Riksda´n 24 januari

Riksdagsbeslut 24 januari Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2) Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12) En ny moderniserad dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (SfU7) EU-förslag om internprissättning kritiseras (SkU16) Skrivelse om informations- och cybersäkerhet har behandlats (FöU2) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ny lag om preventiva vistelseförbud (JuU12) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024. En ny moderniserad dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet (SfU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära. Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024. EU-förslag om internprissättning kritiseras (SkU16) EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Politik: SD:s marionetter

Tänk att ha sådant inflytande på politiken utan att sitta i regeringen. Ja, SD sitter nästan i regeringen genom den märkliga och demokratiskt tveksamma konstruktionen, Tidöavtalet. I definitionen av marionett ingår följande: "...så att de ser ut att röra sig av egen vilja." Men många av oss er att SD har trådar, som man styr med.

Språket: nämen , vad svårt detta blivit

UNT-journalist ställer i en artikel följande fråga:"Var ska man ta vägen då, om det inte finns skyddsrum där man bor?" Vart ska man ta vägen ska det lyda

Språket: Borde ni i SD veta

Två SD-are skriver i en debattartikel:"Centern i Region Uppsala har nu ett vägval att göra de måste visa vart de hör hemma-..." Borde veta att det heter: var de hör hemma.

Jacob Rinne

Kan IKEA så kan väl jag, menar Jacob Rinne. Vadå mänskliga rättigheter. Mina mångmiljonintäkter är väl viktigare

Historiskt misstag

Den helt ändrade rollen för Sverige, från att vara fredförespråkare och aktivt för avskaffande av kärnvapen, till medlem i kärnvapenorganisation, torde komma att visa sig vara ett stort misstag

Vanligt beteende

Han kom gående.Såg inget omkring sig. Blicken stadigt på mobilen. Stoppar plötsligt mobilen i fickan. Går tio meter och mobilen plockas upp ur fickan. Nej, inget ovanligt. Mycket vanligt beteende. Vad gör detta med oss?

ÖB

Egna intressen främst. Men att landets Överbefälhavare inte tar srörre ansvar Än vad Bydén gör är bedrövligt. Vi gavs uppfattningen att kriget står vid dörren. Bedrövligt, Detta dåliga omdöme visar sig nu även i fråga om sitt eget företag. Enligt mediauppgifter utnyttjar han försvarsmaktens lokaler för sitt företag. Hur kan det tillåtas? Är det så att även arbetstid ägnas föregtaget.

Politik: Kort steg

Jag har länge påstått att steget mellan KD och SD är kort. Illustreras nu genom Sara Skyttedals korta kliv från just KD till SD

Språket: ordföljd igen

I en insändare står: "En annan negativ sak är att minst 30 procent av lärarna inte är utbildade i Friskolor och ofta ger för höga betyg." Här är svårt att veta vad som menas. Troligen: ...att minst 30 procent av lärarna i friskolor inte är utbildade... I samma insändare: "...Friskolesystemet som endast finns här i Europpa." Ska nog lyda: ...Friskolesysyemet, som finns endast här i Europa.

Politik: Skillnaden är inte stor

Sara Skyttedal går till SD. Hon byter ju inte politisk inriktning. Med med sin personlighet passar hon dock ännu bättre där

Språket: Ordföljd är viktig

"(artikeln kan endast läsas i sin helhet av tidningens prenumeranter)" Kan endast läsas? Vad gör man annars med en artikel?

Politik: Partiledarna kan inte stava ideologi

Lyssnade på partiledardebatt i riksda´n i går. Bedrövligt. Inga markeringar av ideologiska skillnader, bara försök till skuldbeläggande. Att flera av partierna saknar en tydlig ideologi är uppenbart, men det här var illa

Språket: de, dom, dem

De är ett personligt pronomen tredje person pluralis. De finns som nominativ, de, som genitiv, deras, som dativ, dem och som ackusativ, dem De är. Åt dem. Av dem. Ordet dom används som talspråk i nominativ, dativ och ackusativ T. ex. dem är, är felaktigt

Politik: Vi är lättlurade.

Historien uppvisar många exempel på hur invånare i olika länder låtit lura sig, det vill säga, inte förmått eller velat se vad som är enskilda politikers eller partiers egentliga syften. Kanske ska vi lära mer av historien. Jag förstår inte, till exempel, att amerikanerna är beredda att på nytt välja Trump som president. Jag förstår inte heller det faktum att mer än var femte väljare i Sverige sympatyiserar med SD. Vi måste vara mindre ytliga och vinnlägga oss om att förstå vad som finns bakom vad som sägs

Språket: ordföljden har betydelse

Han har endast närvarat vid två möten. Vad betyder det? Jo, här står ju att han inte varit aktiv utan endast närvarat vid två möten. Men med dagens språkbruk betyder det att han varit närvarande vid endast två möten. Viktigt att tänka på.

Politik: ålderism

Med ålderism menas diskriminering p.g.a. ålder. Men sådan finns väl inte i välfärdslandet Sverige. Jo, tyvärr. Över 70 räknas man inte. Men vi är många, som om vi organiserar oss kan åstadkomma förändring. Gå med i, t.ex, SPF

Politik: Bara skrämsel. Eller?

Jag såg och hörde ÖB uttala sig om krigshot vi Folk och Försvars konferens. Mitt intryck var: Putin är på väg att skicka soldater till angrepp på Sverige. Se genast till att bunkra upp förnödenheter. Ni har inte lång tid på er. Nej, han sa inte så. Men mitt intryck... Jag tycker inte man gör så här, om man är seriös. Sverige! Vi har inget resultat. Men vad vi vet är att inget omedelbart krigshot föreligger. Vi vet också att ett NATO-medlemskap provocerar. Vi vet också att Sveriges anseende påverkas av att rollen som fredskapare och som förespråkare av diplomati i konfliktlösning nu är historia. Jo anledning till oro finns, men inte på det sätt ÖB, och för övrigt regeringsrepresentanter, gjorde.

Språket: varken...eller

Han varken läser tidningar eller böcker. Jo, visst förstår man, men likväl språkligt fel. Rätt: antingen: han läser varken tidningar eller böcker eller han varken läser tidningar eller läser böcker

Politik: Tänk om...

Tänk om Trump går och blir president i USA på nytt. Vad gör vi då? Som medlem i samma krigsorganisation? Som NATO-medlem blir vi tvingade till att visa solidaritet med USA. Vad ger vi oss in på?

Språket: öööööö

Ni har hört namnet Lööf uttalas på senare tid. Annie borde reagera. Lööööf. Låter förfärligt.

Språket: Imperfektum

"Det beror på kontext och sammanhang, resonerande rektorerna.", läser jag. Den här formen för imperfektum har blivit allt vanligare. Den riktiga formen är resonerade. Varifrån kommer alla märkliga språkliga förändringar? Mest vidrigt är det nya ö-ljudet, tätt följt av vart, i stället för var.

Politik: krigshot

Man kan undra. Man måste undra. Vad vill ledande politiker och ÖB åstadkomma med den offensiv man nu visar. Knappast kan syftet vara att skrämma oss. Få mer pengar till vapen? I så fall bedrövligt. Påverka NATO-frågan? Ska inte uteslutas. Jag har läst en del frå konferensen Folk och Försvar. Inte ett ord om fredskapande insatser och diplomati. Nej, bara vapenskrammel och Natoargumentation, som provocerar vissa. Den tiden har flytt då Sverige gick i spetsen för kampen mot kärnvapen och mot krig. I dag en nation, som är på väg att få kärnvapen inom landets gränser och en nation vars fredsskapande röster har tystnat helt.

Politik: oroande

Gruppen manliga 18-29 år är stor bland SD-sympatisörerna. Motsvarande grupp kvinnor är mycket mindre. Nu måste vi se till att få många kvinnor att engagera sig politiskt

Språket: För ens

I en debattartikel läser jag: " ... för ens..." Tror man menar: förrän.