torsdag 30 januari 2020

Riksdagsbeslut 29 januari


Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 29 januari

Straff för vissa brott på värdepappersmarknaden utvidgas (FiU31)
Tullverkets kontroll har granskats (SkU7)
Ny skatt på plastkassar (SkU13)
Skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien ändras (SkU17)
Nej till motioner om it- och postfrågor (TU5)
Nej till motioner om studiestöd (UbU9)

Straff för vissa brott på värdepappersmarknaden utvidgas (FiU31) 

Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ändras. Dels utvidgas straffområdet för insiderbrott så att även den som har information och råder eller uppmanar andra att exempelvis köpa aktier ska kunna dömas, oavsett om rådet har följts. Dels ska ytterligare typer av finansiella instrument omfattas av lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med ändringarna är att anpassa svensk lag till tvingande EU-regler på området.
Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2020.

Tullverkets kontroll har granskats (SkU7) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.
Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.
Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Ny skatt på plastkassar (SkU13) 

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien ändras (SkU17) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bland annat om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.
Ändringarna gäller bland annat sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.
De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Nej till motioner om it- och postfrågor (TU5) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2019 om olika it- och postfrågor. Skälet är främst att åtgärder redan har vidtagits och att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionsförslagen handlar bland annat om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Nej till motioner om studiestöd (UbU9) 

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner om studiestöd från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet samt återbetalning och avskrivning av studieskulder.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat de bestämmelser som gäller på området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

onsdag 29 januari 2020

Fredskulturnätverket i Facebook

 
Valentin Sevéus  HARALD NORDLUND OM SVERIGES FREDSRÖST
Inledningsanförande vid Samling för Fred med representanter för freds-
organisationer på Fredens Hus i Uppsala16 januari 2020

Har svensk försvarspolitik ändrat inriktning?
Dominerande är
att vi nu måste delta i vapenkapplöpningen,
att vi måste anslå mer pengar till vapen,
att Ryssland utgör ett så starkt hot att vi måste närma oss NATO

Vapenexportfrågan har tonats ner. Sverige är världens största exportör av vapen räknat per invånare.
Från att ha arbetat för kärnvapnens avskaffande är Sverige nu inte berett att skriva under avtal om förbud mot kärnvapen.
När det gäller forskning kan vi konstatera att 37 procent av världens forskningsresurser går till militär forskning, vilket innebär 1700miljarder kronor.
Sveriges försvarsbudget utgör drygt 1 procent av BNP eller 60 miljarder.

Har Sveriges röst för nedrustning och fredsskapande tystna?
Och har den inte tystnat blir den inte trovärdig med en sådan här inriktning.

Fredsrörelsen är en av de äldsta folkrörelserna men för många okänd, samtidigt som fred är en förutsättning för välfärd.
Varför är en så stor folkrörelse så okänd som den är? Handlar det om resurser? Är det en organisationsfråga? Arbetar man för lite utåt?

Kan det vara så att fredsrörelsen inte är en rörelse utan många?

Fredsrörelsen har haft stor betydelse. Nämnas kan att fredsrörelsen har bidragit till att
vi inte måste mot vår vilja utbilda oss i krigföring,
att vi inte har kärnvapen,
att Sverige är alliansfritt,
och att framstående svensk fredsforskning backas upp.

Grunden är ju gemensam: kamp mot våld och för fred. Då borde vara möjligt att, till exempel, med representanter för kanske ett tjugotal föreningar i en grupp samlas kring några centrala frågor och gemensamt skapa opinion kring dessa och därigenom påverka politiken.
Man borde gemensamt kunna driva på för att Sverige ska fortsätta att vara en fredsskapande kraft.
Man kan lätt samlas kring krav på att ratificera FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.
Inrätta ett fredsdepartement.
Totalförbud mot export av vapen
image.png
40 sidor
om att bli politiker
Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.
Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com
eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal
Jag kontaktar dig omgående

Pris 37 kr eller 35 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.
(Porto ett ex. 18 kr)


Beställning från förlag

Med hälsningar
från

Harald

Tänk om det är så

Vissa politiker anser att kommunerna ska ta över Arbetsförmedlingens roll, dåstaten inte klarar den bra.
Vissa politiker anser att staten ska ta över regionernas sjukvårdsroll, då regionerna inte klarar den bra.

Har någon tänkt tanken att det kanske inte är huvudmannaskapet, som är problemet?

Tänk om det handlar om ett politiskt tillkortakommande

Nej UNT, Ackis gör inte överskridanden

I rapporteringen om Region Uppsalas ekonomi fortsätter Upsala Nya Tidning att skriva om Akademiska sjukhusets överskridanden. Det är inte sjukhuset, som överskrider budget, utan det är Sjukhusstyrelsen. Sjukhusstyrelsen överskrider budget för sjukhusverksamheten med en halv miljard.

Nu ska vi också veta att styrelsen själv bidrar till felsynen. Ett exempel: man har en del av budgeten, som man benämner Sjukhusstyrelsens egen verksamhet och avser då styrelsekostnadet och administration. Men sjukhusstyrelsens egen verksamhet innefattar även verksamheten vid både Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping.
Till råga på allt bidrar även regionfullmäktige till felsynen. Inför fullmäktige finns endast nämnder och styrelser. Men inte ens ledamöterna i fullmäktige är klara över detta.

Jag upprepar: ingen bör få beträda en förtroendemannapost utan att ha genomgått en politikerutbildning. Frånvaron av politisk styrning och politiskt ansvarstagande har redan fått allvarliga konsekvenser och fler kommer

söndag 26 januari 2020

Språkförstörelsen är ett symptom

"Beväpnande gärningsmän rånade man på bil" (SVT) Här ska stå beväpnade. Påstå inte att det är ett skrivfel. Det här otyget blir allt vanligare
Vart i stället för var
Felaktig ordföljd (Hon har bara spelat fotboll i ett år. Jag tror att hon gjort även annat. Detta bedrövliga fel finner jag hos, inte bara, journalister utan hos även författare)
Märkliga ä- och ö-ljud
Liksom...liksom...liksom

Varför bry sig? Jo, för att den pågående förstörelsen av svenska språket upplever jag som ett av flera symptom på enutbredning av vem bryr sig - mentaliteten.

lördag 25 januari 2020

Bli språkpolis

Spelar det någon roll hur man pratar och skriver?
Ska vi ställa krav på att media går före i fråga om korrekt svenska?
Svar: Ja, ja.

Med ett fortsatt slarvigt språk ökar risken för missförstånd. Ex. Han har bara spelat fotboll i ett år. Alltså, inte gjort något annat i ett års tid. Men sannolikt menar journalisten spelat fotboll i bara ett år.

Jo, vi ska ställa krav på media. Man borde avråda nya svenskar från att ta del av media, eftersom man den vägen lär sig många språkliga felaktigheter. Men dock ingen bra idé av andra skäl.

Vad göra?
Ställ krav på journalistutbildningen att undervisa i svenska.
Var språkpolis

fredag 24 januari 2020

Riksda´n 22 januari

Riksdagsbeslut 22 januari

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4)
Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (JuU12)
Ja till straffansvar för samröre med terroristorganisationer (JuU13)
Skrivelse om styrning av länsstyrelserna har behandlats (KU2)
Riksdagens myndigheter ska inte få kompensation för moms vid representation (KU7)
KU har behandlat rapport om JO:s verksamhet (KU11)
Skrivelse om Sveriges feministiska utrikespolitik har granskats (UU6)

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.
Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (JuU12) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.
Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Ja till straffansvar för samröre med terroristorganisationer (JuU13) 

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Skrivelse om styrning av länsstyrelserna har behandlats (KU2) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.
Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens myndigheter ska inte få kompensation för moms vid representation (KU7) 

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.
Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

KU har behandlat rapport om JO:s verksamhet (KU11) 

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.
Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om Sveriges feministiska utrikespolitik har granskats (UU6) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen ger en lägesbild av situationen för jämställdheten i världen för kvinnor och flickor och ger exempel på vad Sveriges arbete bidragit med på olika områden. Det är första gången som regeringen lämnar en samlad bild av den feministiska utrikespolitiken till riksdagen.
Riksdagen konstaterar bland annat att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder.
Riksdagen framhåller även att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också i fortsättningen bör vara en av de främsta prioriteringarna i utrikespolitikens samtliga delar och genomsyra alla politikområden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner som tar upp de områden som berörs i skrivelsen.

Gå med i SNF. Du deltar i nå´t viktigt

Amazonas: Regnskogen hotas av sojaodling

Vad händer med regnskogen om sojaplantagerna expanderar? Brasilien är världens största sojaexportör. Vart fjärde jobb i Brasilien är direkt eller indirekt kopplat till landets sojaproduktion. Nu vill Bolsonaros regering satsa ännu mer på sojaindustrin. Få frågar sig vad de långtgående konsekvenserna blir för miljön och de småskaliga odlarna.

Foto / Illustration:

Flavio Forner
Artikeln i fem punkter:
  • Brasilien är världens största sojaexportör. 80 procent av de brasilianska sojabönorna går på export.
  • Brasilien har godkänt 239 nya bekämpningsmedel, varav många är förbjudna inom EU. Det riskerar folkhälsan i Brasilien, med bland annat andningsproblem och lunginflammationer som följd.
  • Ett av sojaodlingens offer är biodlaren João Batista Ferreira. Hans pensionsprojekt, en stor bifarm, kraschade efter att sojaodlingarna med sina växtgifter brett ut sig kring farmen. Sojaodlarna vägrar ge honom kompensation.
  • Den som protesterar hotas till tystnad. Lindalva Castro, 52, är ordförande för föreningen Amabela som organiserar kvinnliga småjordbrukare i Belterra. Hon har anmält sojaodlarna flera gånger, men efter att ha mottagit dödshot vågar hon inte längre.
  • Om skövlingen av regnskog fortsätter kan Amazonas nå en tipping point då nederbörden minskar, regnskogen kollapsar och stora delar tas över av torr savann.

tisdag 21 januari 2020

Riksda´n 15 januari

Riksdagsbeslut 15 januari

Komplementbostadshus får vara 30 kvadratmeter (CU6)
Nej till motioner om sjöfylleri (CU8)
Nej till motioner om förskolan (UbU8)

Komplementbostadshus får vara 30 kvadratmeter (CU6) 

Den maximala storleken på komplementbostadshus som får byggas utan bygglov ska bli 30 kvadratmeter. Idag får de maximalt vara 25 kvadratmeter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ett komplementbostadshus är en självständig bostad som hör till ett en- eller tvåbostadshus, det kan till exempel vara ett så kallat attefallshus. Förändringen innebär att boarean blir cirka 27 kvadratmeter, att det blir lättare att få plats med de grundläggande funktioner som behövs i en bostad och att husen blir lättare att utforma utifrån olika behov och smaker.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Nej till motioner om sjöfylleri (CU8) 

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Nej till motioner om förskolan (UbU8) 

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits

kloka tankar i artikel i Sveriges Natur

Ur tidningen Sveriges Natur (SNF)


Politiker kräver drift av reaktorer med säkerhetsbrister
KD:s partiledare Ebba Busch Thor väckte liv i kärnkraftsfrågan inför valet 2018 när hon i en partiledardebatt föreslog att kärnkraften ska byggas ut. Senare föreslog hon också att Vattenfall skulle skänka bort de reaktorer som ska stängas så någon annan kan driva dem vidare.

Politiker kräver drift av reaktorer med säkerhetsbrister

Flera politiska partier vill att de två äldsta reaktorerna i Ringhals ska fortsätta drivas. Men i dagsläget uppfyller de inte säkerhetskraven på moderna kärnkraftsanläggningar. Att åtgärda det skulle kräva stora, kostsamma åtgärder. Ringhals presschef Anna Collin menar att politikerna borde ha mer framförhållning.
De två äldsta reaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk har den senaste tiden blivit föremål för politisk debatt. Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Moderaterna vill att de ska förbli i drift. Strax före jul lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna energiöverenskommelsen som de stod bakom tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den innebar bland annat att kärnkraften inte kan räkna med något framtida statligt stöd.
Men för båda reaktorerna finns avgörande säkerhetsproblem som hade krävt stora investeringar för fortsatt drift.
Den nästa äldsta reaktorn i Ringhals, reaktor 2, som stängdes på nyårsafton, har korrosionsskador som kräver omfattande insatser.

Barriären ska hindra utsläpp

Skadorna finns på inneslutningen, som är en avgörande säkerhetsbarriär.  Den ska hålla tätt om radioaktiva isotoper slipper ut ur härden, exempelvis vid en härdsmälta. Men enligt mätprotokoll som Sveriges Natur tidigare tagit del av försvinner vatten ur den. Flera orsaker till det har presenterats av Vattenfall och Strålsäkerhetsmyndigheten. En förklaring är att inneslutningen helt enkelt inte håller tätt som den ska på grund av korrosion. Att reaktorn trots skadorna varit i drift berodde på att den fick vissa dispenser och villkor från Strålsäkerhetsmyndigheten för att fortsätta driva reaktorn fram till avställningen i slutet av förra året. Vidare drift hade krävt reparation.
Inneslutningen är den barriär som ska hindra utsläpp om det sker en stor olycka, som den i Tjernobyl. Där fanns ingen inneslutning som kunde hindra utsläppet att nå ut till omgivningen. Rosten på inneslutningen i Ringhals 2 var alltså en säkerhetsrisk.

Investeringar i ökad säkerhet

För den allra äldsta reaktorn, Ringhals 1, krävs också investeringar i ökad säkerhet. Den saknar oberoende härdkylning som minskar risken för att en härdsmälta alls ska inträffa. Att rätta till det för de två reaktorer som ska fortsätta att drivas, alltså Ringhals 3 och 4, kommer att kosta sammanlagt 900 miljoner kronor, enligt uppgift från Ringhals.
I dagsläget uppfyller alltså de två äldsta reaktorerna, Ringhals 1 och 2, som flera politiska partier vill ska förbli i drift inte de säkerhetskrav som ställs på moderna kärnkraftsanläggningar.  Ingen har ens räknat på vad det skulle kosta att åtgärda problemen.
Och Vattenfall står fast vid beslutet att det inte blir någon återstart.
Ringhals presschef Anna Collin sammanfattar läget för reaktorerna som togs i drift under 1970-talet:
– Det har aldrig varit planerat att driva dem längre än de 50 åren som konstruktionen tillåter. Som det blir nu stänger de tidigare, efter omkring 45 år.

Affärsmässiga skäl

Att det blev tidigare, var av affärsmässiga skäl. Effektskatt och lågt elpris gjorde sitt till när beslutet fattades år 2015.
Sedan dess har effektskatten avvecklats och elpriset gått upp. Men det räcker inte som skäl för återstart.
– I vår värld finns inget annat än att de här anläggningarna ska stänga.
På frågan om inte den äldsta reaktorn kunde få den oberoende härdkylning som krävs för att få drivas vidare från och med nästa år, säger hon att det inte är aktuellt att tänka på i dagsläget.
– Ettan har gått igenom tio år av moderniseringar och går som tåget. Naturligtvis känns det dåligt att stänga en sådan anläggning. Men diskussionen om återstart pågår utanför vårt staket.

Krävs framförhållning

En kärnkraftsanläggning kan inte tas i och ur drift med kort framförhållning. Det handlar till exempel om att ha personal som behöver omfattande utbildning för att kunna sköta anläggningen.
– Vi planerar decennier framåt, tio år åtminstone. Besluten går inte att riva upp inom loppet av ett år. Min personliga åsikt är våra politiker behöver tänka likadant när det gäller en så viktig fråga som landets energiförsörjning, säger Anna Collin.
Sveriges Natur har sökt de energipolitiska talespersonerna för de partier som står utanför energiöverenskommelsen för att fråga hur de ser på säkerhetskraven. Varken Kristdemokraterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna, som är de tre partier som svarat, förnekar att satsningar på säkerhet behövs. Men menar att det inte ska hindra fortsatt drift.
Liberalerna vill se en snabbutredning av frågan och  Sverigedemokraterna menar att nödvändiga investeringar för säkerhet måste göras, men att investeringen för bättre härdkylning i Ringhals 1 borde vara begränsad