Antalet som inte bryr sig förefaller att öka

Varför ska jag bry mig? Försöker låta bli. Låt dem köra som de gör. Du kan i alla fall inte hindra dem. Låt de boende lägga skräp i soprummet utan att den fraktionen finns där och låt dem strunta i att platta till pappersförpackningar.
Stämman har uppdragit till styrelsen att vidta åtgärder i syfta att få till en förbättring. Styrelsen gjorde på nytt vad man gjort tidigare och som varit verkningslöst. Krävs nu en tydligare motion till stämman.
Styrelsen har uppmanat medlemmarna att parkera sina bilar i föreningens garage för att frigöra parkeringsyta för besökare. Hörsammades uppmaningen? Inte ett dugg. Jo, men styrelsen har vidtagit åtgärd. Man har regler om bilfrihet och förbud mot parkering på föreningens mark. Gissa vad jag tänkte skriva.
Bland det mest upprörande i dag (varför bry sig?) var en omkörning på 40-sträcka. Omkörande bil höll säkert 80-90 km/tim. Kommunen har bestämt att högsta tillåtna hastighet ska vara 40 km/tim. Men Polisen har klargjort att man inte har personal för att bevaka efterlevnaden. Kommunen tror alltså att ett beslut förändrar verkligheten.

Kommunen har några 2-timmarsparkeringar. Boende vet att ingen kontrollerar.

Kanske ska jag skaffa hjälp för att lära mig att inte bry mig. Nja, kommer att bli frustrerad över att inte bry mig. 

Det språkfelet hörs ju lång väg

På UNT:s första sida läser jag: "Nya kontoret ska både ha hotell, park och vinterträdgård." Ska både ha... Vad ska det utöver att ha?
Finns två korrekta formuleringar i stället fördetta så uppenbart felaktiga.

Nya hotellet ska ha både hotell, park och vinterträdgård
Nya hotellet ska både ha hotell och park och ha vinterträdgård

Dock, om man ska vara petig: Används uttrycket både och handlar det väl om två alternativ. Men det är överkurs för dagens media

Inte heller Vårdstyrelsen

Inte heller detta politiska organ tar sitt ansvar

Uppsnabbat vårdstyrelsen 19 december

I detta nyhetsbrev: 

• Utökad audionommottagning ska minska köer i Enköping och Heby
• Vårdstyrelsens månadsrapport för november
• Verksamhetsuppdrag och budget för 2020 fastställdes
• Försäkringsmedicinsk enhet ska utredas

Utökad audionommottagning ska minska köer i Enköping och Heby

En extra audionomtjänst ska inrättas i den södra länsdelen. Det beslutade vårdstyrelsen idag.

Bakgrunden till satsningen är att det råder brist på audionomer, och att väntetiderna till grundläggande hörselrehabilitering är långa på vissa håll i länet. I Tierp har väntetiden kunnat minskas genom att en extra audionomtjänst har tillsatts. Nu görs motsvarande satsning i den södra länsdelen. En audionom på heltid ska anställas, som kommer att ha mottagning i Heby och Enköping.

Kostnaden uppgår totalt till 1,1 miljoner kronor under 2020, inklusive lokalanpassningar och kostnader för utrustning.

Vårdstyrelsens månadsrapport för november

Nära vård och hälsa lämnar en årsprognos på minus 5 miljoner kronor. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för november

Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar en positiv prognos på plus 2 miljoner kronor, vilket är en försämring med 6 miljoner kronor jämfört med föregående månad och 6 miljoner kronor lägre än budget. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som försämrar sin prognos, medan förvaltningarna ligger kvar på sina prognoser.

När det gäller tillgängligheten klarade den primärvård som drivs i offentlig regi att erbjuda 70 procent av patienterna medicinsk bedömning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom tre dagar eller 73 procent, om 1177 och jourmottagningarna inkluderas . Motsvarande siffra för de privata vårdcentralerna var 72 procent eller 80 procent, om Aleris Närakut inkluderas.

Under november hade de offentliga verksamheterna en telefontillgänglighet på 83 procent, det vill säga den andel av patienterna som kom fram samma dag. De privata verksamheternas telefontillgänglighet låg på 91 procent.

Medelväntetiden till 1177 Vårdguiden på telefon var i november 12 minuter.

Verksamhetsuppdrag och budget för 2020 fastställdes

Vårdstyrelsen fastställde verksamhetsuppdrag och budget för 2020. Budgeten omfattar totalt 4,8 miljarder kronor.

Försäkringsmedicinsk enhet ska utredas

Region Uppsala ska utreda förutsättningarna för att inrätta en primärvårdsövergripande multiprofessionell försäkringsmedicinsk enhet inom Nära vård och hälsa. Det beslutade vårdstyrelsen.

Enheten är tänkt att ge stöd till vårdcentralernas arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Resultatet av utredningen ska återrapporteras i mars 2020.

Riksda´n 17 december

Riksdagsbeslut 17 december • Drygt 10 miljarder till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) • Pengar till miljö- och naturvård (MJU1) • 20 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) • Pengar till näringsliv (NU1) • Nytt mål för och 3,7 miljarder till regional tillväxt (NU2) • 96 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) • 36 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2) • 101 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) • Ja till ändrade regler om sociala trygghetsförmåner vid brexit utan ett utträdesavtal (SfU12) • Svenskt deltagande i insats i Irak förlängs (UFöU2) • Regeringens arbete i frågor som rör Kina (UU4) • Drygt 83 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)
	Drygt 10 miljarder till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)  Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)  Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.
	20 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)  Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till näringsliv (NU1)  Cirka 7,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, cirka 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. 793 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och 759 miljoner kronor går till strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt att senast i budgetpropositionen för 2021 återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för samma område.
	Nytt mål för och 3,7 miljarder till regional tillväxt (NU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken som omfattar hållbar utveckling. Cirka 3,7 miljarder ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet fördelas. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, cirka 1,7 miljarder kronor. Drygt 1,5 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och cirka 455 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	96 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)  Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	36 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2)  Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	101 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)  Drygt 101 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, cirka 47,3 miljarder kronor. Cirka 33,5 miljarder kronor går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019/20. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Ja till ändrade regler om sociala trygghetsförmåner vid brexit utan ett utträdesavtal (SfU12)  Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Storbritannien har lämnat EU. Ändringarna ska endast gälla om Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla. Ändringarna innebär bland annat att svenska sociala trygghetsförmåner ska fortsätta att utbetalas till privatpersoner som är bosatta i Storbritannien under en övergångstid efter att Storbritannien har lämnat EU. Privatpersoner ska även kunna få ersättning för vårdkostnader som har uppkommit i Storbritannien under samma övergångstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Svenskt deltagande i insats i Irak förlängs (UFöU2)  Sverige ska även under 2020 delta i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh. Utvecklingen i Irak är mycket osäker och oförutsägbar och regeringen har kontinuerlig beredskap för att anpassa eller avbryta den svenska insatsen i landet. Riksdagen uppmanade därför också regeringen i ett tillkännagivande att återrapportera till utrikesutskottet när läget kräver det eller minst en gång per kvartal. Rapporteringen ska handla om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och om insatsens bidrag för att kunna uppfylla målet.
	Regeringens arbete i frågor som rör Kina (UU4)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige. Riksdagen konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik. Enligt riksdagen bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Riksdagen vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Drygt 83 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)  Drygt 83 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Det är bland annat anslag till universitet och högskolor, myndigheter inom utbildningsområdet, statsbidrag till skolutveckling och stärkt likvärdighet i skolan samt forskning och forskningsinfrastruktur som ESS (European Spallation Source). Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksda´n 18december

Riksdagsbeslut 18 december • 77 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) • Samhalls uppdrag bör ses över (AU4) • Drygt 17 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) • 128 miljarder till kommunerna (FiU3) • 30 miljarder till statsskuldsräntor (FiU4) • 42 miljarder till EU-avgiften (FiU5) • Drygt 11,4 miljarder till migrationsområdet (SfU4) • Cirka 84 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) • 25,5 miljarder till studiestöd (UbU2)
	77 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)  Knappt 77,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området arbetsmarknad och arbetsliv. Ungefär 28,1 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 20,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall, med mera. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden som innebär att det kan behövas ytterligare pengar till vissa områden under de kommande åren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Samhalls uppdrag bör ses över (AU4)  Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag. Riksdagen sa samtidigt säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar exempelvis om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen sa nej eftersom det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
	Drygt 17 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)  Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	128 miljarder till kommunerna (FiU3)  Drygt 128,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 120,8 miljarder kronor. Drygt 4,6 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 3 miljarder till stöd med anledning av flyktingsituationen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	30 miljarder till statsskuldsräntor (FiU4)  Cirka 29,7 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	42 miljarder till EU-avgiften (FiU5)  Knappt 42 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2020. Regeringen får också rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten. En viktig målsättning inför de kommande förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021-2027 är att den svenska EU-avgiften ska hållas nere. Regeringen arbetar därför för att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Riksdagen delar denna ståndpunkt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i motion från den allmänna motionstiden 2019 om EU:s budget. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Drygt 11,4 miljarder till migrationsområdet (SfU4)  Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Cirka 84 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)  Cirka 84,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag till läkemedelsförmåner, cirka 29,7 miljarder kronor medan 24 miljarder kronor går till statlig assistansersättning. Inom hälso- och sjukvårdsområdet avsätts strax under 3 miljarder kronor för att korta vårdköer, 3 miljarder kronor för att stödja primärvården och 3 miljarder kronor går till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner under allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om bemyndiganden, om ekonomiska åtaganden och regeringens förslag att godkänna Sveriges medlemskap i organisationen International Horizon Scanning Initiative. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till kompletterande mål för den nationella äldrepolitiken. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	25,5 miljarder till studiestöd (UbU2)  Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån. Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Varför fastställer regionen en budget?

Regionstyrelsen har sammanträtt. Konstateras ett mycket stort ekonomiskt överskridande. Men...inte något beslut med anledning av rappporten. Skrämmande. Vid samma sammanträde antogs ett förslag till budget. Varför? Vad ska man med budget till? Man låter ju kostnaderna bli vad dom blir. Och...vad ska man med politiska organtill? De nödvändiga besluten uteblir ju. Och..........vad ska man med tolv regionråd till? Politikerna har ju för länge sedan abdikerat

Julklappstips

40 sidor

om att bli politiker

”Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.

Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com

eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal

Jag kontaktar dig omgående

Pris 37 kr eller 35 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.

(Porto ett ex. 18 kr)

Beställning från förlag

https://www.bod.se/bokshop/catalogsearch/result/?q=15+steg

Med hälsningar

från

Harald

Inte att ta ansvar

Vad menar man med "sjukhusstyrelsens egen verksamhet". Akademiska och lasarettet i Enköping är i högsta grad egna verksamheter.  Sjukhusen är styrelsens förvaltningar. Vems är verksamheterna om de inte är sjukhusstyrelsens.
Så ytterligare en jätteavvikelse i ekonomiska prognosen. Och...utan att något beslut fattas. Sjukhusstyrelsenhar fått en budget, inkluderande budget för Ackis och lasarettet i Enköping. Styrelsen är ansvarig för att inte överskrida budget.  Om avvikelse hotar måste något beslut fattas. Den politiska styrningen inom Regionen fortsätter att vara i stort sett obefintlig

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 16 december Förbättrad tillgänglighet hos BUP Tillgängligheten hos barn- och ungdomspsykiatrin förbättrades i november jämfört med föregående månad. Det framgår av Akademiska sjukhusets månadsrapport, som redovisades för sjukhusstyrelsen. I november fick 62 procent besök inom 30 dagar, jämfört med 57 procent i oktober. 100 procent erbjöds besök inom 60 dagar. Verksamheten har ökat tillgängligheten genom att förbättra patientflöden, optimera resurser och se över balansen mellan nybesök och återbesök. När det gäller övrig vård har antalet patienter som väntar på återbesök minskat med 5400 jämfört med föregående månad, en förbättring med 9 procent. Tillgängligheten till operation/behandling har däremot försämrats med 11 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Det prognosticerade underskottet för Akademiska ligger kvar på samma nivå som föregående månad, minus 527 miljoner kronor. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens egen verksamhet är på minus 48 miljoner kronor, en försämring med 5 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Lasarettet i Enköping lämnar också en oförändrad prognos på minus 4,5 miljoner kronor. Ändrade datum för sjukhusstyrelsen Sammanträdesschemat för sjukhusstyrelsen har justerats. Ett extra sjukhussammanträde kommer att hållas den 13 januari, då beslut ska fattas om verksamhetsuppdrag och budget. Ytterligare ett datum justerades. Följande datum gäller nu för sjukhusstyrelsens sammanträden under 2020: 13 januari, 24 februari, 24 mars, 20 april, 25 maj, 15 juni, 31 augusti, 22 september, 19 oktober, 17 november, 14 december

Dagens språkpåpekande 16 december

I dag läser jag i min dagstidning:
"Vid kontroll uppdagades att den ene mannen både hade en pistol och en kniv på sig."
Felet hörs lång väg. Vid kontroll uppdagades att den ene mannen hade både en pistol och en kniv på sig.

"Tanken är att bara spara husens stomme och..."Man ska bara spara. Nej det kan inte vara möjligt. Menas nog: Tanken är att spara bara husens stomme och..

"Indicum har funnits i Uppsala i tolv år och har bland annat fått uppdraget att inreda Segerstedthuset..." Man har, bland annat, fått uppdraget.. Nja, det tror inte jag. Här menas nog att man fått uppdraget att, bland annat, inreda Segerstedthuset...

För övrigt anser jag att de nya ö- och ä-ljuden förstör språket

Riksda´n 12 december

Riksdagsbeslut 12 december • Knappt 65 miljarder till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1) • Drygt 4 miljarder till bland annat energiforskning och energiteknik (NU3) • Drygt 61 miljarder till kommunikationer (TU1)
	Knappt 65 miljarder till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)  Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
	Drygt 4 miljarder till bland annat energiforskning och energiteknik (NU3)  Cirka 3,5 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, cirka 1,6 miljarder kronor, medan 835 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet och Energimarknadsinspektionen får drygt 440 miljoner kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Drygt 61 miljarder till kommunikationer (TU1)  Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.