en kortare sträcka längs väg med hasighetsbegränsningtill 40 km/tim. Ingen av de cirka 15 bilarna gick i lägre hastighetän 60 och flera ännu fortare är min bedömning. Jag har aldrig sett en hastighetskontroll någonstans sedan kommunen införde denna, i och för sig, välmotiverade sänkning av hastighetsgräns. Användning av blinkrarna på bilen är inte särskilt vanligt. Har sett polisbil köra efter bilister, som brutit mot blinkningsregler, men utan att poliserna i bilen reagerat. Likgiltiga förare, likgiltiga poliser.

Jag fortsatte längs gång- och cykelväg, en sträcka med skilda banor för gående och cyklister, för att sedan komma till en sträcka med gemensam bana (där gående ska färdas på högra sidan och cyklister på vänstra) för att åter komma till sträcka med åtskilda banor. Varför har man det så? Många gick som detföll dem in, d.v.s. i många fall fel.

Under färden på fyra kilometer såg jag två unga människor kasta papper på marken och en kasta sin fimp.
Exemplen på mobiltittande cyklister fotgängare och barnvagnsförare jag såg var otaliga och omöjliga att ange antalet av. Betydligt enklare att ange vilka, som antingen inte bar på en mobiltelefon eller hade den undanstoppad. Att cyklister med detta beteende utgör en trafikfara är självklart.
Nere i city kliver jag av min cykel för att leda den eftersom en vägskylt "fordonstrafik förbjuden" fanns uppsatt. Nästan alla övriga cyklister negligerade skylten. Just det. Vem bryr sig. Nere vid ån fanns lediga platser för att parkera sin cykel. Dock fanns ett stort antal uppställda utanför cykelställen, innebärande framkomlighetsproblem, för inte minst synskadade.

På min väg tillbaka ser jag två bilar stå parkerade på markering igartan som hjälp för synskadade. Risken att bli hindrad och kanske rent av kollidera med sådan bil är uppenbar.

Jag tror inte att alla dessa beteenden beror på okunskap utan är en följd av den utbredda egoismen och vem bryr sig - attityden.

Att Polisen inte har resurser att bevaka trafiken, att Polisen inte har resurser att utreda ekonomiska brott, att Polisen inte har resurser att ta hand om busar, att Polisen inte har resurser för att skapa säkerhet för ensamvandrande personer förbättrar knappast situationen

Sveriges fredsröst har tystnat - publicerad i UNT

Sverige har i internationella sammanhang hittills varit en röst för nedrustning, för fredsskapande och medling. Denna svenska roll har skapat respekt i omvärlden och har ansetts som den bästa insatsen för att bidra till en säkrare värld. Trots detta säger Sverige nu nej till att underteckna en historiskt viktig överenskommelse i FN om förbud mot att inneha och använda kärnvapen.
Ett ställningstagande för förbud mot kärnvapen har länge utgjort en central del i svenskt internationellt fredsarbete, sommaren 2017 röstade Sverige som ett av 122 länder till exempel igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Den plötsliga kursomläggningen kan ses som ett ytterligare närmande till kärnvapenorganisationen Nato.
Säkerhetspolitik handlar om mer än att skydda landets gränser. Det innebär också att tillgodose människors önskemål om att slippa väpnat våld, klimathot, terrorism och pandemier, internationell brottslighet och sexuellt våld. Säkerhetspolitiken har många beståndsdelar, såsom diplomati, totalförsvar, bistånd, handel samt miljö- och klimatpolitik.
Det centrala målet för svensk säkerhetspolitik borde därför vara att främja en global fredskultur med frihet från våld för alla. Vapnens dominans behöver brytas. Dialog och kunskapsutbyte inom och mellan länder måste främjas.
Beatrice Fihn, generalsekreterare för organisationen ICAN som 2017 fick Nobels fredspris för sitt upplysningsarbete mot kärnvapen frågar i en artikel i Aftonbladet (16/7): ”Varför tar Sverige inte avstånd från massförstörelsevapen?”. Fihn påpekar också att Sverige har samarbetat med stater som stödjer kärnvapenförbudet, så som Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och Sydafrika.
Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills dock inte redovisats.
Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver att vi på många håll tänker om. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro.
Sverige närmar sig nu Nato än mer. Innebär nästa steg en ansökan om medlemskap?
Ett medlemskap innebär att man åtar sig ett ansvar om ett annat Natoland blir angripet. Nato förutsätter även att medlemmar är med i Nato Nuclear Planning Group. I Natostadgans artikel 5 anges att ett angrepp på en medlem betraktas som ett angrepp på alla medlemmar, vilket innebära att Sverige skulle bli medansvarigt för den massdöd som användning av kärnvapen medför.
För att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:
*Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.
*Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.
*Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd till svenska och internationella fredsforskare och fredsorganisationer.
*Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens säkerställande.
Återuppväck den svenska rösten för fred!

Liberalernas väg framåt - publicerad i NU

En ny era för Liberalerna tar, efter valet av ny ledare, nu sin början. Partiledaren har att marknadsföra partiets politik. Inriktningen för politiken läggs fast av landsmötet, ombud från hela landet.
Partiledaren påverkar emellertid i hög grad medborgarnas bild av partiet genom sitt sätt att utöva ledarskapet på och sin betoning av politiska profilfrågor. Partiledarvalet är därför viktigt för partiets framtid.
Ska partiet åter kunna framstå som Sveriges socialliberala parti måste landsmötet och den nya ledaren ompröva politiken i flera avseenden.
Att Liberalerna ska fortsätta att hävda skolans betydelse för enskilda människors och ett samhälles positiva utveckling bör vara självklart. Men när man anger förstatligande av skolan som ett viktigt medel brister logiken.
Riksdagen har, i Skollagen lagstiftat om, bland annat, att skolan ska vara jämlik. Staten har misslyckats med att få tillämpning av lagen. Att lägga även dagliga driftfrågor på den som misslyckats med sin styrande uppgift finner jag ologiskt. Stiftar man en lag måste man ha klarat ut hur den ska få efterföljd.
Ett annat exempel är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjukvården ska vara jämlik. Ingen torde säga att staten gjort succé. Det handlar lite om organisation och mer om politisk styrning. Jag menar att huvudproblemet ligger här.
Offentliga sektorn fortsätter att angripa problem med organisationsförändringar när grundproblemet är ett annat.
Och – L säger samma som flera andra partier: omorganisera i stället för att lösa styrningsproblem.
En annan fråga är försvaret och NATO-medlemskap. EU bildades för, i första hand, att stärka och säkra freden i Europa. Inför valet till Europaparlamentet nämnde kandidater och partiledare knappt fredsfrågan. Däremot talade man om upprustning och NATO-medlemskap, åtgärder, som skapar provokation och inte gynnar freden. Liberalerna talar om försvarssatsningar inom EU, men ingenting om alternativet diplomati och dialog.
Och – L säger samma som flera andra partier: mer vapen i stället för dialog och diplomati.
En tredje fråga: Jag påstår att många uppfattar, även om det inte är i sak korrekt, att Liberalernas klimatpolitik består av endast förslag till utbyggd kärnkraft.
Fler och fler har börjat förstå att ny kärnkraft och tillämpning av ny teknik ligger många år framåt i tiden och att den är så dyr att tillskapa att det är tveksamt om den är realistisk. Till det kommer avfalls- och säkerhetsproblem.  Osäkerheten motiverar helhjärtad satsning på förnybara energikällor.
Och – L säger samma som flera andra partier: osäker kärnkraft som huvudsaklig energikälla.
En fjärde fråga är allianskonstruktionen. Att ingå en allians innebär att man söker tona ner skillnader och betona likheter med ett eller flera andra partier, med enda syftet att nå regeringsmakten. Profilen suddas ut. Det här är ett förhållningssätt, som kan starkt ifrågasättas ur demokratisk synpunkt.
Och – L säger samma som flera andra partier: regeringsmakten viktigare än att skapa egen ideologisk tydlighet.
Liberalerna måste nu se mer långsiktigt på politiken än vad partiet gjort under en längre tid. Formulera tankarna kring solidaritet med människor, som här och nu kommer i kläm, solidaritet med människor i andra länder och solidaritet med kommande generationer. Formulera tankarna kring bevarandet av marknadsekonomin men också regleringen av den. En ohämmad marknadsekonomi motverkar andra socialliberala mål, såsom jämlikhet minskade sociala skillnader och frånvaro av ekonomiska oegentligheter. Den nya ledaren har en viktig uppgift i att återskapa den socialliberala berättelsen på ett sätt som kan tas in av oss medborgare och samtidigt använda stora örat för att finna vägen till att nå de ideologiska målen.
Och – L säger inte samma som flera andra partier utan återgår till det socialliberala uppdraget.
Harald Nordlundtidigare kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker, Uppsala

Ny larmrapport

Nu kommer nya larmrapporter om brister i patientsäkerheten vid Akademiska sjukhuset.
Jag har under flera års tid pekat på de brister, som hänger samman med den politiska styrningen. Kunskapen om bristerna i vården finns och har funnits under lång tid.
Avvikelserna från ekonomiska mål, kvalitetsmål och kvantitetsmål är stora. Rapporter ska lämnas regelbundet vid ansvarigt politiskt organs sammanträden, i detta fall Sjukhusstyrelsens. När avvikelse föreligger måste politiskt beslut fattas om åtgärder, som undanröjer avvikelsen. Men vad beslutar man? Jo ny utredning av frågor man redan har svar på, eller uppdrag till professionen att åtgärda. Detta är inte att ta politiskt ansvar
Vi ser ett politiskt haveri

Dagens språkpåpekande 10 augusti

I dagens UNT läser jag, bland annat, följande:

"Polisen skriver även på sin hemsida att det inkommit flera anmälningar..."

Här står att Polisen skrivit på även annan plats än hemsidan. Men är det detta man menar. Kan det vara så illa att man menar att Polisen skrivit på sin hemsida att det inkommit även flera anmälningar...

Läser också i en rubrik om "egen fokus". Fokus är väl reale varför det borde ståeget fokus

torsdag 8 augusti 2019

Dagens språkpåpekande 8 augusti

Jag läser i en ledare i dag:"Män utan varken jobb eller partner..."
Felet här är att i ordet utan ligger redan en negation. Två korrekta formuleringar är:
Män med varken jobb ellerpartner...
eller
Män utan vare sig jobb eller partner

I nyhetsartikel läser jag om otryggheten och att gå själv. "Brukar du gå själv på kvällen?" frågar journalisten. Menar säkert "gå ensam"

måndag 29 juli 2019

Dagens språkpåpekande

Jag blir aningen störd när jag ser hur journalist inte vet skillnaden mellan var och vart

För övrigt anser jag att de nya ä- och öljudenförstör språket


Skattefifflet fortsätter – Sverige sticker ut


I höstas avslöjades avancerat fiffel i mångmiljardklassen i vad som kallats Europas största skattesvindel. Trots det tycks plundringen av europeiska statskassor fortsätta, visar en ny utredning – och Sverige är ett av de länder som sticker ut.
ANNONS

EkonomiTT
'Slutsatsen är rätt och slätt att vi inte åtgärdat problemet', säger Torsten Fensby, expert på skatteflykt.
“Slutsatsen är rätt och slätt att vi inte åtgärdat problemet”, säger Torsten Fensby, expert på skatteflykt.
Det har beskrivits som “kritstrecksrandig organiserad brottslighet”. Genom avancerade och systematiska bedrägerier lyckades en grupp bankmän och aktiemäklare fuska till sig tiotals miljarder i skattemedel som skulle ha gått till exempelvis skolor och sjukhus – allt med villig hjälp av flera av världens största banker, visade en granskning samordnad av tyska Correctiv i höstas. Från svensk sida deltog TT och SVT.
Nu visar en ny utredning från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som tillsattes på uppdrag av Europaparlamentet efter publiceringen av de så kallade cum-ex-filerna, hur skattesvindeln tycks fortsätta.

“Inte åtgärdat problemet”

Relevant för de upplägg som avslöjades är omsättningen på aktiemarknaden kring utdelningsdagarna, som vanligtvis äger rum i april eller maj, då transaktionerna genomförs. Och det tillsynsmyndigheten efter analyser nu kan visa är att utlåningen av aktier då ökar signifikant i de flesta EU-länder.
I synnerhet i Belgien, Danmark – och Sverige.
Tyskland har en ny lagstiftning som föreskriver en minimitid som aktierna måste innehas före och efter utdelningstillfället, och som vi ser här har de fått ned topparna till nästan noll, säger Torsten Fensby, expert på internationell skatteflykt.

Men i Sverige har vi hittills ingen ny lagstiftning. Så slutsatsen är rätt och slätt att vi inte åtgärdat problemet.
Det som uppdagades i oktober i fjol gällde i första hand så kallade cum-ex-affärer. En form av bedrägeri i syfte att lura skattemyndigheter att man har rätt att få tillbaka skatt på en utdelning som egentligen aldrig betalats in.

“Moraliskt tvivelaktiga

Enligt Fensby handlar det i Sverige mestadels om aggressiv skatteplanering i form av så kallade cum-cum-upplägg, där utländska aktieägare tillfälligt lånar ut sina värdepapper till en svensk bulvan för att undvika källskatt.
Det senare är i många fall inte direkt olagligt.
“Men även i de fall nationell skattelagstiftning tillåter den här typen av upplägg kan de betraktas som moraliskt tvivelaktiga”, skriver Esma och uppmanar till ett bättre informationsutbyte mellan europeiska myndigheter.

Ökat informationsutbyte kan dock endast få en begränsad effekt så länge den svenska lagstiftningen inte stärks, kommenterar Fensby.

Australien vill stänga ute IS-återvändare


Australien står berett att förbjuda medborgare som har stridit för IS att återvända till landet.
ANNONS

AustralienTT-AFP
De nya lagarna, som diskuterades i parlamentet på tisdagen, ska gälla i upp till två år från att personerna önskar återvända. Förslaget är baserat på en liknande lagstiftning som introducerats i Storbritannien, där en domare måste avgöra om en IS-återvändare ska få komma in i landet eller inte.
Runt 230 australier tros ha rest till Syrien och Irak för att strida för IS. Omkring 80 av dem antas fortfarande befinna sig i aktiva konfliktzoner.
Tanken är att lagen ska hindra misstänkta terrorister från att återvända till landet.
Lagen utgör ett av flera kontroversiella förslag som det australiska parlamentet överväger under den första veckan av lagstiftande sammanträden sedan den konservativa regeringen omvaldes i maj. Ett annat förslag som mötts av kritik är upphävandet av den så kallad Medevac-lagen, som tillåter sjuka asylsökande i landets omdiskuterade flyktingläger på öar i Stilla havet att komma till Australien för vård.
Artikel i tidningen NU 25 juli


Tid för liberal omprövning

En ny era för Liberalerna tar, efter valet av ny ledare, nu sin början. Partiledaren har att marknadsföra partiets politik. Inriktningen för politiken läggs fast av landsmötet, ombud från hela landet.
Partiledaren påverkar emellertid i hög grad medborgarnas bild av partiet genom sitt sätt att utöva ledarskapet på och sin betoning av politiska profilfrågor. Partiledarvalet är därför viktigt för partiets framtid.
Ska partiet åter kunna framstå som Sveriges socialliberala parti måste landsmötet och den nya ledaren ompröva politiken i flera avseenden.
Att Liberalerna ska fortsätta att hävda skolans betydelse för enskilda människors och ett samhälles positiva utveckling bör vara självklart. Men när man anger förstatligande av skolan som ett viktigt medel brister logiken.
Riksdagen har, i Skollagen lagstiftat om, bland annat, att skolan ska vara jämlik. Staten har misslyckats med att få tillämpning av lagen. Att lägga även dagliga driftfrågor på den som misslyckats med sin styrande uppgift finner jag ologiskt. Stiftar man en lag måste man ha klarat ut hur den ska få efterföljd.
Ett annat exempel är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjukvården ska vara jämlik. Ingen torde säga att staten gjort succé. Det handlar lite om organisation och mer om politisk styrning. Jag menar att huvudproblemet ligger här.
Offentliga sektorn fortsätter att angripa problem med organisationsförändringar när grundproblemet är ett annat.
Och – L säger samma som flera andra partier: omorganisera i stället för att lösa styrningsproblem.
En annan fråga är försvaret och NATO-medlemskap. EU bildades för, i första hand, att stärka och säkra freden i Europa. Inför valet till Europaparlamentet nämnde kandidater och partiledare knappt fredsfrågan. Däremot talade man om upprustning och NATO-medlemskap, åtgärder, som skapar provokation och inte gynnar freden. Liberalerna talar om försvarssatsningar inom EU, men ingenting om alternativet diplomati och dialog.
Och – L säger samma som flera andra partier: mer vapen i stället för dialog och diplomati.
En tredje fråga: Jag påstår att många uppfattar, även om det inte är i sak korrekt, att Liberalernas klimatpolitik består av endast förslag till utbyggd kärnkraft.
Fler och fler har börjat förstå att ny kärnkraft och tillämpning av ny teknik ligger många år framåt i tiden och att den är så dyr att tillskapa att det är tveksamt om den är realistisk. Till det kommer avfalls- och säkerhetsproblem.  Osäkerheten motiverar helhjärtad satsning på förnybara energikällor.
Och – L säger samma som flera andra partier: osäker kärnkraft som huvudsaklig energikälla.
En fjärde fråga är allianskonstruktionen. Att ingå en allians innebär att man söker tona ner skillnader och betona likheter med ett eller flera andra partier, med enda syftet att nå regeringsmakten. Profilen suddas ut. Det här är ett förhållningssätt, som kan starkt ifrågasättas ur demokratisk synpunkt.
Och – L säger samma som flera andra partier: regeringsmakten viktigare än att skapa egen ideologisk tydlighet.
Liberalerna måste nu se mer långsiktigt på politiken än vad partiet gjort under en längre tid. Formulera tankarna kring solidaritet med människor, som här och nu kommer i kläm, solidaritet med människor i andra länder och solidaritet med kommande generationer. Formulera tankarna kring bevarandet av marknadsekonomin men också regleringen av den. En ohämmad marknadsekonomi motverkar andra socialliberala mål, såsom jämlikhet minskade sociala skillnader och frånvaro av ekonomiska oegentligheter. Den nya ledaren har en viktig uppgift i att återskapa den socialliberala berättelsen på ett sätt som kan tas in av oss medborgare och samtidigt använda stora örat för att finna vägen till att nå de ideologiska målen.
Och – L säger inte samma som flera andra partier utan återgår till det socialliberala uppdraget.
Harald Nordlundtidigare kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker, Uppsala

måndag 15 juli 2019

Svensk kamp mot kärnvapen har upphört

NATO är en militär allians som bygger på avskräckning med, i första hand, kärnvapen.
Om Sverige går med i NATO förutsätts Sverige bli medlem i även NATO nuclear Planning Group.

Ingen tvekan kan väl råda om att Sverige som NATO-medlem tar på sig ett ansvar för vad användning av kärnvapen kan medföra. Och, hur ska Sverige bli trovärdigt i fråga om arbete för nedrustning.

Mot den här bakgrunden är det obegripligt att Sverige nu sagt nej till att underteckna avtal om kärnvapenförbud. Sverige har ju faktiskt under lång tid visat motstånd mot kärnvapen, något som har varit förankrat hos medborgarna.
En lång svensk tradion med kamp för avskaffandet av kärnvapen är nu bruten.
Kan inte kläs i annat ord än DYSTERT

Dagens språkpåpekande 15 juli

Oförsvarligt att hänga ut våldtäktsmän" är rubriken på en ledare i UNT i dag. Instämmer i budskapet att folkdomstolar inte hör hemma i en rättsstat.

Ett språkpåpekande dock:
"Bland de personer som driver plattformen återfinns bland annat..." Förutom att interpunkteringen brister reagerar jag över att här skrivs om personer som vore de saker. Här borde ståbland andra ochinte bland annat.

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket.

fredag 12 juli 2019

Kapitalister på scen

Jonas Gardell, Ernst Kirchsteiger, Lotta Engberg, Gry Forsell och Sanna Nielsen. Fem svenska kapitalister. Öppnade en tidnings första sida och dessa personers fantasilöner var nyheter.
Vem bryr sig? Jo, många. Att Jonas Gardell unnar sig att ta ut 179 miljoner kronor torde många se som naturligt och något han gjort rätt för.
Men, när statsministern får en lön på 1,6 miljoner då reagerar vi.
En del av scenens stora kapitalister har ju också mage att på scenen göra sig lustiga över näringslivets kapitalister. Nej, mina många miljoner är inte min drivkraft, säger någon. Struntprat.
Nästa gång Gardell försöker locka till skratt över någon politikers arvode hoppas jag skratten fastnar i halsgropen

Dagens språkpåpekande 12 juli


Ta tillvara på
Hur ofta hör man inte det, eller läser? Det heter “
ta vara på” eller “ta tillvara“. Inte bådadera. Vad beror det på att dagens skola inte bryr sig om detta och ett antal andra språkfel?
För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket