Riksda´n 24 februari

 

	24 februari 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 24 februari • Ja till ekonomisk kompensation för höga elpriser (FiU44) • Undantagsregel om garantipension för flyktingar bör avskaffas (SfU12) • Regeringen bör utreda frågan om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol (SfU13) • Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU11)
	Ja till ekonomisk kompensation för höga elpriser (FiU44)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ekonomisk kompensation för hushåll som förbrukar mycket el, till följd av vinterns höga elpriser. Kompensationen kommer att betalas ut under 2022 och gälla elförbrukning under perioden december 2021 till och med februari 2022. Regeringen har även föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av att smittspridningen av sjukdomen covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag, med vissa ändringar. Anståndstiden för inbetalning av skatt för företag ska förlängas. Riksdagen beslutade efter förslag från finansutskottet att anståndstiden bör utökas till 36 månader istället för 24 månader, som regeringen föreslagit. Lagändringarna börjar gälla den 7 mars 2022. Den karenstid på 24 månader som i dagsläget finns för stöd vid korttidsarbete tas tillfälligt bort. Det innebär att arbetsgivare som fått stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan få stöd på nytt, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022 och slutar gälla den 1 januari 2024. Besluten om ändringar i statens budget för 2022 innebär att de anvisade medlen ökar med 10,3 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor). Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att omställningsstödet bör ses över för att utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, till exempel hotellbranschen. Även andra stöd bör ses över i samma syfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till de här aktörerna.
	Undantagsregel om garantipension för flyktingar bör avskaffas (SfU12)  Riksdagen anser att reglerna om garantipension för flyktingar och andra skyddsbehövande bör ändras. För att kvalificera sig till full garantipension krävs att man har bott i Sverige i minst 40 år, men för flyktingar och andra skyddsbehövande finns ett undantag från kvalificeringsregeln som gör att personer i den gruppen även kan tillgodoräkna sig viss bosättningstid i hemlandet. Det undantaget menar riksdagen bör avskaffas och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om detta. Riksdagen sa även nej till cirka 60 förslag i motioner om pensioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om ett förändrat pensionssystem och överföring av premiepensionsrätt mellan makar.
	Regeringen bör utreda frågan om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol (SfU13)  Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol. Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.
	Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU11)  Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som gäller apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om bidrag till apotek, tillgänglighet till läkemedel vid hälso- och sjukvård i hemmet, patienters behov av vissa förpackningar och nationella prioriteringslistor samt behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa

Riksda´n 23 februari

 

	23 februari 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 23 februari • Nej till motioner om arbetsrätt (AU7) • Uppmaning till regeringen om brottsoffers möjligheter till ersättning genom utmätning av skadestånd (CU7) • Åtgärder mot att använda företag som brottsverktyg (CU11) • Systemet med energideklarationer har granskats (CU14) • Tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor återinförs (CU15) • 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU13) • Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2020 (JuU14) • Riksdagen sa nej till tilläggsuppdrag till utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (JuU20) • Sekretessregler för Justitiekanslern ändras (KU18) • Nej till motioner om bland annat allmänna helgdagar (KU25) • Nej till motioner om valfrågor (KU26) • Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU27) • Nej till motioner om regional utveckling (NU11) • Nej till motioner om näringspolitik (NU12) • Skatteverket tar över handläggningen av korttidsarbete (NU14) • Nej till motioner om socialavgifter (SfU11) • Svenska regler om punktskatter anpassas till ett nytt EU-direktiv (SkU9) • Ja till nya betygssystem i skolorna (UbU7) • Yrkeshögskolan får godkänt i rapport (UbU8)
	Nej till motioner om arbetsrätt (AU7)  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att utskottet inte ser något behov av förändringar i regelverket eller att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Utskottet hänvisar även till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Förslagen handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordningsreglerna, utstationering av arbetstagare och EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.
	Uppmaning till regeringen om brottsoffers möjligheter till ersättning genom utmätning av skadestånd (CU7)  Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om brottsoffers möjligheter att få ersättning genom utmätning av skadestånd. Riksdagen anser att regeringen bör prioritera att nya regler kommer på plats som ger brottsoffer rätt till utmätning av ersättning som betalats ut med anledning av att en person varit frihetsberövad, till exempel häktad. Förbudet mot utmätning av andra slags skadestånd än ersättning för frihetsberövande ska också ses över. Utmätning är när Kronofogden tar egendom för betalning av en skuld. Riksdagen sa nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om ersättning vid frihetsberövanden, åtgärder för effektivare utmätning, åtgärder mot överskuldsättning, olika frågor om skuldsanering samt den så kallade avräkningsordningen.
	Åtgärder mot att använda företag som brottsverktyg (CU11)  Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att prioritera arbetet mot att företag används som brottsverktyg. Det ska råda nolltolerans mot brottsliga upplägg som exempelvis att använda så kallade bolagsmålvakter. Med bolagsmålvakt menas en person som låter sig utses till exempelvis VD eller styrelseledamot för ett företag med syftet att dölja den egentliga huvudmannen för bolaget. Regeringen har tillsatt en utredning för att överväga och föreslå åtgärder mot den typen av brottslig verksamhet men riksdagen understryker att lagstiftning behöver komma på plats så snart som möjligt. Därför ska regeringen enligt tillkännagivandet återkomma med ett lagförslag så snart det pågående utredningsuppdraget har redovisats. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Systemet med energideklarationer har granskats (CU14)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer. Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.  Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Riksdagen konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet. Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
	Tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor återinförs (CU15)  I april 2020 började en lag om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor att gälla. Syftet var att underlätta för företag och föreningar att genomföra årsstämmor på ett sådant sätt att risken för att sprida viruset som orsakar covid-19 kunde minskas. Lagen var tidsbegränsad och slutade att gälla den sista december 2021. Nu har regeringen föreslagit en ny lag som innebär att de tillfälliga undantagen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor återinförs under en begränsad tid. Reglerna innebär dels ökade möjligheter att använda sig av bland annat insamling av fullmakter och poströstning vid en stämma, dels en möjlighet att hålla stämman helt utan fysiskt deltagande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars och slutar att gälla den sista december 2022.
	2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU13)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2020–30 juni 2021. I skrivelsen framgår att regeringen fattade åtta beslut med stöd av lagen under perioden. Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vidare riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 31 mars 2022 tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.
	Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2020 (JuU14)  Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2020. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2020 gavs 5 072 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 497 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 211 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 135 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. Antalet beviljade tillstånd har ökat jämfört med 2019. De hemliga tvångsmedlen användes 2020 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Riksdagen sa nej till tilläggsuppdrag till utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (JuU20)  Riksdagen sa nej till ett utskottsinitiativ från justitieutskottet om att regeringen ska ge ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet vill att utredningen ska föreslå hur brottsbekämpande myndigheter kan få • ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer i kriminella nätverk • nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet. Riksdagen sa samtidigt nej till utskottets förslag om att förkorta utredningstiden till den 2 september 2022.
	Sekretessregler för Justitiekanslern ändras (KU18)  Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern, JK, företräder staten när staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist. Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter. Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.
	Nej till motioner om bland annat allmänna helgdagar (KU25)  Riksdagen sa nej till 17 förslag i motioner som rör allmänna helgdagar med mera från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status, nationalsången, nationella symboler, minnesdagar och offentliga belöningssystem. Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.
	Nej till motioner om valfrågor (KU26)  Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation. En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.
	Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU27)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.
	Nej till motioner om regional utveckling (NU11)  Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.
	Nej till motioner om näringspolitik (NU12)  Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.
	Skatteverket tar över handläggningen av korttidsarbete (NU14)  Regeringen har föreslagit att Skatteverket ska vara den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete. I dag är det Tillväxtverket som handlägger den här typen av ärenden. Företag som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka om korttidsarbete. Vid korttidsarbete går de anställda ner i arbetstid under en period samtidigt som arbetsgivaren får stöd av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller för ansökningar som lämnas in efter den 31 mars 2022.
	Nej till motioner om socialavgifter (SfU11)  Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar. Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.
	Svenska regler om punktskatter anpassas till ett nytt EU-direktiv (SkU9)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om punktskatter. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till nya EU-regler på området. Lagändringarna innebär bland annat att det datoriserade systemet Excise Movement Control System (EMCS) ska användas för att hantera flyttningar av vissa varor som har beskattats i ett EU-land och sedan flyttats till ett annat EU-land. Beslutet innebär också ändringar av hanteringen av flyttningar av varor genom distansförsäljning. Det görs även ändringar för att ge en bättre samordning mellan förfarandet för punktskatter och förfarandet för tull vid import och export. Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt införs, som ersätter nuvarande lagar. Förutom att innehålla ändrade regler blir de nya lagarna mer överskådliga och lättförståeliga. Lagen om skatt på energi får samma struktur som de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt. De här ändringarna börjar gälla den 13 februari 2023.
	Ja till nya betygssystem i skolorna (UbU7)  Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling. Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna. En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.
	Yrkeshögskolan får godkänt i rapport (UbU8)  Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten. I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Var finns politiken?

 

Inga politiska ställningstaganden, som är av betydelse

Har politikerna abdikerat helt?

ons 16 feb. 16:32 (för 3 dagar sedan)
till mig

Uppsnabbat regionfullmäktige 16 februari 16.2.2022 16:30:55 | Region Uppsala Ekonomisk långtidsprognos för Region Uppsala 2022-2032 debatterades Regionfullmäktige behandlade ett ärende om ekonomisk långtidsprognos för Region Uppsala 2022-2032. Enligt prognosen står Region Uppsala inför betydande ekonomiska utmaningar de kommande åren. Slutsatserna är att om inga åtgärder vidtas och kostnadsutvecklingen fortsätter på samma sätt som idag kommer ett ekonomiskt underskott att uppstå som stiger årligen för att uppgå till knappt minus 1,2 miljarder kronor 2032. Prognosen beskriver bland annat olika scenarier och förutsättningar för att Region Uppsala ska nå en hållbar ekonomi i balans. Regionfullmäktige beslutade att Region Uppsala ska utveckla och fördjupa arbetet med långtidsprognosen. Det årliga investeringsplansarbetet ska också utvecklas och förstärkas. Planeringshorisonten för investeringar förlängs till 15 år. (V) yrkade på att långtidsprognosen kompletteras med en analys av resurserna som skulle behövas idag och under de närmaste tio åren för att möta länsbefolkningens behov av häls- och sjukvård utifrån vårdgarantins krav. De yrkade också på att Region Uppsala ska vidareutveckla och fördjupa arbetet med långtidsprognosen med ett klimatperspektiv. Detta avslogs. Simon Alm (-) och (SD) yrkade på tillägg om att Region Uppsala inkluderar beräkningar av alternativa investeringsstrategier avseende placerade medel i arbete med långtidsprognos, Region Uppsala utreder en högre avkastningsnivå för placerade medel och att Region Uppsala avbryter sin planering för spårvagnar i södra Uppsala. Detta avslogs.  Samverkansavtal om Uppsala Spårväg godkänt Regionfullmäktige godkände ett samverkansavtal mellan Region Uppsala och Uppsala kommun för Uppsala Spårväg. Staten, Uppsala kommun och Region Uppsala ingick i december 2017 avtal om att bygga ut järnvägen mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholm till fyra spår. En förutsättning för utbyggnaden är en kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Södra staden i Uppsala. Fyrspårsavtalet ledde i juni 2019 till ett finansieringsavtal mellan Trafikverket, Uppsala kommun och Region Uppsala om statlig medfinansiering för den så kallade Ultunalänken. För att uppnå ett komplett spårtrafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden och centrala Uppsala har Region Uppsala och Uppsala kommun även träffat en överenskommelse om att komplettera Ultunalänken med det så kallade kunskapsspåret, för ett samlat spårvägssystem. Genom samverkansavtalet regleras de övergripande förutsättningarna för att genomföra spårvägssamarbetet. SD och Simon Alm (-) reserverade sig mot beslutet efter att först ha yrkat på återremiss och därefter på att ärendet skulle avslås.  Marksaneringskostnader för Kungsängen 24:1, 24:2 och 24:8 delas lika Kostnaderna för att sanera marken på fastigheterna Kungsängen 24:1, 24:2 och 24:8 ska delas lika mellan Gamla Uppsala Buss AB och Uppsala kommun. Det är innehållet i ett förlikningsavtal, som regionfullmäktige godkände. Ny plan för hantering av särskilda och extraordinära händelser antagen Regionfullmäktige antog en plan för hantering av särskilda och extraordinära händelser 2022-2026. Samtidigt upphävdes den tidigare krisberedskapsplanen. Planen för hantering av särskilda och extraordinära händelser beskriver ledningsarbetet och ger den viktigaste informationen som behövs för en överblick av hela krishanteringsorganisationen. Utöver denna plan finns en kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan som beskriver hur förvaltningen ska organiseras vid särskilda, extraordinära händelser och höjd beredskap samt roller, uppdrag och mandat. Den fastställs av regiondirektören. Valärenden Regionfullmäktige utsåg ledamöter och ersättare i krisledningsnämnden till och med 31 december 2022. Nämnden har samma sammansättning som regionstyrelsen. Till ordförande utsågs Emilie Orring (M), 1:e vice ordförande Björn-Owe Björk (KD) och 2:e vice ordförande Helena Proos (S). Unn Harsem (C) utsågs till regionråd till och med 31 december 2022.