Språket tisdag

Han har bara spelat fotboll i ett år. Aha. Han har inte gjort någonting under ett helt år. Menar nog: Han har spelat fotboll i bara tt år Igen Var anger läge, vart anger riktning. Vart är mina nycklar? Fel, fel, fel

Språket måndag

De är nominativ. De arbetar. Dem är dativ och ackusativ. Gav åt dem. Fick av dem. Utfört av dem. Dom är talspråk för både de och dem. I debattartikel: "På äldre där har hennes sambo skött om henne helt utan att varken belasta kommunen eller oss skattebetalare.' Dubbelfel. ...utan att belasta vare sig kommunen eller oss skattebetalare

Språket i morgon

Tycker om de, dem och dom i morgon.

Språket lördag

Bland mycket jag har svårt att förstå är vissa förändringar i språket. I grundskolan fick vi lära oss, till exempel, att ordet var uttrycker läge och ordet vart uttrycker riktning. Men det gäller inte i dag. Inte ens journalister tycks veta skillnaden. Hur uppstår sådant här? Varför har vi börjat bräka och bröla när vi uttalar ä och ö?

Signalen är viktig

Vila och avkoppling är förutsättningar för klart tänkande. När sommaren är över kan insikten ha infunnit sig. Insikten om att vissa ideologier är helt oförenliga. Till exempel kan inte reaktionära åsikter förenas med radikala socialliberala åsikter. Det betyder inte att olika ideologier inte ger utrymme för samma ställningstagande i viss konkret fråga. En organiserad samverkan mellan parter med helt olika syn på utvecklingen i Sverige sänder signaler om samhörighet. Det bästa exempel jag kan komma på är samverkan mellan borgerlig vänster och reaktionär ideologi

Riksda´n 21 juni

logotyp riksdagen 21 juni 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 21 juni • Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2022 (FiU24) • Årsredovisning för staten 2022 (FiU30) • Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35) • Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot korruption (JuU33) • Översyn av JO-ämbetet (KU32) • Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och riksdagsledamöterna (KU40) • Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41) • Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (SkU21) • Skatteverket ska få lämna information till brottsbekämpande myndigheter inom EU (SkU22) • Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15) • Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18) Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2022 (FiU24) Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker. Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året. Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet. Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig. Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022. Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2022 (FiU24) Årsredovisning för staten 2022 (FiU30) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Årsredovisning för staten 2022 (FiU30) Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter. Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024. Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35) Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot korruption (JuU33) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot korruption. Syftet är att uppdatera och komplettera nuvarande regelverk mot bakgrund av att lagstiftningen är splittrad, föråldrad och har ett begränsat tillämpningsområde. Riksdagen ställer sig positiv till åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och menar att det finns ett stort behov att samarbeta över nationsgränserna för att komma till rätta med problemen. Riksdagen välkomnar därmed kommissionens initiativ till ett nytt direktiv. Dock anser riksdagen att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för korruptionsbrott ska kunna förbjudas att ställa upp i val. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Riksdagen ställer sig även tveksam till om förslaget att en dömd person ska förbjudas att inneha en offentlig anställning bör beslutas på EU-nivå. Därmed anser riksdagen att förslaget i den delen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen skickar sina synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande. Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot korruption (JuU33) Översyn av JO-ämbetet (KU32) Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet. I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027. Översyn av JO-ämbetet (KU32) Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och riksdagsledamöterna (KU40) Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna. Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas. Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas. Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper. Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över. Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad. Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter. Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och riksdagsledamöterna (KU40) Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41) Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41) Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (SkU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver. EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås. Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (SkU21) Skatteverket ska få lämna information till brottsbekämpande myndigheter inom EU (SkU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU. Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023. Skatteverket ska få lämna information till brottsbekämpande myndigheter inom EU (SkU22) Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15) Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår. Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15) Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18) Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)

Språket torsdag

I dag läser jag, blan annat: "... och kommer att göra allt vi kan för att Uppsala går en hållbar framtid till mötes." Ska lyda:...ska gå en hållbar framtid till mötes. "På fullmäktige den 19 juni blev det även tydligt att S, V, MP och L inte heller kan ge ett besked..." Ska lyda: ...blev det tydligt att inte heller S, V, MP och L...

Språket onsdag

"Inte minst märks den bland klimataktivister." Det handlar ju om inte minst bland klimataktivister. Ska lyda: Den märks, inte minst, bland klimataktivister.

Riksda´n 8 juni

logotyp riksdagen 8 juni 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 8 juni • Svensk export av krigsmateriel under 2022 (UU9) Svensk export av krigsmateriel under 2022 (UU9) Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.

Riksda´n 9 juni

9 juni 2023 Riksdagen i veckan Riksdagen har fått en ny webbplats Tidigare har riksdagens information varit utspridd på flera olika webbplatser men samlas nu på ett ställe. Fakta och sidor som tidigare funnits på webbplatsen för Sveriges riksdags EU-information, liksom på webbplatsen Fira demokratin, har flyttat in på riksdagen.se. Så småningom händer samma sak med innehållet på webbplatsen Öppna data. Den nya webbplatsen har också uppgraderad teknik. Vissa tjänster kommer under en övergångsperiod inte att vara tillgängliga, men planeras att återpubliceras under 2023. Riksdagens webbplats Beslut Ja till en fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Ja till en fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring Ja till ändringar i vapenlagstiftningen Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Ja till ändringar i vapenlagstiftningen Ja till ny lag om ordningsvakter Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Ja till ny lag om ordningsvakter Debatt Partiledardebatt Den 14 juni hålls en partiledardebatt i riksdagen. I partiledardebatten får partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra. Debatten tolkas till teckenspråk och engelska och sänds via webb-tv. Partiledardebatt Särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter Den 16 juni håller riksdagen en särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. Från regeringen deltar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv. Särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter Riksdagens del av EU-ordförandeskapet Konferens om demokratin i Europa Den 18–19 juni står konstitutionsutskottet värd för en konferens om demokratin i Europa. Konferensen hålls inom ramen för riksdagens del av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd – den så kallade parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet. Konferens om demokratin i Europa Internationellt Riksdagsledamot observerar parlamentsvalet i Montenegro Den 11 juni hålls parlamentsval i Montenegro. En svensk riksdagsledamot ingår i en internationell delegation som observerar valet. Riksdagsledamot observerar parlamentsvalet i Montenegro Talmannen Tal av talmannen i Strängnäs och på Skansen på nationaldagen Sverige firade den 6 juni en historisk nationaldag, 500 år efter valet av Gustav Vasa till kung, Kalmarunionens upplösning och Sveriges återkomst som en självständig stat. Talman Andreas Norlén - ordförande i Stiftelsen Sveriges nationaldag - höll tal vid firandet både i Strängnäs och på Skansen i Stockholm. Foto: TT Nyhetsbyrån Tal av talmannen i Strängnäs och på Skansen på nationaldagen Talmansmöte för Nato-länder i Vilnius Förste vice talman Kenneth G Forslund (S) och utrikesutskottets ordförande Aron Emilsson (SD) deltog den 2 juni vid ett parlamentariskt talmansmöte på inbjudan av Litauens talman Viktorija Cmilyte-Nielsen. Vid mötet diskuterades bland annat aktuella säkerhetspolitiska frågor och Nato-ländernas stöd till Ukraina. Foto: Riksdagsförvaltningen Riksdagens myndigheter och nämnder Nya löner för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören Riksrevisorn Helena Lindberg har 185 200 kronor i månadslön från och med den 1 juli 2023. Riksrevisionsdirektören Claudia Gardberg Morner har 141 700 kronor i månadslön från samma tidpunkt. I förhållande till nuvarande lönenivåer är det en höjning med cirka 4,1 procent. Nya löner för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören Seminarium Forskningsdag med fokus på hur riksdagen kan möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning Den 8 juni anordnades riksdagens forskningsdag för tredje året i rad. Talman Andreas Norlén stod värd för dagen som handlade om hur riksdagen kan möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning

Riksda´n 20 juni

20 juni 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 20 juni • Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18) • Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10) • Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26) • Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27) • Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2022 (JuU29) • Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter (JuU30) • Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13) • Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14) • Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) • Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21) Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18) Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU18) Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10) Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner. I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process. Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Wagnergruppen bör listas som terroristgrupp av EU (UU10) Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden. Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott. Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti. Utökade möjligheter för polisen till personkontroll och kamerabevakning i gränsnära områden (JuU26) Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan. Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023. Skärpta straff för brott mot journalister och personal i vissa samhällsnyttiga funktioner (JuU27) Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2022 (JuU29) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina. Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna. Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2022 (JuU29) Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter (JuU30) Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023. Sekretess hos Domstolsverket för enskildas kontaktuppgifter (JuU30) Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13) Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs. Motionsförslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och förarprov. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU13) Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete. Skrivelse om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor har behandlats (TU14) Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete. Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen. Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Ja till regeringens vårändringsbudget (FiU21) Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023. Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

I tisdags

Om Donald Trump "34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidantvalskampanjen2016." Ska lyda:...som anklagsa för, bland annat, att ha gått utmed..."

Inte ett enda beslut

Sjukhusstyrelsen gör enorma överskridanden av sin budget, men fattar inte ett enda beslut med anledning av detta. Men vad ska man besluta? Jo, antingen minska antalet personer, som ska få vård eller minska kvaliteten eller be fullmäktige om utökad budget eller protokollföra att man inte avser vidta några åtgärder. Intressant fråga: Vad säger revisorerna om att styrelsen inte tar det ansvar den här?

Tisdagens språkexempel

Jag skrev i går att jag på kvällen skulle ge fler exempel på språkfel. Så blev det inte. den sortens utsaga kommer jag att avstå från. I dag läser jag, bland annat, följande: "På ett nästan nonchalant vis så han att kandidaten bara är intressant för den som ska jobba utomlands" Ska lyda: ...kandidaten är intressant för bara den, som ska jobba utomlands. Nästa exempel: "Redan två dagar före explosionen misstänks utförare ha slängt in en handgranat i trapphuset, som emellertid inte exploderade." Trapphuset exploderade inte. Menas nog:...misstänks utförare ha i trapphuset slängt in en handgranat, som emellertid inte exploderade.

Dagens språkpåpekande

I dag noterar jag, bland annat, följande, när jag läser min tidning: I debattartikel: "Att vi och Liberalerna har kunnat enats kring frågan om spårvägen..." Ska lyda: ...har kunnat enas... I artikel om Uppsala universitet: "En kandidatexamen är i princip bara intressant för den som ska jobba utomlands." Ska lyda: ...är i princip intressant för bara den, som ska jobba utomlands Fler exempel i kväll

´Riksda´n 7 juni

7 juni 2023 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 7 juni • En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10) • Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41) • Ny lag om ordningsvakter (JuU23) • Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25) • Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16) • Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21) • En övergångsbestämmelse för estetiska produkter (SoU25) • Nordiskt samarbete under 2022 (UU5) • Regelverk för VMA-systemet förtydligas (FöU9) En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare. En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (AU10) Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41) Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar. Miljöhänsyn vid statlig upphandling (FiU41) Ny lag om ordningsvakter (JuU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter. Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024. Ny lag om ordningsvakter (JuU23) Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att - kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen - vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras - vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare - vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen - kraven på registrering utökas. Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25) Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16) Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16) Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21) Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd. Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU21) En övergångsbestämmelse för estetiska produkter (SoU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i en lag som kompletterar EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Förslaget innebär att regeringen får möjlighet att besluta om de övergångsbestämmelser som behövs. På så sätt kan regeringen anpassa nationell rätt till övergångsbestämmelserna i en av Europeiska kommissionens genomförandeförordningar. En övergångsbestämmelse för estetiska produkter (SoU25) Nordiskt samarbete under 2022 (UU5) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022. Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna. Nordiskt samarbete under 2022 (UU5) Regelverk för VMA-systemet förtydligas (FöU9) Regelverket för varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA-systemet) ska förtydligas, föreslår regeringen. Detta genom en ny lag och ändringar i befintliga relaterade lagar. Syftet med förslaget är att tydliggöra regelverket för att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö, både i fredstid och vid höjd beredskap och ytterst krig. Riksdagen sa ja till regeringens förslRiksda

Loppis

Loppis Titta på prylarna efter att ha kontaktat mig Tel. 0760163244 e-post harald.nordlund@gmail.com Inför kommande flytt Säljer till humana priser Skrivbord El-element Campinggrill Parasollfot Skåp med skjutdörrar Väskor Skrivbordslampa Skrifter om hur man blir politiker Barnluftmadrass Trälåda för förvaring Fyra stolar TV-bänk TV-bänk Kopparföremål Kylväska 2 par skidstavar Gammal brandspruta Fax Gammal skrivmaskin Radio, band- och cd-spelare Bordslampa Taklampa Stolar 2 soffor Stolar med litet bord Soffbord Ta en titt Kontakta mig på harald.nordlund@gmail.com

Dagens språkfelsexempel

I en tidningsartikel läser jag:"...med något sorts genombrott. någon sorts, heter det. i samma artikel: ".. planerade både under söndagen och måndagen" ...både under söndagen och under måndagen, ska det lyda.

Ta en titt

Inför kommande flytt Säljer till humana priser Skrivbord Fotbad El-element Campinggrill Parasollfot Skåp med skjutdörrar Väskor Skrivbordslampa Skrifter om hur man blir politiker Barnluftmadrass Trälåda för förvaring Bord med fyra stolar TV-bänk TV-bänk Kopparföremål Kylväska 2 par skidstavar Gammal brandspruta Spegel (Pigtittare) Fax Gammal skrivmaskin Radio, band- och cd-spelare Bordslampa Taklampa Ta en titt Kontakta mig på harald.nordlund@gmail.com

Meningslöst

Nog är det en aning meningslöst att blogga. Jag förändrar inte världen, inte heller Sverige, ja inte ens närmaste omgivning. Varför gör jag det då? Intäkter? 31 öre på ett år. Det du Bjanca, med dina många miljoner från vadå? Avundsjuka? Nej. En nivåfråga. Intressant dock att kunna bli stormrik på dravel

Fynda

Inför kommande flytt Till salu: Skrivbord Fotbad El-element Campinggrill Parasollfot Enkel bokhylla Skåp med skjutdörrar Väskor Skrivbordlampa Skrifter om hur bli politiker Barnluftmadrass Luftfuktare (hänga på element) Trälåda för förvaring Bord med fyra stolar TV-bänk Kopparföremål Enkel bokhylla Kylväska 2 par skidstavar Gammal brandspruta Hantlar Spegel (Pigtittare) Fax Gammal skrivmaskin Parasoll med fot Spinnrock Radio, band- och cd-spelare I stället för närmare beskrivning, ta en titt

Kom och fynda

Inför kommande flytt Till salu: Skrivbord Fotbad El-element Campinggrill Parasollfot Enkel bokhylla Skåp med skjutdörrar Väskor Skrivbordlampa Skrifter om hur bli politiker Barnluftmadrass Luftfuktare (hänga på element) Trälåda för förvaring Bord med fyra stolar TV-bänk Kopparföremål Enkel bokhylla Kylväska 2 par skidstavar Gammal brandspruta Hantlar Spegel (Pigtittare) Fax Gammal skrivmaskin Parasoll med fot Spinnrock Radio, band- och cd-spelare I stället för närmare beskrivning, ta en titt Medelamig när du avser titta harald.nordlund@gmail.com

Artikel i dag

En person undrade om jag avser ett visst parti, som lämnat sin ideologi. Det som är viktigt för mig att konstatera är att mitt resonemang är tillämpligt på nästan alla med skiftande tydlighet. Men visst är obegripligheten störst i fråga om ett parti.

Tjänat pengar

Nu har jag på ett hävt år tjänat cirka 1 kr på bloggen. Fantastiskt. Nej, Jag skämtar.

Säljs inför kommande flytt

Inför kommande flytt Till salu: kom och titta Skrivbord Fotbad El-element Campinggrill Parasollfot Enkel bokhylla Skåp med skjutdörrar Väskor Skrivbordlampa Skrifter om hur bli politiker Barnluftmadrass Luftfuktare (hänga på element) Trälåda för förvaring Bord med fyra stolar TV-bänk Kopparföremål Enkel bokhylla Kylväska 2 par skidstavar Gammal brandspruta Hantlar Spegel (Pigtittare) Fax Gammal skrivmaskin I stället för närmare beskrivning, ta en titt

Varför?

Varför bloggar jag? För att marknadsföra mig? Nej det behövs inte längre. För att påverka samhällsutvecklingen? Knappast. För att tjäna pengar? int e möjligt med ett annonsklick per månad För att "skriva av mig" Jo så är det nog

Inte imponerad

Politiken i Uppsala kommun torde inte bidra till ökat förtroende för politiker. Det som gällde igår gäller inte idag. Förtjänar vi detta? Nej, Jag tycker inte det. Vad sk vi göra? Säga ifrån. Rösta bort opålitliga. varför inte skriva insändare