tisdag 28 februari 2017

Om tio år 10 000 ton sv. använt kärnbränsle i Forsmark



Utländskt kärnavfall i Sverige mörkas



Är slutförvarproblemet löst? Eller, är det så att kärnkraften fortfarande är ett riskfyllt energislag?

Okända mängder utländskt kärnavfall förvaras i Sverige. Med ett slutförvar i Forsmark kan den andelen kraftigt öka. Med en metod som många ifrågasätter.
Om något år väntas regeringen fatta ett beslut om ett slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Gör inte Mark- och miljödomstolen eller Strålsäkerhetsmyndigheten tummen ned talar det mesta för ett ja till ansökan från SKB, Svensk kärnbränslehantering.
I så fall kommer 10 000 ton svenskt använt kärnbränsle slutförvaras i Forsmark om tio år.
I sällskap med utländskt.
Trots att det är förbjudet.
– Förändringarna i Euroatomfördraget 2009 och 2011 gör att EU kan ha synpunkter på slutförvaringen av använt kärnbränsle och kärnavfall. Tidigare var det varje lands angelägenhet. Förändringen öppnar för möjligheter att slutförvara andra EU-länders använda kärnbränsle och avfall i Sverige, säger Urban Strandberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och specialiserad på politiken kring kärnavfallshantering.
Urban Strandbergs resonemang öppnar för att använt kärnbränsle och avfall från andra EU-länder kan slutförvaras i Forsmark.
Men det finns redan en del i Sverige.
För även om § 5 i kärntekniklagen förbjuder import av utländskt kärnavfall för slutförvaring kan regeringen ge specialtillstånd.
Och det görs.

Utländskt kärnavfall

Det en gång statliga Studsvik, i dag ett börsbolag, har i decennier haft tillstånd att ta emot mindre mängder utländskt kärnavfall för slutförvaring, bland annat använt kärnbränsle som motsvarar 20 kilo uran per år.
Men Studsvik nöjer sig inte med detta, visar Sveriges Naturs granskning.
2012 begärde företaget att få ta in mer än tillståndet, 101 kilo kärnavfall från det spanska kärnkraftverket Zorita. Regeringen sade ja.
Vår granskning visar att Studsvik också har brutit mot avtalet med staten.
2011 upptäckte Strålsäkerhetsmyndigheten vid en kontroll av importen av ett bränsleskelett från kärnkraftverket Millstone i USA att Studsvik angett det som radioaktivt material i stället för kärnavfall.  Importreglerna för det är mer liberala än för kärnavfallet.
Studsviks felaktiga import bidrog till att regeringen skärpte kravet på redovisning. I det gällande avtalet från 2012 måste Studsvik göra en sammanställning av hur mycket och från vilka länder det importerar kärnavfall.
– Vi vill helt enkelt ha bättre koll på importen och varifrån den kommer, säger Anders Wiebert, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Men några exakta uppgifter om hur mycket importerat kärnbränsleavfall som finns för slutförvaring i Sverige finns ändå inte.
Sveriges Natur har försökt att få fram omfattning och från vilka länder avfallet kommer. Vi har grävt i dokument hos SSM, Statens strålsäkerhetsmyndighet, och föregångarna SSI, Statens strålskyddsinstitutet, och  SKI, Statens kärnkraftsinspektion, Kärnavfallsrådet och miljödepartementet. Vi har också frågat SKB och Studsvik.
Dokumenten och svaren visar med tydlighet att det går inte att få en fram fullständig och korrekt sammanställning. Dels för att delar av materialet vi begärt ut hemligstämplats, dels för att äldre dokumentation är bristfällig.
– Det borde verkligen vara full transparens och dessutom borde det finnas en sammanställning som går långt tillbaks i tiden. Om inte Strålsäkerhetsmyndigheten själv har full koll på in- och utförsel av kärnavfallet bör de dra igång ett projekt för att ta fram en sammanställning. Det är viktigt, säger Johan Swahn, kanslichef på MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning.
Den allra största delen av det kärnavfall som ska förvaras kommer dock från svenska kärnkraftverk.

Förvar i kopparkapslar

Även om Johan Swahn är bekymrad över bristen på full insyn i importen och exporten av kärnavfall är han mer oroad över den planerade svenska metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle.
SKB vill slutförvara i kopparkapslar 500 meter ner i jorden. Det bästa och säkraste som finns, enligt SKB.
I slutförvaret kan 12 000 ton högaktivt avfall ligga säkert i 100 000 år.
Glöm det, menar kritikerna. Både metoden och placeringen av slutförvaret får kritik från miljöorganisationer och forskare.
– Det finns flera frågetecken. Lokaliseringen nära Östersjön är inte optimal. Idealet vore i det svenska inlandet, fjällvärlden. Men av ren lathet och rädsla för protester har man lagt det i Forsmark, säger Peter Szakalos, korrosionsforskare på KTH, som anser att metoden är det största felet.
– Redan efter 100 år kan kopparen börja korrodera. Kapslarna kommer att vara runt 100 grader varma i några hundra år. Om det då läcker in saltvatten kommer korrosionen mycket snabbare. Det vet alla. Redan på medeltiden förstod man att brons var bättre, säger Peter Szakalos.
Varför vill SKB använda koppar?
– Det är prestige mest och lite pengar. Att det blev koppar över huvud taget hänger ihop med villkorslagen som Fälldin fick igenom 1978. Kunde inte kärnkraftindustrin visa upp ett säkert slutförvar skulle kärnkraftverken läggas ned. Då stressades kopparlösningen fram.
Peter Szakalos tycker att en inkapsling i titan vore bättre.
Johan Swahn tror överhuvud taget inte på KBS-metoden.
Han vill ha en annan metod.
– Vi tror på en annan typ av slutförvaring på mycket större djup, i borrhål. Men framför allt måste man tillämpa försiktighetsprincipen och utreda kopparkapseln innan beslut tas om att börja bygga. Det är allvarligt att införa en metod som man inte är säker på utan där problemen, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, ska lösas senare, efter den demokratiska processen, säger Johan Swahn

I landstinget är uppföljning ingen självklarhet

Uppföljning av  regler beslutade politiskt.
Ska det behövas särskilt initiativ för något så 
självklart som uppföljning. En av politikens
huvuduppgifter. När man fattar beslut om mål
eller regler måste man samtidigt besluta om
hur ofta uppföljning ska göras. Att det ska ske
regelbundet måste vara en självklarhet.
Ex.: patientsäkerhetssituationen måste följas
upp varje månad. Reglerna för psykoterapi (se
nedan) kanske tre ggr per år

15:57 (18 timmar sedan)
För övrigt anser jag att primärkommunerna ska ta över
regionernas och landstingens uppgifter

Uppsnabbat vårdstyrelsen 27 februari

I detta nummer:

  • Region Uppsala ser över primärvårdens roll
  • Avtal om närvård i Östhammar förlängs
  • Ändrade regler för psykoterapi ska följas upp


Region Uppsala ser över primärvårdens roll

Region Uppsala ska utreda vilken roll primärvården ska ha i framtidens hälso- och sjukvård. Det beslutade vårdstyrelsen.
Uppdraget utgår från tidigare beslut om att Region Uppsala ska arbeta för att primärvården ska stärkas och få en större roll som första linjens vård genom att resurser förs över från sjukhusvård till primärvård. Inriktningen i arbetet är att området e-hälsa ska utvecklas och att det ska göras satsningar för att säkerställa tillgång till alla personalkategorier.
Exempel på frågeställningar som kommer att tas upp i den kommande utredningen är:
  • Hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre?
  • Hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas?
  • Hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas?
  • Hur kan primärvården attrahera och behålla kompetens?
  • Vilka kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården?
  • Hur kan Region Uppsalas sistahandsansvar tydliggöras och finansieras?

Utredningen kommer att göras i nära samverkan med patient- och professionsföreträdare, berörda förvaltningar, privata vårdgivare och fackliga företrädare.

Rapporten ska färdig i oktober 2017 och kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval samt regionplan och budget.

Avtal om närvård i Östhammar förlängs

Avtalet mellan Region Uppsala och Östhammars kommun om att bedriva en närvårdsenhet i Östhammar förlängs med ett år till den 28 februari 2018. Det beslutade vårdstyrelsen.
Verksamheten riktar sig främst till äldre multisjuka, men omfattar även barn och ungdomar under 17 år. Region Uppsala står för 60 procent av kostnaderna och kommunen för 40 procent.
Under 2017 ska en det göras en genomlysning av verksamhetens ekonomi.

Ändrade regler för psykoterapi ska följas upp

(KD), (M), (L) och (C) tog initiativ till att vårdstyrelsen ska få en uppföljning av hur de förändrade reglerna för psykoterapi har fallit ut.
Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram en redovisning till majmötet

tisdag 21 februari 2017

Varför luckra upp strandskyddet


Strandskyddet finns för bevarande av biologisk mångfald och för att gynna friluftslivet.
Sådana frågor är generella och nationella. Att göra dem till kommunala frågor kan uppfattas som att byggande i attraktiva lägen är viktigare än naturen och allas, inte bara särskilt gynnades, tillgång till stränder. Att Centern ställer upp på detta spär på tvivlet om C som ett riktigt miljöparti



logotyp: Sveriges riksdag
21 februari 2017


Aktuellt

 

Strandskyddsreglerna borde bli mer flexibla

Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen. S, MP och V reserverar sig mot förslaget.
Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men miljö- och jordbruksutskottet tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Utskottet ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Utskottet tycker därför att reglerna bör reformeras.

Fler undantag från reglerna borde ges

Miljö- och jordbruksutskottet anser att behov av bostäder, utveckling, jobb och verksamheter måste ges en större roll när beslut i strandskyddsärenden tas. Utskottet anser också att det ska vara möjligt att peka ut fler geografiska områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Utskottet tycker att det borde vara möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna, bland annat för att öka bostadsbyggandet där behoven är särskilt stora. Kommunerna bör därför få ökat inflytande när det ska bestämmas vilka strandområden som ska bevaras och vilka som kan bebyggas. Samtidigt ska ett strikt strandskydd fortfarande gälla i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt. Miljö- och jordbruksutskottet anser att regeringen borde reformera strandskyddsreglerna i den riktning som utskottet nu beskrivit. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen till det i ett tillkännagivande.
Förslaget om tillkännagivandet bygger på motioner från M, C, L och KD.

S, MP och V reserverar sig mot förslaget

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser inte att ett tillkännagivande om strandskyddet borde göras. Regeringen håller på att följa upp de reformer som gjordes under den borgerliga regeringen och de tre partierna anser att eventuella ytterligare reformer av strandskyddet inte bör göras förrän översynerna är klara.
S, MP och V reserverar sig därför mot utskottets förslag

Från Regionfullmäktige

16:09 (22 timmar sedan)

Uppsnabbat regionfullmäktige 15 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Indikatorer i regionplan och budget fastställda
  • Regionfullmäktige antog Regional utvecklingsstrategi
  • Strategi för digital utveckling och e-hälsa antagen
  • Reglemente och arbetsordning antagna
  • Ändrat ägande i Inera
  • Ändrad förbundsordning för Samordningsförbundet
  • Nuvarande zonindelning för enkelbiljetter behålls
  • Motion om årskort på UL/SL besvarad
  • Motion om strategi för ökad tandhälsa avslogs
  • Motion om samarbete med Experio Lab avslogs
  • Svar på interpellation om direktinläggningsplatser i Tierp
  • Svar på interpellation om konkurrens från Nya Karolinska Sjukhuset
  • Svar på interpellation om patientmaten
  • Svar på interpellation om förlossningsvården
  • Svar på interpellation om stöd till barn i sorg
  • Svar på interpellation om vårdcentralerna i Alunda och Rasbo
  • Svar på interpellation om skatt på finansiella tjänster
  • Svar på interpellation om digitala hjälpmedel
  • Svar på interpellation om neonatalavdelningen
  • Svar på fråga om faktureringsavgift
  • Svar på fråga om miljöprogram
  • Svar på fråga om Välfärdsutredningen


Indikatorer i regionplan och budget fastställda

Regionfullmäktige fastställde indikatorer i Regionplan och budget 2017-2019.
Regionstyrelsen fick i uppdrag att komplettera indikatorerna med 2016 års siffror, när dessa finns tillgängliga, samt med mål för 2017.
Regionplanen och budgeten för 2017-2019, inklusive vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål och uppdrag till styrelser och nämnder, antogs av fullmäktige i december 2016. Den del som handlade om så kallade indikatorer, som mäter hur väl målen uppfylls, återremitterades.
Nu behandlade regionfullmäktige på nytt frågan om indikatorer och beslutade att fastställa förslaget. Totalt rör det sig om 75 indikatorer som mäter utvecklingen och kvaliteten inom bland annat hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, kulturområdet, miljöfrågor och utvecklingen av förutsättningarna för näringslivet i Uppsala län.
(C) föreslog tillägg om att antalet vårdcentraler inte ska minska samt att BUP-mottagningar ska finnas i alla länsdelar. Detta avslogs.
(KD) föreslog flera tillägg, bland annat om mål för beroendevård för barn och unga, palliativ vård i hemmet för barn och unga och förbättrad information för passagerare i kollektivtrafiken. Detta avslogs

Regionfullmäktige antog Regional utvecklingsstrategi

Regionfullmäktige beslutade att anta Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län.

Visionen för Region Uppsala lyder "Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft". Visionen genomsyrar utvecklingsstrategin.
När Region Uppsala bildades den 1 januari 2017 tog man över utvecklingsansvaret för Uppsala län. Ett av uppdragen är att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin har tagits fram under närmare två års tid i en bred process och i samverkan med kommunerna, landstinget, näringslivsorganisationer samt andra aktörer.
Tre utvecklingsområden genomsyrar planen:
  • En växande region fokuserar på utveckling av det geografiska området Uppsala län och förhållandet till omkringliggande län.
  • En nyskapande region tar fasta på betydelsen av ett livskraftigt näringsliv samt förmågan till förnyelse och värdeskapande i företag och organisationer i global konkurrens.
  • En region för alla lyfter fram länets invånare och det goda livet.

Av strategin framgår att målen för länet nu bland annat är att det ska planeras för 5000 bostäder per år fram till 2023, att det ska startas minst 13 företag per 1000 invånare år 2020 samt att andelen sysselsatta i åldrarna 20-64 år ska överstiga 80 procent år 2020.

Strategi för digital utveckling och e-hälsa antagen

En strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala antogs av regionfullmäktige.
Strategin pekar ut en riktning och ska stödja och vägleda Region Uppsalas digitala utveckling av e-hälsa och e-tjänsteutveckling genom att definiera vad digitalisering och e-hälsa är och vad det ska bidra till, tydliggöra ansvar och roller, beskriva strategiska målområden och tydliggöra prioriterat utvecklingsfokus per målområde.
Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att ta fram uppdrag till förvaltningarna för 2017-2018.

Reglemente och arbetsordning antagna

Regionfullmäktige antog reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen och styrelser och nämnder i Region Uppsala för 2017-2019. Reglementet har reviderats för att förtydliga den regionala utvecklingsnämndens ansvar när det gäller folkhälsoarbetet. Uppdraget har också kompletterats med naturvård och friluftsliv.

Ändrat ägande i Inera

Regionfullmäktige tog upp ett ärende som handlade om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB.
Inera AB ägs gemensamt av landstingen och regionerna och ansvarar för ett 40-tal gemensamma tjänster och projekt, bland annat 1177 Vårdguiden och Journal via nätet. Bolaget omsätter drygt 600 miljoner kronor och verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare i vård och omsorg.
Nu ska verksamheten breddas till att även omfatta kommunerna och därför ändras ägarstrukturen.
Regionfullmäktige beslutade att överlåta 145 av Region Uppsalas 150 aktier i Inera AB till SKL företag AB för en köpeskilling om cirka 1,2 miljoner kronor. Regionfullmäktige godkände också förslag till aktieägaravtal, ändrad bolagsordning och ändrat ägardirektiv.
En förutsättning för att ändringen ska genomföras är att samtliga landsting och regioner ställer sig positiva.

Ändrad förbundsordning för Samordningsförbundet

Regionfullmäktige antog en reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län. Förbundets ändamål är att underlätta och förbättra möjligheterna till egen försörjning för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser för att förbättra sin arbetsförmåga. I förbundet ingår, förutom Region Uppsala, länets kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Nuvarande zonindelning för enkelbiljetter behålls

Den nuvarande zonindelningen för enkelbiljetter hos UL ska behållas tills vidare. Det beslutade regionfullmäktige.
Bakgrunden till ärendet är att dåvarande landstingsfullmäktige 2014 beslutade om en ny pris- och biljettstruktur för UL-trafiken, med enhetstaxa för periodbiljetterna och ändrad struktur för enkelbiljetter och reskassa. I samband med beslutet fick kollektivtrafiknämnden i uppdrag att se över möjligheten att utveckla den nya zon 1, stadsbusstrafiken i Uppsala, så att ytterligare tätorter skulle kunna ingå i zonen.
Kollektivtrafikförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att enhetstaxan för periodbiljetter och den nya strukturen gjort det enklare att köpa rätt biljett. En försiktig slutsats är att prisförändringarna inte i någon större omfattning påverkat resandet. Att göra en ny förändring av prissystemet genom en utvidgning av zon 1 kan leda till ett intäktsbortfall på cirka 10 miljoner kronor. Det finns också risk för att det kommer ytterligare krav på förändringar som resulterar i ett krångligare taxesystem.
(V) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att kollektivtrafiknämnden ska uppdras till att komma med förslag till en utvidgad zon 1 som omfattar kransorter runt Uppsala.
(KD) föreslog ett tillägg om att regionfullmäktige ska besluta att nuvarande zonindelning för enkelbiljetter kompletteras med avståndsbaserade biljetter. Detta avslogs.

Motion om årskort på UL/SL besvarad

Nina Lagh (M) föreslog i en motion att Region Uppsala ska göra det möjligt att köpa årskort även på sträckor där det idag inte är möjligt. Idag är det möjligt att köpa årskort för den som pendlar mellan Uppsala och Arlanda samt mellan Gävleborg och Uppsala. Däremot är det inte möjligt för den som pendlar med UL/SL mellan Stockholm och Uppsala eller med Bålstapendeln.
UL och SL har diskuterat förutsättningarna för ett införande och konstaterar att dagens tekniska lösningar är ett hinder. Det går inte att registrera en sådan biljett på ett kort, och att använda kvitton som årsbiljetter anses olämpligt.
I de mobila lösningar som UL och SL utvecklar är ambitionen att under 2017 även sälja periodbiljetter. Då finns inga praktiska hinder att även erbjuda årsbiljetter.
Mot bakgrund av detta ansåg regionfullmäktige att motionen var besvarad.
(M) och (SD) reserverade sig och yrkade på att motionen skiulle bifallas.

Motion om strategi för ökad tandhälsa avslogs

Lina Nordquist, Lena Lundberg, Carl Nettelblad, Kajsa Dovstad och Janine Bichara, samtliga (L), föreslog i en motion att regionstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en strategi för att förbättra riskgruppers tandhälsa och minska deras sjukvårdsbehov.
I motionen framförs vikten av att tandvård och hälso- och sjukvård samverkar. Det hänvisas till forskningsresultat som kan användas som utgångspunkt för att förbättra riskgruppers tandhälsa samt minska deras sjuklighet, vilket i sin tur kan ge friskare befolkning och samtidigt spara resurser till andra patienter.
Regionfullmäktige beslutade att avslå motionen med hänvisning till det omfattande arbete som redan bedrivs inom området.
(L) reserverade sig mot beslutet.

Motion om samarbete med Experio Lab avslogs

Nina Lagh (M) föreslog i en motion att Region Uppsala ska etablera ett samarbete med Experio Lab i Karlstad för att utveckla vården genom tjänstedesign tillsammans med personal och patienter.
Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation och ett lärande projekt inom Landstinget i Värmland. Uppdraget är att skapa möten mellan vård och design med syfte att öka patientnytta och en hållbar verksamhetsutveckling. Experio Lab samarbetar med flera andra landsting och universitet.
Inom Region Uppsala finns Innovation Akademiska som bland annat arbetar med samma frågor som Experio Lab. Innovation Akademiska samarbetar också vid behov med andra innovationsaktörer både inom landet och i de andra nordiska länderna. Bedömningen är att det inte behövs ett särskilt samarbete med Experio Lab. Ett sådant formaliserat samarbete riskerar att splittra Region Uppsalas insatser inom innovationsområdet.
Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen.
(M) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Svar på interpellation om direktinläggningsplatser i Tierp

Sara Sjödal (C) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om behovet av direktinläggningsplatser i Tierp. De sex platser som öppnades i september har enligt Sjödal varit fullbelagda.
Frågor: Hur ser planeringen för direktinläggningsplatserna ut i närstående tid? Kommer ytterligare platser för direktinläggning att öppnas under 2017 för att tillgodose behovet? Finns planer för uppstart av ytterligare typer av vårdplatser i Tierp inom ramen för närvård?
Svar: Den styrande ledningen har under denna mandatperiod arbetat mycket aktivt med att förstärka närvården i länet och intensifierat ett strukturerat samarbete och ökad dialog med kommunerna. Under hösten resulterade dialogen med Tierps kommun i att ett antal direktinläggningsplatser öppnade. Dessa platser kommer att utvärderas under våren för att bedöma hur arbetet ska fortsätta utvecklas. Kommunen har också tydligt uttalat sitt intresse för gemensamt finansierade närvårdsplatser. Vi ser fram emot att inom ramen för denna process kunna landa vårdplatser och mobila team som erbjuder invånarna i Tierp trygghet, kvalitet och en god vård nära hemmet.
I och med bildandet av Region Uppsala har nya politiska forum, till exempel regionalt forum, nämnden för kunskapsstyrning samt samrådet för vård-hälsa och omsorg, öppnat för en ännu bättre samverkan mellan region Uppsala och kommunerna som vi ser fram emot att utveckla.

Svar på interpellation om konkurrens från Nya Karolinska Solna

Kajsa Dovstad (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av att Nya Karolinska Solna börjat ta emot patienter. Enligt Dovstad kommer enkelrummen på intensivvårdsavdelningarna att leda till ett ökat behov av intensivvårdssjuksköterskor. Eftersom Uppsala och Stockholm ligger i samma arbetsmarknadsregion kommer detta att leda till konkurrens om intensivvårdspersonal.
Fråga: Hur tänker Region Uppsala bemöta den ökade konkurrensen om personal från Stockholm?
Svar: Region Uppsala har ett långtgående och ändamålsenligt arbete med personal- och kompetensförsörjning. Det är naturligt i en stark arbetsmarknadsregion med närhet och goda pendlingsmöjligheter att man byter arbetsgivare under en yrkeskarriär. Stockholm har alltid varit en naturlig konkurrent om vårdpersonal, men strömmen går åt båda håll. Region Uppsala arbetar kontinuerligt med det som gör vårt arbetsgivarvarumärke starkt. Med en bra arbetsgivarpolitik blir valet naturligt för de som är bosatta i Uppsala att vilja arbeta hos oss, men vi attraherar också från övriga landet och inte minst Stockholm, Utifrån omvärldsbevakning står vi oss väl i konkurrensen avseende lön och arbetsvillkor, därutöver arbetar vi med flera åtgärder för att ständigt förbättra vårt erbjudande som arbetsgivare.
Efter en snabb intern avstämning är uppfattningen inte att IVA-sjuksköterskor lämnar Akademiska sjukhuset för att ta ett jobb inom Stockholms läns landsting. Tvärtom finns det tendenser till strömningar från NKS till AS inom flera vårdprofessioner.
Det fullständiga interpellationssvaret innehåller även en lista över åtgärder som vidtagits inom kompetensförsörjningsområdet på Akademiska.

Svar på interpellation om patientmaten

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om kostnaderna för det planerade patientmatsköket vid Akademiska sjukhuset. Frågan besvarades av Johan Edstav (S), ordförande för fastighets- och servicenämnden.

I april 2016 fattade landstingsfullmäktige beslut om tillagningsmetod för patientmat. I underlaget saknades enligt Klomp en precisering av hur mycket ett nytt kök kommer att kosta, men i debatten nämndes att köket skulle kosta mellan 75 och 90 miljoner och att kostnaden låg till grund för portionspriset. Efter att beslutet togs har det framkommit att Framtidens Akademiska kommer att bli dyrare och därför görs en systematisk genomgång av investeringsplanen.
Frågor: Hur mycket beräknades köket kosta i det underlag fullmäktige hade för sitt beslut i april? Hur mycket beräknas köket kosta nu? Om kostnaden har ökat, vad blir då det nya portionspriset?
Svar: Underlaget byggde på de kalkyler som tagits fram i en utredning 2013 och som behandlades i produktionsstyrelsen 26 maj 2013. Investeringskostnaden beräknades då till 72 miljoner kronor. Förstudien beräknas vara klar våren 2017 så det finns ingen anledning att nu föregripa det arbetet.

Svar på interpellation om förlossningsvården

Oppositionsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om förlossningsvården i Uppsala län. Enligt Örjes har det under december blivit tydligt att Uppsala län har stora problem med förlossningsvården, speciellt när det gäller de mer komplicerade fallen. I mediarapporter har det redovisats att blivande mödrar hänvisats till Åbo i stället för att tas emot av Akademiska sjukhuset. Enligt Örjes bör det ha varit väl känt för den politiska ledningen att det funnits risk för problem inom förlossningsvården.
Frågor: Varför har den politiska ledningen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra att denna situation uppstod?Vilka åtgärder har sjukhusstyrelsens ordförande vidtagit för att säkerställa att situationen förbättras och liknande händelser kan undvikas i framtiden?
Svar: I interpellationen har det gjorts en olycklig sammanblandning mellan förlossningsvård och neonatalvård. Det är inte brister inom förlossningsvården vid Akademiska sjukhuset som varit anledningen till att tre familjer hänvisas till universitetssjukhuset i Åbo. Förlossningsvården fungerar bra, håller hög kvalitet och har kapacitet att ta emot de familjer som kommer till förlossningen. Förlossningsvården har även förstärkts ekonomiskt med åtskilliga miljoner genom den särskilda satsning på kvinnors hälsa som regeringen gjort.
Den politiska ledningen styr Akademiska sjukhuset genom regionplan och budget samt de verksamhetsuppdrag och budget som sjukhusstyrelsen beslutar om för Akademiska sjukhuset. Sjukhusstyrelsen har hållit en god och nära dialog med sjukhusdirektören som ansvarar för verksamheten. Just nu pågår en översyn av arbetstidsmodeller för att skapa en robust och långsiktigt hållbar personalsituation som möter vårdbehoven. Fokus har varit att minska övertidsarbete och öka grundbemanningen samt stärka arbetsmiljöarbetet. För vissa intensivvårdsavdelningar, där neonatal är en, har detta skapat en stor oro hos specialistsjuksköterskor vars villkor förändras. Situationen är bekymmersam och det är viktigt att Akademiska sjukhuset tillsammans med de fackliga landar i en lösning som säkerställer att Region Uppsala kan upprätthålla en neonatalvård av hög klass och god tillgänglighet. Den politiska ledningen detaljstyr inte enskilda verksamhetsområden eller förhandlingarna mellan fackliga och Akademiska sjukhuset, men sjukhusstyrelsen har fått en information om situationen och följer den vidare.

Svar på interpellation om stöd till barn i sorg

Kajsa Dovstad (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om stödet till barn i sorg.
Dovstad hänvisar till ett interpellationssvar från juni 2016, där det sades att "stödet till barn i sorg är prioriterat" och att sjukhusstyrelsen kommer att fortsätta bevaka frågan och följa upp att barn i sorg får det stöd de behöver i samverkan mellan landsting och kommuner.
Fråga: Hur har stödet till barn i sorg prioriterats av socialdemokraterna sedan deras löfte gavs och på vilket sätt har sjukhusstyrelsen bevakat denna fråga:
Svar: Som Dovstad skriver i sin interpellation har jag lovat att sjukhusstyrelsen kommer att följa upp att barn i sorg får det stöd de behöver. Jag kan med glädje meddela att så också har skett. Dialog med sjukhusdirektören har skett under hösten 2016 då frågan diskuterats ingående och sjukhusledningen har säkerställt att Zebragrupperna åter finns på plats genom en förstärkning i budgeten. Denna förstärkning kommer att finnas med även framgent inom ramen för verksamhetsuppdraget.

Svar på interpellation om vårdcentralerna i Alunda och Rasbo

Oppositionsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om vårdcentralerna i Alunda och Rasbo. Enligt Örjes ska Primärvården ha tagit fram en analys av behovet av fastighetsinvesteringar det närmaste decenniet, så det borde vara möjligt att ge ett klart och tydligt besked om vårdcentralen i Alunda. Örjes lyfte också fram att vårdcentralen i Rasbo sedan en tid saknar läkarbemanning och enligt hemsidan endast erbjuder besök hos distriktssköterska och BVC.
Frågor: När är det din ambition att nya lokaler för en vårdcentral i Alunda invigs? När får Rasbo vårdcentral en läkare?
Svar: Inför arbetet med fastighetsinvesteringsplan för 2018-2027 har Primärvården gjort en sammanställning av sina investeringsbehov. Där finns Alunda vårdcentral upptagen. Beslut om investeringar i fastigheter och renoveringar ska följa den investeringsprocess som fullmäktige har beslutat om. Med anledning av detta anser jag att det vore olämpligt av mig att föregripa processen genom att lyfta ut enskilda objekt och inte ha en samlad projektplan och lokalstrategi. Ärendet med prioriteringar av lokaler för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering kommer upp till vårdstyrelsen för beslut i slutet av mars. Därefter fortsätter beredningen i fastighets- och servicenämnden och regionstyrelsen för att slutligen leda till ett beslut i regionfullmäktige.
Rekrytering av specialister i allmänmedicin är ett generellt problem både i vår region och i landet i övrigt. Många föredrar att arbeta på större vårdcentraler där det finns flera kollegor i samma profession. Detta gör att det är svårt att rekrytera läkare till Rasbo. Det praktiska arbetet med rekrytering ligger inte på oss politiker. För mer detaljerade svar om det aktuella rekryteringsarbetet rekommenderar jag Johan Örjes att kontakta primärvårdsförvaltningen eller respektive vårdcentralchef.

Svar på interpellation om skatt på finansiella tjänster

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om ett regeringsförslag till skatt på finansiella tjänster.
Frågan ställs mot bakgrund av ett förslag att införa en skatt på finansiella tjänster. Enligt Lagh kommer detta att innebära både direkta och indirekta kostnader för Region Uppsala för bland annat finans- och pensionsförvaltning samt höjda försäkringspremier. Dessa kostnadsökningar slår mot pensionerna för Region Uppsalas medarbetare.
Frågor: Hur stora ökade kostnader blir det för Region Uppsala med den föreslagna skatten på finansiella tjänster? Hur mycket lägre kommer pensionerna att bli för Region Uppsalas medarbetare med den föreslagna rödgröna skatten?
Svar: Remisstiden har ännu inte gått ut, men jag noterar att det finns ett tydligt avståndstagande från flera remissinstanser, främst mot att förslaget skulle omfatta offentliga aktörer. Jag anser, i likhet med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, att det inte är rimligt att förslaget ska omfatta även kommuner, landsting och regioner. Detta kan enklast lösas genom ett undantag. Jag utgår från att förslaget om denna tänkta skatt kommer att revideras, främst vad avser offentligt finansierad verksamhet. Att mot den bakgrunden genomföra ett omfattande arbete för att beräkna vad det skulle innebära för Region Uppsala finner jag omotiverat. Skulle förslaget, mot alla odds, genomföras i sin helhet så lovar jag att skyndsamt återkomma med en beräkning om dess monetära effekter för vårt landsting.

Svar på interpellation om digitala hjälpmedel

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om digitala hjälpmedel för patienter. Lagh pekar i interpellationen på tillgängliga digitala tekniker, som har potential att i grunden förändra vårdsystemet och höja kvaliteten på vård- och omsorgstjänster, förutsatt att personalen har kunskap och motivation att använda verktygen. Ett närbeläget exempel är Västmanland.
Frågor: Hur ser den styrande minoriteten på att utöka möjligheten för den enskilde patienten att få ett digitalt hjälpmedel i hemmet? Hur mycket tittar Region Uppsala på goda exempel i närliggande län, där innovationerna redan finns? Hur har utvecklingen skett de senaste två åren, under minoritetens styre, för att erbjuda utvecklade digitala hjälpmedel i en tid där oändliga förutsättningar finns för just detta genom exempelvis anslutning till Experio Lab?
Svar: Jag ser väldigt positivt på utvecklingen av digitala hjälpmedel. När det gäller erfarenhetsutbyte, benchmarking och best practice sker det ett kontinuerligt utbyte, inte minst med kringliggande regioner och landsting. Det är in förhoppning att detta utbyte kan intensifieras inom ramen för den nya e-hälsostrategin.
När det gäller samarbete med Experio lab, som sorterar under Landstinget i Värmland, arbetar Region Uppsala med sin egen innovationsplattform Innovation Akademiska som delvis arbetar med samma frågor som Experio lab och vi förordar detta arbetssätt, även om ett fördjupat utbyte och en närmare samverkan inte på något sätt är uteslutet.
När det gäller utvecklingen de senaste åren har Region Uppsala, tidigare Landstinget i Uppsala län, inte alltid legat i framkant. Min förhoppning är dock att vi inom ramen för den strategi för digital utveckling och e-hälsa som fastställs vid dagens sammanträde ska kunna ta krafttag för att stärka och utveckla detta område ytterligare.

Svar på interpellation om neonatalavdelningen

Oppositionsrådet Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om planeringen för en ny neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. Interpellationen besvarades av regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S). Enligt Olsson finns det politisk enighet om att en ny neonatalavdelning behövs, men det finns oklarheter om den totala kostnaden. Av investeringsbudgeten, som antagits av landstingsfullmäktige, framgår att kostnaden ska vara 170 miljoner kronor. När ärendet presenterades för sjukhusstyrelsen visade det sig dock att investeringen skulle komma att uppgå till 254 miljoner kronor. Det framkom också att den totala summan för byggprojektet kommer att bli ännu högre eftersom den förstudie som genomförts inte omfattar nödvändiga tillbyggnader, evakueringskostnader och flyttkostnader. Någon uppskattning av vad detta kan komma att kosta finns inte. Sjukhusstyrelsen valde emellertid att uttrycka som sin mening att projektet ska genomföras ändå.
Frågor: Hur har den bedömda kostnaden för utbyggnaden av neonatalavdelningen kunnat växa från 170 till 254 miljoner kronor på bara ett halvår? Hur stora är kostnaderna för de tillbyggnader som måste göras för att projektet alls ska kunna komma till stånd? Hur stora är kostnaderna för evakuering och flytt av den verksamhet som bedrivs i lokalerna idag?
Svar: Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2016 fastställdes regelverk för vår fastighetsinvesteringsprocess. Nu har vi ett fastställt och tydligt regelverk om hur olika projekt ska hanteras, och det innebär att vi har väsentligt bättre förutsättningar att genomföra våra fastighetsinvesteringar inom fastställda ramar.
Den summa som Olsson väljer att jämföra med (170 miljoner kronor) var en grov uppskattning från tidigt 2016. När förstudien genomförts och alla olika parametrar lagts in har nivån för investeringen fastställts till 254 miljoner kronor. Det är också den volym som finns i den investeringsbudget som fastställdes av landstingsfullmäktige 30 november 2016. Här har alltså en noggrann beräkning gjorts och en realistisk investeringsnivå fastställts innan projektet tillåts gå vidare.
När det gäller den andra frågan är det ett separat projekt som ska hanteras i enlighet med fastställda riktlinjer för fastighetsinvesteringsprocesser. Projektet har kopplingar inte enbart till neonatalavdelningen utan till samtliga enheter i F-huset (kvinna-barn) samt de enheter som ryms i J- och B-huset. Att ange en kostnad för detta innan en särskild förstudie gjorts kan inte göras. Den slutliga driftskostnaden kommer att fördelas mellan dessa enheter.

Svar på fråga om miljöprogram

Carl Nettelblad (L) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om regionens miljöprogram. Nettelblad hänvisade till processen för att ta fram ett nytt miljöprogram som funnits under tidigare mandatperioder, där arbetet bedrivits i parlamentariska arbetsgrupper.
Fråga: Pågår ett aktivt arbete att ta fram ett nytt miljöprogram för perioden 2019-2022?
Svar: Ja, vi ska se över miljöprogrammet, i god tid. Det här kommer att initieras under våren, i närtid.

Svar på fråga om faktureringsavgift

Sören Bergqvist (V) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om den faktureringsavgift som tas ut i vissa fall när patienter väljer att betala i efterhand mot faktura. Enligt Bergqvist tillkom avgiften i en tid då man ville att patienter skulle betala kontant eller med kort. Idag är inriktningen att styra mot mer automatisering.
Fråga: Är det inte dags att skrota faktureringsavgiften för patientavgifter och i stället förenkla och styra över till mer automatisering?
Svar: Vi ska jobba för att det ska finnas enkla, smidiga sätt att betala för sig. Att betala med kort är det enkla och naturliga. Sedan finns det andra som inte har kort och för dem ska det vara möjligt att betala kontant. Vi ser även över möjligheten att betala med Swish. När vi får en administrativ kostnad för att hantera en faktura lägger vi på en hanteringsavgift. Det är inte orimligt att vi tar ut en avgift för detta. De skattemedel vi har vill vi använda till andra saker än extra administration. Jag har inte för avsikt att ta bort avgiften.

Svar på fråga om Välfärdsutredningen

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om Region Uppsalas hantering av SOU 2016:78, även kallad Välfärdsutredningen. Region Uppsala är inte remissinstans, men Alliansen har föreslagit att Region Uppsala ska lämna ett remissvar ändå. Lagh hänvisade till ett medieuttalande från Wennberg.
Fråga: Varför skickar Region Uppsala inte in något svar på remissen trots att du uppenbarligen ser liknande farhågor som vi?
Svar: Det enkla svaret är att vi inte var remissinstans. Dessutom har jag inga problem med förslage

måndag 20 februari 2017

Politisk styrning - ett föredrag

föredrag - Politisk styrning

Politisk styrning - ett måste för en framgångsrik politik
Politisk styrning handlar om att se till att mål uppnås.
Harald Nordlund har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd och fyra som riksdagsledamot. Han har sett och ser ofta brister i den politiska styrningen, inte minst inom landstinget. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll, menar han.
Hur ser politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska politiker få genomslag för sina beslut?
Harald vill gärna stimulera till dialog, och föreläsningen avslutas med en öppen diskussion.
Pris 1000 kr per föreläsning
Boka:
harald.nordlund@gmail.com / 0760-163244
Harald i Uppsala
Samhällsutveckling
Håller anförande om politisk styrning
Håller anförande om patientsäkerhet
Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Öppnar dörrar till politiker

Den nya svenska överklassen

En ledare i dag handlar om klyftor och att det finns klyftor, som är värre än dem mellan toppdirektörer och industrianställda. Äntligen, tänkte jag. Äntligen någon, som tar upp lönerna för den nya överklassen, vissa proffsidrottsutövare och artister. Inkomsterna kan skrivas med fantasisiffror. Men nej. Inte ett ord. Hjälp mig förstå varför toppdirektörer ( jo, dom har orimliga löner) betraktas som bovar och idrottsjobbare och artister som hjältar. Förklaringen torde vara, och här passar uttrycket politiskt korrekt in, att så många ser dessa som just hjältar och man vill inte utmana den stora gruppen.

söndag 19 februari 2017

Kommunala självstyret inskränks ytterligare

Nu ska staten lägga sig i igen. Den stat, som inte ens klarar av sin i andra avseenden styrande uppgift. Det här är ett riktigt dåligt initiativ. IVO ska ges uppgiften att ge tillstånd. Men, vad i all sin dar. IVO har mer än man klarar av. Men detta förhållande är inte huvudargument. Kommunerna måste själva bestämma om sin verksamhet. Det här är upprörande och borde ges mycket större uppmärksamhet än som sker.
Moderaterna, Liberalerna, Centern, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i samverkan har drivit igenom detta dåligt genomtänkta beslut. Eller är det genomtänkt, så till den milda grad att det ska ses som ett led i inskränkning av det kommunala självstyret


logotyp: Sveriges riksdag
16 februari 2017

Aktuellt

Socialutskottet vill se generell tillståndsplikt inom socialtjänsten

Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten, genom avtal med en kommun, måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Socialutskottet anser vidare att tillståndsplikten även ska gälla offentlig verksamhet. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med ett sådant förslag.
En kommun kan sluta avtal med ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ för att utföra socialtjänst för kommunens räkning. Det kan till exempel handla om HVB, stödboende, boende för äldre och boende för personer med funktionsnedsättning. Regeringen vill nu att det undantag från tillståndsplikten som funnits för sådan verksamhet som drivs genom avtal med kommunen tas bort. Enligt regeringens förslag ska den enskilda verksamhetsutövaren i även den situationen vara tvungen att få tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg för att få bedriva verksamheten. Detsamma gäller för dem som har en verksamhet som går ut på att föreslå och stötta familjehem och jourhem till barn. Tillstånd ska bara beviljas om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.
Socialutskottet välkomnar regeringens förslag då förslagen syftar till en trygg och säker vård för placerade barn och unga. Utskottet tycker därför att riksdagen ska säga ja till detta förslag.

Tillståndsplikten borde vara generell

Socialutskottet anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Utskottet vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget. De tre partierna håller istället med regeringen som anser att en generell tillståndsplikt skulle vara ett för långtgående ingrepp i den kommunala självstyrelsen och att det inte går ihop med kommunernas lagstadgade skyldighet att tillhandahålla välfärdstjänster.

Hälsoundersökningar ska erbjudas till unga

Socialutskottet är dock enigt när det gäller regeringens förslag om att landstinget ska erbjuda en hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Syftet med förslaget är att hälsoundersökningen ska ge underlag för en medicinsk bedömning av den enskilda unga personens behov av hälso-, sjukvård och tandvård. En annan del av regeringens förslag handlar om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.
Socialutskottet föreslår att regeringen säger ja till regeringens förslag

Miljö- och jordbruksutskottet - bra initiativ


Utmärkt. Det är sådant, bland annat, man ska se till att våra EU-parlamentariker ägnar sig åt

logotyp: Sveriges riksdag
14 februari 2017

Aktuellt

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.
Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som exempelvis Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Vill att regeringen intensifierar arbetet

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen. Utskottet vill därför att regeringen intensifierar arbetet och med kraft fortsätter att verka för bättre EU-regler så att hanteringen och bedömningen av grupper av ämnen blir effektivare. Utskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen till detta i tillkännagivande. Förslaget innebär att utskottet säger ja till motionsförslag från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.
Förslaget kom i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

föredrag - Politisk styrning

Politisk styrning - ett måste för en framgångsrik politik
Politisk styrning handlar om att se till att mål uppnås.
Harald Nordlund har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd och fyra som riksdagsledamot. Han har sett och ser ofta brister i den politiska styrningen, inte minst inom landstinget. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll, menar han.
Hur ser politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska politiker få genomslag för sina beslut?
Harald vill gärna stimulera till dialog, och föreläsningen avslutas med en öppen diskussion.
Pris 1000 kr per föreläsning
Boka:
harald.nordlund@gmail.com / 0760-163244
 
Harald i Uppsala
Samhällsutveckling
Håller anförande om politisk styrning
Håller anförande om patientsäkerhet
Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Öppnar dörrar till politiker


lördag 18 februari 2017

Varför bry sig om dåligt språk

Ska jag kanske sluta bry mig. Journalister i radio, TV och avisor använder språket på ett sätt, som i min skola gav bockar i kanten.
Att skilja på var och vart; nja det fanns inte som ett problem. Alla kunde det.
På den tiden betydde liksom så att säga, nästan, på något sätt, på sätt och visi likhet med. I dag som utfyllnad mellan vart tredje ord. 
För att inte tala om ordföljden. Han har bara åkt tre gånger. Bara åkt? Bara ska stå som bestämning till tre gånger. Alltså: Han har åkt bara tre gånger. Denna korrekta ordföljd finns inte längre. Lärarna påtalar inte felet, eftersom dom själva lärt sig felen.
Kanske är det så att man i uppsatser, om nu sådana förekommer, uppmuntrar till användning av svordomar. Finns inte längre någon ur den nya överklassen, idrottsmän/kvinnor och artister, som kan uttala en hel mening utan minst en svordom
Jo, jag ska nog sluta bry mig. Men när jag tänker efter, kan jag nog inte

fredag 17 februari 2017

Samband kultur - välfärd


Ofta tillkommer tillkännagivanden för att plocka politiska
poäng. Dessa tillkännagivanden blir löjliga. nedanstående känns emellertid inte löjligt. Allt för lång tid har gått utan att regeringen reagerat på det förra tillkännagivandet
logotyp: Sveriges riksdag
14 februari 2017

Aktuellt

Samarbetet mellan kulturen och välfärden bör stärkas

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser kulturutskottet som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Kulturutskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget.
Redan förra året uppmanade riksdagen regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken. Men utskottet anser inte att regeringen har följt riksdagens uppmaning. Därför föreslår utskottet att riksdagen om igen ska rikta ett liknande tillkännagivande till regeringen.

Stärk sambandet mellan kultur och välfärd

Den förra regeringen lade fem miljoner kronor per år under åren 2006-2008 på forskning om kultur och hälsa. Kulturutskottet anser att det är viktigt att bygga vidare på erfarenheter från de här satsningarna och vill nu att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg.
Förslaget om tillkännagivandet bygger på motionsförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

S, MP håller inte med

Socialdemokraterna och Miljöpartiet framhåller att flera studier har visat på kulturens positiva inverkan på välbefinnandet. De två partierna anser dock inte att det behövs ett nytt tillkännagivande till regeringen utan tycker att riksdagen ska vänta in regeringens svar på det första tillkännagivandet. S och MP reserverar sig därför mot utskottets förslag.

Om fisket


             Intressant om fisket

Färre fiskebåtar men oklar påverkan på fiskeresurserna

Publicerad: 8 februari 2017 klockan 10.00


Sill- och makrillfisket, det så kallade pelagiska fisket, har blivit mer ekonomiskt hållbart sedan riksdagen beslutade om en ny lag på området 2009. Däremot är det oklart om fisket blivit mer miljömässigt och socialt hållbart. Det är några av slutsatserna i en ny uppföljningsrapport från miljö- och jordbruksutskottet.
Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har följt upp riksdagens beslut från 2009 om att införa ett system med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. Med pelagiskt fiske menas fiske av sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Det nya systemet innebär att en fiskare får överlåta sina fiskerättigheter till en annan fiskare och tanken var att se till att antalet fartyg var rimligt i förhållande till tillgängligt fiskbestånd. Innan det nya systemet infördes hade lönsamheten inom denna del av yrkesfisket minskat under flera år. Syftet med lagen var också att främja ett miljömässigt och socialt hållbart fiske.

Halverat antal fiskefartyg

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljning visar att syftet har uppnåtts när det gäller en förändrad fartygsstruktur, det vill säga antalet fartyg i förhållande till fiskbeståndet. Antalet pelagiska fiskefartyg har halverats. Det innebär att det pelagiska fisket har blivit mer ekonomiskt hållbart. Däremot är det oklart om fisket har blivit mer miljömässigt och socialt hållbart. Utkast av fisk har visserligen minskat men det är inte tydligt om minskningen av antalet fiskeföretag har minskat trycket på fiskeresurserna.

Ägarkoncentrationen har ökat

Uppföljningen visar också att systemet med överlåtbara fiskerättigheter har ökat ägarkoncentrationen inom fiskeflottan. Det finns i dag en gräns för hur stor andel av fiskerättigheter en yrkesfiskare kan ha. Miljö- och jordbruksutskottets uppföljningsgrupp anser att den här gränsen måste finnas kvar så att inte ett fåtal fiskeföretag blir alltför dominerande. Rapportförfattarna pekar på att det är viktigt att det finns ett småskaligt fiske parallellt med det storskaliga fisket och att även det småskaliga fisket utvecklas i en ekonomiskt och socialt hållbar riktning. Uppföljningsgruppen menar att regeringen och ansvarig myndighet borde följa utvecklingen när det gäller fiskets koncentration till västkusten. Det är viktigt att fisk landas på olika håll och att marknaden för lokalt fångad fisk utvecklas på flera håll längs kusterna.

Svårare för ungdomar att börja fiska

I rapporten framgår också att det har blivit svårare för nya unga fiskare att komma in i det pelagiska fisket. Utskottets uppföljningsgrupp tycker därför att regeringen måste försöka förbättra möjligheter för ungdomar från olika delar av landet att komma in i fisket. Uppföljningsgruppen anser också att man bör studera vilka problem och kostnader som kan uppstå när man börjar jobba som fiskare och hur de kan hanteras. Nya unga fiskare bör premieras när det gäller fördelningen av fiskekvoter inom det kustnära fisket.

Plan efter 2019 krävs

De överlåtbara fiskerättigheterna har en giltighetstid på tio år. I uppföljningen framförs att det är viktigt att tydliggöra vad som gäller för de överlåtbara fiskerättigheterna efter 2019. Detta skulle till exempel kunna göras genom att en arbetsgrupp med politiker från de olika riksdagspartierna tar fram förslag på vad som ska gälla efter 2019. På så sätt får regeringen ett underlag att ta ställning till och kan då lämna besked i god tid innan giltighetstiden närmar sig sitt slut.